Interpellation 2025/26:358 Fattigdomen i Sverige av Arber Gashi (S) till Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) Enligt den senaste statistiken från Statistiska centralbyrån (SCB) har antalet personer som klassas som ”allvarligt materiellt och socialt fattiga” ökat från cirka 150 000 år 2021 till 408 000 år 2025. Samtidigt har antalet som lever i materiell och social fattigdom mer än f
<p>Herr ålderspresident! Arber Gashi har frågat mig vilka åtgärder jag inom mitt ansvarsområde ämnar vidta för att bekämpa den ökande fattigdomen.</p><p>Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur. Även om inflationen nu har minskat har den tidigare höga inflationen påverkat hushållens ekonomi negativt. Regeringen har därför vidtagit en rad olika åtgärder för att stötta hushållen. </p><p>Genom budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) har regeringen lämnat förslag och riksdagen beslutat om en rad åtgärder just för att stärka hushållens ekonomi. Det handlar bland annat om sänkt matmoms – den börjar gälla den 1 april, herr ålderspresident – och om sänkt barnomsorgsavgift och höjda bostadskostnadsgränser för barnfamiljer inom bostadsbidraget.</p><p>För att på längre sikt hjälpa ekonomiskt utsatta hushåll är det dock viktigt att fler kommer i arbete. Regeringen genomför därför en rad olika åtgärder, som exempelvis de olika delarna i regeringens bidragsreform. De syftar gemensamt till att stärka arbetslinjen och göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete.</p><p>Regeringens politik har, sett över hela mandatperioden, gett mest till dem som tjänar minst. Effekterna på hushållens ekonomi till följd av regeringens förslag och aviseringar under mandatperioden visar att ekonomin procentuellt sett har stärkts mest i den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard och allra minst i de båda översta inkomstgrupperna.</p><p>Den statistik som Arber Gashi hänvisar till bygger på individernas egen bedömning av sin ekonomiska situation – så kallad självskattning. Det stämmer att antalet som upplever att de lever i allvarlig materiell och social fattigdom har ökat sedan 2021. Det bör samtidigt noteras att den ekonomiska utsattheten har minskat sedan 2021 enligt andra etablerade mått, till exempel SCB:s mått för låg inkomststandard och andelen som har en ekonomisk standard understigande 60 procent av medianen.</p><p>Enligt Eurostat är den andel av befolkningen som lever i materiell fattigdom låg i Sverige i jämförelse med andra europeiska länder.</p>
<p>Herr ålderspresident! Jag vill tacka statsrådet Tenje för svaret.</p><p>Jag har debatterat fattigdom med statsrådet ett par gånger. Ibland har det skett i ljuset av nya rapporter från Majblomman, Rädda Barnen, Röda Korset eller Makalösa Föräldrar. Många människor som genom organisationer eller ideellt engagerar sig för att minska fattigdomen, kanske framför allt barnfattigdomen, kommer återkommande med olika rapporter. Statsrådet har för vana, skulle jag vilja säga, att hänvisa till SCB:s statistik och slå undan all annan kritik. Därför har jag valt att kalla till en debatt som utgår från just SCB.</p><p>Jag måste säga att jag är bekymrad över hur regeringen väljer att beskriva utvecklingen i Sverige. Statsrådet talar om reformer och procentuella förbättringar enligt vissa statistikmått, men av allt att döma ökar fattigdomen i Sverige. Jag är genuint oroad över att statsrådet inte verkar förmå att se det.</p><p>Antalet människor som lever i allvarlig materiell och social fattigdom har fördubblats sedan 2021. Det handlar om människor som inte har råd med saker som många av oss tar för givna, som att kunna betala en oväntad räkning, ersätta trasiga kläder eller åka bort en vecka om året. Bakom dessa siffror finns verkliga människor som sitter vid köksbordet och undrar hur de ska få ihop det.</p><p>Ministern sa att den statistik jag hänvisar till bygger på människors egen upplevelse av sin ekonomi. Ja, det gör den. Det är just därför statistiken är så viktig. Fattigdom handlar inte bara om uppgifter i några statistiska blad. Det handlar om människors faktiska möjligheter att leva ett vanligt liv. När allt fler människor i Sverige upplever att de inte har råd med det mest grundläggande beror det förmodligen på att det är så. Då måste politiken kunna agera.