Interpellation 2025/26:221 Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården av Anna Vikström (S) till Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) Det har länge varit tydligt att det behöver vidtas åtgärder för vårdens långsiktiga kompetensförsörjning, och det var också ett skäl till att den förra regeringen tillsatte Nationella vårdkompetensrådet. Nationella vårdkompetensrådet lämnade sin slutredovisning,
<p>Herr talman! Anna Vikström har frågat mig om jag och regeringen genomfört några åtgärder som Nationella vårdkompetensrådet har föreslagit till regeringen hittills i delrapporterna, slutrapporterna eller den nationella planen och vilka av dessa åtgärder vi kommer att genomföra.</p><p>Anna Vikström har vidare frågat hur jag och regeringen avser att gå vidare med förslagen i utredningen <em>Stärkt patientsäkerhet genom rätt kompetens </em><em>–</em><em> utifrån hälso- och sjukvårdens och tandvårdens behov</em> (SOU 2025:63) samt vilka övriga åtgärder jag kommer att vidta för att stärka det nationella åtagandet för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning.</p><p>Inledningsvis vill jag understryka att personalen är hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs och grunden som hälso- och sjukvården vilar på. Regeringen gav därför Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256).</p><p>Uppdraget redovisades den 31 maj 2024, och Nationella vårdkompetensrådet presenterade då 25 olika förslag till insatser för att förbättra kompetensförsörjningen i Sverige. Förslagen handlar bland annat om att säkerställa att det finns tid och resurser för kompetensutveckling och om att ge ökad möjlighet till karriärvägar för att attrahera, utveckla och behålla vårdpersonal. Majoriteten av förslagen ligger inom ramen för det som i dag beslutas av respektive sjukvårdshuvudman, universitet och högskola, och jag har noterat att flera ändamålsenliga insatser redan pågår för att förbättra kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården.</p><p>Regeringen beslutade den 19 oktober 2023 att tillsätta en särskild utredare med uppdraget att analysera vilka förändringar som kan behövas i regelverk och strukturer när det gäller reglerade yrken, specialistkompetenser och specialistutbildningar samt vidareutbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården och tandvården för att möta de utmaningar som dessa verksamheter står inför (SOU 2025:63). Slutbetänkandet redovisades den 3 juni 2025. Utredningen föreslår bland annat att fortbildning blir ett lagkrav för både arbetsgivare och vårdpersonal samt nya regler för specialistutbildningar och skyddade yrkestitlar. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet.</p><p>Regeringen beslutade den 1 juni 2023 att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté för att ta fram beslutsunderlag som möjliggör ett stegvis och långsiktigt införande av ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården (SOU 2025:62). Enligt slutbetänkandet som redovisades den 2 juni 2025 bedömer kommittén att staten bör ta utökat ansvar för ett antal områden, varav kompetensförsörjning är ett, i syfte att skapa bättre förutsättningar att möta vårdbehovet. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet.</p><p>Regeringen avsatte 2025 knappt 5,9 miljarder att fördelas under förordningen (2024:1252) om statsbidrag till regioner för stärkt tillgänglighet och ökad vårdkapacitet inom den specialiserade hälso- och sjukvården samt knappt 3,7 miljarder kronor att fördelas under förordningen (2024:1253) om statsbidrag till kommuner och regioner för utveckling av en god och nära vård. För att få ta del av dessa medel måste huvudmännen genomföra insatser som avser förbättrad kompetensförsörjning och arbetsmiljö.</p><p>I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) presenterade regeringen en förstärkt vårdsatsning, bland annat för att säkra kompetensförsörjningen på både kort och lång sikt. För detta ändamål avsätter regeringen 450 miljoner kronor per år fram till 2028. Regeringen avsätter även 50 miljoner kronor 2026 för styrningsinsatser inom detta område. För att fler läkare med utbildning utanför EU, EES och Schweiz ska uppnå svensk läkarlegitimation och arbeta i den svenska hälso- och sjukvården avsätter regeringen 13 miljoner kronor 2026 och beräknar avsätta 14 miljoner kronor från 2027.</p><p>Med det vill jag tacka Anna Vikström för frågorna. Jag ser fram emot debatten.</p>
<p>Herr talman! Jag tackar sjukvårdsministern för svaret, som jag nog får säga inte innehåller några besked. </p><p>Det är bra att statsbidraget för god och nära vård är kopplat till att huvudmannen måste vidta åtgärder för arbetsmiljö och kompetensförsörjning, men det räcker inte. Nyligen kom Arbetsmiljöverket med en rapport om hälso- och sjukvården som visar på brist på personal och allvarliga brister i arbetsmiljön. Brist på kompetens inom hälso- och sjukvården förorsakar sämre arbetsmiljö och risk för att patienterna inte får den vård de behöver. I dag larmade också Försäkringskassan om de konstant höga stressrelaterade sjukskrivningstalen för bland andra vård- och omsorgspersonal.</p><p>Det är ett ökat inflöde av patienter varav allt fler är äldre och multisjuka, vilket ställer höga krav på vårdpersonalen, inte minst inom primärvården. Men många vårdcentraler saknar tillsvidareanställda specialistläkare i allmänmedicin, och behoven av fler specialistläkare är generellt stort. Det gäller även distriktssköterskor. Det finns en beräkning som visar att det saknas ungefär 900 distriktssköterskor på vårdcentralerna. Det har dessutom under flera år varit färre som läser till specialistsjuksköterska trots att det skulle behöva vara 20 procent fler för att bristen inte ska förvärras. Det är inte tillräckligt attraktivt att fortsätta att utbilda sig efter grundutbildningen, men det måste förändras eftersom vården är i stort behov av specialistutbildade läkare och sjuksköterskor inom primärvården, psykiatrin och andra verksamhetsområden.</p><p>Mot bakgrund av att det behövde vidtas åtgärder för vårdens långsiktiga kompetensförsörjning tillsatte den förra Sledda regeringen Nationella vårdkompetensrådet. Rådet har lämnat ett stort antal rapporter och presenterade, som ministern nämnde, i maj 2024 även en nationell plan för kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården. I dessa rapporter och i den nationella planen finns väl genomarbetade underlag för att gå vidare med åtgärder för att stärka kompetensförsörjningen på nationell nivå.</p><p>Det är riktigt att planen innehåller förslag på åtgärder som riktar sig till huvudmännen, såsom regioner och kommuner, och till utbildningsanordnare, såsom högskolor. Men förslag riktas även till regeringen, vilket min interpellation handlar om. Några förslag till regeringen är att se över möjligheterna till nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner och att ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett nationellt ledarskapsprogram för chefer inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Fler förslag är att säkerställa att avtal för vårdvetenskaplig utbildning, lärande och forskning, så kallad Vulf, införs för vissa hälso- och sjukvårdsutbildningar för att stärka förutsättningar för verksamhetsförlagd utbildning, att säkerställa forskningsmedel för fler hälso- och sjukvårdsutbildningar och att stimulera universitet och högskolor att samordna vissa hälso- och sjukvårdsutbildningar med få studenter.</p><p>I maj kom även utredningen <em>Stärkt patientsäkerhet genom rätt kompetens</em> <em>–</em> <em>utifrån hälso- och sjukvårdens och tandvårdens behov</em> med ett antal förslag.</p><p>Nu har det gått nästan fyra år sedan regeringen tillträdde, och jag skulle gärna vilja veta vad regeringen gör med de förslag som riktar sig till just regeringen – inte till regionerna eller till universiteten utan till just till regeringen. Vilka förslag är genomförda, och vilka kommer att genomföras?</p>
<p>Herr talman! Detta är en angelägen fråga, och personalen är sjukvårdens viktigaste resurs. Det är personalen som bär denna samhällsviktiga verksamhet, och medborgarna skattar sjukvården som en av de viktigaste frågorna. Därför ingår också kompetensförsörjning och arbetsmiljö i…
<p>Herr talman! Att tydliggöra hur behoven ser ut är bra. Det är också bra med förenade anställningar.</p><p>Jag har tidigare ställt sex frågor till regeringen om vad man tänker göra med de olika rapporterna från Nationella vårdkompetensrådet och med den nationella planen, men ja…
<p>Herr talman! Som jag sa kommer jag inte att kunna uttala mig om pågående beredningar av förslag, och ledamoten förstår varför jag inte kan göra det. Jag tar dock jättetacksamt emot fler inspel, för det här är ett komplext område med svåra saker att lösa.</p><p>Det skapas lätt …
<p>Herr talman! Tack, sjukvårdsministern, för svaret!</p><p>Det är viktigt att inte lämna pålagor till regionerna och kommunerna. Där vill jag påpeka att man har arbetat med den nationella planen på ett sådant sätt att man har förankrat den hos huvudmännen. När man lade fram det …
<p>Herr talman! Jag och ledamoten är helt överens om problembilden och det extra lagret i problematiken – att det är ojämlikt fördelat och att regionerna faktiskt också konkurrerar om den arbetskraft som finns. Detta gör att det i vissa avseenden blir lite svårare att samverka kr…
Interpellation 2025/26:221 Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården av Anna Vikström (S) till Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) Det har länge varit tydligt att det behöver vidtas åtgärder för vårdens långsiktiga kompetensförsörjning, och det var också ett skäl till att den förra regeringen tillsatte Nationella vårdkompetensrådet. Nationella vårdkompetensrådet lämnade sin slutredovisning,
av Anna Vikström (S)
till Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)
Det har länge varit tydligt att det behöver vidtas åtgärder för vårdens långsiktiga kompetensförsörjning, och det var också ett skäl till att den förra regeringen tillsatte Nationella vårdkompetensrådet. Nationella vårdkompetensrådet lämnade sin slutredovisning, Nationell plan för kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården, i maj 2024 och fick då ett nytt uppdrag som slutredovisades i februari 2025. Rådet lämnade även del- och slutrapporter om kompetensförsörjning inom primärvården 2022, om kompetensförsörjning av barnmorskor i förlossningsvården och en ny sjuksköterskeroll för att stärka kompetensen i den nära vården 2023 samt två delrapporter om den nationella planen 2023. Både den nationella planen och tidigare delrapporter innehåller förslag på ett antal insatser som riktar sig till regeringen.
Det är fortfarande oklart om regeringen har vidtagit några av de åtgärder som Nationella vårdkompetensrådet har föreslagit riktade till regeringen och i så fall vilka. Jag har skrivit flera frågor till tidigare minister för att försöka få svar på den frågan.
I maj 2025 kom SOU 2025:63, Stärkt patientsäkerhet genom rätt kompetens – utifrån hälso- och sjukvårdens och tandvårdens behov, med ett antal förslag, en utredning som har remitterats.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga sjukvårdsminister Elisabet Lann: