Situationen i Israel och Palestina

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande motioner om Mellanöstern och Nordafrika från allmänna motionstiden 2025/26 med fokus på den israelisk-palestinska konflikten. Utskottet föreslår att samtliga motioner avslås.

Utskottets bedömningar och ställningstaganden i betänkandet baseras på den situation som är aktuell och den information som är tillgänglig vid tiden för justering av betänkandet.

I betänkandet finns tio reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Den israelisk-palestinska konflikten

Åtgärder mot bosättare på Västbanken

Bistånd till Palestina och UNRWA

Motioner som bereds förenklat

Reservationer

1. Den israelisk-palestinska konflikten, punkt 1 (S, V, MP)

2. Den israelisk-palestinska konflikten, punkt 1 (C)

3. EU:s associeringsavtal med Israel, punkt 2 (S, V, MP)

4. EU:s associeringsavtal med Israel, punkt 2 – motiveringen (C)

5. Utbetalning av palestinska tullavgifter, punkt 3 (S, V, MP)

6. Åtgärder mot bosättare på Västbanken, punkt 4 (S, V, MP)

7. Åtgärder mot bosättare på Västbanken, punkt 4 (C)

8. Stopp för rivningar av palestinska byggnader m.m., punkt 5 (S, V, MP)

9. Bistånd till Palestina och UNRWA, punkt 6 (S, V, MP)

10. Bistånd till Palestina och UNRWA, punkt 6 (C)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottet behandlar återkommande motioner som rör regionen Mellanöstern och Nordafrika och länderna i denna region. Tidigare under mandatperioden har utskottet behandlat motioner om situationen i Israel och Palestina i betänkandena 2023/24:UU15 och 2024/25:UU15. Frågor som rör regionen har även behandlats i utskottets betänkanden om mänskliga rättigheter och internationella relationer.

Vissa motionsyrkanden behandlas i förenklad ordning enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs förslag (se framst. 2005/06:RS3 Riksdagen i en ny tid) och i enlighet med utrikesutskottets promemoria Förenklad motionsberedning under valperioden 2022–2026 från oktober 2023.

Betänkandet bygger på motionsyrkanden som har lämnats in under riksmötet 2025/26 och täcker därmed inte alla aspekter av händelseutvecklingen i Israel och Palestina efter allmänna motionstidens utgång i oktober 2025. När det gäller dessa motionsyrkanden baseras utskottets bedömningar och ställningstaganden i betänkandet på den situation som är aktuell och den information som är tillgänglig vid tiden för justering av betänkandet.

Utskottet har regelbundet fått information om frågor som rör Mellanöstern på EU:s utrikesministermöten av utrikesdepartementets kabinettssekreterare Dag Hartelius och tidigare av hans företrädare Jan Knutsson. Även utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och hennes företrädare Tobias Billström (M) har informerat utskottet om frågor som rör situationen i Mellanöstern.

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) har informerat utskottet om det humanitära biståndet till Gaza och frågor som rör FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar, UNRWA.

Utskottet tog emot Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram (World Food Programme, WFP), den 10 december 2024, Sarah Poole, chef för FN:s utvecklingsprogram i Palestina, den 24 oktober 2024 och representanter för den israelisk-palestinska samarbetsorganisationen Two State Coalition den 2 maj 2024. Utskottet har även tagit emot företrädare för UNRWA och Palestinska Röda Halvmånen.

Utskottets överväganden

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3622 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 26 föreslås att utländska journalister omedelbart måste få tillträde till Gaza. I yrkande 23 föreslås att de israelisk-palestinska fredssamtalen bör återupptas med siktet inställt på en tvåstatslösning. Detta förslag återkommer i kommittémotion 2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 15. I motionens yrkande 16 föreslås att Internationella domstolen, ICJ behöver skynda på sin utredning om huruvida Israel begår folkmord i Gaza och komma med sitt utslag så fort som möjligt. I yrkande 18 föreslås att EU:s associeringsavtal med Israel bör pausas så länge landet inte följer ICJ:s utlåtanden. I yrkande 25 föreslås att Sverige bör vara pådrivande för ett engagemang i regionen för att säkerställa en fredlig och demokratisk utveckling samt mänskliga rättigheter för att förhindra krig och förtryck.

I kommittémotion 2025/26:3440 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2 föreslås att Sverige bör verka för en internationell kraftsamling mot Israels ockupation av Palestina. I yrkande 3 föreslås att Sverige, som enskild stat liksom inom ramen för FN och EU, ska kräva att Gazaremsans luft-, sjö- och landvägar öppnas. I yrkande 4 föreslås att Sverige ska verka för etablerandet av en internationell fredsbevarande och/eller fredsframtvingande styrka under FN-mandat i Gaza. I yrkande 5 föreslås att Sverige ska verka för en ökad internationell civil närvaro i Gaza. I yrkande 8 föreslås att Sverige ska ställa krav på att Israel följer sina åtaganden och betalar ut palestinska tullavgifter och skatter till den palestinska myndigheten (PA). I yrkande 12 föreslås att Sverige i fortsatta förhandlingar bör driva att frågan om flyktingarnas rätt att återvända ska föras upp på dagordningen och att resolution 194 ska respekteras. I yrkande 18 föreslås att Sverige bör ställa sig bakom Sydafrikas anmälan mot Israel till den internationella domstolen i Haag för brott mot folkmordskonventionen. I yrkande 19 föreslås att regeringen bör tillsätta en utredning av de ytterligare steg som Sverige behöver ta för att leva upp till de skyldigheter som lagts fram enligt Internationella domstolens rådgivande yttrande 2024 (ICJ AO 2024). I yrkande 20 föreslås att Sverige inom ramen för EU och FN bör verka för att Israel ska hållas ekonomiskt ansvarigt för den omfattande förstörelsen under kriget mot Gaza. I yrkande 21 föreslås att Sverige som medlem i FN bör driva på för att Hamas och Israel särskilt ska utredas av tortyrkommittén för brott mot tortyrkonventionen genom de övergrepp som de gjort sig skyldiga till. I yrkande 22 föreslås att Sverige bör verka för att Palestina erkänns som stat av alla världens stater. I yrkande 23 föreslås att Sverige bör stödja Palestina i det fortsatta arbetet för att erkännas som fullvärdig medlem av FN. I yrkande 27 föreslås att Sverige inte ska ingå några samarbeten kring forskning, innovation och handel med Israel så länge ockupationen av Palestina pågår och att ingångna avtal och projekt bör avbrytas. I yrkande 38 föreslås att Sverige ska verka för en omfattande bojkott av israeliska varor och tjänster med sanktioner på kommunal, regional, nationell och europeisk nivå i likhet med de sanktioner som Sverige och EU infört mot Ryssland sedan starten av kriget mot Ukraina. I yrkande 40 föreslås att Sverige aktivt bör driva i EU att unionen omedelbart suspenderar det nuvarande associeringsavtalet med Israel. I yrkande 41 föreslås att Sverige bör verka för att interimsavtalet om associering mellan EU och Palestina görs om till ett permanent associeringsavtal.

I kommittémotion 2025/26:3372 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 2 föreslås att Sverige bör verka för att få till stånd en hållbar fredsprocess som leder till en rättvis tvåstatslösning. I yrkande 4 föreslås att Sverige ska verka för att EU pausar associeringsavtalet med Israel eftersom Israel tydligt bryter mot kriterierna för mänskliga rättigheter. I yrkande 5 föreslås att Sverige ska verka för att EU inför handelssanktioner mot Israel på grund av de brott mot internationell rätt som begås i Palestina. I yrkande 6 föreslås att Sverige ska verka för att EU inför sanktioner mot den israeliska regeringen. I yrkande 9 föreslås att Sverige bör belägga det israeliska styret och militären med inreseförbud. I yrkande 12 föreslås att Sverige bör följa Internationella domstolens utlåtande om ockupationen av det palestinska territoriet. I yrkande 13 föreslås att Sverige bör vara aktivt i FN för att få ett slut på Israels olagliga ockupation exempelvis genom att stödja resolutioner i FN:s generalförsamling och säkerhetsråd som syftar till att få ett slut på Israels olagliga ockupation av Palestina. I yrkande 14 föreslås att Sverige bör verka för att EU inför ett vapenembargo mot Israel. I yrkande 17 föreslås att brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och ekocid begångna av Israel och Hamas måste utredas. I yrkande 18 föreslås att Sverige bör ansluta sig till Sydafrikas anmälan till Internationella domstolen om att Israel ska utredas för folkmord. I yrkande 19 föreslås att miljörättvisa ska vara en central del av fredsförhandlingarna mellan Israel och Palestina.

I kommittémotion 2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 56 föreslås att Sverige ska utveckla en ny samlad regional strategi för Mellanöstern.  I yrkande 57 föreslås vikten av att hävda internationell rätt och på den grunden aktivt medverka till en hållbar lösning på konflikten mellan Israel och Palestina baserad på två stater med erkända och säkra gränser med självbestämmande, säkerhet, frihet och möjligheter för den egna befolkningen.

Bakgrund

Fredsplan

En fredsplan för Gaza har tagits fram under ledning av USA och i samråd med ett antal arabiska och muslimska stater. Huvuddragen i planen, som är uppdelad i flera faser, är en permanent vapenvila, frisläppande av gisslan i utbyte mot att Israel frisläpper ett stort antal palestinska fångar och avmilitarisering av Gaza. Planen inkluderar även internationella observatörer, humanitär hjälp och en massiv ekonomisk utvecklingsplan som syftar till att återuppbygga Gaza. Därutöver ska ett fredsråd inrättas som i planen beskrivs som en övergångsförvaltning ledd av USA:s president Donald Trump för att övervaka återuppbyggnaden och styret i Gaza tills en teknokratisk, opolitisk palestinsk myndighet kan ta över kontrollen. En internationell stabiliseringsstyrka ska säkerställa ordningen och avväpningen i Gaza under övergångsperioden.

USA meddelade i mitten av januari 2026 att den andra fasen av fredsplanen inletts och tillkännagav inrättandet av en teknokratisk nationell kommitté för förvaltning av Gaza. Samtidigt inrättades ett fredsråd (Board of Peace) med ett verkställande utskott (Executive Board), en styrelse ansvarig för all verksamhet på marken i Gaza (Gaza Executive Board) och en annan styrelse (Founding Executive Board) som ska fokusera på investeringar och diplomati. En hög representant för Gaza utsågs också, liksom en befälhavare för den internationella stabiliseringsstyrka som ska etableras som en del av fredsplanen. I de stadgar för ett fredsråd som senare publicerats av USA nämns inte Gaza. Istället anges ett bredare uppdrag som syftar till att främja stabilitet och säkra varaktig fred i områden som hotas av eller drabbas av konflikt.

Fredsplanen behandlades av FN:s säkerhetsråd i november 2025 (res. 2803/2025). Resolutionen, som antogs med 13 röster för, inga emot och två nedlagda röster, ger ett formellt mandat att inrätta en internationell stabiliseringstyrka i Gaza. Styrkan ska genomföra sitt uppdrag i samarbete med Israel, Egypten och nybildade palestinska polisstyrkor. Den internationella närvaron ska ska syfta till att skydda civila, underlätta för humanitärt bistånd att nå fram och driva arbetet med en permanent avväpning av icke-statliga väpnade grupper, däribland Hamas. Resolutionen välkomnar också fredsrådet som en övergångsadministration med uppdrag att definiera ramverket för och koordinera finansiering av Gaza i enlighet med fredsplanen. Resolutionen innehåller även formuleringar om en möjlig framtida palestinsk statsbildning och understryker vikten av humanitärt tillträde till Gaza.

Behandling i Internationella domstolen

Internationella domstolen (International Court of Justice, ICJ) behandlar för närvarande en anmälan som Sydafrika har lämnat in om att Israels agerande på Gazaremsan bryter mot konventionen om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (SÖ 1952:64).

I avvaktan på domstolens slutliga avgörande av frågan meddelade domstolen den 26 januari 2024 ett utslag om interimistiska åtgärder där domstolen bl.a. uttalade att Israel är skyldigt att vidta omedelbara och effektiva åtgärder för att göra det möjligt att tillhandahålla de grundläggande samhällstjänster och det humanitära stöd som det finns ett akut behov av för att avhjälpa den svåra livssituationen för palestinier på Gazaremsan.

Den 28 mars 2024 bekräftade Internationella domstolen utslaget om de interimistiska åtgärderna från den 26 januari 2024, och tillade att Israel enligt folkmordskonventionen är skyldigt att i fullt samarbete med FN vidta alla nödvändiga och effektiva åtgärder för att utan försening försäkra sig om att palestinier i stor skala obehindrat får del av mat, vatten, elektricitet, bränsle, kläder, läkemedel, förnödenheter för hygien och sanitet m.m. Detta inkluderar att öka antalet gränsövergångar och deras kapacitet samt att hålla gränsövergångarna öppna så länge som möjligt.

Domstolen ålade även Israel att omedelbart försäkra sig om att dess militär inte begick sådana handlingar som kan utgöra kränkningar av palestiniernas rättigheter som en skyddad grupp i enlighet med folkmordskonventionen, vilket även inkluderar att förhindra leverans av det humanitära bistånd som denna grupp är i akut behov av. I samband med båda besluten uppmanade domstolen Hamas att omedelbart och förbehållslöst frige sin gisslan.

Den 24 maj 2024 bekräftade Internationella domstolen de två ovan nämnda besluten och beslutade att Israel omedelbart skulle stoppa sin militära offensiv och andra handlingar i Rafah som kan utsätta Gazas palestinska befolkning för levnadsvillkor som kan leda till att de helt eller delvis förgörs fysiskt. Internationella domstolen beslutade också att Rafahs gränsövergång skulle hållas öppen för obehindrad leverans av grundläggande samhällstjänster och humanitärt bistånd i stor skala samt att effektiva åtgärder skulle vidtas för att garantera ett obehindrat tillträde till Gazaremsan för varje undersöknings­kommission, undersökningsdelegation eller annat undersökningsorgan som får i uppdrag av behöriga FN-organ att undersöka anklagelser om folkmord.

ICJ lämnade den 19 juli 2024 ett rådgivande yttrande som svar på en begäran från FN:s generalsekreterare António Guterres från den 17 januari 2023. Domstolen konstaterade att Israels kontinuerliga närvaro i det ockuperade palestinska området är olaglig och att Israel är skyldigt att avsluta sin olagliga närvaro så fort som möjligt. Israel är skyldigt att omedelbart avsluta alla aktiviteter i nya bosättningar och att evakuera alla bosättare från det ockuperade palestinska området. Israel är också skyldigt att kompensera för de skador som människor eller juridiska personer i det ockuperade palestinska området har lidit. Alla stater är skyldiga att inte lagligen erkänna Israels närvaro i det ockuperade palestinska området eftersom denna närvaro är olaglig. Alla stater är skyldiga att inte ge stöd till att upprätthålla Israels närvaro i det ockuperade palestinska området.

Domstolens rådgivande yttranden är inte bindande.

Behandling i Internationella brottmålsdomstolen

Internationella brottmålsdomstolen (International Criminal Court, ICC) har en pågående förundersökning när det gäller brott enligt Romstadgan som har begåtts i Palestina efter den 13 juni 2014. Förundersökningen inleddes den 3 mars 2021 efter att ICC hade fastställt att domstolen har jurisdiktion i de palestinska territorier som Israel har ockuperat sedan 1967, inklusive östra Jerusalem. Den 21 november 2024 utfärdade ICC arresteringsorder för Hamas militära överbefälhavare Mohammed Diab Ibrahim al-Masri, Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och Israels tidigare försvarsminister Yoav Gallant efter att domstolen hade funnit att dessa sannolikt har gjort sig skyldiga till krigsbrott och brott mot mänskligheten.

Terrorlistning och sanktioner

Hamas är listat som en terroristorganisation av EU sedan drygt 20 år tillbaka enligt gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp (EU:s terroristförteckning). EU har fattat flera beslut om sanktioner mot ledande företrädare för Hamas och Palestinska Islamiska Jihad. Sanktionerna innebär bl.a. frysning av tillgångar och förbud mot tillhandahållande av medel. En särskild sanktionsregim mot Hamas inrättades efter den 7 oktober 2023 för att på ett ytterligare sätt kunna kringskära terroristorganisationens finansiering. Sedan 2006 upprätthåller EU en icke-kontaktpolitik mot Hamas som Sverige också upprätthåller.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar liksom regeringen att fredsprocessen i Gaza är skör och att det internationella samfundet har en viktig roll i att främja fortsatta steg mot en hållbar fred. Det är glädjande att samtliga överlevande i gisslan har frigivits och att kvarlevorna efter samtliga avlidna nu har återbördats till Israel. Utskottet välkomnar liksom regeringen att den andra fasen i fredsplanen nu kan påbörjas. Utskottet konstaterar i sammanhanget att det fredsråd som presenterats har ett betydligt bredare mandat än vad som anges i fredsplanen för Gaza och i FN:s säkerhetsrådsresolution. Vid utrikesminister Maria Malmer Stenergards (M) föredragning för utskottet den 27 januari 2026 framkom att regeringen inte har för avsikt att gå med i fredsrådet i dess nuvarande form. Vid EU:s råd för utrikesfrågor den 29 januari 2026 uttryckte ministrarna sin beredvillighet att samarbeta med USA om genomförandet av den övergripande fredsplanen för Gaza, med ett fredsråd som utför sitt uppdrag som övergångsförvaltning, i enlighet med FN:s säkerhetsrådsresolution 2803. Utskottet noterar också att statministern i sin återrapport från det informella mötet mellan Europeiska rådets medlemmar den 22 januari 2026 underströk att Sverige inte ser det som aktuellt att delta i fredsrådet på de premisser som presenterats. Utskottet delar dessa ställningstaganden och vill återigen, liksom regeringen, understryka att en hållbar fred mellan Israel och Palestina måste bygga på en förhandlad tvåstatslösning i enlighet med folkrätten, och därmed också ett slut på ockupationen. Utskottet utgår från att regeringen fortsatt driver denna fråga på lämpligt sätt såväl inom EU som multilateralt och i bilaterala kontakter. Utskottet utgår också från att regeringen i sina bedömningar och ställningstaganden även fortsatt beaktar de regionala aspekterna av konflikten. Utskottet välkomnar i sammanhanget att regeringens strategi för utvecklingssamarbetet med Mellanöstern och Nordafrika ska säkerställa att det finns en helhetssyn på det samlade svenska stödet till regionen och att den ska eftersträva synergier mellan olika politikområden. Utskottet återkommer till strategin senare i detta betänkande.

Utskottet instämmer i den ståndpunkt som regeringen redovisat inför EU:s ministerråd för utrikesfrågor den 26 januari 2026. Regeringen understryker där att EU samlat behöver bidra till Gazas stabilisering, övergångsstyre, återhämtning och återuppbyggnad. Genomförandet av fredsplanen måste ske inom ramen för folkrätten och bereda väg för en tvåstatslösning.

Utskottet instämmer också i regeringens ställningstagande att Hamas måste avväpnas för att uppnå en hållbar fred i Gaza. Hamas kan inte heller ha en plats i ett framtida styre av Gaza.

Utskottet anser liksom regeringen att EU samtidigt som unionen ska stödja de ansträngningar som görs för att åstadkomma en varaktig fred, behöver kunna fortsätta att använda restriktiva åtgärder för att sätta press på parterna. Utskottet är därutöver inte berett att ta ställning till de detaljerade förslag på restriktiva åtgärder som framförs i motioner. Utskottet noterar i sammanhanget att regeringen fortsätter att verka för ytterligare sanktions­listningar mot dem som stöder, underlättar eller möjliggör våldshandlingar av Hamas och Palestinska Islamiska Jihad. Regeringen understryker också vikten av att EU upprätthåller trycket mot den israeliska regeringen att leva upp till sina skyldigheter.

Utskottet vill liksom regeringen understryka att fredsansträngningarna inte fråntar någon part dess skyldigheter enligt den internationella humanitära rätten, inklusive att säkerställa humanitärt tillträde och skydd av civila. Utskottet ser också med mycket stort allvar på de begränsningar som Israel infört och som hindrar internationella icke-statliga organisationer från att verka i Palestina. Utskottet välkomnar att regeringen verkar för att påtryckningarna på Israel i denna fråga ska fortsätta, bland annat inom ramen för EU, eftersom de humanitära behoven för Gazas civilbefolkning fortsatt är enorma och det kvarstår betydande hinder för att den hjälp som behövs ska nå fram.

Utskottet vill liksom i sitt principiella ställningstagande i 2024/25:UU15 understryka det centrala i att upprätthålla en regelbaserad världsordning. Folkrätten är en hörnsten i Sveriges utrikespolitik. Att upprätthålla den regelbaserade världsordningen, med FN-stadgan i grunden, är helt avgörande för vårt lands säkerhet och för stabiliteten i världen. Utskottet fäster i detta sammanhang stor vikt vid de internationella domstolarna som har ansvar för att upprätthålla folkrätten och en regelbaserad världsordning. Utskottet värnar om dessa domstolars självständighet och integritet.

Utskottet konstaterar att såväl Internationella domstolen som ICC har pågående utredningar kopplade till situationen i Israel och Palestina. Utskottet vill liksom i betänkande 2024/25:UU15 understryka vikten av att de ges förutsättningar för att genomföra sitt arbete. När det gäller Sveriges engagemang i den pågående process som väckts av Sydafrika i Internationella domstolen konstaterar utskottet att regeringen har en restriktiv inställning till att intervenera i internationella domstolars processer och att regeringen inte har för avsikt att intervenera i detta mål. Utskottet har ingen annan ståndpunkt.

Utskottet konstaterar vidare att Sverige har varit en stark anhängare till ICC sedan dess tillkomst. Sverige har i sin dialog med domstolens företrädare varit mycket tydligt med sitt stöd för domstolens integritet och oberoende samt vikten av samarbete, inklusive verkställande av arresteringsorder. Utskottet konstaterar att samtliga anslutna parter till Romstadgan, ICC:s grunddokument, är skyldiga att samarbeta med domstolen, även när det gäller verkställande av arresteringsorder.

Utskottet ser liksom regeringen med oro på att internationella medier inte ges tillträde till Gaza. Den israeliska blockeringen av journalister måste upphöra, inte minst för att säkerställa dokumentation och ansvarsutkrävande för eventuella folkrättsbrott som har begåtts. Utskottet välkomnar därför att regeringen, tillsammans med EU och andra likasinnade stater, har lyft vikten av skydd och tillträde för oberoende nationella och utländska journalister i Gaza (svar på skriftlig fråga 2025/26:100).

Utskottet konstaterar att Israel har ett förbud mot tortyr som manifesteras i ett domstolsprejudikat från 1999. FN:s kommitté mot tortyr har vid flera tillfällen uppmanat Israel att straffbelägga tortyr i lag i enlighet med FN:s konvention mot tortyr, göra tortyrförbudet absolut och uttryckligen utesluta möjligheten att åberopa strafflagens bestämmelse om nödvärn som försvar för tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling. Utskottet noterar att Israel ratificerade konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning 1991. Israel har inte ratificerat det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr.

När det gäller återuppbyggnaden av Gaza konstaterar utskottet att den framförhandlade fredsplanen innehåller en plan för detta. Enligt utskottets uppfattning kommer en återhämtningsinsats för Gazaremsan att behöva inbegripa ett återställande av utbildningssystem, hälsovård, socialtjänst, ekonomi och miljö. Utskottet konstaterar liksom i betänkande 2024/25:UU15 att många länder, bl.a. de omgivande arabiska länderna och Israel, behöver vara delaktiga i återuppbyggnaden av Gaza.

Slutligen vill utskottet understryka att Israels överföringar av palestinska skattemedel till den palestinska myndigheten måste ske tidsenligt och till fullo i enlighet med Israels åtaganden. Dessa medel är nödvändiga för att palestinska myndigheten ska kunna reformeras och tillhandahålla samhällsviktiga tjänster till den palestinska befolkningen. Utskottet noterarar att detta också är regeringens ståndpunkt enligt den kommenterade dagordningen inför EU:s ministerråd för utrikes frågor den 26 januari 2026.

Mot bakgrund av det som anförs ovan avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3372 yrkandena 1, 2, 4–7, 9, 12–14 och 17–19, 2025/26:3440 yrkandena 1–5, 8, 18–23, 27, 34, 35, 37, 38, 40 och 41, 2025/26:3622 yrkandena 22, 23, 25 och 26, 2025/26:3623 yrkandena 15, 16, 18–21 och 23 samt 2025/26:3729 yrkandena 56 och 57.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 11 föreslås att bosättarvåldet på Västbanken måste upphöra. I yrkande 12 föreslås att ockupationen av palestinsk mark och Israels folkrättsligt illegala bosättningspolitik omedelbart bör upphöra. I yrkande 19 föreslås att EU:s sanktioner mot bosättarrörelsen måste utvidgas avsevärt. I yrkande 20 föreslås att alla varor från Israels illegala bosättningar bör stoppas från EU:s inre marknad. I yrkande 21 föreslås att regeringen ska ta initiativ för att införa en nationell lagstiftning som förbjuder import av bosättarvaror till Sverige.

I kommittémotion 2025/26:3440 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 7 föreslås att Sverige bör agera kraftfullt för att förhindra att nya israeliska bosättningar tillkommer på palestinsk mark och för att befintliga bosättningar avvecklas omgående. I yrkande 9 föreslås att Sverige bör agera för att förhindra att bygget av muren fortgår samt att den mur som redan har byggts på ockuperad mark rivs. I yrkande 10 föreslås att Sverige bör ta initiativ inom FN och EU för att stoppa rivningarna av palestinska byggnader, infrastruktur och försörjningsmöjligheter och att de familjer och samhällen som drabbats kompenseras. I yrkande 33 föreslås att regeringen bör verka för kraftigt utökade sanktioner mot den militanta bosättarrörelsen på Västbanken. I yrkande 34 föreslås att stoppa att varor från Israels illegala bosättningar på Västbanken, inklusive östra Jerusalem, samt Golanhöjderna kommer in på EU:s inre marknad. I yrkande 35 föreslås att regeringen bör återkomma med en nationell lagstiftning mot handel med varor och tjänster från bosättare på ockuperad mark. I yrkande 37 föreslås att regeringen bör återkomma med lagstiftning som förbjuder svenska företag och investerare att bedriva ekonomiskt samarbete i form av investeringar i illegala bosättningar och deras verksamheter. I yrkande 7 föreslås att Sverige bör undersöka möjligheten för EU att terrorklassa våldsamma bosättare och bosättarorganisationer. I yrkande 8 föreslås att stoppa att varor från Israels illegala bosättningar på Västbanken, inklusive östra Jerusalem och Golanhöjderna, kommer in på EU:s inre marknad.

I kommittémotion 2025/26:3372 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 10 föreslås stoppad visumfrihet till Sverige för israeliska bosättare. I yrkande 11 föreslås att Sverige och EU bör ta ytterligare steg för att inte ge stöd till bosättningar som undergräver tvåstatslösningen. I yrkande 23 föreslås ökade sanktioner mot bosättarna och de israeliska politiska och militära beslutsfattare som tillåter våldet på Västbanken.

I kommittémotion 2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 57 föreslås att Sverige ska verka för att fördrivningen av palestinier på Västbanken måste upphöra och införa sanktioner mot medlemmar i de extremistiska bosättarrörelserna samt mot de medlemmar i Israels regering som möjliggör och uppmuntrar illegala bosättningar och våld.

Bakgrund

Beslutade sanktioner mot bosättare på Västbanken

För närvarande är det nio bosättare och fem enheter kopplade till bosättningar på Västbanken som har sanktioner riktade mot sig genom EU:s globala sanktionsregim för mänskliga rättigheter. Sanktionerna innebär inreseförbud för listade personer, frysning av tillgångar och förbud mot att tillgängliggöra medel för listade personer, enheter eller organ som kan vara såväl statliga som icke-statliga aktörer. Sanktionsregimen tillämpas på folkmord, brott mot mänskligheten och ett antal angivna allvarliga människorättsbrott som tortyr, slaveri och godtyckliga gripanden eller frihetsberövanden. Därutöver kan den tillämpas på andra kränkningar av eller brott mot de mänskliga rättigheterna om dessa kränkningar eller övergrepp är utbredda, systematiska eller på annat sätt ger anledning till allvarlig oro när det gäller målen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Det finns inget förbud i Sverige mot att handla med produkter från bosättningar. Men enligt associeringsavtalet mellan EU och Israel har EU, inklusive Sverige, en skyldighet att se till att bosättningsprodukter inte ges tullfrihet eller andra tullförmåner, vilket andra israeliska produkter får.

Det finns gemensamma EU-regler om varors ursprung och märkning som säger att informationen till konsumenter inte får vara felaktig eller vilseledande. EU:s utrikesministrar slog 2012 fast att EU och medlemsstaterna är skyldiga att göra åtskillnad mellan Israel inom 1967 års internationellt erkända gränser och illegala bosättningar. Den 12 november 2015 publicerade EU-kommissionen en vägledning om ursprungsmärkning av produkter från områden ockuperade av Israel sedan juni 1967. Den 12 november 2019 slog EU-domstolen fast i en dom (C-363/18) att livsmedel från territorium som ockuperats av Israel sedan 1967, utöver märkning med uppgift om det geografiska territoriet, ska ursprungsmärkas som härrörande från israeliska bosättningar, om så är fallet. Domen ligger även i linje med FN:s säkerhetsrådsresolution 2334 (2016) om att skilja mellan Israel inom 1967 års gränser och de ockuperade områdena.

Utskottets ställningstagande

Som framgår tidigare i betänkandet anser utskottet att en hållbar fred mellan Israel och Palestina måste bygga på en förhandlad tvåstatslösning i enlighet med folkrätten, och därmed också ett slut på ockupationen.

Internationella domstolens rådgivande yttrande från den 19 juli 2024 konstaterar att bosättningarna på Västbanken strider mot folkrätten. Utskottet konstaterar liksom i betänkande 2025/26;UU15 att regeringen helt och fullt står bakom detta rådgivande yttrande och noterar att det i viktiga delar överensstämmer med EU:s politik.

Utskottet konstaterar att varken Sverige eller EU har erkänt ockupationen eller annekteringen av östra Jerusalem som laglig. EU och dess medlemsstater erkänner inte någon förändring av 1967 års gränser som parterna inte kommit överens om. EU har uttalat stöd för det palestinska folkets ovillkorliga rätt till självbestämmande. Utskottet konstaterar liksom i ovannämnda betänkande att bosättningarna strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en höjd konfliktnivå. Utskottet instämmer i regeringens ståndpunkt inför EU:s ministerråd den 29 januari 2026 att kraftigare åtgärder krävs för att vända den allvarliga utvecklingen på Västbanken. Av ståndpunkten framgår också att regeringen fortsätter att driva förslag om ytterligare sanktionslistningar mot extremistiska bosättare och för att sanktioner införs mot extremistiska israeliska ministrar inom ramen för EU:s globala sanktionsregim för mänskliga rättigheter.

Utskottet konstaterar liksom i betänkande 2024/25:UU15 att EU redan har en omfattande politik för att skilja mellan Israel och de ockuperade områdena. Utgångspunkten för Sveriges handel med Israel är Världshandels­organisationens (WTO) grundläggande regler och överenskommelser, samt associeringsavtalet mellan EU och Israel som trädde i kraft 2022, där EU har klargjort att avtalet gäller staten Israel inom 1967 års gränser.

När det gäller handel och svenska företagsinvesteringar på det ockuperade territoriet slår Internationella domstolen fast i sitt rådgivande yttrande från den 19 juli 2024 att alla stater har en skyldighet att i sina kontakter med Israel göra åtskillnad mellan det israeliska och det palestinska territoriet. Det innebär bl.a. att stater ska avstå från att ingå avtal som rör handel med Israel som kan befästa Israels närvaro på det ockuperade palestinska territoriet. Stater ska även ta steg för att förebygga handels- och investeringsrelationer som bidrar till att upprätthålla den olagliga situation som Israel har skapat på det ockuperade territoriet. Utskottet välkomnar att regeringen stödjer ett belgiskt initiativ för att få EU-kommissionen att göra en översyn av huruvida EU, i sin handel med Israel, gör tillräcklig åtskillnad mellan Israel och illegala bosättningar i enlighet med Internationella domstolens yttrande.

Utskottet vill fortsatt instämma i de förväntningar som utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) uttryckte i interpellationsdebatten den 23 januari 2025. Det vill säga att svenska företag ska agera hållbart och ansvarsfullt genom att verka för mänskliga rättigheter, jämställdhet, goda arbetsvillkor, miljöskydd, och korruptionsbekämpning där de är verksamma. Svenska företag är skyldiga att följa rådande lagar och beakta Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande och mänskliga rättigheter.

Mot bakgrund av det som anförs ovan avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3372 yrkandena 8, 10 och 11, 2025/26:3440 yrkandena 7, 9, 10, 12 och 33, 2025/26:3623 yrkandena 11 och 12 samt 2025/26:3729 yrkande 59.

Motionerna

I partimotion 2025/26:2777 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 51 föreslås att regeringen bör ta initiativ till att stötta Gazas sjukvård på det sätt som är mest effektivt. I yrkande 59 föreslås att Sverige snarast bör återupprätta stödet till organisationer i Palestina och Israel som jobbar för demokrati, fred och mänskliga rättigheter och som fått sina bidrag indragna.

I partimotion 2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 47 föreslås ett starkt kärnstöd till UNRWA.

I kommittémotion 2025/26:3622 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 24 föreslås att Sverige omedelbart bör återuppta stödet till UNRWA. I yrkande 27 föreslås att Sverige ska återuppta stödet till Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel. I yrkande 28 föreslås att stärka stödet till Palestina och den palestinska myndigheten och vara med och stötta en demokratisk utveckling samt delta i återuppbyggnaden av Gaza. I yrkande 29 föreslås att ta fram en särskild Palestinastrategi. I kommittémotion 2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 22 återkommer frågan om att regeringen omedelbart måste återuppta stödet till UNRWA och det palestinska civilsamhället. I yrkande 24 föreslås att Sverige måste öka sitt stöd till det demokratiska palestinska ledarskapet.

I kommittémotion 2025/26:3440 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 6 föreslås att Sverige ska verka för en obehindrad humanitär tillgång till Gaza, vilket inkluderar import av all nödvändig humanitär hjälp via alla landpassager. I yrkande 28 föreslås att Sverige omgående bör återupprätta och öka stödet till UNRWA. I yrkande 29 föreslås att Sverige bör arbeta i EU, FN och sina bilaterala kontakter med andra länder för att det långsiktiga finansiella stödet till UNRWA ska säkras. I yrkande 30 föreslås att Palestina bör prioriteras i biståndspolitiken under kommande år genom en särskild Palestinastrategi. I yrkande 31 föreslås att Sverige ska ha ett fortsatt starkt bistånd till Palestina. I yrkande 32 föreslås att Sverige bör återupprätta biståndet till organisationer som arbetar med demokrati och mänskliga rättigheter i Palestina och i Israel.

I kommittémotion 2025/26:3372 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 16 begär motionärerna att Israel ger obegränsad tillgång till Gaza för humanitära insatser. I yrkande 20 föreslås att Sverige ska ha ett fortsatt starkt bistånd i Palestina. I yrkande 21 föreslås ett starkt kärnstöd till UNRWA. I yrkande 22 föreslås att omedelbart återuppta stödet till det ekumeniska följeslagarprogrammet samt palestinska människorättsorganisationer. I yrkande 23 framhåller motionärerna att svenskt humanitärt bistånd till Palestina måste stärkas för att möta de enorma behov som konflikten skapat.

I kommittémotion 2025/26:3570 av Anna Lasses m.fl. (C) yrkande 14 anför motionärerna att Sveriges stöd till Palestina bör fortsätta och utvecklas för att uppnå en hållbar tvåstatslösning. I yrkande 16 föreslås att Sveriges stöd till UNRWA genast bör återupptas. I kommittémotion 2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 58 föreslås att Sverige ska stå bakom ett förnyat mandat för UNRWA.

Bakgrund

Utskottet har i betänkande 2025/26;UU2 tagit ställning till regeringens förslag till budget, övergripande principer och prioriteringar för utvecklingssamarbetet.

Regeringen beslutade den 21 mars 2024 om en ny strategi för utvecklingssamarbetet med Mellanöstern och Nordafrika (dnr UD2024/04332) som gäller fram till 2027. Strategin omfattar sammantaget 2,3 miljarder kronor, varav drygt 2,2 miljarder kronor avser Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), 50 miljoner kronor avser Folke Bernadotteakademin och 20 miljoner kronor avser Svenska institutet.

Den regionala strategin innebär att den tidigare bilaterala strategin med Palestina fasas ut, men att specifika medel inom den regionala strategin avdelas för Palestina. Utvecklingssamarbetet med Palestina får en ny inriktning. Den övergripande inriktningen för Sveriges bistånd till Palestina är att bidra till en fredlig utveckling genom att främja de långsiktiga förutsättningarna för en framförhandlad tvåstatslösning i enlighet med folkrätten. Verksamheten ska motverka extremism, islamism och antisemitism, bidra till ekonomisk utveckling, förbättra tillgången till hälso- och sjukvård samt främja en tvåstatslösning i enlighet med folkrätten. Genomförandet ska kännetecknas av noggrann riskhantering, och antalet samarbetspartner ska begränsas. Det ska kontrolleras att mottagare av stöd inte har kopplingar till våldsbejakande ideologier, extremism eller islamism och att de stöder demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Den 20 december 2024 beslutade regeringen att avsluta kärnstödet till FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA). Det humanitära stöd som regeringen ger går till ett antal centrala humanitära aktörer i regionen, såsom FN:s livsmedelsprogram, FN:s barnfond Unicef, FN:s befolkningsfond och Internationella rödakorskommittén.

Sida meddelade i maj 2025 på sin hemsida att myndigheten tills vidare inte kommer att stödja UNRWA med ny finansiering. Bedömningen gjordes utifrån myndighetens tolkning av regeringens myndighetsinstruktion till Sida som beslutades i april 2025 (SFS 2025:269) och regeringens beslut att avsluta det svenska kärnstödet till UNRWA. Sida konstaterade vid samma tillfälle att UNRWA:s verksamhet är negativt påverkad av såväl Israels lagstiftning som av blockaden av införsel av förnödenheter, men givet UNRWA:s stora lokala personalstyrka och humanitära livräddande aktiviteter - som inte är lika beroende av införsel av förnödenheter - fortsätter organisationen att ha en betydande operativ verksamhet i både Gaza och på Västbanken och en särställning i den humanitära responsen.

 Sveriges samlade stöd till Gaza sedan den 7 oktober 2023 uppgår till över 1,5 miljarder kronor, varav 945 miljoner kronor under 2025. Regeringen beslutade i december 2025 att avsätta 800 miljoner kronor till den humanitära krisen i Gaza och regionen för 2026. Sverige är därtill en av de största givarna av kärnstöd till flera av de organisationer som verkar i Gaza. År 2024 var Sverige exempelvis den största givaren av kärnstöd till FN:s livsmedelsprogram, och den tredje största givaren av kärnstöd till FN:s barnfond (Unicef). Sverige var även tredje största givare av kärnstöd till FN:s kontor för humanitär samordning och FN:s befolkningsfond.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis återigen understryka att fredsansträngningarna inte fråntar någon part dess skyldigheter enligt den internationella humanitära rätten, inklusive att säkerställa humanitärt tillträde och skydd av civila.

Utskottet konstaterar att det under fredsplanens första fas har skett vissa förbättringar i det humanitära tillträdet till Gaza. Fortfarande kvarstår dock hinder för att den hjälp som behövs ska nå fram, och även om volymerna har ökat så bedöms de fortfarande att vara otillräckliga för att möta de mycket omfattande behoven. Utskottet ser också med stor oro på de begränsningar som hindrar internationella icke-statliga organisationer från att verka i Gaza. Utskottet vill liksom regeringen understryka att humanitärt bistånd aldrig får användas som ett förhandlingskort eller som påtryckningsmedel. Att säkerställa att civilbefolkningens behov tillgodoses är en folkrättslig förpliktelse.

Införseln av humanitär nödhjälp måste fortsätta att öka och fler gränsövergångar måste öppnas. Utskottet välkomnar att regeringen sedan krigets början drivit frågan om obehindrat humanitärt tillträde i Gaza, såväl i Sveriges egna kontakter med den israeliska regeringen som tillsammans med andra EU-länder.

Utskottet konstaterar att Sverige i december 2024 röstade för den FN-resolution som begärde ett rådgivande yttrande av ICJ om situationen i Gaza. I sitt rådgivande yttrande konstaterar domstolen bland annat att civilbefolkningen i Gaza har varit otillräckligt försörjd och att Israel som ockupationsmakt har en skyldighet att acceptera och underlätta för hjälpinsatser, inklusive från UNRWA, för att tillgodose civilbefolkningens behov. Israel får inte heller hindra sådana insatser. Domstolen konstaterar även att Israel har en skyldighet att samarbeta med FN, inklusive UNRWA.

Utskottet noterar att regeringen den 21 mars 2024 beslutade om en ny strategi för utvecklingssamarbetet med Mellanöstern och Nordafrika. Den övergripande inriktningen för Sveriges bistånd till Palestina är att bidra till en fredlig utveckling genom att främja de långsiktiga förutsättningarna för en framförhandlad tvåstatslösning i enlighet med folkrätten. Verksamheten ska motverka extremism, islamism och antisemitism, bidra till ekonomisk utveckling, förbättra tillgången till hälso- och sjukvård samt främja en tvåstatslösning i enlighet med folkrätten. Genomförandet ska kännetecknas av noggrann riskhantering, och antalet samarbetspartner ska begränsas. Det ska kontrolleras att mottagare av stöd inte har kopplingar till våldsbejakande ideologier, extremism eller islamism och att de stöder demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) har i en interpellationsdebatt i riksdagen besvarat frågor om vissa biståndsinsatser i Palestina (interpellation 2025/26:68). Ministern konstaterar i debatten att biståndsinsatserna i Palestina till följd av den nya strategin delvis innehåller nya mål och att en utfasning av vissa existerande insatser är nödvändig för att skapa utrymme för andra, nya insatser i enlighet med de nya strategimålen. Utskottet stödjer den nya inriktningen på Sveriges bistånd till Palestina och har förståelse för att den innebär att insatsportföljen måste förändras. Detta är ett arbete som Sida genomför löpande. Utskottet är därmed inte berett att ta ställning till motionernas förslag om specifika insatser.

Som framgår av tidigare avsnitt i detta betänkande ser utskottet med fortsatt stor oro på den mycket allvarliga utvecklingen på Västbanken, inklusive östra Jerusalem, med ökat bosättarvåld och fortsatt bosättningsexpansion. Utskottet välkomnar därför att bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) i interpellationsdebatten också underströk att Sverige kommer att fortsätta att stödja program, organisationer och verksamhet som bidrar till en internationell, civil närvaro på Västbanken. Utskottet konstaterar att Sverige är en stor kärnstödsgivare till flera internationella organisationer, exempelvis kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR), som har närvaro på Västbanken och regelbundet rapporterar om situationen för de mänskliga rättigheterna. Genom biståndet finansieras även svenska personalbidrag till EU:s civila krishanteringsinsats, Eupol Copps.

Utskottet noterar att regeringen har varit tydlig i sin kritik mot de israeliska lagar om UNRWA som trädde i kraft i januari 2025 och påmint om att Israels har ansvar för att civilbefolkningens behov tillgodoses i Gaza enligt den internationella humanitära rätten. Utskottet vill understryka att det är viktigt att Sverige såväl i egna kontakter, som tillsammans med övriga nordiska länder och som del av EU uppmanar Israel att säkerställa fortsatt humanitärt tillträde för såväl FN-organisationer som för andra icke-statliga organisationer.

Utskottet välkomnar att Sverige sedan krigets början har bidragit med över en och en halv miljard kronor för att möta de akuta behoven i Gaza och regionen. Mot bakgrund av de osäkerheter som präglar UNRWA:s verksamhet har regeringen valt att kanalisera det kraftigt ökade stödet till regionen genom andra aktörer. Utskottet har inga invändningar mot detta, men vill understryka vikten av ett fortsatt starkt engagemang för fortsatt humanitärt stöd. Det är väsentligt att Sverige samarbetar med andra givare för att stärka det samlade stödet till Gaza och till Västbanken, och fortsatt agerar för samlade, tydliga EU-budskap.

Utskottet konstaterar att Sverige den 5 december 2025, tillsammans med en övervägande majoritet av FN:s och EU:s medlemsstater, röstade till stöd för två resolutioner om UNRWA som årligen antas i FN:s generalförsamling. Resolutionerna innebär bl.a. att UNRWA:s mandat förlängdes till den 30 juni 2029. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har i ett frågesvar (2025/26:323 och 325) anfört att Sveriges röst speglar regeringens tydliga stöd för det bredare FN-systemet och humanitära organisationer i deras viktiga ansträngningar att tillgodose civilbefolkningens behov, inte minst i den humanitära katastrofen i Gaza. Vissa av dessa aktörer ger Sverige finansiellt stöd till, och andra inte.

Utrikesministern underströk att Sverige under en längre tid har varit tydligt med att UNRWA står inför ett antal utmaningar, bl.a. när det gäller organisationens neutralitet. Vidare har bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) påtalat de många kopplingar till Hamas och därmed terrorism som under lång tid funnits hos en del UNRWA-anställda.  Sverige är därför en stark röst för en reformering av UNRWA. Sveriges röst till stöd för resolutionerna innebär enligt utrikesministern inte en förändring i regeringens etablerade och långsiktiga ståndpunkt rörande UNRWA. Detta framgick även i den röstförklaring som Sverige framförde i samband med omröstningen om resolutionerna.

Mot bakgrund av det som anförs ovan avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2777 yrkande 51, 2025/26:2818 yrkande 59, 2025/26:3372 yrkandena 16 och 20–23, 2025/26:3440 yrkandena 6 och 28–32, 2025/26:3509 yrkande 47, 2025/26:3570 yrkandena 14 och 16, 2025/26:3622 yrkandena 24 och 27–29, 2025/26:3623 yrkandena 22 och 24 samt 2025/26:3729 yrkande 58.

Utskottets ställningstagande

Utöver de yrkanden som behandlas tidigare i detta betänkande finns förslag i motioner som är föremål för förenklad motionsberedning enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs betänkande Riksdagen i en ny tid (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335) och i enlighet med promemorian Förenklad motionsberedning under valperioden 2022–2026 som utrikesutskottet fastställde i oktober 2023.

Utskottet har under beredningen kommit fram till att de yrkanden som redovisas i bilaga 2 inte kan vara aktuella för något tillkännagivande från riksdagen, och ett enigt utskott avstyrker yrkandena.

Reservationer

Ställningstagande

Sverige ska verka för långsiktig fred mellan Israel och Palestina och en tvåstatslösning, där Israel och Palestina kan leva som två självständiga demokratiska stater med internationellt erkända gränser. Vi kräver ett omedelbart slut på Israels ockupation av Palestina, rätt för de palestinska flyktingarnas att återvända och ett bortdragande av de olagliga bosättningarna. Vi ska stärka stödet till Palestina och det demokratiska palestinska ledarskapet, och vara med och stötta en demokratisk utveckling samt delta i återuppbyggnaden av Gaza. Sverige måste öka sitt stöd till det palestinska självstyret. Hamas är en terrororganisation som enligt vår uppfattning inte ska spela någon framtida roll i styret av Palestina. Också av den anledningen behöver den palestinska myndigheten stärkas.

När Sverige erkände Palestina 2014 var vi det första landet i EU att göra det. Nu följer andra medlemsländer efter. Tre fjärdedelar av FN:s medlemsländer erkänner eller planerar att erkänna Palestina. Ett erkännande av Palestina ger påtagligt bättre förutsättningar för en fungerande fredsprocess. Det är beklämmande att den nuvarande svenska regeringen går i motsatt riktning och visar ovilja att ge reella förutsättningar för Palestina som en självständig stat i fred och frihet. Den 11 september 2025 röstade EU-parlamentet för en resolution om att erkänna Palestina. Sverige bör verka för att Palestina erkänns som stat av alla världens stater. Sverige bör också stödja Palestina i det fortsatta arbetet mot att erkännas som fullvärdig medlem av FN. Med erkännandet av Palestina kommer förpliktelser att stödja en palestinsk statsbildning.

Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023 innebar att över tusen israeler, de flesta civila, dödades på en enda dag och 251 togs som gisslan. Attacken var ett grovt brott mot folkrätten och vi fördömer den. Gisslan är återbördad till Israel, men många av dem är döda. Israels följande krig i Gaza för att krossa Hamas, beräknas nu snart två år senare ha krävt över 70 000 palestinska liv, de flesta kvinnor och barn. Situationen för Gazas befolkning har beskrivits som helvetet på jorden. Miljontals människor har tvingats på flykt, flera gånger, och stora delar av Gaza har lagts i ruiner. Tillgången till mat, rent vatten, sjukvård och elektricitet är nästintill obefintlig. Vi vill att Sverige tar emot svårt skadade och sjuka patienter från Gaza.

FN-stödda IPC slog i augusti 2025 fast att den högsta nivån av svält rådde i Gaza stad, dvs att människor dog av svält och av mycket allvarlig undernäring. Allra värst drabbades barn och spädbarn. Detta var en direkt följd av att Israel inte släppte in tillräckligt med mat i Gaza, svält användes som vapen. Det kommer fortfarande inte in den mängd mat som utlovades i avtalet om vapenstillestånd.

FN och andra människorättsorganisationer har kunnat fastslå att Israel begått en rad grova folkrättsbrott, inklusive brott som faller under folkmord och brott mot mänskligheten. Enligt FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter finns det bevis för att både Hamas och Israel har begått krigsförbrytelser. Sverige måste verka för att folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser utreds, och agera utifrån folkrättsprincipen Skyldighet att skydda.

