Interpellation 2025/26:461 Insatser för den svenska rymdbranschen av Mats Wiking (S) till Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) Under de senaste 15 åren har rymdens betydelse för samhället ökat kraftigt. I dag är många samhällsfunktioner beroende av data från satelliter, och kriget i Ukraina har tydligt visat att rymdinfrastruktur är helt avgörande även i kris och krig.Det ä
<p>Herr talman! Mats Wiking har frågat mig hur jag och regeringen ser på att vi är ett av endast tre länder av ESA:s 23 medlemsländer som minskat sin insats till ESA och att vi nu ligger långt under vår bni-andel och efter våra nordiska grannländer, och om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av detta.</p><p>Han har också frågat mig vad jag och regeringen vill göra för att stärka svensk rymdindustris position i Europa.</p><p>Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2026 (2025/26:1) att Rymdstyrelsens anslag skulle öka med 100 miljoner kronor årligen för just deltagandet i ESA. Sveriges årliga rymdbudget till ESA uppgår därmed till cirka 1 miljard kronor, av vilket en betydande del kommer svensk rymdsektor till del genom ESA:s så kallade georeturprincip. </p><p>Eftersom många andra länder vid ministermötet i november 2025 också höjde sina bidrag till ESA minskade Sveriges relativa andel i ESA:s frivilliga program. Att andra länder kunnat öka sin finansiering är dock bra för den europeiska och i förlängningen svenska rymdförmågan, och det ger affärsmöjligheter för svenska rymdföretag.</p><p>Regeringen arbetar hårt för att stärka den svenska rymdindustrins förutsättningar och position i Europa, och regeringen har de senaste åren gjort betydande investeringar på rymdområdet.</p><p>Samarbete på rymdområdet ingår i flera av Sveriges strategiska innovationspartnerskap med viktiga partnerländer i Europa – Frankrike och Tyskland. Genom de strategiska innovationspartnerskapen kopplas svenska företag och andra aktörer i rymdbranschen samman med motparter i dessa partnerländer, vilket kan skapa nya affärsmöjligheter.</p><p>Regeringen beslutade redan 2024 om en historiskt stor forsknings- och innovationsproposition (2024/25:60) som riksdagen godkände för ett år sedan. I den gör vi den största rymdsatsningen någonsin i en sådan proposition. Satsningarna görs via Rymdstyrelsen, och sammanlagt höjs anslagen med 208 miljoner kronor årligen från och med 2028 via en upptrappning 2025, 2026 och 2027.</p><p>Tre nationella program etableras: ett satellitprogram, ett program för rymdteknik med dubbla användningsområden och ett rymddataprogram. Svenska företag ges möjligheter att bidra till utvecklingen av de här programmen, vilket också kan ge högre konkurrenskraft i internationella sammanhang.</p><p>Dessutom inrättas nu en forskarskola med fokus på rymden – med fokus på Sveriges behov inom rymdområdet.</p><p>Regeringen föreslog nyligen satsningar i vårändringsbudgeten där det statliga bolaget SSC Space AB tillförs ett kapitaltillskott på 386 miljoner kronor under 2026 för utvecklingen av rymdbasen Esrange, och Rymdstyrelsen föreslås få 14 miljoner kronor i ökade medel under 2026 för att möjliggöra en ökad och rättssäker handläggning av tillståndsärenden för rymden.</p>
<p>Herr talman! Tack, ministern, för svaret!</p><p>Jag vill börja med att säga att det är bra att regeringen gör satsningar på rymdområdet. Investeringarna i Esrange, forskarskolan och de nationella programmen är viktiga och välkomna. Men samtidigt kvarstår den grundläggande frågan.</p><p>Trots satsningarna är Sverige fortfarande ett av endast tre medlemsländer inom ESA som minskar sin relativa ambition. Vi ligger fortsatt långt under vår bni-andel, och vi ligger efter våra nordiska grannländer nu när Europa kraftigt stärker sina investeringar i rymden.</p><p>Det handlar inte bara om relativa tal. Visst minskar Sveriges andel delvis därför att andra länder ökar sina satsningar, men Sverige minskar också sin faktiska insats. Sveriges totala åtagande gick från 313 miljoner euro vid ministermötet 2022 till 305 miljoner euro 2025.</p><p>Ännu mer oroväckande, herr talman, är utvecklingen inom ESA:s frivilliga program, alltså det program som är allra viktigast för svensk rymdindustri. Där minskade Sveriges deltagande från 180 miljoner euro till 138 miljoner euro. Det är faktiskt en minskning med 24 procent. Det är svårt att se att det skulle vara bra för svenska rymdföretag, svensk forskning eller svensk konkurrenskraft.</p><p>Herr talman! Rymdstyrelsen själv beskriver situationen mycket tydligt i sitt budgetunderlag för 2027–2029. Där konstaterar myndigheten: ”Sveriges deltagande i ESA ligger i dag på en jämförelsevis låg nivå relativt jämförbara länder. Sveriges rymdindustri utvecklas därmed inte i samma takt.” Rymdstyrelsen föreslår därför att Sveriges deltagande i ESA successivt ska öka med inledningsvis 477 miljoner kronor redan 2027. Myndigheten skriver också: ”Med dagens relativt låga deltagandenivå kommer de svenska aktörerna, industrin och akademin, inte kunna delta i ESA:s program i paritet med sin kompetens och kapacitet.”</p><p>Detta är ganska allvarliga besked från den ansvariga expertmyndigheten. Det är alltså Rymdstyrelsen, vårt viktigaste organ när det gäller rymdverksamheten, som skriver detta.</p><p>Herr talman! Rymden handlar i dag om långt mer än bara forskning. Det handlar om innovation, klimatövervakning, säkerhet, kommunikation, AI och Europas strategiska självständighet.</p><p>Sverige har fantastiska möjligheter genom Esrange – det är sant – och avancerade teknikföretag och stark forskning. Då borde vi vara med och leda utvecklingen och inte acceptera att vi tappar mark.</p><p>Min fråga till ministern blir därför: När både svensk industri och Rymdstyrelsen varnar för att Sveriges låga deltagande riskerar att försämra vår konkurrenskraft och innovationsförmåga, varför är regeringen inte beredd att höja ambitionerna för Sveriges deltagande inom ESA:s viktigaste program?</p>
<p>Herr talman! Jag tackar för de intressanta frågeställningarna.</p><p>Rymden blir alltmer intressant också för oss här på jorden. När vi kör bil är satelliterna avgörande. De är avgörande när det gäller att få bra väderleksprognoser. I den värld vi i dag lever i blir det alltme…
<p>Herr talman! Jag tackar för svaret från ministern.</p><p>Jag tror egentligen att vi delar bilden av att rymden blir allt viktigare – för forskning, innovation, säkerhet och konkurrenskraft.</p><p>Jag välkomnar de satsningar som regeringen faktiskt gör – det sa jag i mitt tidig…
<p>Herr talman! Sveriges ambition är inte att vi ska <em>bli</em> en ledande rymdnation. Sverige <em>är</em> en ledande rymdnation i dag.</p><p>Som jag beskrev i mitt tidigare inlägg är våra insatser inte bara riktade mot ESA, utan vi har de största satsningarna någonsin på rymde…
<p>Herr talman! Tack för svaret, ministern!</p><p>Jag vill avsluta med att återigen säga att det är positivt att regeringen gör vissa satsningar på rymdområdet. Det finns delar som är viktiga och välkomna, precis som ministern har talat om. Samtidigt kvarstår den centrala frågan …
<p>Herr talman! Jag vill tacka för en intressant diskussion och säga att jag är väldigt glad över att det finns en samsyn här i kammaren om att satsningar på rymden är avgörande, både för Sveriges konkurrenskraft och för vår säkerhet.</p><p>Under den här diskussionen har jag förs…
Interpellation 2025/26:461 Insatser för den svenska rymdbranschen av Mats Wiking (S) till Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) Under de senaste 15 åren har rymdens betydelse för samhället ökat kraftigt. I dag är många samhällsfunktioner beroende av data från satelliter, och kriget i Ukraina har tydligt visat att rymdinfrastruktur är helt avgörande även i kris och krig.Det ä
av Mats Wiking (S)
till Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Under de senaste 15 åren har rymdens betydelse för samhället ökat kraftigt. I dag är många samhällsfunktioner beroende av data från satelliter, och kriget i Ukraina har tydligt visat att rymdinfrastruktur är helt avgörande även i kris och krig.
Det är därför välkommet med de satsningar regeringen gjort på nya nationella rymdprogram och på Försvarsmaktens ökade ambitioner. Samtidigt är det oroande att Sverige är ett av endast tre medlemsländer i ESA (Europeiska rymdorganisationen) som minskat sin insats. Det rimmar illa med Sveriges ambitioner som rymdnation.
Vid ESA:s ministermöte i november 2025 beslutades om en rekordökning av ESA:s budget med 31 procent. Nästan alla medlemsländer höjde sina bidrag kraftigt. Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien satsar stort, och Polen och Kanada gör mycket kraftiga ökningar. Sverige hör alltså till undantagen när man minskar sin insats.
Rymdstyrelsen begärde därför inför perioden 2026–2028 en betydande ökning av sitt anslag för att stärka Sveriges ESA-deltagande. Regeringen beviljade100 miljoner kronor, vilket tyvärr var otillräckligt för att ens behålla tidigare nivå. Följden blev att Sveriges andel i ESA:s frivilliga program sjönk till rekordlåga nivåer, vilket lett till att Sverige fallit till plats 17 och ligger efter våra nordiska grannländer.
Detta är bekymmersamt. ESA är nyckeln till Europas stora rymdprogram och tillgången till EU:s upphandlingar. Utan aktivt deltagande riskerar svenska företag att stängas ute, medan vi löper risken att andra länder snabbt tar över Sveriges positioner.
Sverige riskerar att förlora inflytande, affärer och en roll i framtidens rymd- och försvarsinfrastruktur.
Jag vill därför fråga gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm: