Ärendet handlar om att föreslå åtgärder för att stödja företag ekonomiskt under coronapandemin, bland annat genom sänkta arbetsgivaravgifter och anstånd med skattebetalningar.
Ska riksdagen godkänna regeringens förslag om en extra ändringsbudget för 2020?
Om förslaget bifalls kommer skattereglerna att ändras för att ge ekonomisk lättnad till företagare och arbetsgivare som drabbats av pandemin.
|
Finansutskottets betänkande
|
Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom förslagen i propositionen. Propositionen innehåller förslag om ytterligare åtgärder på skatteområdet för att lindra de ekonomiska konsekvenserna för företag med anledning av spridningen av coronaviruset. Förslagen handlar om tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter, nya regler för periodiseringsfonder för egenföretagare samt anstånd med betalning av skatt i vissa fall.
Många arbetsgivare drabbas nu av plötsliga inkomstbortfall samtidigt som kostnaderna för anställda kvarstår. Regeringen föreslår därför en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften. För enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag föreslås en tidsbegränsad nedsättning av egenavgifterna och den allmänna löneavgiften i syfte att ge dessa företagare en motsvarande ekonomisk lättnad.
Vidare föreslår regeringen att enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag kan öka avsättningen till periodiseringsfond för beskattningsåret 2019. Till den del den ökade avsättningen 2019 innebär att en för hög preliminärskatt har betalats kommer skatten att betalas tillbaka, antingen i form av skatteåterbäring eller efter att en ändrad preliminärskattedeklaration har lämnats in.
Dessutom föreslår regeringen att det införs en möjlighet för den som redovisar mervärdesskatt helårsvis att få anstånd med inbetalning av skatt som ska deklareras under perioden den 27 december 2019–17 januari 2021. Anståndsmöjligheten gäller för en redovisningsperiod, dvs. ett beskattningsår. Anstånd kan beviljas i upp till ett år. Ränta och anståndsavgift ska tas ut på samma sätt som görs för de anstånd med inbetalning av vissa skatter och avgifter som omfattas av de bestämmelser som trädde i kraft den 30 mars 2020, och kommer enligt regeringen att följa eventuella justeringar i dessa.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 6 april 2020, förutom den ytterligare ändring i inkomstskattelagen som återställer de här föreslagna tillfälliga reglerna för avsättning till periodiseringsfond. Sistnämnda lagändring föreslås träda i kraft den 7 april 2020.
Regeringen föreslår också att riksdagen godkänner en ändrad inkomstberäkning för 2020. Statens lånebehov bedöms sammantaget öka med 35 miljarder kronor för 2020 till följd av förslagen i propositionen. Den sammantagna effekten på den offentliga sektorns finansiella sparande bedöms uppgå till ca -24 miljarder kronor 2020.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden.
Utskottet föreslår att ärendet får avgöras trots att det varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.
I betänkandet finns tre reservationer och ett särskilt yttrande.
Behandlade förslag
Proposition 2019/20:151 Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset.
Fem yrkanden i följdmotioner (M, V och KD).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Extra ändringsbudget för 2020 - Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens förslag till ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2020
Bilaga 3
Regeringens lagförslag
Tabell
Tabell Specifikation av ändrad beräkning av statens inkomster för 2020
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Extra ändringsbudget för 2020 - Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset |
Ändrad beräkning av statens inkomster för 2020
Riksdagen godkänner regeringens förslag om ändrad beräkning av inkomster för 2020.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:151 punkt 6 och avslår motion
2019/20:3548 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 3.
Lagstiftning som ligger till grund för den ändrade inkomstberäkningen
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om särskild beräkning av vissa avgifter för arbetsgivare,
2. lag om särskild beräkning av vissa avgifter för enskilda näringsidkare,
3. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
4. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
5. lag om ändring i lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:151 punkterna 1–5 och avslår motionerna
2019/20:3548 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,
2019/20:3554 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) och
2019/20:3555 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M).
Reservation 1 (M, SD)
Reservation 2 (V)
Reservation 3 (KD)
Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.
Stockholm den 2 april 2020
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Ulla Andersson (V), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Jakob Forssmed (KD), Mats Persson (L), Josefin Malmqvist (M), Teres Lindberg (S), Rasmus Ling (MP), Sultan Kayhan (S), Alireza Akhondi (C), Mathias Tegnér (S) och Fredrik Stenberg (S).
I betänkandet behandlas proposition 2019/20:151 Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset. Propositionen innehåller förslag om tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter, nya regler för periodiseringsfonder för egenföretagare samt anstånd med betalning av skatt i vissa fall. Syftet är att lindra de ekonomiska konsekvenserna för företag med anledning av spridningen av det nya coronaviruset.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Tre följdmotioner har lämnats med anledning av propositionen.
Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens förslag till ändrad inkomstberäkning för 2020 finns i bilaga 2. Regeringens lagförslag finns i bilaga 3. Lagförslagen har granskats av Lagrådet. I förhållande till lagrådsremissen har det gjorts vissa ändringar i förslagen. Regeringen bedömer att ändringarna författningstekniskt och i övrigt är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande i dessa delar.
Utskottet har till följd av den korta beredningstiden beslutat att inte bereda andra utskott tillfälle att yttra sig över förslagen.
Skäl för ändringar i statens budget och förkortad motionstid
Enligt riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggsbestämmelse 9.6.1). Förslag om ändringar i budgeten får dock även lämnas vid andra tillfällen om det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket).
Regeringen ansåg mot denna bakgrund att situationen är sådan att det finns särskilda skäl att lämna förslag om ändringar i budgeten och synnerliga skäl för riksdagen att besluta om förkortad motionstid. Regeringen föreslog därför att riksdagen skulle förkorta motionstiden till två dagar. Enligt 9 kap. 13 § riksdagsordningen får riksdagen, om en proposition måste behandlas skyndsamt, på förslag av regeringen, besluta om kortare motionstid om det finns synnerliga skäl.
Propositionen överlämnades till riksdagen den 30 mars 2020. Vid bordläggningen av propositionen samma dag beslutade riksdagen, i enlighet med regeringens förslag, att förkorta motionstiden till två dagar. Motionstiden löpte således ut den 1 april. Propositionen hänvisades av kammaren till finansutskottet den 31 mars.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag om tillfälligt sänkta arbets-givaravgifter och egenavgifter, nya regler för periodiseringsfonder för egenföretagare samt anstånd med betalning av skatt i vissa fall. Åtgärderna syftar till att lindra de ekonomiska konsekvenserna för företag med anledning av spridningen av coronaviruset. Riksdagen godkänner också regeringens förslag om en ändrad beräkning av inkomster för 2020.
Motionerna avslås.
Jämför reservation 1 (M, SD), 2 (V) och 3 (KD) samt det särskilda yttrandet (SD).
Ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2020
Statens lånebehov bedöms sammantaget öka med 35 miljarder kronor 2020 till följd av förslagen i propositionen. Den sammantagna effekten på den offentliga sektorns finansiella sparande bedöms uppgå till ca –24 miljarder kronor 2020. Förslagen om tillfälligt sänkta arbetsgivar- och egenavgifter beräknas påverka lånebehovet 2020 med samma belopp som förändringen av det finansiella sparandet. Förslaget om ökad avsättning till periodiserings-fonder minskar skatteintäkterna i periodiserade termer 2019, men bedöms öka lånebehovet med 9 miljarder kronor under 2020 när näringsidkare som betalat för hög skatt under 2019 får återbetalningar av skatt i form av skatteåterbäring eller genom ändrad preliminärskattedeklaration för 2019. Förslaget om anstånd med betalning av skatt i vissa fall ökar lånebehovet med ca 0,5 miljarder kronor 2020, men har en försumbar effekt på det finansiella sparandet.
Förslag som har en tydlig påverkan på statens inkomster för det löpande budgetåret bör leda till en ny inkomstberäkning för de inkomsttitlar som berörs av förslaget. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner en ändrad beräkning av statens inkomster för 2020. Regeringens förslag till ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2020 framgår av tabellen i bilaga 2. I tabellen specificeras hur mycket de olika förslagen påverkar olika inkomsttitlar på statens budget.
Av tabellen framgår att prognosen för inkomsttitel 1282 Arbetsgivaravgifter har reviderats ned med 30,5 miljarder kronor till följd av förslaget om sänkta arbetsgivaravgifter. Förslaget om tillfälligt sänkta egenavgifter påverkar inkomsttitel 1283 Egenaravgifter, generell nedsättning som har reviderats ned med 2,2 miljarder kronor. Förslaget om ökad avsättning till periodiseringsfonder för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag påverkar inkomsttitel 1115 Kommunal inkomstskatt, som har reviderats upp med 1,5 miljarder kronor. Slutligen, förslaget om anstånd med betalning av skatt i vissa fall påverkar inkomsttitel 1931 Anstånd som har reviderats ned med 0,52 miljarder kronor.
Tillfälligt sänkta socialavgifter
Många arbetsgivare drabbas nu av plötsliga inkomstbortfall samtidigt som kostnaderna för anställda kvarstår. Regeringen föreslår därför tillfälligt sänkta socialavgifter.
Gällande regler
Socialavgifter tas ut för finansiering av de sociala trygghetssystemen och utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas i första hand av arbetsgivare medan egenavgifter normalt betalas av fysiska personer som bedriver aktiv näringsverksamhet, dvs. enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Regler om socialavgifter finns i socialavgiftslagen (2000:980).
Utöver socialavgifter ska, enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, ytterligare en avgift betalas av arbetsgivare och enskilda näringsidkare samt av fysiska personer som är delägare i handelsbolag.
För inkomståret 2020 uppgår arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften tillsammans till 31,42 procent av underlaget. Egenavgifterna och den allmänna löneavgiften uppgår tillsammans till 28,97 procent av underlaget. I arbetsgivaravgifter och egenavgifter ingår bl.a. ålderspensions-avgiften, som utgör 10,21 procent av underlaget. Det finns enligt gällande rätt också en rad nedsättningar av socialavgifter. Det handlar bl.a. om nedsatta socialavgifter för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år, nedsatta arbetsgivaravgifter för unga, regionalt avdrag vid avgiftsberäkningen och nedsatta arbetsgivaravgifter för företag som anställer en första person.
Regeringen föreslår att arbetsgivaravgifterna sätts ned tillfälligt
För att lindra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av coronaviruset föreslår regeringen att arbetsgivare ska vara berättigade till en nedsättning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften så att bara ålderspensionsavgiften ska betalas. Nedsättningen ska gälla för upp till 30 anställda hos arbetsgivaren och på den del av lönesumman för den anställde som inte överstiger 25 000 kronor per månad. På den del av lönesumman som överstiger detta belopp ska nedsättning inte ske. Nedsättningen ska vara tillfällig och gälla t.o.m. utgången av juni 2020. Eftersom nedsättningen föreslås vara tillfällig bör den enligt regeringen införas i en ny lag.
Det uppställs inget krav på anställningens omfattning, vilket innebär att såväl heltid, deltid som timanställning omfattas av nedsättningen enligt regeringens förslag. Vilka anställda som ska omfattas av nedsättningen är det upp till arbetsgivaren att avgöra. De som däremot inte omfattas av ett anställningsförhållande omfattas inte heller av nedsättningen.
Regeringen förslår att den nya lagen om särskild beräkning av vissa avgifter för arbetsgivare ska träda i kraft den 6 april 2020 och tillämpas på ersättning som utges efter den 29 februari 2020. Lagen ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2020. Den upphävda lagen ska dock fortfarande gälla för ersättning som har utgetts under perioden den 1 mars 2020 t.o.m. den 30 juni 2020.
Regeringen föreslår att egenavgifterna sätts ned tillfälligt
Också för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag föreslår regeringen en tidsbegränsad nedsättning av egenavgifterna och den allmänna löneavgiften i syfte att ge dessa företagare en motsvarande ekonomisk lättnad. Enligt regeringens förslag ska dessa företagare vara berättigade till en nedsättning som innebär att ingen annan avgift än ålderspensionsavgiften ska betalas för inkomster som uppbärs under perioden den 1 januari 2020 t.o.m. den 31 december 2020. Nedsättningen av egenavgifterna och den allmänna löneavgiften ska gälla den del av avgiftsunderlaget som uppgår till högst 100 000 kronor. Därmed motsvarar förslaget den nedsättning som föreslås för arbetsgivare.
Den nya lagen om särskild beräkning av vissa avgifter för enskilda näringsidkare föreslås träda i kraft den 6 april 2020. Lagen ska tillämpas för inkomst som uppbärs efter den 31 december 2019. Lagen ska upphöra att gälla vid utgången av december 2020. Den upphävda lagen ska dock fortfarande gälla för inkomst som uppburits under perioden den 1 januari 2020 t.o.m. den 31 december 2020. I fråga om egenavgifter sammanfaller normalt beskattningsåret med kalenderåret. För de fall detta inte gäller föreslår regeringen en särskild övergångsbestämmelse.
Avdrag i stödområdet
Om de nedsättningar som regeringen föreslår skulle tillåtas löpa parallellt med det särskilda regionala avdraget vid avgiftsberäkningen för företag verksamma i vissa angivna kommuner i Norrland och västra Svealand, skulle det innebära att avgifterna till ålderspensionssystemet inte skulle bli inbetalda fullt ut. Då det skulle bryta mot finansieringsprinciperna för ålderspensionssystemet föreslår regeringen att underlag för en nedsättning inte samtidigt kan utgöra underlag för ett särskilt avdrag i stödområdet.
Ökad avsättning till periodiseringsfond för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag
Gällande regler
Avsättning till periodiseringsfond är en fondavsättning som innebär en möjlighet till resultatutjämning mellan olika beskattningsår i en näringsverksamhet. Genom en sådan avsättning kan företagets finansiering av investeringar med eget kapital underlättas och dess likviditet förstärkas. Genom att en periodiseringsfond kan upplösas i en förlustsituation erbjuder systemet också en möjlighet till utjämning av en förlust mot tidigare års vinster.
Gällande bestämmelser innebär att den skattskyldige får göra avdrag för belopp som sätts av till periodiseringsfond. Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får högst dra av ett belopp som motsvarar 30 procent av ett för periodiseringsfonden justerat positivt resultat.
Regeringen föreslår utökad möjlighet till avsättning till periodiserings-fond avseende 2019 års resultat
Regeringen anför att den nu aktuella krisen innebär problem inte enbart med likviditeten utan även med lönsamheten. Företag kan förväntas hamna i ett allvarligt ekonomiskt läge på kort tid. Det gäller inte minst små eller nya verksamheter som inte har haft tid eller möjlighet att bygga upp ekonomiska buffertar som kan användas i situationer med snabbt vikande efterfrågan och fallande intäkter.
Det bör därför enligt regeringen införas en tidsbegränsad möjlighet till utökad avsättning till periodiseringsfond för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag. Regeringen föreslår att dessa företag får dra av högst ett belopp som motsvarar 100 procent av ett för periodiseringsfond justerat positivt resultat, upp till en miljon kronor. Alternativt får avdrag göras med högst ett belopp som motsvarar 30 procent av ett för periodiseringsfond justerat positivt resultat.
Skälet till att regeringen föreslår ett takbelopp på en miljon kronor är att åtgärden ska rikta in sig mot och underlätta särskilt för små eller nya verksamheter. Regeln utformas så att företaget alltid ska kunna välja att göra avdrag i minst samma utsträckning som gäller enligt nuvarande reglering, som innebär avsättning med högst 30 procent av det justerade resultatet. En avsättning med 30 procent av det justerade resultatet skulle i vissa fall ge ett större avdrag än om avsättning görs med 100 procent av detta resultat upp till en miljon kronor. Om det justerade resultatet överstiger 3,33 miljoner kronor är det mer fördelaktigt att göra avsättning med högst 30 procent av det justerade resultatet.
Regeringen föreslår att ändringen i inkomstskattelagen, som innebär utökade möjligheter till avsättning till periodiseringsfond för beskattningsåret 2019, träder i kraft den 6 april 2020. Lagen tillämpas bara på beskattningsår som avslutas under 2019. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för beskattningsår som avslutas före den 1 januari 2019. Den föreslagna ändringen är tillfällig och avser 2019 års resultat.
Anstånd med betalning av skatt i vissa fall
Regeringen redogör i propositionen för relevanta delar av det befintliga regelverket om anstånd med betalning av skatter och avgifter, med beaktande av de ändringar som trädde i kraft den 30 mars 2020 (se prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU53, rskr. 2019/20:194). De företag som har beskattningsår som beskattningsperiod, dvs. som redovisar mervärdesskatten årsvis, omfattas inte av de anståndsmöjligheter som nyligen trätt i kraft. Det rör sig om företag och enskilda näringsidkare som har ett beskattningsunderlag som uppgår till högst en miljon kronor. Regeringen anser att det är angeläget att dämpa tillfälliga likviditetsproblem även för denna grupp, på motsvarande sätt som gäller för de större företagen. En anståndsmöjlighet för dessa aktörer bör knytas till den tidpunkt vid vilken de ska deklarera och betala mervärdesskatten.
Regeringen föreslår därför att det införs en möjlighet för den som redovisar mervärdesskatt helårsvis att få anstånd med inbetalning av mervärdesskatt som ska deklareras under perioden den 27 december 2019–17 januari 2021. Anstånd får beviljas för högst en redovisningsperiod. Anståndstiden får bestämmas till längst ett år, dock längst t.o.m. den 17 januari 2022. Anståndsbeloppet ska betalas senast den förfallodag som enligt en viss bestämmelse i skatteförfarandelagen infaller närmast efter att anståndstiden upphör. Anståndsmöjligheten införs i lagen om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall.
Anstånden ska omfattas av bestämmelserna i nämnda lag, dvs. regler om bl.a. kostnadsränta och anståndsavgift. Ränta och anståndsavgift ska således tas ut på samma sätt som görs för de anstånd med inbetalning av vissa skatter och avgifter som omfattas av de bestämmelser som trädde i kraft den 30 mars 2020 och kommer att följa eventuella justeringar i dessa.
Den som byter redovisningsperiod från ett beskattningsår får antingen beviljas anstånd med inbetalning av mervärdesskatt som redovisas för beskattningsår eller anstånd med inbetalning av kvartals- eller månadsvis redovisad mervärdesskatt. Anståndstiden för anstånd med inbetalning av avdragen skatt, arbetsgivaravgifter respektive mervärdesskatt vars redovisningsperiod är en månad eller ett kvartal får gälla som längst t.o.m. den 12 november 2021.
Regeringen föreslår att ändringarna i lagen om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall ska träda i kraft den 6 april. Detta innebär att Skatteverket fr.o.m. detta datum kommer att kunna bevilja anstånd avseende mervärdesskatt som skulle ha deklarerats fr.o.m. 27 december 2019.
Elisabeth Svantesson m.fl. (M) framhåller i kommittémotion 2019/20:3555 att regeringens förslag för att dämpa fallet i ekonomin hittills har varit bra, men otillräckliga. De beslut som fattas de närmaste månaderna kommer enligt motionärerna att prägla hela det 2020-tal som vi har framför oss. Politiken måste hantera chocken för ekonomin, annars hotar en massutslagning av svenska jobb. Därför vill motionärerna gå längre än regeringen genom att helt ta bort arbetsgivaravgifterna under två månader. För ett stort antal företag är problemet inte bara likviditet, utan i allt större utsträckning soliditet. Det behövs nu, enligt motionärerna, åtgärder för att minska företagens förluster om omfattande uppsägningar ska kunna begränsas. Eftersom krisen drabbar näringslivet brett och åtgärderna behöver komma på plats snabbt bör vissa åtgärder vara generella och så enkla som möjligt. För de flesta företag är lönekostnaderna de största utgifterna. Av det skälet bör slopandet av arbetsgivaravgiften omfatta alla anställda och alla lönesummor. Mot den bakgrunden yrkar motionärerna på att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag om att avskaffa begränsningarna när det gäller nedsättning av arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna i lagen om särskild beräkning av vissa avgifter för arbetsgivare respektive i lagen om särskild beräkning av vissa avgifter för enskilda näringsidkare.
I partimotion 2019/20:3548 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) anförs att regeringen och andra myndigheter vidtagit en rad åtgärder för att motverka den ekonomiska nedgången i coronakrisens spår. Motionärerna har i huvudsak välkomnat dessa förslag. För de nu aktuella förslagen i propositionen om kraftigt nedsatta socialavgifter beräknas effekten på den offentliga sektorns finansiella sparande uppgå till närmare 26 miljarder kronor under 2020. Motionärerna kan tänka sig sänkta socialavgifter för vissa särskilt hårt drabbade branscher, t.ex. hotell- och restaurangbranschen, samt för vissa sektorer inom handeln. Dock kan de inte ställa sig bakom regeringens förslag om kraftigt sänkta socialavgifter för samtliga branscher. Förslagen bör därför avslås av riksdagen (yrkandena 1 och 2). Förslagen innebär enligt motionärerna en oproportionerlig och ineffektiv överföring av pengar till alla företagsägare. Även om ekonomin nu faller brant, finns det många företag som går relativt bra, inom t.ex. dagligvaruhandeln och tech-sektorn. Det bör också framhållas att företagen har ett eget ansvar. Många företag har drivits med låg soliditet och maximerad aktieutdelning, vilket lett till en orimlig ordning där risker och förluster socialiseras samtidigt som vinsterna förblir privata. Övriga förslag i propositionen om ökad avsättning till periodiseringsfonderna och ökade möjligheter till anstånd med inbetalning av moms syftar till att stärka företagens likviditet i den svåra ekonomiska situation som många företag nu befinner sig i. Motionärerna står bakom dessa förslag. Motionärerna anser slutligen att regeringen bör återkomma med en ändrad inkomstberäkning i enlighet med Vänsterpartiets förslag (yrkande 3).
I kommittémotion 2019/20:3554 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) framhålls att regeringen bör utvärdera utformningen och begränsningarna av de sänkta arbetsgivaravgifterna. Motionärerna står i huvudsak bakom regeringens förslag, men menar att det skulle behövas betydligt mer omfattande stödåtgärder. I annat fall riskerar väldigt många företag att gå i konkurs, och en ökande arbetslöshet hotar som saknar motstycke. Enligt motionärerna finns det ett problem med förslaget att sätta ett tak på 30 anställda. Den nuvarande ekonomiska krisen slår relativt brett, men den har också en mycket koncentrerad effekt inom vissa branscher. Det gäller exempelvis hotell- och restaurangbranschen, besöksnäringen och många mindre företag inom detaljhandeln. Det är därför enligt motionärerna mycket viktigt att de åtgärder som vidtas tydligt träffar de grupper som har det särskilt svårt. Den utformning som regeringen föreslår riskerar att både bli alltför trubbig (för bred) och för snäv på organisationsnivå och därför konkurrenssnedvridande. Decentraliserade företagsstrukturer får enligt regeringens förslag omfattande stöd medan centraliserade företag får försumbart stöd trots att man verkar i samma bransch. Regeringen bör därför enligt motionärerna skyndsamt överväga andra utformningar för att bättre träffa de företag som har störst problem, utan att skapa uppenbara snedvridningar inom branscher eller mellan nära konkurrenter. Ett exempel på en alternativ utformning är enligt motionärerna att selektera sänkta arbetsgivaravgifter på branschnivå, via Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI). Genom en sådan utformning skulle stödet kunna riktas dit där de ekonomiska konsekvenserna är som störst. Motionärerna tar också upp en ytterligare alternativ åtgärd som de skulle vilja se men som ligger utanför den ram för ärendet som ges av propositionen. Det handlar om att förstärka och vidga stödet för korttidspermitteringar.
Detta är den fjärde extra ändringsbudgeten som regeringen har lämnat till riksdagen under kort tid. De tidigare propositionerna har avsett kreditgarantier till flygföretag och kreditgarantier för lån till företag, stöd till korttidsarbete, möjligheter till skatteanstånd samt ett stort antal ytterligare åtgärder för att dämpa effekterna av coronaviruset för företag och samhällsekonomin.
Coronaviruset bedöms få betydande ekonomiska konsekvenser och många företag kan förväntas hamna i ett allvarligt ekonomiskt läge på kort tid. Utskottet välkomnar därför regeringens föreslag om en rad ytterligare åtgärder på skatteområdet som ska träda i kraft inom kort. Förslagen i propositionen beräknas öka statens lånebehov med 35 miljarder kronor 2020 och effekten på den offentliga sektorns finansiella sparande bedöms uppgå till ca -24 miljarder kronor 2020. Utskottet anser att vi befinner oss i ett exceptionellt läge och det är helt nödvändigt att vidta långtgående åtgärder för att motverka de negativa effekterna på samhällsekonomin. Det är också viktigt att betona att de åtgärder som nu vidtas görs utifrån ett gott statsfinansiellt läge, tack vare det finanspolitiska ramverk som vi har värnat under lång tid.
Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkar i partimotion 2019/20:3548 på att riksdagen bör avslå regeringens förslag om sänkta socialavgifter. Motionärerna kan inte ställa sig bakom kraftigt sänkta socialavgifter för samtliga branscher, då de anser att förslagen innebär en oproportionerlig och ineffektiv överföring av pengar till alla företagsägare. Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkar i kommittémotion 2019/20:3555 i stället på att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag om att avskaffa begränsningarna när det gäller nedsättning av arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna. Motionärerna menar att slopandet av arbetsgivaravgiften borde omfatta alla anställda och alla lönesummor. Också i kommittémotion 2019/20:3554 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) anför motionärerna att det behövs betydligt mer omfattande stödåtgärder och att regeringen bör utvärdera utformningen och begränsningarna av de sänkta arbetsgivaravgifterna.
Till skillnad från motionärerna anser utskottet att förslagen i propositionen om nedsättning av socialavgifterna är väl avvägda i nuläget. Alla företag omfattas, men som förslaget är konstruerat så kommer det att ha störst betydelse för små och medelstora företag med upp till 30 anställda. Genom de lättnader som detta förslag innebär ökar möjligheten för många företag att överbrygga ett tillfälligt inkomstbortfall utan att de behöver säga upp personal.
Mot den bakgrunden ställer sig utskottet bakom propositionen och avstyrker motionerna.
|
1. |
av Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD) och Josefin Malmqvist (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Ändrad beräkning av statens inkomster för 2020
=utskottet
Lagstiftning som ligger till grund för den ändrade inkomstberäkningen
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:151 punkterna 1–5 och motion
2019/20:3555 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) och
avslår motionerna
2019/20:3548 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt
2019/20:3554 av Jakob Forssmed m.fl. (KD).
Ställningstagande
Vi anser att regeringens förslag för att dämpa fallet i ekonomin hittills har varit bra, men otillräckliga. De beslut som fattas de närmaste månaderna kommer att prägla hela det 2020-tal som vi har framför oss. Politiken måste hantera chocken för ekonomin, annars hotar en massutslagning av svenska jobb. Därför vill vi gå längre än regeringen genom att helt ta bort arbetsgivaravgifterna under två månader. För ett stort antal företag är problemet inte bara likviditet, utan i allt större utsträckning soliditet. Det behövs nu åtgärder för att minska företagens förluster om omfattande uppsägningar ska kunna begränsas. Eftersom krisen drabbar näringslivet brett och åtgärderna behöver komma på plats snabbt bör vissa åtgärder vara generella och så enkla som möjligt. Det som behövs är en generell lättnad utan krångel för näringslivet för att undvika förluster och uppsägningar. För de flesta företag är lönekostnaderna de största utgifterna. Av det skälet bör slopandet av arbetsgivaravgiften omfatta alla anställda och alla lönesummor. Mot den bakgrunden yrkar vi på att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag om att avskaffa begränsningarna när det gäller nedsättning av arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna i 2 § andra stycket i lagen om särskild beräkning av vissa avgifter för arbetsgivare respektive 2 § andra stycket i lagen om särskild beräkning av vissa avgifter för enskilda näringsidkare och tillkännager detta för regeringen.
|
2. |
av Ulla Andersson (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Ändrad beräkning av statens inkomster för 2020
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:151 punkt 6 och motion
2019/20:3548 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 3.
Lagstiftning som ligger till grund för den ändrade inkomstberäkningen
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:151 punkterna 3–5 och motion
2019/20:3548 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt
avslår proposition 2019/20:151 punkterna 1 och 2 samt motionerna
2019/20:3554 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) och
2019/20:3555 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M).
Ställningstagande
Regeringen och andra myndigheter har vidtagit en rad åtgärder för att motverka den ekonomiska nedgången i coronakrisens spår. Jag har i huvudsak välkomnat dessa förslag. För de nu aktuella förslagen i propositionen om kraftigt nedsatta socialavgifter beräknas effekten på den offentliga sektorns finansiella sparande uppgå till närmare 26 miljarder kronor under 2020. Jag kan tänka mig sänkta socialavgifter för vissa särskilt hårt drabbade branscher, t.ex. hotell- och restaurangbranschen, samt för vissa sektorer inom handeln. Dock kan jag inte ställa mig bakom regeringens förslag om kraftigt sänkta socialavgifter för samtliga branscher. Förslagen bör därför avslås av riksdagen. Förslagen innebär en oproportionerlig och ineffektiv överföring av pengar till alla företagsägare. Även om ekonomin nu faller brant, finns det många företag som går relativt bra, t.ex. inom dagligvaruhandeln och tech-sektorn. Det bör också framhållas att företagen har ett eget ansvar. Många företag har drivits med låg soliditet och maximerad aktieutdelning, vilket lett till en orimlig ordning där risker och förluster socialiseras samtidigt som vinsterna förblir privata.