Det är viktigt att vi står upp för de oberoende domstolarna Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och Internationella domstolens bedömningar och mandat. Sveriges regering borde ansluta sig till Sydafrikas anmälan till Internationella domstolen  om att Israel ska utredas för folkmord och försvara ICC:s rätt att åtala både israeliska och palestinska ledare. Vi anser att Internationella domstolen behöver skynda på sin utredning om huruvida Israel begår folkmord i Gaza. Vi uppmanar domstolen att komma med sitt utslag så fort som möjligt. Sverige måste aktivt stödja internationella rättsliga institutioner som ICC och Internationella domstolen och dess rättsprocesser för att motverka straffrihet gentemot alla aktörer i konflikten. Sverige måste också säkra fullt tillträde för alla undersökande kommissioner och faktainsamling samt alla undersökande organ med mandat från FN. Vi vill att regeringen, på samma sätt som Sverige har haft åklagare på plats i ICC för att hjälpa till med att utreda misstankar om krigsförbrytelser i Ukraina, stöttar ICC ekonomiskt och med personal i form av sekonderade åklagare för att utreda misstankar om krigsbrott i Israel och Palestina.

Israel har gjort allt för att begränsa den internationella närvaron i Gaza. Det måste etableras en hållbar infrastruktur för humanitär närvaro i Gaza. Sjukvårdspersonal och hjälparbetare måste få möjlighet att utföra sitt uppdrag. Alla parter måste vidta alla åtgärder för att skydda civila och civil infrastruktur. Humanitär rätt måste respekteras. Civila får aldrig bli måltavlor och det finns inga omständigheter enligt internationell humanitär rätt som kan åsidosätta detta. Israel måste tillåta och möjliggöra obehindrad humanitär hjälp till Gazas befolkning genom alla gränsövergångar. Sverige ska verka för en ökad internationell civil närvaro i Gaza.

Uppemot 200 palestinska journalister har dödats av israelisk militär sedan krigets början, enligt Reportrar utan gränser. Utländska journalister måste få omedelbart tillträde till Gaza. Det handlar om att kunna dokumentera och rapportera om krigsbrott från den israeliska sidan, men också om att kunna granska Hamas agerande i Gaza.

FN:s konvention mot tortyr förbjuder användandet av tortyr och FN:s tortyrkommitté har till uppgift att se till att stater lever upp till det som står i konventionen. Israel har ratificerat konventionen och har därför ansvar att se till att den efterlevs. Sverige bör som medlem i FN driva på för att tortyrkommittén särskilt ska utreda Hamas och Israels brott mot tortyrkonventionen genom de övergrepp som de gjort sig skyldiga till.

Ockupationen i sig gestaltas i enorma miljöorättvisor när det gäller både vem som drabbas av miljöförstöring och vilka som har tillgång till naturmiljöer. Miljörättvisa borde vara en central del av fredsförhandlingar och en förutsättning för en rättvis fred. Det är i princip omöjligt att bygga upp ett motståndskraftigt samhälle under ockupation. Det kräver både resurser och planering.

Sverige bör inta en restriktiv hållning till samarbeten inom forskning, innovation och handel med Israel så länge ockupationen av Palestina fortgår, och säkerställa att inga samarbeten bidrar till att upprätthålla eller legitimera ockupationen.

Vi ser med stor oro på utvecklingen i hela Mellanöstern och Nordafrika. Flera stater i Israels och Palestinas närhet riskerar att dras in i konflikten. Risken för ytterligare eskalation är stor. Sverige ska därför ta en aktiv roll i Mellanöstern.

Ställningstagande

Sedan den brutala terrorattacken av det terroriststämplade Hamas mot Israel den 7 oktober 2023 med massakrer på civila israeler och ungdomar från många länder och gisslantagande har kriget mellan Israel och Hamas rasat i Gaza. Trots vapenvilan fortgår alltjämt attacker med nya dödsoffer. Israel har rätt att försvara sig mot terrorangrepp. Men kriget i Gaza har för länge sedan passerat alla gränser för proportionalitet. Det stora antalet civila offer, inte minst så många barn som dödats, och attacker på hjälparbetare och journalister är inte en väg till hållbara lösningar på den bakomliggande konflikten. Att neka tillträde för humanitär hjälp och använda av svält som vapen är alltid oförsvarligt. Israel måste nu fullt ut öppna Gaza för internationella hjälporganisationer istället för att förbjuda nya, inklusive FN:s olika organ som UNRWA, och släppa in internationella journalister. De i Israels regering som drivit på den hänsynslösa krigföringen i Gaza måste beläggas med sanktioner av Sverige och EU. Sverige måste tydligt ta ställning för UNRWA och deras förutsättningar att verka i regionen fram tills en Palestinsk stat kan öveta uppdraget. Det krävs en hållbar vapenvila, och en trovärdig väg till erkännande från alla av såväl Israel som Palestina inom säkra gränser. Frisläppandet av alla i gisslan var en viktig bas till en hållbar väg som kan stabilisera regionen och ge hårt drabbade människor ett hopp om ett slut på krig och konflikter. För att en lösning ska vara möjlig behöver man utgå från folkrätten. Det kräver även ett tydligt ställningstagande mot utvecklingen av bosättningar och våld på Västbanken.  Internationell rätt och ICC:s samt Internationella domstolens utslag måste följas. EU måste vara berett att vid uppenbara brott mot detta vidta kraftfulla och tydliga åtgärder för att förhindra folkmord och för att bistå till att straffrihet inte råder.

Säkerhetsrådets resolution 2803/2025 måste genomföras så att det blir en hållbar övergång till ett fullt ut palestinskt styre och ett israeliskt tillbakadragande. Det övergångsstyre som omtalas får inte bli en de facto ockupation. Självklart skall det ske utan att Hamas har någon del i det nya palestinska styret.

Krig mellan Israel och Hamas i Gaza riskerar att skapa en storskalig regional konflikt med effekter långt utanför närområdet. För att svensk utrikespolitik ska kunna möta alla de svåra utmaningarna i regionen krävs en ny strategi för Mellanöstern. Det handlar om en politisk MENA-strategi som utgår från folkrätten och stärkandet av mänskliga rättigheter för alla.

Ställningstagande

EU är Israels största handelspartner, och ca en tredjedel av all export från Israel går till EU. Israels ockupation av Palestina hade inte varit möjlig utan EU:s förmånliga handelsavtal med Israel. Samarbetet mellan EU och Israel är omfattande och ger EU en möjlighet att pressa Israel att respektera folkrätten. EU:s associeringsavtal med Israel innefattar förmånliga handelsavtal som ger det israeliska näringslivet stora ekonomiska fördelar. På så vis bidrar EU till att stärka den ekonomiska basen för ockupationspolitiken och legitimerar därmed de pågående attackerna. Israel ska inte åtnjuta tullfrihet och andra privilegier så länge attackerna mot Gaza och ockupationen av Palestina pågår. Sverige bör aktivt driva i EU att unionen omedelbart suspenderar det nuvarande associeringsavtalet med Israel.

Ställningstagande

Det har i ett antal motioner föreslagits att associeringsavtalet mellan Israel och EU bör suspenderas. Jag vill med anledning av denna motion anföra följande.

Betänkandet är baserat på motioner från den allmänna motionstiden 2025/26 med sista motionsdatum den 7 oktober 2025. Sedan dess har situationen i Israel och Palestina utvecklats. Även om Centerpartiet inte har ett specifikt yrkande om EU:s associeringsavtal med Israel framgår vår uppfattning om situationen i Israel och Palestina av motion 2025/26:3729.

Jag vill betona vikten av att EU fösöker bidra genom olika åtgärder för en hållbar lösning på konflikten och för bildandet av två stater med av varandra och andra erkända och säkra gränser för Israel och Palestina. En återuppbyggnad av Gaza kommer att kräva betydande resurser. EU måste bistå ekonomiskt men också för att säkerställa att folkrätten respekteras. Ett medel som EU har är handelspolitiken och att pausa de förmåner som ingår i associeringsavtalet är en väg som bör användas vid sidan om sanktioner mot ansvariga till dess att utvecklingen på Västbanken och Gaza tar tydliga och trovärdiga steg mot ett slut på ockupation och två självständiga stater som kan leva i fred och säkerhet. Återuppbyggnaden av Gaza måste med stöd från EU:s bistånd äga rum med palestinskt inflytande. 

Med hänvisning till detta avstyrks de motioner som behandlas under beslutspunkten.

Ställningstagande

Den palestinska myndigheten (PA) undergrävs genom att Israel håller inne de palestinska tullavgifter och skatter som de i enlighet med Osloavtalet samlar in för PA:s räkning. Förutom att det ogiltigförklarar PA:s mandat stoppar man finansieringen av den palestinska välfärden vilket underminerar den palestinska statsbildningen.

Sverige ska ställa krav på att Israel följer sina åtaganden och betalar ut palestinska tullavgifter och skatter till den PA.

Ställningstagande

Samtidigt som kriget rasar i Gaza har våldsamma attacker från bosättare ökat på Västbanken. Varje dag kommer nya rapporter om olivodlingar som har skövlats, boskap som har stulits, bilar som har brunnit eller skott som har avlossats mot obeväpnade civila. Hundratals palestinier har dödats. Det eskalerande våldet riskerar att leda till att den palestinska myndigheten bryter samman, vilket skulle få oerhörda konsekvenser för den framtida utvecklingen.

Internationella domstolen har redan tidigare fastslagit att Israels bosättarpolitik och agerande på de ockuperade områdena strider mot folkrätten. Vi kräver att ockupationen av palestinsk mark och Israels folkrättsligt illegala bosättningspolitik upphör omedelbart.

I maj 2025 godkände dessutom Israel etableringen av 22 nya bosättningar på ockuperad mark. I augusti samma år gav Israel klartecken till den s.k. E1-planen, vilken innebär en omfattande utbyggnad av bosättningen Ma'ale Adumim. Det skulle dela Västbanken i en nordlig och en sydlig del, ytterligare skära av östra Jerusalem och försvåra en fredlig tvåstatslösning drastiskt. Bosättningarna utgör ett tydligt brott mot fjärde Genèvekonventionen och konstateras vara ett krigsbrott av ICC.

Sverige bör kraftfullt agera för att förhindra att nya israeliska bosättningar tillkommer på palestinsk mark och för att befintliga bosättningar avvecklas omgående.

EU:s sanktioner mot den militanta bosättarrörelsen bör utvidgas. Exempelvis bör inte varor från israeliska bosättningar kunna säljas i EU och israeliska bosättare bör inte ha visumfrihet till EU och Sverige. Irland är på väg att införa lagstiftning mot handel med varor från israeliska bosättningar. Vi menar att Sverige bör göra likadant. Regeringen bör verka för kraftigt utökade sanktioner mot den militanta bosättarrörelsen på Västbanken.

Varor från Israels illegala bosättningar på Västbanken, inklusive östra Jerusalem, samt Golanhöjderna bör stoppas från att komma in på EU:s inre marknad. Regeringen bör också återkomma med en nationell lagstiftning mot handel med varor och tjänster från bosättare på ockuperad mark. Sverige ska verka för riktade åtgärder mot illegala israeliska bosättningar och de aktörer som möjliggör dem, inklusive handelspolitiska och ekonomiska restriktioner i linje med internationell rätt.

Ställningstagande

Den ökande fördrivningen av och våldet mot palestinier på Västbanken måste upphöra och sanktioner måste införas mot de ansvariga. Ett importstopp för handelsvaror från illegala bosättningar bör införas, även på regeringsnivå.  Godkännandet av nya bosättningar och regeringsföreträdares uttalanden om annektering måste får konsekvenser för de ansvariga Frågan om vilka metoder som EU och Sverige kan använda för att främja en lösning som också innefattar en hållbar Palestinsk stat måste vid sidan om ett pausande av associeringsavtalet kunna omfatta även en paus för import av handelsvaror från illegala bosättningar. Frågan om märkning av varor ger ett tillräckligt tryck har diskuterats sedan det införts och utreds, men här måste en paus av import prövas.

Ställningstagande

Genom att hävda att byggnader och planteringar är otillåtna eller att de står för nära muren eller israeliska bosättningar motiverar Israel förstörelsen av palestinska hus och skolor och infrastruktur och odlad mark på Västbanken. Många av de som drabbas är sedan tidigare flyktingar och rivningarna står i direkt strid med fjärde Genèvekonventionen.

Sverige bör ta initiativ inom FN och EU för att stoppa rivningarna av palestinska byggnader, infrastruktur och försörjningsmöjligheter och för att de familjer och samhällen som drabbats kompenseras.

Ställningstagande

Israel måste släppa in fler lastbilar med förnödenheter i Gaza och tillåta FN och andra hjälporganisationer att verka på plats.

Regeringens hantering av det svenska biståndet till Palestina är under all kritik. På lösa grunder frös man i oktober 2023 allt utvecklingsbistånd till Palestina under fem månader. Partnerorganisationer måste kunna lita på att utlovade biståndsmedel verkligen utbetalas.

Numera ingår Palestina i Sveriges nya strategi för utvecklingssamarbete med Mellanöstern och Nordafrika 2024–2027. Trots det innehåller strategin mindre pengar än tidigare. Till skillnad från den tidigare strategin nämns inte den israeliska ockupationen över huvud taget. Sverige bör öka biståndet till Palestina ytterligare för att rädda liv, bidra till fred och försvaga extremisternas position.

Sverige och USA är de länder som inte har återupptagit sitt stöd till UNRWA efter att olika länder pausade sitt stöd under 2024. Det gör att Sverige sticker ut negativt i EU-sammanhang. Vi kräver att Sverige omedelbart återupptar stödet. UNRWA är den enda organisationen med infra struktur nog att faktiskt nå fram till och hjälpa Gazas civilbefolkning. De har till och med fortsatt att verka i Gaza trots det israeliska beslutet att stoppa dem. UNRWA står också för avgörande samhällstjänster för palestinier på Västbanken och i Libanon, Syrien och Jordanien. Det handlar bl.a. om skola och sjukvård.

Vi vill att regeringen återinrättar stödet till civilsamhällesorganisationer som dokumenterar övergrepp och försvarar mänskliga rättigheter. Regeringen har från årsskiftet 2024/25 upphört med finansieringen till det ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel (EAPPI), ett globalt program som i över 20 års tid drivits av Kyrkornas världsråd.

Med ett ökat tryck på den palestinska civilbefolkningen behövs de internationella vittnena mer än någonsin. Många palestinier i utsatta områden på Västbanken står skyddslösa mot bosättarvåld och trakasserier. Följeslagarna är närvarande när palestinska skolbarn möter israelisk militär och bosättare på väg till skolan, de slår följe med boskapsskötare och familjer under olivskörden och de dokumenterar husrivningar och konfiskering av mark.

Genom att vara en internationell närvaro bidrar följeslagarprogrammet till att dämpa våldet, dokumentera människorättsöverträdelser och visa solidaritet med de människor och organisationer – palestinska och israeliska – som arbetar för en fredlig lösning av konflikten med ickevåldsmetoder. Vi vill att regeringen återupptar stödet till det ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel.

Vi ska verka för långsiktig fred mellan Israel och Palestina och en tvåstatslösning, där Israel och Palestina kan leva som två självständiga demokratiska stater med internationellt erkända gränser. För oss är det självklart att Sverige ska ta en aktiv roll i Mellanöstern.

Sverige har erkänt staten Palestina. Vi ska stärka stödet till Palestina och den palestinska myndigheten, och vara med och stötta en demokratisk utveckling samt delta i återuppbyggnaden av Gaza. Återuppbyggnaden av Gaza och stärkta demokratiska institutioner på Västbanken kommer att kräva ett omfattande internationellt engagemang. Vi menar att Palestina bör vara prioriterat och att en särskild Palestinastrategi ska tas fram. När konfliktnivån i Mellanöstern höjs ska Sverige vara med och verka för avspänning och dialog i regionen.

Ställningstagande

Kriget i Gaza har för länge sedan passerat alla gränser för proportionalitet. Det stora antalet civila offer, inte minst så många barn som dödats, och attacker på hjälparbetare och journalister är inte en väg till hållbara lösningar på den bakomliggande konflikten. Att neka tillträde för humanitär hjälp och användandet av svält som vapen är oförsvarligt. Israel måste öppna Gaza för hjälporganisationer, inklusive FN:s olika organ som UNRWA.

Sverige måste tydligt ta ställning för UNRWA, inte bara i FN utan även genom att bistå så de kan utföra de uppdrag Sverige röstat för att ge UNRWA.  De måste ges förutsättningar att verka i regionen tills att en palestinsk stat kan ta över uppdraget.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet