Ärendet handlar om att skapa en ny lag för makars och sambors förmögenhetsförhållanden när de är involverade i internationella situationer.
Ska riksdagen anta regeringens förslag till ny lag och ändringar i andra lagar?
Om förslaget godkänns, blir det en ny lag som reglerar hur förmögenhetsfrågor ska hanteras när makar eller sambor har kopplingar till mer än ett land.
|
|
Makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till bl.a. en ny lag om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer.
EU har inom ramen för ett fördjupat samarbete antagit två förordningar om makars respektive registrerade partners förmögenhetsförhållanden, och förordningarna är tillämpliga på sådana förmögenhetsförhållanden som har gränsöverskridande följder. De skapar ett gemensamt regelverk när det gäller i vilket land och enligt vilket lands lag en bodelning eller någon annan fråga om makars eller registrerade partners förmögenhetsförhållanden ska prövas. De innehåller också regler om äktenskapsförord och lagvalsavtal samt om erkännande och verkställighet av avgöranden som har meddelats i en annan medlemsstat.
För att förordningarna ska kunna tillämpas i praktiken i svensk rätt föreslår regeringen kompletterande bestämmelser till förordningarna i en ny lag. Regeringen föreslår också att befintliga svenska internationellt privat- och processrättsliga regler om makars förmögenhetsförhållanden i andra fall än som avses i förordningarna och om sambors förmögenhetsförhållanden ska samlas i den nya lagen. Lagen ska benämnas lag om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer.
Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2019.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
I betänkandet finns tre reservationer (M, SD, L).
Behandlade förslag
Proposition 2018/19:50 Makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer.
Tre yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer
1.Regeringens lagförslag, punkt 1 (SD)
2.Lagstiftningens framtida utformning, punkt 2 (M, L)
3.Lagstiftningens framtida utformning, punkt 2 (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer,
2. lag om ändring i äktenskapsbalken,
3. lag om ändring i förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap,
4. lag om ändring i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område,
5. lag om ändring i lagen (1987:788) om införande av äktenskapsbalken,
6. lag om ändring i lagen (2015:417) om arv i internationella situationer.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:50 punkterna 1–6 och avslår motion
2018/19:3036 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 1.
Reservation 1 (SD)
|
2. |
Lagstiftningens framtida utformning |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:3036 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 2 och
2018/19:3040 av Mats Green m.fl. (M).
Reservation 2 (M, L)
Reservation 3 (SD)
Stockholm den 11 april 2019
På civilutskottets vägnar
Emma Hult
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Emma Hult (MP), Larry Söder (KD), Johan Löfstrand (S), Mats Green (M), Elin Lundgren (S), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Mikael Eskilandersson (SD), Leif Nysmed (S), Ola Johansson (C), Momodou Malcolm Jallow (V), Lars Beckman (M), Roger Hedlund (SD), Sanne Lennström (S), Joakim Järrebring (S), Angelica Lundberg (SD), David Josefsson (M) och Henrik Edin (L).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2018/19:50 Makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer.
Den 24 juni 2016 antogs dels rådets förordning (EU) 2016/1103 om genomförande av ett fördjupat samarbete på området för domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om makars förmögenhetsförhållanden, dels rådets förordning (EU) 2016/1104 om genomförande av ett fördjupat samarbete på området för domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap. I propositionen föreslås de lagändringar som förordningarna ger anledning till.
Till grund för regeringens förslag i propositionen finns förslag från Utredningen om EU-bodelning i betänkandet Makars, registrerade partners och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer (SOU 2017:90). Betänkandet har remissbehandlats.
Lagrådet har yttrat sig över regeringens lagförslag.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2.
Två motioner med sammanlagt tre yrkanden har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till bl.a. en ny lag om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer och till ändring i äktenskapsbalken. Därmed avslår riksdagen ett motionsyrkande om avslag på förslaget om ändring i äktenskaps-balken.
Riksdagen avslår vidare motionsyrkanden med förslag om tillkännagivanden i fråga om lagstiftningens framtida utformning.
Jämför reservation 1 (SD), 2 (M, L) och 3 (SD).
Propositionen
Det blir allt vanligare att makar eller sambor har anknytning till ett annat land. De kan t.ex. ha varit bosatta eller ha egendom utomlands. Vid en bodelning eller någon annan fråga som rör makarnas eller sambornas förmögenhetsförhållanden kan anknytningar till flera länder leda till praktiska och juridiska svårigheter. Det kan handla om var och enligt vilket lands lag en bodelning ska göras vid ett dödsfall eller en separation.