Övriga förslag i propositionen om ökad avsättning till periodiseringsfonderna och ökade möjligheter till anstånd med inbetalning av moms syftar till att stärka företagens likviditet i den svåra ekonomiska situation som många företag nu befinner sig i. Jag står bakom dessa förslag. Slutligen anser jag att regeringen bör återkomma med en ändrad inkomstberäkning i enlighet med Vänsterpartiets förslag.
|
3. |
av Jakob Forssmed (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Ändrad beräkning av statens inkomster för 2020
=utskottet
Lagstiftning som ligger till grund för den ändrade inkomstberäkningen
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:151 punkterna 1–5 och motion
2019/20:3554 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) och
avslår motionerna
2019/20:3548 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt
2019/20:3555 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M).
Ställningstagande
Jag menar att regeringen bör utvärdera utformningen och begränsningarna av de sänkta arbetsgivaravgifterna. I huvudsak står jag bakom regeringens förslag, men menar att det skulle behövas betydligt mer omfattande stödåtgärder. I annat fall riskerar väldigt många företag att gå i konkurs, och en ökande arbetslöshet hotar som saknar motstycke. Jag anser att det finns ett problem med förslaget att sätta ett tak på 30 anställda. Den nuvarande ekonomiska krisen slår relativt brett, men den har också en mycket koncentrerad effekt inom vissa branscher. Det gäller exempelvis hotell- och restaurangbranschen, besöksnäringen och många mindre företag inom detaljhandeln. Det är därför mycket viktigt att de åtgärder som vidtas tydligt träffar de grupper som har det särskilt svårt. Den utformning som regeringen föreslår riskerar att både bli alltför trubbig (för bred) och för snäv på organisationsnivå och därför konkurrenssnedvridande. Decentraliserade företagsstrukturer får enligt regeringens förslag omfattande stöd medan centraliserade företag får försumbart stöd trots att man verkar i samma bransch. Regeringen bör därför skyndsamt överväga andra utformningar för att bättre träffa de företag som har störst problem, utan att skapa uppenbara snedvridningar inom branscher eller mellan nära konkurrenter. Ett exempel på en alternativ utformning är att selektera sänkta arbetsgivaravgifter på branschnivå, via Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI). Genom en sådan utformning skulle stödet kunna riktas dit där de ekonomiska konsekvenserna är som störst. Det finns också en ytterligare alternativ åtgärd som jag skulle vilja se, men som ligger utanför den ram för ärendet som ges av propositionen. Det handlar om ett förstärkt och vidgat stöd för korttidspermitteringar.
Dennis Dioukarev (SD) anför:
Coronakrisens följdverkningar för den svenska ekonomin är för närvarade omöjliga att överblicka, och den statistik som läggs fram blir snabbt inaktuell. Det är dock uppenbart att många näringar drabbas mycket hårt, både direkt och indirekt. Det finns anledning att befara en våg av konkurser som alltså riskerar att slå ut en hel generation entreprenörer och företagare och skapa stor osäkerhet i ekonomin för lång tid framöver. Personliga konkurser, arbetslöshet och långsiktigt vikande skatteunderlag kommer indirekt att belasta exempelvis transfereringssystem och kommunala och regionala verksamheter. Kort sagt, hela den svenska ekonomin är i gungning.
Detta resonemang förringar på intet vis de rent medicinska aspekterna eller det mänskliga lidande som följer av smittspridningen; man måste helt enkelt kunna föra dessa diskussioner parallellt. Att förhindra smittspridning och vårda dem som drabbas samt hantera krisens ekonomiska konsekvenser måste helt enkelt ske parallellt.
Under dessa extrema förhållanden råder i Sveriges riksdag konsensus om att regeringen måste vidta skyndsamma och kraftfulla åtgärder för att så långt det är möjligt hjälpa företagen att överleva. Det är också glädjande att regeringen åtminstone i någon mån lyssnar på oppositionens signaler om att hjälpen måste vara direkt och konkret och inte riskera att stranda på bankernas kreditbedömningar.
I regeringens proposition 2019/20:142 Extra ändringsbudget för 2020 – Kreditgarantier för lån till företag tas flera steg i rätt riktning, vilket tyder på att man åtminstone delvis instämmer i de synpunkter som förs fram. Sverigedemokraterna sluter upp bakom regeringens förslag, som alltså går längre än vad som nyligen presenterades.
Samtidigt är det vår uppgift som opposition att framhålla det som inte är tillräckligt bra. Det kan vara helt försvarligt att under en högst dramatisk utveckling frekvent återkomma med nya ändringsbudgetar. Detta behöver alltså inte kritiseras i sig, men regeringen tar anmärkningsvärt små steg i en situation som så uppenbart kräver mer långtgående åtgärder. Problemet med dessa ”åtgärdspaket light” är att företagen förblir ovissa om framtiden och om åtgärderna kommer att räcka till i slutändan.
Det noteras också att även om regeringen nu banar väg för vissa former av direkt stöd till företagen så handlar åtgärderna fortfarande huvudsakligen om lån och anstånd med skatteinbetalningar. Det är bättre än ingenting alls, men företagarna känner självklart stor osäkerhet inför att tvingas skuldsätta sig på olika sätt. Och även om man väljer att kämpa vidare på detta sätt så lär det på sikt hämma investeringsviljan och riskera att förlänga och fördjupa den lågkonjunktur som nu är ett faktum.
Alla parter är överens om att staten måste tillåtas att gå med underskott, vilket finansieras genom lån. Sveriges statsskuld är låg, vilket ger oss manöverutrymme. En ram på 10 till 20 procent av BNP är långsiktigt hanterbar. Sverigedemokraterna går alltså längre än andra riksdagspartier i att föreslå kraftfulla åtgärder för att överbrygga krisen, och det är vår bedömning att övriga partier och regeringen inom kort kommer att röra sig i denna riktning och anta en mer offensiv strategi.
Redan nu ska det också understrykas att Sverige behöver komma tillbaka till budgetbalans i takt med att krisen klingar av. Denna diskussion lär vi få anledning att återkomma till.
Rent konkret anser Sverigedemokraterna att räntan på de lån som regeringen nu föreslår ska sättas till noll. Alternativet är att företagen utöver alla andra problem drar på sig räntekostnader, vilket långsiktigt försvagar deras ställning och bidrar till osäkerhet.
Arbetsgivaravgiften och egenavgiften bör slopas under sex månader, vilket således gäller samtliga arbetsgivare, även offentliga. Det innebär alltså en betydande ekonomisk lättnad även för kommuner och regioner som just nu drar ett mycket tungt lass under krishanteringen.
Beträffande a-kassan anser vi att en höjning av taket till 1 200 kronor per dag bör genomföras. Det är Sverigedemokraternas principiella ståndpunkt att a-kassan ska vara generell och statligt finansierad. En sådan reform kan vara svår att genomföra i ett akut läge, och därför uppmanar vi regeringen att med till buds stående medel utvidga a-kassan så att den omfattar så många som möjligt. Vad gäller korttidspermitteringar står Sverigedemokraterna bakom regeringens politik med tillägget att staten ska ta det fulla ekonomiska ansvaret.
Det kan anföras att vissa av dessa åtgärder inte är kirurgiska, utan utgör ett brett stöd för hela näringssektorn. Att vissa företag som skulle klara sig utan stöd därmed ”tjänar” på krisen och på de föreslagna åtgärderna är ett i sammanhanget mindre problem. Att designa åtgärder som med precision hjälper ”rätt” företag är nästintill omöjligt även när förslaget kan beredas under flera månader. Under en akut kris måste man sålunda acceptera att åtgärderna blir generella. Det finns också konkurrensaspekter som talar för att åtgärderna bör vara av generell natur.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om särskild beräkning av vissa avgifter för arbetsgivare (avsnitt 2.1 och 4).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om särskild beräkning av vissa avgifter för enskilda näringsidkare (avsnitt 2.2. och 4).
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 2.3 och 5).
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 2.4 och 5).
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall (avsnitt 2.5 och 6).
6.Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2020 (avsnitt 8 tabell 8.1).
1.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om särskild beräkning av vissa avgifter för arbetsgivare (avsnitt 2.1 och 4 i propositionen).
2.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om särskild beräkning av vissa avgifter för enskilda näringsidkare (avsnitt 2.2 och 4 i propositionen).
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med en ändrad inkomstberäkning i enlighet med Vänsterpartiets förslag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utvärdera utformningen och begränsningarna av de sänkta arbetsgivaravgifterna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag om att avskaffa begränsningarna när det gäller nedsättning av arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna i 2 § andra stycket i lagen om särskild beräkning av vissa avgifter för arbetsgivare respektive 2 § andra stycket i lagen om särskild beräkning av vissa avgifter för enskilda näringsidkare och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Regeringens förslag till ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2020
Tabell Specifikation av ändrad beräkning av statens inkomster för 2020
Tusental kronor
|
Inkomsttitel |
|
Godkänd beräkning |
Ny beräkning |
Bruttoeffekt av åtgärd på inkomstsidan |
|
1282 |
Arbetsgivaravgifter |
−5 343 782 |
−35 843 782 |
−30 500 000 |
|
1283 |
Egenavgifter, generell nedsättning |
−2 054 382 |
−4 234 382 |
−2 180 000 |
|
1115 |
Kommunal inkomstskatt |
771 750 328 |
773 290 328 |
1 540 000 |
|
1931 |
Anstånd |
|
−520 000 |
−520 000 |
Källa: Prop. 2019/20:151
Bilaga 3