</p><p>Låt oss vara ärliga: Det går att hitta olika indikatorer som pekar åt olika håll. Men när allt fler människor saknar ekonomisk marginal och den materiella fattigdomen ökar så snabbt kan vi inte, likt den här regeringen, luta oss tillbaka och säga att allt annat egentligen går åt rätt håll. Den verklighet som människor möter där ute säger något helt annat; det är det jag bygger hela den här interpellationen på.</p><p>Mycket av den statistik som statsrådet hänvisar till, och som hon brukar luta sig mot när hon debatterar fattigdom här i kammaren, är inte uppdaterad sedan 2024. Vi är nu framme vid 2026. Detta är det sista halvår som den här regeringen har att styra över Sverige. Man kan inte stirra sig blind på den situation som rådde 2024 eller använda den som ett alibi för 2026. Det är som att säga ”Det brann inte här för två år sedan” om det skulle brinna i det här rummet.</p><p>Vi kan inte bygga långsiktig politik på den devisen. Vi kan heller inte använda den för att klargöra vad som behöver ske här och nu.</p><p>Allt fler människor i Sverige får inte längre ihop ekonomin. Jag frågar återigen statsrådet: Vad tänker regeringen göra åt det?</p><p>(Applåder)</p>
<p>Herr ålderspresident! Jag måste säga att jag är genuint orolig över ledamotens förmåga att lyssna och ta in. Alla de åtgärder som jag redogjorde för i mitt svar är åtgärder för 2026, och de finns med i budgeten för 2026.</p><p>Jag är inte förvånad över att fler människor bedöm…
<p>Herr ålderspresident! Statsrådet Tenje ifrågasatte min hörsel och, kanske, min läsförmåga. Låt oss gå igenom det svar vi fick.</p><p>Mycket riktigt nämner socialförsäkringsministern sänkt matmoms, som vi är överens om och som vi hoppas kommer att spela roll för vanligt folks p…
<p>Herr ålderspresident! Jag önskar att jag hade många fler minuters talartid i den här debatten och diskussionen. Det är klart att ledamoten Gashi väcker väldigt många viktiga frågor. Inte minst skulle jag älska att diskutera bidragsreformerna med ledamoten.</p><p>Det är uppenba…
<p>Herr ålderspresident! Detta är mitt sista anförande i debatten, och jag håller med statsrådet om att man gärna skulle gärna ha mer talartid. Jag tror att vi får återkomma till den här frågan fler gånger under våren.</p><p>När det gäller kvalificeringen vill jag bara kort säga:…
<p>Herr ålderspresident! Ledamoten påstår att han företräder Sveriges arbetareparti. Nej, det gör han inte; han företräder Sveriges bidragsparti. Det blir mycket tydligt här.</p><p>Vad som blir än mer tydligt är att man inte ser helheten i den bidragsreform som regeringen nu går …
Interpellation 2025/26:358 Fattigdomen i Sverige av Arber Gashi (S) till Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) Enligt den senaste statistiken från Statistiska centralbyrån (SCB) har antalet personer som klassas som ”allvarligt materiellt och socialt fattiga” ökat från cirka 150 000 år 2021 till 408 000 år 2025. Samtidigt har antalet som lever i materiell och social fattigdom mer än f
av Arber Gashi (S)
till Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Enligt den senaste statistiken från Statistiska centralbyrån (SCB) har antalet personer som klassas som ”allvarligt materiellt och socialt fattiga” ökat från cirka 150 000 år 2021 till 408 000 år 2025. Samtidigt har antalet som lever i materiell och social fattigdom mer än fördubblats till cirka 729 000 personer. Detta är SCB:s mått på personer som inte har råd med en viss nivå av grundläggande varor och tjänster. I verkligheten innebär detta att hundratusentals svenskar nu inte har råd med nödvändiga kostnader som oförutsedda utgifter, semester, tillräcklig uppvärmning eller trygg social samvaro.
Med anledning av den stora ökningen av fattigdom i Sverige enligt SCB:s statistik vill jag fråga äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje:
Vilka åtgärder ämnar ministern att vidta, inom sitt ansvarsområde, för att bekämpa den ökande fattigdomen?