Interpellation 2025/26:42 Skandinavisk språkförståelse av Runar Filper (SD) till Kulturminister Parisa Liljestrand (M) Vi skandinaver har genom historien fram till nu kunnat prata med varandra på våra respektive språk. Om det varit svårt att förstå har vi artikulerat tydligt, lagt om lite till mottagarens nivå och talat långsammare.Detta har varit gängse över de svensk-norsk-danska gränserna och h
<p>Herr talman! Runar Filper har frågat kulturministern om hon och regeringen bör verka för att stärka den skandinaviska språkförståelsen.</p><p>Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.</p><p>Under Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet förra året skrev jag och mina nordiska kollegor under en ny nordisk språkdeklaration som syftar till att främja en starkare språklig sammanhållning i Norden.</p><p>Den nya deklarationen tar, liksom den tidigare nordiska språkdeklarationen, upp betydelsen av språk för individer, kultur och samhälle och betydelsen av den nordiska språkgemenskapen för vårt samarbete och för vår nordiska identitet. Där beaktas också samhällsutvecklingen och de utmaningar som bland annat digitalisering och internationalisering medför på området.</p><p>I den nya deklarationen betonas vikten av alla nordiska språk – från de skandinaviska språken danska, norska och svenska till finska, isländska, samiska, färöiska och grönländska. Dessutom anges att teckenspråk, nya modersmål och ett antal minoriteters språk som talats under lång tid i Norden har en särställning.</p><p>Språkdeklarationen anger att alla nordbor ska kunna förstå, läsa och skriva det eller de språk som fungerar som samhällsbärande i det område där de bor, till exempel svenska i Sverige, kunna kommunicera på minst ett skandinaviskt språk – svenska, norska eller danska – och ha kunskaper om de andra skandinaviska språken så att de kan ta del av den nordiska språkgemenskapen.</p><p>Med den nya deklarationen är grunden lagd för en övergripande, samlad, långsiktig och effektiv språkpolitik med fortsatt samhällsbärande, starka och levande nordiska språk. Det är viktigt för att stärka demokrati och delaktighet och för att fortsätta utvecklingen av en gemensam nordisk identitet.</p>
<p>Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.</p><p>Vi ska prata lite skandinavisk språkförståelse här. Det som gör danskan svårare än norskan för oss svenskar är inte språket i sig, eftersom skriftspråket är väldigt likt norskan. Att läsa norska, brukar danskarna säga, är som att läsa danska med stavfel lite här och där. I stället är det själva uttalet som vi många gånger tycker är väldigt svårt.</p><p>Enligt den svenska läroplanen ska alla elever få undervisning i nordiska språk. Men skolundervisningen i nordiska språk måste stå högre upp på agendan och ges än mer utrymme i läroplanen.</p><p>Det finns bra undervisningsmaterial på de nordiska språken för att ge yngre generationer bättre förståelse mellan de skandinaviska grannspråken norska, danska och svenska i en tid då språkförbistring snart övertrumfar förståelsen. Undervisningens elementära syfte i de nordiska språken bör inte i första hand vara att lära sig prata norska eller danska, såklart, utan att lära sig förstå och kommunicera med personer som talar och skriver på ett annat nordiskt språk.</p><p>Språkförståelse och att kommunicera mellan språken borde tas in i svenskundervisningen för att eleverna ska lära sig identifiera likheter och skillnader mellan grannspråken i tal och skrift och kunna ha utbyten med elever från andra nordiska länder. Kanske är det detta den nya nordiska språkdeklarationen syftar till – att främja en starkare språklig sammanhållning i Norden, som ministern anger i sitt interpellationssvar.</p><p>Att vårda sitt språk är att uppskatta fädernas tungomål eller, om man så vill, sitt modersmål. Det svenska språkets status har tyvärr blivit alltmer eftersatt. Norskan och danskan har som sagt mycket gemensamt med svenskan och kan i mycket hög grad förstås av svenskar eftersom de skandinaviska språken tillhör den nordgermanska, nordiska, språkgruppen dit också isländska och färöiska hör.</p><p>Hur mycket norska man förstår beror helt på varifrån i Norge talaren kommer och även på varifrån i Sverige man själv kommer. Vi värmlänningar har nog mycket lättare att förstå norskan än vad man kanske har i andra delar av landet, eftersom vi bor nära gränsen och har väldigt mycket utbyte med Norge. Dessutom liknar norsk språkmelodi och norska ord och uttryck i många sammanhang värmländskan. </p><p>Förvanskar vi vårt eget språk mister vi kontakten med vårt språkliga arv och vårt ursprung. Språk är ju identitet och tillhörighet.</p><p>Engelskan gör ett mycket stort intrång i svenskan. Det ser vi inte minst på anglifieringen av det svenska språket. Det kommer in väldigt många engelska ord och uttryck. Det går jättefort. 20 år bakåt i tiden var inte alls lika mycket i svenska språket påverkat som i dag. Det finns nu meningar som har fler engelska än svenska ord. Också universitetslitteratur blir i allt större utsträckning engelskspråkig, och vissa kurser saknar helt svensk litteratur.</p><p>Det kan inte vara meningen att svenskspråkiga studenter i Sverige ska behöva tillgodogöra sig utbildning i sitt hemland på ett språk som inte är det egna modersmålet. Det är märkligt. Jag tycker att vi borde stärka det svenska språkets ställning på universitet och högskolor och är intresserad av att höra vad ministern säger om den saken.</p>
<p>Herr talman! Jag vill börja med att instämma i interpellanten Runar Filpers resonemang om vikten av att värna skandinavisk språkförståelse. Jag tror också att det är viktigt.</p><p>Jag föddes i Helsingborg, där Danmark ligger bara några minuter bort över Sundet. Som skåning ha…
<p>Herr talman! Det här är en otroligt intressant fråga. Den är inte bara politisk. Den kanske inte ens främst är politisk, för det handlar om hur hela samhället utvecklas och om hur språken hela tiden utvecklas. Men det är klart att vi har någonting väldigt värdefullt i Norden i…
<p>Herr talman! Tack för svaret, minister Edholm!</p><p>Jag har följt den riksbekanta författaren Björn Ranelid i en del debattartiklar. Han förfasar sig över det svenska språkets förfall. Han menar att många älskar att föra in engelska ord när det är helt onödigt och inte tillfö…
<p>Herr talman! Jag tackar ministern för ett bra svar.</p><p>För mig som är skåning handlar detta ytterst om att bevara ett levande språklandskap, där skånskan får vara den bro till danskan som den alltid har varit, och där svenska, norska och danska fortfarande kan förstås utan …
<p>Herr talman! Att värna det svenska språket och kunskaperna i de andra nordiska språken är vi helt eniga om är otroligt viktigt. Svenska språket är ett litet språk sett till antalet som talar det, och danska och norska är ännu mindre språk. Det är viktigt att behärska sitt eget…
<p>Herr talman! Jag tackar ånyo minister Edholm för svaren.</p><p>Vi hade i förrgår ett mycket bra seminarium i Andrakammarsalen om läsförståelse och läsfrämjande. Det är jätteviktigt, precis som ministern säger.</p><p>Jag tänkte annars komma in på fotboll. När Jon Dahl Tomasson …
<p>Herr talman! Jag delar engagemanget för det svenska språket och för att det finns bra undervisning i skolan som gör det möjligt för våra barn och ungdomar att få en förståelse för våra grannländers språk och att förstå vad som sägs – även skriftligt.</p><p>Vad gäller engelska …
Interpellation 2025/26:42 Skandinavisk språkförståelse av Runar Filper (SD) till Kulturminister Parisa Liljestrand (M) Vi skandinaver har genom historien fram till nu kunnat prata med varandra på våra respektive språk. Om det varit svårt att förstå har vi artikulerat tydligt, lagt om lite till mottagarens nivå och talat långsammare.Detta har varit gängse över de svensk-norsk-danska gränserna och h
av Runar Filper (SD)
till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Vi skandinaver har genom historien fram till nu kunnat prata med varandra på våra respektive språk. Om det varit svårt att förstå har vi artikulerat tydligt, lagt om lite till mottagarens nivå och talat långsammare.
Detta har varit gängse över de svensk-norsk-danska gränserna och har tidigare aldrig ersatts av engelska, som dessutom har långtifrån samma språkuppbyggnad som de skandinaviska språken.
Dagens unga generation övergår till engelska vid samtal med danskar och i vissa fall även med norrmän.
Den skandinaviska språkförståelsen har varit ganska unik eftersom det är tre olika språk där vi ändå kunnat förstå varandra. Men den ömsesidiga nordiska språkförståelsen har tyvärr blivit allt sämre, och något grundläggande är på väg att gå förlorat - våra gemensamma band till historien och våra språkliga rötter.
Min fråga till kulturminister Parisa Liljestrand blir därför följande:
Ser ministern utifrån ovanstående att hon och regeringen bör verka för att stärka den skandinaviska språkförståelsen?