EU har inom ramen för ett fördjupat samarbete antagit två förordningar om makars respektive registrerade partners förmögenhetsförhållanden, och förordningarna är tillämpliga på sådana förmögenhetsförhållanden som har gränsöverskridande följder. De skapar ett gemensamt regelverk när det gäller i vilket land och enligt vilket lands lag en bodelning eller någon annan fråga om makars eller registrerade partners förmögenhetsförhållanden ska prövas. De innehåller också regler om äktenskapsförord och lagvalsavtal samt om erkännande och verkställighet av avgöranden som har meddelats i en annan medlemsstat. EU-förordningarna började tillämpas den 29 januari 2019. De är i sin egenskap av EU-förordningar bindande och direkt tillämpliga i de medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet, däribland Sverige.
För att förordningarna ska kunna tillämpas i praktiken i svensk rätt föreslår regeringen kompletterande bestämmelser till förordningarna i en ny lag. För att få en mer sammanhållen och lättöverskådlig lagstiftning på området föreslås även att befintliga svenska internationellt privat- och processrättsliga regler om makars förmögenhetsförhållanden i andra fall än som avses i förordningarna och om sambors förmögenhetsförhållanden ska samlas i den nya lagen. Lagen ska benämnas lag om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer.
Regeringen föreslår också en ändring i 7 kap. 3 § andra stycket äktenskapsbalken, som innehåller bestämmelser om formkrav för äktenskapsförord. Genom den föreslagna ändringen införs ett krav på att ett äktenskapsförord, förutom att vara skriftligt och undertecknat, även ska vara daterat. (Av tredje stycket i samma paragraf följer att äktenskapsförordet också ska registreras.) Det nya dateringskravet syftar till att skapa överensstämmelse med det krav på datering som EU-förordningarna ställer upp för äktenskapsförord som rör förmögenhetsförhållanden med gränsöverskridande följder. Det skulle, anför regeringen, i många fall vara svårt för enskilda och Skatteverket att bedöma om dateringskravet är tillämpligt. Det är vidare knappast möjligt eller ändamålsenligt att i den svenska lagen på denna grund göra en åtskillnad mellan olika äktenskapsförord. Ett generellt krav på datering bör därför enligt regeringen införas för äktenskapsförord. Regeringen konstaterar i sammanhanget att de flesta äktenskapsförord redan i dag är daterade.
Av samma paragraf i äktenskapsbalken framgår att även den som är underårig kan ingå ett äktenskapsförord, men att förmyndarens skriftliga medgivande då ska inhämtas. Regeringen förklarar i propositionen att bestämmelser med denna innebörd har funnits under lång tid och att en remissinstans ifrågasätter om det finns ett behov av att behålla möjligheten för en underårig att ingå äktenskapsförord. Regeringen konstaterar att det inte längre är möjligt för barn att få dispens att gifta sig (se 2 kap. 1 § äktenskapsbalken samt prop. 2013/14:208). Det har också införts en ny huvudregel om att inga utländska barnäktenskap ska erkännas i Sverige. Undantag kan aldrig göras om någon av parterna fortfarande är under 18 år (se 1 kap. 8 a § lagen [1904:26 s. 1] om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap). Bestämmelserna som möjliggör för underåriga att ingå äktenskapsförord har alltså i stora delar spelat ut sin roll. De kan dock enligt regeringen fortfarande ha betydelse för den som ingår äktenskap i nära anslutning till att han eller hon blir myndig. Vidare skulle ett slopande av bestämmelserna kunna inskränka möjligheterna att i förväg med förmyndarens medgivande komma överens om egendomsordningen i äktenskapet. Utan ytterligare underlag finns det enligt regeringen inte förutsättningar att göra den ändring som remissinstansen föreslår.
Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2019.
Motionerna
I kommittémotion 2018/19:3036 begär Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) att riksdagen ska avslå regeringens förslag om ändring i äktenskapsbalken (yrkande 1). Motionärerna begär också ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag till ändring i 7 kap. 3 § äktenskapsbalken som innebär att möjligheten för underåriga att ingå äktenskapsförord tas bort (yrkande 2). Motionärerna invänder inte mot det föreslagna nya dateringskravet för äktenskapsförord i 7 kap. 3 § äktenskapsbalken, men anser att det är oacceptabelt att i en reviderad lydelse av paragrafen behålla gamla bestämmelser om möjligheter för underåriga att ingå äktenskapsförord. I avvaktan på att en ny lydelse av paragrafen tas fram anser motionärerna att den nuvarande lydelsen ska kvarstå oförändrad.
I kommittémotion 2018/19:3040 av Mats Green m.fl. (M) begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör se över lagstiftningen som rör äktenskap i syfte att utreda om det finns bestämmelser som relaterar till underåriga och om det finns ett fortsatt behov av sådana bestämmelser. Motionärerna hänvisar till regleringen i 7 kap. 3 § äktenskapsbalken om möjligheten för underåriga att ingå äktenskapsförord och anför att den typen av bestämmelser kan väcka anstöt. Samtidigt kan det enligt motionärerna inte uteslutas att det finns ett fortsatt behov av sådana bestämmelser, och motionärerna pekar på att regeringen i detta lagstiftningsärende inte haft tillräckligt underlag för att göra några ändringar i aktuellt hänseende.
Utskottets ställningstagande
Regeringens lagförslag
Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att makar, registrerade partner och sambor kan förutse vilka regler som kommer att gälla för deras förmögenhetsförhållanden. Behovet av förutsebarhet är särskilt stort när makarna, partnerna eller samborna har anknytning till flera länder. Det kan handla om var en bodelning ska eller kan ske och enligt vilket lands lag bodelningen ska göras vid en separation eller ett dödsfall. Men det kan även handla om i vilken utsträckning en bodelning gäller i ett annat land. Det som nu har sagts gäller inte bara bodelning utan även andra frågor om makarnas, partnernas eller sambornas förmögenhetsförhållanden. Det är därför positivt att EU inom ramen för ett fördjupat samarbete har antagit två förordningar för att underlätta hanteringen av makars och registrerade partners förmögenhetsrättsliga förhållanden i internationella situationer.
EU-förordningarna är direkt tillämpliga i Sverige. För att tillämpningen av förordningarna ska fungera i praktiken och för att få en mer sammanhållen och lättöverskådlig lagstiftning på området föreslås i propositionen kompletterande bestämmelser till förordningarna och att de svenska bestämmelserna om makars, registrerade partners och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer samlas i en ny lag. Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen antar regeringens lagförslag i dessa delar, och utskottet anser att förslagen bör antas av de skäl som anförs i propositionen.
När det sedan gäller regeringens förslag om ändring i 7 kap. 3 § äktenskapsbalken konstaterar utskottet att det handlar om att införa ett nytt dateringskrav för äktenskapsförord i syfte att skapa överensstämmelse med det krav på datering som EU-förordningarna ställer upp för äktenskapsförord som rör förmögenhetsförhållanden med gränsöverskridande följder. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det i många fall skulle vara svårt för enskilda och Skatteverket att avgöra om dateringskravet är tillämpligt samt att det knappast är möjligt eller ändamålsenligt att i den svenska lagen på denna grund göra en åtskillnad mellan olika äktenskapsförord. Vidare konstaterar utskottet att det i ärendet inte har framförts några invändningar mot det föreslagna nya dateringskravet i sig. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag om ändring i den aktuella paragrafen. Den omständigheten att regeringen i detta lagstiftningsärende saknat förutsättningar att ändra bestämmelserna i samma paragraf om underårigas möjlighet att ingå äktenskapsförord motiverar enligt utskottet inte ett annat ställningstagande. Med avslag på motion 2018/19:3036 (SD) yrkande 1 bör därför även regeringens förslag till ändring i äktenskapsbalken antas.
Lagstiftningens framtida utformning
Mot bakgrund av regeringens uttalanden i propositionen när det gäller bestämmelserna i 7 kap. 3 § äktenskapsbalken om underårigas möjlighet att ingå äktenskapsförord, vilka ifrågasatts i motionerna, förutsätter utskottet att regeringen i ett lämpligt sammanhang ser över bestämmelserna, och eventuella andra liknande bestämmelser, i syfte att utreda om det fortfarande finns ett behov av dessa. Därmed anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av övriga motionsyrkanden med förslag om tillkännagivanden i fråga om lagstiftningens framtida utformning. Även dessa motionsyrkanden bör därför avslås.
|
1. |
av Mikael Eskilandersson (SD), Roger Hedlund (SD) och Angelica Lundberg (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer,
2. lag om ändring i förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap,
3. lag om ändring i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område,
4. lag om ändring i lagen (1987:788) om införande av äktenskapsbalken,
5. lag om ändring i lagen (2015:417) om arv i internationella situationer.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:50 punkterna 1 och 3–6 samt motion
2018/19:3036 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 1 och
avslår proposition 2018/19:50 punkt 2.
Ställningstagande
Vi har till att börja med inte någon annan uppfattning än majoriteten när det gäller regeringens förslag om att i en ny lag införa kompletterande bestämmelser till de aktuella EU-förordningarna och att i samma lag också samla befintliga svenska internationellt privat- och processrättsliga regler om makars förmögenhetsförhållanden i andra fall än som avses i förordningarna och om sambors förmögenhetsförhållanden.
När det sedan gäller regeringens förslag om ändring i 7 kap. 3 § äktenskapsbalken har vi inga invändningar mot det föreslagna nya dateringskravet för äktenskapsförord i sig. Vi konstaterar dock att den föreslagna lydelsen av paragrafen också oförändrat innehåller gamla bestämmelser om möjligheter för underåriga att ingå äktenskapsförord. Mot bakgrund av att det sedan 2014 inte längre är möjligt för barn att få dispens att gifta sig i Sverige och att vi numera inte heller erkänner utländska barnäktenskap, tycker vi att det är oacceptabelt att i en reviderad lydelse av paragrafen behålla dessa bestämmelser. I propositionen anför regeringen att den inte haft tillräckligt underlag för att i detta lagstiftningsärende ändra bestämmelserna i fråga. Vi anser dock att samtliga ändringar i paragrafen lämpligen bör göras i ett sammanhang. I avvaktan på att detta kan ske bör den nuvarande lydelsen av paragrafen kvarstå oförändrad. Regeringens förslag till ändring i äktenskapsbalken bör därför avslås (punkten 2 i propositionen).
|
2. |
av Mats Green (M), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Lars Beckman (M), David Josefsson (M) och Henrik Edin (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:3040 av Mats Green m.fl. (M) och
avslår motion
2018/19:3036 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 2.
Ställningstagande
Det lagförslag i fråga om 7 kap. 3 § äktenskapsbalken som vi tidigare i betänkandet ställt oss bakom innehåller, förutom ett nytt dateringskrav för äktenskapsförord, även gamla bestämmelser om underårigas möjlighet att ingå äktenskapsförord. Mot bakgrund av att det sedan 2014 inte längre är möjligt för barn att få dispens att gifta sig i Sverige och att vi numera inte heller erkänner utländska barnäktenskap, kan dock sådana bestämmelser om underåriga väcka anstöt. Samtidigt kan det inte uteslutas att det finns ett fortsatt behov av bestämmelserna, och vi konstaterar att regeringen inom ramen för detta lagstiftningsärende inte haft tillräckligt underlag för att göra några ändringar i aktuellt hänseende.
Mot den bakgrunden anser vi att regeringen bör ta nödvändiga initiativ till att se över lagstiftningen som rör äktenskap i syfte att utreda om det finns bestämmelser som relaterar till underåriga och om det finns ett fortsatt behov av sådana bestämmelser. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
3. |
av Mikael Eskilandersson (SD), Roger Hedlund (SD) och Angelica Lundberg (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:3036 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 2 och
avslår motion
2018/19:3040 av Mats Green m.fl. (M).
Ställningstagande
Vi har i vår reservation under förslagspunkten 1 yrkat avslag på regeringens förslag om ändring i äktenskapsbalken. Oavsett om den reservationen bifalls av riksdagen eller inte kvarstår i 7 kap. 3 § äktenskapsbalken de gamla bestämmelserna om underårigas möjlighet att ingå äktenskapsförord. Mot bakgrund av att det sedan 2014 inte längre är möjligt för barn att få dispens att gifta sig i Sverige och att vi numera inte heller erkänner utländska barnäktenskap anser vi att dessa bestämmelser är förlegade och bör utgå.
Regeringen bör därför återkomma med ett förslag till ändring i 7 kap. 3 § äktenskapsbalken som innebär att möjligheten för underåriga att ingå äktenskapsförord tas bort. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:788) om införande av äktenskapsbalken.
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:417) om arv i internationella situationer.
1.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn inte ska ingå äktenskapsförord och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen som rör äktenskap i syfte att utreda om det finns bestämmelser som relaterar till minderåriga och huruvida det finns ett fortsatt behov av sådana bestämmelser och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2