Ersättning till radio- och tv-företag vid privatkopiering

Näringsutskottets betänkande 2024/25:NU21

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag om ersättning till radio- och tv-företag vid privatkopiering.  Lagförslaget innebär att radio- och tv-företag inkluderas i ersättningsordningen för privat­kopiering samt att reger­ingens rätt att meddela föreskrifter tydliggörs. Lagändringen före­slås träda i kraft den 1 januari 2026 med undantag för den del som rör regeringens rätt att meddela föreskrifter som föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om olika immaterialrättsliga frågor. Utskottet hänvisar bl.a. till pågående arbete och gällande rätt. Exempel på frågor som tas upp i motionsyrkandena är upp­hovs­­rätt och arti­fic­iell intelligens (AI), åtgärder mot patentintrång och kun­skaps­främjande insatser på immaterialrättens område.

I betänkandet finns 15 reservationer (S, SD, V, C, MP) och ett särskilt yttrande (SD).

Behandlade förslag

Proposition 2024/25:137 Ersättning till radio- och tv-företag vid privat­kopie­ring

Cirka 40 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2024/25.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Ersättning till radio- och tv-företag vid privatkopiering

Utskottets ställningstagande

Frågor som rör upphovsrätt

Utskottets ställningstagande

Frågor som rör patent

Utskottets ställningstagande

Övriga frågor som rör immaterialrätt

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Upphovsrätt och AI, punkt 2 (S)

2. Upphovsrätt och AI, punkt 2 (SD)

3. Upphovsrätt och AI, punkt 2 (MP)

4. Upphovsrättsskyddade konstverk på offentlig plats, punkt 3 (SD, C)

5. Övrigt om upphovsrätt, punkt 4 (SD)

6. Övrigt om upphovsrätt, punkt 4 (C)

7. Stöd vid patentintrång, punkt 5 (S)

8. Stöd vid patentintrång, punkt 5 (SD)

9. Stöd vid patentintrång, punkt 5 (V)

10. Övrigt om patent, punkt 6 (S)

11. Övrigt om patent, punkt 6 (SD)

12. Nationell strategi för immaterialrätt, punkt 7 (C)

13. Kunskapscentrum för immaterialrätt, punkt 8 (S)

14. Kunskap om immaterialrätt, punkt 9 (S)

15. Övrigt om immaterialrätt, punkt 10 (S, V)

Särskilt yttrande

Kunskapscentrum för immaterialrätt, punkt 8 (SD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2024/25

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2024/25:137 Ersättning till radio- och tv-företag vid privatkopiering. Inga motioner har väckts med anledning av propositionen. I betänkandet behandlar utskottet också 38 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2024/25 som rör immat­erial­­rättsliga frågor.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till reger­ingens beslut om propositionen.

En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilaga 1, och i bilaga 2 finns regeringens lagförslag.

 

Utskottets överväganden

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen nya regler på upphovsrättsområdet som innebär att radio- och tv-företag inkluderas i ersättningsordningen för privat­kopiering och ges mot­svar­ande rätt till ersättning som övriga ersättnings­berät­tigade rättighets­hav­are. Förslaget syftar till att anpassa svensk rätt till en dom från EU-dom­stolen. I propositionen föreslås även att det tydliggörs när reger­ingen får meddela före­skrifter om upphovsrättslagens tillämpning med avse­ende på andra länder.

Regeringen beslutade i februari 2025 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i lagrådsremissen för ärendet. Av propositionen fram­går att Lagrådet inte hade några synpunkter.

Lagändringen om radio- och tv-företag föreslås träda i kraft den 1 januari 2026, och lagändringen som rör regeringens rätt att meddela föreskrifter före­slås träda i kraft den 1 juli 2025

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anges i propositionen bör anta regeringens lagförslag. Propositionen tillstyrks därmed.

 

Motionerna

Upphovsrätt och AI

I kommittémotion 2024/25:3110 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 34 anges att regeringen bör följa utvecklingen på upphovsrättsområdet och vidta nöd­vändiga åtgärder.

I kommittémotion 2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 22 begärs ett tillkännagivande om behovet av en fungerande upphovsrätt i lju­set av utvecklingen inom AI. Motionärerna anser att upphovsrätten behöver moder­niseras för att regelverket ska fungera i ett alltmer digitaliserat samhälle, varför det krävs ytterligare anpassningar av upphovsrätten till den tekniska utveck­lingen och utvecklingen inom AI.

I kommittémotion 2024/25:1451 av Tobias Andersson m.fl. (SD) anges att utvecklingen av AI har stor tillväxtpotential men att tekniken begränsas av osäkerhet kring upphovsrätten. Motionärerna menar därför i yrkande 8 att upp­hovsrätten bör moderniseras. Lagstiftningen bör uppmuntra utvecklingen av legala tjänster.

I kommittémotion 2024/25:1774 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 26 anförs att regeringen omgående bör tillsätta en utredning i syfte att säkra upp­hovspersoners och utövande konstnärers rättigheter i ljuset av AI-utveck­lingen. Ett likalydande yrkande framförs även i kommittémotion 2024/25:2617 av Elin Söderberg m.fl. (MP) (yrkande 6). Därtill anförs i sist nämnda motion yrkande 7 att Sverige av denna anledning bör agera pådri­vande inom EU för en översyn av den EU-gemensamma upphovsrätts­lag­stift­ningen.

Upphovsrättsskyddade konstverk på offentlig plats

I kommittémotion 2024/25:1342 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrk­ande 15 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör identifiera hin­der i lagstift­ningen som försvårar eller förhindrar möjligheterna till digital tur­ism genom e-sport. Motionärerna menar att hindret är den lagstiftning som finns och som begränsar dokumentation av och rätten att digitalisera offentlig konst.

Tobias Andersson m.fl. (SD) anför i kommittémotion 2024/25:1451 yrk­ande 10 att upphovsrätten bör revideras så att fri spridning av offentlig konst möjliggörs.

I kommittémotion 2024/25:2952 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 15 anförs att bilder på offentlig konst bör kunna delas online utan restriktioner.

Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) anför i motion 2024/25:1191 yrkande 7 att panoramafriheten, som gör det möjligt att i fysiskt format publicera fotografier, filmer eller avmålningar av byggnader och konst­verk placerade i det offentliga, även bör omfatta digital publicering av sådana bilder.

Övrigt om upphovsrätten

Jonas Andersson m.fl. (SD) varnar i kommittémotion 2024/25:1344 yrkande 4 för att den illegala digitala spridningen av film gör det svårt att få film­produk­tioner att bli lönsamma och anser därför att regeringen bör överväga insatser mot illegal hantering av film.

I kommittémotion 2024/25:1451 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9 anför motionärerna att regeringen bör verka för att avskaffa regler på upp­hovs­rättsområdet som står i konflikt med intresset av ett fritt internet och en fri åsiktsbildning. Motionärerna anför även i yrkande 11 att regeringen bör över­väga om upphovsrättens långa skyddstider är befogade utifrån moderna för­håll­anden.

I motion 2024/25:154 av Mirja Räihä och Per-Arne Håkansson (båda S) betonas behovet av att artister och musiker får en rimlig del av de värden som streamn­ingsekonomin genererar.

Lars Mejern Larsson (S) framhåller i motion 2024/25:336 att regeringen bör se över möjligheterna att göra det enklare att blockera illegala tjänster som innebär intrång i immateriella rättigheter.

I motion 2024/25:2987 av Markus Wiechel och Alexander Christians­son (båda SD) anförs att regeringen bör arbeta på EU-nivå för att riva upp lagen om civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område.

Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) anför i motion 2024/25:1191 yrkande 6 att den s.k. kassettbandsavgiften bör avskaffas.

Bakgrund och pågående arbete

Inledning

Immaterialrätten omfattar skydd av intellektuella prestationer och känne­tecken och delas in i upphovsrätt och industriellt rättsskydd. Upphovsrätten ger skydd för musik, litteratur och annat konstnärligt skapande, medan det industriella skyddet omfattar skydd för tekniska lösningar genom patent, designskydd eller skydd för varumärken och andra varukännetecken. Immat­erial­rätten är i högsta grad internationell och påverkad av globalise­ringen och den tekniska utvecklingen. Det är vanligt att exempelvis musik, böcker och uppfinningar av olika slag får stor internationell spridning, samtidigt som de immateriella rättigheterna kan vara av stor ekonomisk betydelse för upphovs­personen eller uppfinnaren. Mot denna bakgrund har en allmän internationell rättsordning byggts upp på grundval av internationella konven­tioner. De två viktigaste konventionerna på det globala planet är Bernkonven­tionen av 1886 inom upphovsrätten och Pariskonventionen av 1883 inom det industriella rättsskyddet jämte otillbörlig konkurrens.

Inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) antogs 1994 Trips­avtalet (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights). Avtalet för­pliktar de avtalsslutande länderna att upprätthålla den standard som följer av de senaste textversionerna av Bern- och Pariskonventionerna. Genom Trips har en sammanhängande immaterialrättslig skyddsordning skapats med i prin­cip en global omfattning. Inom EU bärs insatser inom immaterialrätten upp av flera centrala syften. En ökad harmonisering av medlemsstaternas immaterial­rättsliga regleringar anses vara viktig för att skapa bättre konkurrensvillkor för aktörerna inom EU och främja EU-företagens internationella konkurrenskraft samt för att nationell lagstiftning inte ska hindra den fria rörligheten. Den juridiska formen för EU:s rättsakter inom immaterialrätten är ofta direktiv som ska genomföras i medlemsstaternas nationella lagstiftningar.

Allmänt om upphovsrätt

Upphovsrätten är den rätt som författare, kompositörer, konstnärer och andra upphovspersoner har till sina verk. Upphovsrätten omfattar resultatet av varje skapande verksamhet som uppnår en viss grad av originalitet (verkshöjd). Exempel på verk är romaner, filmer, dikter, musikaliska verk, sceniska verk, konstverk och datorprogram.

Bestämmelser om upphovsrätt finns i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har enligt upphovsrättslagen vissa rättigheter till verket. Dessa rättigheter är dels ekonomiska, dels ideella. De ekonomiska rättigheterna innebär en rätt att förfoga över verket i två hänseenden. För det första har upphovspersonen en ensamrätt att framställa exemplar av verket. För det andra har upphovspersonen en ensamrätt att göra verket tillgängligt för all­mänheten. Detta kan göras på fyra olika sätt, nämligen genom att verket överförs till allmänheten, genom att verket framförs offentligt, genom att exemplar av verket visas offentligt eller genom att exemplar av verket bjuds ut till försälj­ning, uthyrning eller utlåning eller annars sprids till allmänheten. Som utgångs­punkt får ingen annan än upphovspersonen använda verket på dessa sätt utan upphovspersonens samtycke.

De ideella rättigheterna kan också delas in i två delar. Den ena innebär att upphovspersonen har rätt att anges när exemplar av hans eller hennes verk framställs eller när verket görs tillgängligt för allmänheten (rätten att bli namn­given). Den andra innebär att upphovspersonen har en rätt att sätta sig emot att verket ändras så att upphovspersonens litterära eller konstnärliga anseende eller egen­art kränks eller att verket görs tillgängligt för allmänheten i en sådan form eller i ett sådant sammanhang att hans eller hennes litterära eller konst­närliga anse­ende eller egenart kränks (rätten till respekt för verket). Ensam­rätten innebär alltså att den som vill utnyttja ett upphovsrättsligt skyddat verk som utgångs­punkt måste ha samtycke av den som innehar upphovsrätten till verket. Det kan vara upphovspersonen själv eller någon som rätten har övergått till, t.ex. på grund av avtal eller dödsfall. I vissa fall måste alltså samtycke begäras från en annan rättsinnehavare än upphovspersonen (dvs. den som har skapat verket). Många gånger finns det flera upphovspersoner till ett och samma verk. För att för­foga över verket i dess helhet krävs då samtycke av samtliga upphovspersoner.

I de ekonomiska rättigheterna finns en rad inskränkningar som motiveras av hänsyn till olika allmänna eller enskilda intressen. Det är t.ex. tillåtet att utan tillstånd från upphovspersonen under vissa förutsättningar framställa exemplar av verk för privat bruk, att citera verk och att återge verk vid nyhets­rapportering i radio och tv.

På särskilda områden kan användning av skyddade verk även grundas på bestämmelserna om avtalslicens i upphovsrättslagen. Med avtalslicens avses att en part kan träffa avtal om användning av verk med en organisation som företräder ett flertal upphovspersoner till verk på området som används i Sverige och därigenom få rätt att använda också verk av upphovspersoner som inte företräds av organisationen. Avtalet utsträcks alltså till att omfatta sådana utanförstående upphovspersoner (avtalslicensverkan). Syftet är att användaren ska kunna få alla de rättigheter som han eller hon behöver för sin verksamhet, samtidigt som upphovspersonerna ska få ersättning. Avtalslicens kan använ­das bl.a. vid utsändning och vidaresändning av radio och tv.

Arbetsgrupp för en samlad inriktning för immaterialrätt

Regeringen meddelade den 14 februari 2025 att en arbetsgrupp har tillsatts i Regeringskansliet med uppgift att samordna frågor om immaterialrätt och bidra till att ta fram en inriktning för regeringens målsättningar på området. Regeringen anger att det är avgörande med kunskap om immaterialrätt och stra­tegisk hantering av immateriella tillgångar för att svenska företag, innova­törer och kulturskapare ska lyckas på den svenska och internationella markna­den. I och med betydande samhällsutmaningar, hårdnande global konkur­rens och snabb teknikutveckling ser regeringen behov av att arbeta strategiskt och sam­lat på immaterialrättens område på nationell och internationell nivå. Reger­ing­ens avsikt är att under året bjuda in svenska aktörer till runda­bords­samtal där frågor om immaterialrättens centrala roll för ökat kulturskapande och innova­tions- och konkurrenskraft kommer att stå i fokus.

Patent- och registreringsverkets instruktion

I förordningen (2007:1111) med instruktion för Patent- och registreringsverket anges att verket ansvarar för ärenden om patent, varumärken och mönster. Patent- och registreringsverket (PRV) är internationell myndighet enligt för­ordningen (1978:218) om Patent- och registreringsverkets verksamhet som inter­nationell myndighet enligt konventionen om patent­samarbete. Vidare är PRV enligt 5 kap. varumärkeslagen (2010:1877) varu­märkesmyndighet i Sve­rige i ärenden om internationell varumärkes­registrering. Verket ska se till att de regelverk och rutiner verket disponerar över är kostnadseffektiva och enkla för medborgare och företag.

Därtill anges i verkets instruktion att PRV långsiktigt ska främja tillväxten samt stärka innovationsförmågan och konkurrenskraften i hela landet. Verket ska informera om och bidra till ökad förståelse för immateriella tillgångar och rättigheter.

PRV ska även tillhandahålla en förteckning över personer som har förklarat sig villiga att medla i tvister med anledning av åtgärder som vidtagits med stöd av 52 l § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. PRV ska även tillhandahålla information om medling som tvistlösningsform i sådana tvister.

Enligt instruktionen får PRV bedriva uppdragsverksamhet, såsom att till­handahålla konsulttjänster för granskning och annan rådgivning, ombesörja bevak­ning av avgifter för patent, varumärken och mönsterskydd, bedriva kurs- och utbildningsverksamhet samt tillhandahålla tjänster avseende verkets doku­men­tation. PRV får även bedriva tjänsteexport som är direkt kopplad till myn­dig­hetens verksamhetsområde och som ligger inom ramen för det uppdrag som anges i instruktionen eller i någon annan förordning.

Upphovsrättsskyddade konstverk på offentlig plats

Upphovsrättslagen innehåller en inskränkning som gör det möjligt att fritt avbilda konstverk som är stadigvarande placerade på eller vid allmänna platser utomhus (24 § första stycket). Det innebär att det är tillåtet för var och en att t.ex. fotografera sådan konst. Den aktuella inskränkningen grundar sig i att alla och envar ska ha god tillgång till det offentliga rummet och att en upphovs­person som gett tillstånd till att hans eller hennes verk placeras där permanent också får acceptera ingrepp i sin ensamrätt. Frågan om huruvida en sådan avbildning eller ett sådant fotografi sedan får publiceras digitalt via internet utan krav på tillstånd från eller ersättning till upphovspersonen har prövats i domstol. Högsta domstolen har i ett beslut slagit fast att rätten att fritt avbilda upphovsrättsligt skyddade konstverk på offentlig plats inte innefattar en rätt för en ideell organisation att även publicera sådana avbildningar digitalt i en databas (NJA 2016 s. 212). Patent- och marknadsdomstolen har därefter i en dom uttalat att inte heller privatpersoner har rätt att publicera bilder av upp­hovsrättsligt skyddade konstverk på offentliga platser (mål nr PMT 8448-14). Den sistnämnda domen är dock ett underrättsavgörande med ett begränsat pre­ju­dikat­värde.

I juli 2022 gav regeringen en särskild utredare (Anders Dereborg, lagman vid Attunda tingsrätt) i uppdrag att se över upphovsrättslagens bestämmelser om inskränkningar i upphovsrätten, bl.a. det s.k. panoramaundantaget (dir. 2022:125). Syftet med översynen är att åstadkomma ett tydligare och modern­are regelverk för sådan användning av upphovsrättsligt skyddade verk som kan ske utan tillstånd. I uppdraget ingick att föreslå bestämmelser som säker­ställer att det finns rimliga möjligheter att återge offentlig konst. Utredningen skulle ta ställning till hur bestämmelser om återgivning av konst­verk som är pla­ce­rade på eller vid allmän plats utomhus framöver ska utformas. Uppdraget redo­visades till regeringen i januari 2024 i betänkandet Inskränkningarna i upp­hovsrätten (SOU 2024:4). Betänkandet remitterades under våren 2024. Förs­lagen i betänkandet och remissvaren bereds för närvar­ande inom Regeringskansliet.

EU:s direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden

Inom EU pågick under 2016–2019 förhandlingar om ett nytt direktiv om upp­hovsrätt på den digitala inre marknaden (det s.k. upphovsrättsdirektivet), som sedan antogs i april 2019. Enligt direktivet ska kom­missionen tidigast den 7 juni 2026 genomföra en översyn av direktivet och lägga fram en rapport för Europa­parlamentet, rådet och Europeiska ekono­miska och sociala kommittén. Direktivet kommer även att utvärderas i enlighet med det som gäller för EU:s arbete med bättre lagstiftning.

I juni 2022 överlämnade regeringen propositionen Upphovsrätten på den digitala inre marknaden (prop. 2021/22:278) med förslag till genomförande av upphovsrättsdirektivet till riksdagen. Förslagen i propositionen innebar bl.a. nya inskränkningar i upphovsrätten för att underlätta undervisning och forsk­ning och för att kulturarvet ska kunna bevaras. En ny ensamrätt för fram­ställ­are av press­publikationer till sina publikationer föreslogs för att tidnings­före­tagen ska kunna få ersättning när deras material används på internet. Vidare föreslogs en ny avtalslicens för att underlätta för användare och rättsinne­havare att möjliggöra heltäckande avtal i situationer där press­publikationer utnyttjas på internet. Nya regler föreslogs också när det gäller ansvaret för leveran­törer av tjänster på internet där användarna själva laddar upp material och nya bestämmelser som är avsedda att stärka avtalspositionen för upphovs­personer, utövande konstnärer och fotografer när de överlåter sina rättigheter till förlag, producenter, tid­ningar och andra aktörer på den upphovsrättsliga marknaden. Riksdagen biföll reger­ingens förslag (bet. 2022/23:NU6) och lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023.

Inskränkningar i upphovsrätten

Upphovsrätten styrs till stor del av internationella konventioner och EU-rätten. Vilka inskränkningar i upphovsrätten som en EU-medlemsstat får ha regleras uttömmande i EU-direktiv. Det innebär t.ex. att det inte är möjligt att införa den amerikanska modellen ”fair use” i Sverige. För svensk del återfinns inskränk­ningarna i 2 kap. upphovsrättslagen. Som nämnts ovan antogs ett nytt upp­hovsrättsdirektiv inom EU 2019 som genomförts i svensk rätt genom proposition 2021/22:278. Genom propositionen infördes ett antal nya inskränk­ningar i upphovsrätten, bl.a. en ny avtalslicens som möjliggör licens­ier­ing av stora mängder upphovsrättsskyddat material inom vissa områden, nya inskränk­ningar för att underlätta undervisning och forskning och för att kulturarvet ska kunna bevaras, nya bestämmelser för att förbättra förutsätt­ning­arna att fritt kunna återge äldre konstverk samt nya bestämmelser om att användare av vissa typer av onlineplattformar ska få använda upphovsrättsligt skyddat material i bl.a. parodi- och kritiksyfte samtidigt som plattformarnas ansvar för upp­hovsrättsligt skyddat material som laddas upp av användarna regleras.

I samband med det svenska genomförandet av direktivet tillsattes som nämnts också en utredning för att se över upphovsrättslagens bestämmelser om inskränkningar i upphovsrätten ur ett bredare perspektiv, inklusive fråg­orna om användning av verk och andra skyddade prestationer för citat och i parodi­syfte (dir. 2022:125). Syftet med översynen är bl.a. att åstadkomma ett tyd­ligare och modernare regelverk för sådan användning av upphovsrätts­skyddat material som kan ske utan tillstånd. Uppdraget redovisades som också nämnts i januari 2024 i betänkandet Inskränkningarna i upphovsrätten (SOU 2024:4).  

Vissa ersättningsfrågor på upphovsrättsområdet

Regeringen beslutade i maj 2021 att ge en särskild utredare (Dag Mattsson, justitieråd) i uppdrag att ta ställning till om det bör införas en s.k. oavvislig ersätt­ningsrätt för upphovspersoner och utövande konstnärer, dvs. en rätt att få ersättning när deras arbete tillgängliggörs på begäran, exempelvis via stream­nings­tjänster för film eller musik (dir. 2021:31). I maj 2022 överläm­nade utredaren betänkandet En oavvislig ersättningsrätt? (SOU 2022:23) till reger­ingen. Utredningen kommer till slutsatsen att det inte finns tillräckliga skäl att införa en oavvislig ersättningsrätt. Däremot föreslås att det ska införas en bestäm­melse som ger utövande konstnärer ett starkare skydd när de över­låter sina rättigheter. Remiss­behandlingen av betänkandet avslutades under hösten 2022 och utredningens förslag bereds för närvarande inom Regerings­kansliet.

Upphovsrättsliga skyddstider

I Sverige gäller upphovsrätten så länge upphovspersonen lever och i 70 år där­efter. Den 70-åriga skyddstiden infördes i Sverige den 1 januari 1996. Innan dess gällde en skyddstid om 50 år. Ändringen gjordes på grund av genom­för­andet av det s.k. skyddstidsdirektivet. Skyddstiderna i direktivet är tving­ande, och Sverige kan alltså inte lagstifta om kortare skyddstider. För utländ­ska verk (från tredjeländer) som skyddas här gäller Sveriges internation­ella åtaganden, enligt vilka skyddstiden som utgångspunkt blir densamma som för svenska verk (principen om s.k. nationell behandling). Det kan tilläggas att även skyddstiderna för s.k. närstående rättigheter till stor del är har­moniserade. Skydds­tiderna gäller förenklat från året då prestationen gjordes och 50 år framåt (i vissa fall gäller dock andra tider; för ljud­upp­tag­ningar som getts ut eller offentliggjorts gäller t.ex. en 70-årig skyddstid). EU-rätten och Sveriges inter­nationella åtaganden medför även hinder för att lagstifta om krav på en aktiv åtgärd från upphovspersonen för att bevara ensam­rätten till sitt verk efter det att en viss tid gått.

Översyn av privatkopieringsersättningen

Hösten 2020 beslutade regeringen att en särskild utredare (Monika Sörbom, hovrättslagman vid Svea hovrätt) skulle göra en översyn av ersättningen till rättighetshavare vid privatkopiering (dir. 2020:82). I april 2022 överlämnade Utredningen om privatkopieringsersättning sitt betänkande Privatkopierings­ersättningen i framtiden (SOU 2022:20) till regeringen. Utredningen föreslår dels nya regler för hur avgränsningen av vilka som är ersättningsberättigade och ersättningsskyldiga ska göras, dels att ett visst ansvar för att fastställa ersättningen ska flyttas till staten. Utredningen föreslår vidare att det inte längre ska anges några ersättningsnivåer i lag. I stället föreslås att en ny myn­dig­het ska inrättas som vartannat år ska precisera vilka anordningar som ska medföra ersättningsskyldighet och ersättningsnivåerna för dessa. Remiss­behandlingen av betänkandet avslutades under hösten 2022.

Av den proposition som utskottet behandlar i detta betänkande framgår att det förslag i betänkandet som återfinns i propositionen rör frågan om att radio- och tv-företag ska vara berättigade till ersättning vid privatkopiering. Reger­ingen anger att övriga förslag i betänkandet kräver ytterligare överväganden och bereds vidare i Regeringskansliet.

Insatser för att öka den legala användningen av upphovsrätts­skyddade verk

Under 2016–2019 hade PRV i uppdrag att bl.a. öka allmänhetens kunskap för att minska intrången i upphovsrätten och öka intresset för lagliga distributions­tjänster. I uppdraget ingick också att utreda olika insatser som kunde göra det lättare för konsumenter och andra användare att lagligt ta del av digitalt till­gäng­ligt material med rättighetshavarnas samtycke, vilket bl.a. resulterade i initiativet Streama lagligt. På sajten streamalagligt.se har PRV samlat lagliga stream­ningstjänster på den svenska streamningsmarknaden. Sedan 2017 finns ett informationsuppdrag inskrivet i myndighetens instruktion, och de ovan­nämnda satsningarna är numera en del av PRV:s ordinarie verksamhet.

Det civilrättsliga sanktionsdirektivet

Det civilrättsliga sanktionsdirektivet (även kallat Ipreddirektivet) syftar till att närma medlemsstaternas lagstiftningar till varandra när det gäller att säker­ställa skyddet för immateriella rättigheter, för att på så sätt uppnå en hög, lik­värdig och enhetlig skyddsnivå för immateriella rättigheter på den inre mark­naden. I februari 2009 beslutade riksdagen att anta de lagändringar som före­slogs till följd av direktivet (prop. 2008/09:67, bet. 2008/09:NU11, rskr. 2008/09:176). Lag­änd­ringarna trädde i kraft den 1 april 2009 och innebar bl.a. att domstolarna fick möjlighet att utfärda s.k. informationsförelägganden genom vilka rättighetshavare kan få ut abonnemangs- och ip-nummer från en inter­netleverantör i syfte att identifiera personer som kan ha begått immaterial­rättsintrång. Innan uppgifter lämnas ut görs således en domstolsprövning i det enskilda fallet där domstolen ska ta ställning till om det kan antas under­lätta utredningen av ett intrång om uppgifter lämnas ut och om skälen för åtgärden uppväger de besvär eller det men som åtgärden innebär för den som drabbas. I ett avgörande från EU-domstolen daterat den 17 juni 2021 (mål C 597/19) har domstolen uttalat att den som genom avtal har vissa immateri­ella rättig­heter, men som inte själv utnyttjar dem utan endast begär skadestånd från påstådda intrångsgörare, i princip får använda sig av de åtgärder, förfaranden och sanktioner som finns i det civilrättsliga sanktionsdirektivet, vilket bl.a. inne­fattar rätten att få ut abonnemangsuppgifter och därefter lägga fram ett för­likningserbjudande till en påstådd intrångsgörare. I domen klargörs att det alltjämt är upp till nationella domstolar att pröva om en begäran om infor­ma­tion är berättigad och proportionell. Det är också upp till de nationella dom­stol­­arna att bedöma om en begäran om information i ett enskilt fall utgör ett miss­­bruk av direktivets åtgärder, förfaranden och sanktioner.

Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher

Regeringen överlämnade i april 2024 skrivelse 2023/24:111 Strategi för före­tag i kulturella och kreativa branscher till riksdagen. Strategin är avsedd att gälla under tioårsperioden 2024–2033 och syftar till att främja kultur­ska­pares villkor och företag inom de kulturella och kreativa branscherna. Stra­tegin omfattar en övergripande vision för 2033, som bl.a. innebär att Sverige ska ha stärkt sin position som ett ledande land för de kulturella och kreativa bran­scherna. Strategin omfattar därtill sex strategiska mål inom lika många prio­riterade områden. Ett av de mål som strategin ska bidra till att uppnå är god kunskap om förutsättningarna och utvecklingen på den upphovs­rätts­bas­erade marknaden.

I den del av skrivelsen som rör det nämnda målet konstaterar regeringen bl.a. att kulturella och kreativa branscher rör sig snabbt framåt i digitaliser­ingen och att utvecklingen av nya tekniska innovationer, inom bl.a. artificiell intelligens (AI), ger upphov till nya affärsmodeller, distributionskanaler och värdekedjor för företag. Samtidigt noterar regeringen att det finns risker för illegal användning av upphovsrättsligt skyddat material. Regeringen anger att denna utveckling ger upphov till frågor om regleringar och marknadsvillkor och att en central del i detta arbete är EU:s direktiv om upphovsrätten på den inre marknaden, som genomfördes i svensk rätt 2022. Vidare betonar reger­ingen att Patent- och registreringsverkets uppdrag att informera om och bidra till ökad förståelse för immateriella tillgångar och rättigheter är viktigt i detta avseende.

EU-gemensam reglering av AI

EU antog i juni 2024 en förordning med gemensamma regler för AI (förordning (EU) 2024/1689). Syftet med förordningen är att förbättra den inre marknadens funktion genom att fastställa en enhetlig rättslig ram för bl.a. utveckling, utsläppande på mark­naden och användning av system för AI i EU i enlighet med unionens värden och genom att främja användningen av människocentrerad och tillförlitlig AI. AI-förordningens regelsystem har utarbetats utifrån en riskbaserad metod för att skapa en strukturerad uppdel­ning mellan olika typer av AI-system och deras användningsområden. Vissa AI-användningsområden anses så riskabla att de förbjuds enligt förordningen. För andra användningsområden gäller vissa restriktioner och krav i form av bl.a. kontroll av efterlevnad och regi­stre­ring hos ansvarig myndighet. De AI-system som anses innebära liten eller ingen risk får med vissa undantag användas utan restriktioner. Utöver risk­nivån ställs det krav beroende på vilken roll och vilket ansvar en aktör har i AI-systemets värdekedja. Ett system för marknadsövervakning, marknads­kontroll, styrning och kontroll av efterlevnad ska införas både på nationell nivå och på EU-nivå. Vidare ställs krav på etableringen av s.k. regulatoriska sand­lådor i syfte att främja innovation och effektivisera regelefterlevnad för AI-system som ska sättas på marknaden. AI-förordningen är direkt tillämplig i med­lemsstaterna men för­utsätter kompletterande nationella bestämmelser. För­ordningen trädde i kraft den 1 augusti 2024 men olika delar av förordningen ska börja tillämpas vid olika tidpunkter de kommande två åren.

Regeringen beslutade i september 2024 att ge en särskild utredare (Helena Rosén Andersson, f.d. justitieråd och advokat) i uppdrag att se över behovet av natio­nella anpassningar till följd av AI-förordningen (dir. 2024:83). Utred­aren ska bl.a. lämna förslag på hur systemet för marknadsövervakning, mark­nads­­kontroll, styr­ning och kontroll av efterlevnad ska utformas. Vidare ska utred­aren kart­lägga övriga behov av nationell anpassning till följd av AI-för­ord­­ningen och föreslå hur sådana behov ska tillgodoses samt lämna nöd­vänd­iga författ­nings­förslag. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 september 2025.

AI-kommissionens Färdplan för Sverige

Regeringen beslutade i december 2023 att tillsätta en kommitté med uppdrag att identifiera behov av och lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att stärka utvecklingen och användningen av AI i Sverige på ett hållbart och säkert sätt. Kommittén antog namnet AI-kommissionen och slutredovisade sitt upp­drag i november 2024 i betänkandet AI-kommissionens Färdplan för Sverige (SOU 2025:12).

AI-kommissionen gör bedömningen att det krävs flera åtgärder som kom­pletterar varandra och täcker många olika områden för att AI ska kunna utveck­las och genomföras på ett framgångsrikt och säkert sätt i Sverige. Enligt AI-kom­missionen är de nödvändiga beståndsdelarna i ett väl fungerande svenskt AI-ekosystem elek­tri­citet, telekom, beräkningskraft, data, säkerhet, spets­forsk­ning, tillgång till utländska AI-resurser, AI-kompetens för alla, innova­tion och riskkapital samt ledarskap. AI-kommissionen presenterar i en bilaga till betänkandet ett förslag till en nationell AI-strategi, Färdplan för Sverige.

När det gäller upphovsrätten föreslår AI-kommissionen att en nationell sam­ord­nare ska tillsättas inom ramen för kommittéväsendet för att samordna det fortsatta arbetet med att ta fram stora språkmodeller för svenska språket. Givet statens centrala roll, behovet av att involvera flera olika aktörer samt nöd­vändigheten av att lösa de upphovsrättsliga utmaningarna på ett tillfreds­ställ­­ande sätt, anser AI-kommissionen att det är naturligt för staten att sam­ordna och driva detta arbete.

AI-kommissionen lämnar därtill ett 70-tal förslag på åtgärder som bl.a. rör nya utred­ningar, uppdrag till myndigheter och utökat statligt finansierings­åtagande. Regeringen har remitterat betänkandet och remisstiden utgår i juni 2025.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden liknande flera av de nu aktuella med förslag exempelvis om att modernisera upphovsrätten och om upphovsrättsskyddade konstverk på offent­lig plats behandlades av utskottet senast våren 2024 i betänkande 2023/24:NU7 Immaterialrättsfrågor. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena bl.a. med hänvisning till pågående arbete och gällande rätt.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

–      Upphovsrätt och AI

–      Upphovsrättskyddade konstverk på offentlig plats

–      Övrigt om upphovsrätt.

Upphovsrätt och AI

I fem motioner efterfrågas tillkännagivanden om att upphovsrätten ska ses över med anledning av utvecklingen inom AI. Utskottet vill påminna om att regeringen i skrivelsen Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher, som utskottet behandlade våren 2024, anger att ett mål med strategin är att bidra till att uppnå god kunskap om förutsättningarna och utvecklingen på den upphovsrättsbaserade marknaden. Vidare framför regeringen att generativ AI på kort tid har fått stort genomslag och medför såväl stora möjligheter som utmaningar för de kulturella och kreativa branscherna. Detta medför ett fortsatt behov av kunskap om det upphovsrättsliga regelverket och förmåga att använda det. Regeringen framhåller att PRV:s uppdrag att informera om och bidra till ökad förståelse för immateriella tillgångar och rättigheter är centralt i detta avseende. I skrivelsen anger regeringen även när det gäller AI att det finns risker för illegal användning av upphovsrättsligt skyddat material och att denna utveckling ger upphov till frågor om regleringar och marknadsvillkor. Regeringen menar att en central del i detta arbete är EU:s direktiv om upp­hovsrätten på den inre marknaden, som genomfördes i svensk rätt 2022. Därutöver kan utskottet konstatera att EU i juni 2024 antog en förordning med gemensamma regler för AI, och att regeringen i september 2024 tillsatte en utredning med uppdrag att se över behovet av natio­nella anpassningar till följd av denna reglering. Utredaren ska bl.a. lämna förslag på hur systemet för marknads­över­vakning, marknads­kontroll, styr­ning och kontroll av efterlevnad ska utformas. Vidare ska utredaren kart­lägga övriga behov av nationell anpassning till följd av AI-regleringen på EU-nivå. Utskottet noterar att utred­ningen ska presentera sina slutsatser senare i år. Därtill överlämnade AI-kom­mis­sionen sitt slutbe­tänk­­ande till regeringen i november 2024. Betänkandet och dess förslag remiss­behandlas nu under våren 2025.

Utskottet ser därmed inget skäl att ställa sig bakom något av motionsyrk­an­dena, som därmed avstyrks.

Upphovsrättsskyddade konstverk på offentlig plats

I ett antal motioner framhålls det att upphovsrättslagen behöver revideras och anpassas till den digitala verkligheten, och i synnerhet bli teknikneutral, så att bilder på offentlig konst fritt kan spridas digitalt. Utskottet vill här påminna om att regeringen tillsatte en utredning i juli 2022 som bl.a. skulle se över det s.k. panoramaundantaget och föreslå bestäm­melser som säkerställer att det finns rimliga möjligheter att återge offentlig konst digitalt. Utredningen över­läm­nade sitt betänkande till reger­ingen i januari 2024, och under våren 2024 remiss­behandlades betänk­andet. Utskottet noterar vidare att förslagen i betänk­andet och remis­svaren för närvar­ande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet kan därför konstatera att det pågår ett arbete som rör vad motio­när­erna efterfrågar, och utskottet ser inget skäl för riksdagen att föregripa detta arbete.

Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Övrigt om upphovsrätt

I ett antal motioner efterfrågas insatser för att komma till rätta med intrång i och olaglig streamning av upphovsrättskyddat material. Utskottet kan konsta­tera att upphovsrättslagens bestämmelser som rör inskränkningar nyligen har setts över. Regeringen tillsatte i juni 2022 en utredning med syftet att åstad­komma ett tydligare och modernare regelverk för användning av upphovs­rättsligt skyddade verk som kan ske utan tillstånd. Utredningen lämnade sitt betänk­­ande Inskränkningar i upphovsrätten till regeringen i januari 2024. I och med att utredningens förslag och remissvaren fortfarande bereds inom Reger­ings­­kansliet ser utskottet inget skäl att föregripa detta arbete.

Med anledning av ett motionsyrkande om fri åsiktsbildning och upphovs­rättsligt skydd vill utskottet också påminna om att det i den nyssnämnda utred­ning­ens uppdrag även ingick att se över frågorna om användning av verk och andra skyddade prestationer bl.a. för citat och i parodisyfte.

När det gäller privatkopieringsersättningen, som tas upp i en motion, kan utskottet också konstatera att det nyligen gjorts en översyn av ersättningen till rättig­­hets­havare vid privat­kopiering och att utredningens betänkande över­lämna­des till regeringen i april 2022. Av den proposition som utskottet behand­lar i detta betänkande framgår att övriga förslag i utredningens betänk­ande inklusive remissvaren bereds vidare inom Regeringskansliet eftersom de kräver ytterligare överväg­anden.

I en motion förordas att regeringen bör utreda om upphovsrättens giltig­hets­tid är befogad utifrån dagens förhållanden. Utskottet vill framhålla att bestämmelserna om att upphovsrätten gäller så länge upphovspersonen lever och i 70 år därefter har sin grund i EU-rätten. Utskottet behandlade ett liknande motions­­yrkande förra året och avser även detta år att inte förorda ett till­känna­givande i enlighet med motionärernas vilja.

Vidare efterfrågas i en motion att regeringen ska verka inom EU för att riva upp lagen om civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område. Utskot­tet ser inget skäl för riksdagen att ställa sig bakom en sådan uppmaning till reger­ingen.

Därmed avstryks samtliga motionsyrkanden.

 

Motionerna

Stöd vid patentintrång

Fredrik Olovsson m.fl. (S) anför i kommittémotion 2024/25:3136 yrkande 24 att förutsättningarna för en frivillig privat försäkring mot patentintrång bör utredas. Motionärerna menar att en sådan lösning sannolikt skulle fungera avskräck­­ande och öka intresset för patentering bland små och medelstora företag.

I kommittémotion 2024/25:1451 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5 anförs att regeringen bör utse en myndighet för att assistera svenska företag och uppfinnare vid immaterialrättsliga intrång. För att öka möjlig­heterna och viljan att kommersialisera uppfinningar och innovationer föreslår motion­ärerna i yrkande 6 att regeringen bör utreda en försäkrings­lösning med statlig garanti för den som hamnar i tvist om patentintrång från tredjeland. I yrkande 7 anförs vidare att regeringen bör utreda ett tak för rättegångs­kost­nader vid patenttvist.

I kommittémotion 2024/25:553 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yttrande 15 anförs att regeringen bör utreda hur patenträttigheterna kan ses över bl.a. med avseende på hur obalansen mellan parterna vid rättegångar påverkar nyttiggörande av forskning och innovationsviljan.

Margareta Cederfelt (M) förespråkar i motion 2024/25:1963 att regeringen bör överväga en patentintrångsförsäkring med villkor som är rimliga för inno­vatörer för att skydda svenska innovationer. Vetskapen om att en uppfinnare har skydd skulle minska antalet patentintrång.

Lili André (KD) anför i motion 2024/25:847 yrkande 1 att regeringen bör se över rättegångskostnader i patenträttsliga tvistemål med inriktningen att dessa ska hållas nere. I yrkande 2 framhåller motionären vidare att även hand­lägg­­ningstider i samma mål bör ses över för att dessa ska förkortas.

Övriga frågor som rör patent

Fredrik Olovsson m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2024/25:3136 yrkande 23 att regeringen ska uppmanas att se över förutsättningarna för ett snabbspår för handläggning av patentansökningar inom grön teknik. Vidare anför motionärerna i yrkande 28 att Sverige bör öka användningen av patent­informa­tion.

I kommittémotion 2024/25:1451 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3 anförs att regeringen bör göra en analys av det nuvarande patent­landskapet i Sverige och internationellt för att identifiera möjligheter för nya innovationer.

Bakgrund och pågående arbete

Inledning

Patent skyddar tekniska lösningar och uppfinningar. Genom ett patent får patent­havaren en ensamrätt att använda uppfinningen yrkesmässigt. Det inne­bär att ingen annan har rätt att använda den vid t.ex. tillverkning eller för­sälj­ning. Tanken med patentsystemet är att den tekniska utvecklingen ska stimu­leras. Uppfinnaren får patent mot att staten offentliggör uppfinningen. I och med att uppfinningen offentliggörs får allmänheten ny kunskap som kan användas för ytterligare utveckling.

I mål om patentintrång i domstol är det normalt enskilda som tvistar inom ramen för en civilprocess. Huvudregeln för rättegångskostnader i civilrättsliga mål är att den förlorande parten ska ersätta den vinnande partens skäligen påkal­­lade rättegångskost­nader. Det finns vissa begränsningsregler för rätte­gångs­­kostnader i civilrättsliga ”småmål”, dvs. civilrättsliga mål där tvisten rör ett mindre belopp. Patentintrång kan även behandlas inom ramen för en straff­rättslig process där den som uppsåtligen eller av oaktsamhet har begått ett patent­intrång kan dömas till böter eller fängelse.

Ny patentlag

Regeringen överlämnade till riksdagen i maj 2024 propositionen Ny patentlag (prop. 2023/24:150). I propositionen föreslogs att en ny patentlag skulle ersätta den dåvarande patentlagen från 1967. Syftet var att modernisera lagen för att göra den mer överskådlig och lättförståelig. I propositionen fanns även förs­lag om att anpassa lagen dels till den europeiska patent­­konventionen, dels till avtalet om en enhetlig patentdomstol. För att möj­lig­­göra en effektiv handlägg­ning och underlätta förståelsen för patentpro­ces­sen föreslogs även att reglerna om handläggning av en patentan­sökan skulle för­tydligas. Riksdagen biföll pro­positionen (bet. 2024/25:NU6, rskr. 2024/25:14) och den nya patentlagen trädde i kraft den 1 januari 2025.

Tillkännagivande om kostnader i mål om patent

Våren 2022 tillkännagav riksdagen för regeringen vad utskottet framförde om kostnader i mål om patent (bet. 2021/22:NU22). I tillkännagivandet angavs följande:

De immaterialrättsliga skydden har stor betydelse för Sveriges globala konkurrenskraft. Det gäller inte minst reglerna om skydd för patent. I takt med utvecklingen av innovationer, digitalisering och ny teknik måste det finnas möjligheter för Sverige och svenska företag att stå starka i den internationella konkurrensen. Ett starkt patentskydd är enligt utskottets mening en förutsättning för att innovationskraften i Sverige ska finnas kvar och stärkas. Detta innefattar även de regler som gäller vid civilrättsliga patentmål i domstol. Ett stort problem som utskottet i detta sammanhang vill belysa är de höga kostnader som en patenttvist kan innebära för parterna, i form av dels långa handläggningstider, dels rättegångskostnader i övrigt. De höga kostnaderna är ett betydande hinder för mindre aktörer mot att kunna försvara patent i dom stol, och utskottet menar att det måste finnas bättre möjligheter för mindre aktörer att försvara sina rättigheter i sådana processer än vad det gör i dag. Utskottet anser därför att regeringen bör se över handläggningstider och kostnader i civilrättsliga mål om patent med inriktningen att dessa ska hållas nere. En sådan översyn bör ta utgångspunkt i en analys av hur processkostnader och handläggningstider ser ut i jämförbara länder. Översynen bör vidare beakta olika typer av lösningar såsom en försäkring med statlig garanti och ett tak för hur mycket en part i en tvist kan bli skyldig för motpartens rättegångs­kostnader.

Detta är något som riksdagen bör ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

I en reservation förordade företrädare för Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet att riksdagen inte skulle göra något tillkännagivande.

Regeringen anger i skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 att tillkännagivandet inte är slutbehandlat (skr. 2024/25:75). Vidare anger regeringen att det är regeringens ambition att se över frågan men att arbetet dock hittills inte har kunnat prioriteras.

Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta

Den 12 december 2024 överlämnade regeringen propositionen Forskning och inno­vation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60) till riksdagen. I propositionen framhåller regeringen att kunskapen om entreprenörskap och om hantering och skydd av immateriella tillgångar behöver öka. Vidare anger reger­ingen att förmågan hos näringslivet, universiteten och högskolorna, forsk­nings­­instituten och övriga aktörer i innovationssystemet att skydda, för­valta och använda immateriella tillgångar är avgörande för att påskynda sprid­ningen av nyttiggörande innovativa lösningar och utveckla ny teknik, nya produkter och nya tjänster. Regeringen menar vidare att det är centralt att det finns pro­cesser på plats vid universitet och högskolor för att hantera imma­te­ri­ella till­gångar i alla faser av deras livscykel för att säkra deras skydd och kom­­mer­s­iella värde. Detta gäller både immateriella rättigheter, i form av exempelvis patent, formskydd eller upphovsrätt, och andra typer av imma­te­riella till­gångar, såsom företags­hemligheter som genereras för att öka möjlig­heterna till värdeskapande och innovation. Bland annat omfattas principer för han­tering av tillgångar inklusive immateriella rättigheter som uppstår när ett läro­säte sam­verkar med omgivande samhälle och näringsliv. Regeringen fram­håller att det är särskilt viktigt att doktorander och forskare, men även stu­denter, har en grund­läggande förståelse för och kunskap om hur man skyddar, förvaltar och använder immateriella tillgångar, för att stärka förmågan till nyttig­görande och kom­mers­ialisering av forskning. Regeringen menar därför att universitet och hög­skolor bör se till att det finns processer och strukturer på plats som säker­ställer en strategisk hantering av immateriella tillgångar på hela lärosätet för att säkra dessas skydd och kommersiella värde. Regeringen avser att återkomma i frågan om hur lärosätena bör redovisa sitt arbete med han­tering av imma­ter­iella tillgångar, exempelvis via årsredo­vis­ningen.

Utbildningsutskottet bereder propositionen och väntas justera sitt betänk­ande senare i vår. Näringsutskottet har yttrat sig över prop­osi­tionen (yttr. 2024/25:NU6y). I yttrandet finns fyra avvikande meningar (S, V, C, MP).

Kunskapshöjande insatser på immaterialrättsområdet

PRV och Verket för innovationssystem (Vinnova) har sedan flera år i uppdrag att arbeta kunskapshöjande inom området immateriella tillgångar. Som tidi­gare även nämnts finns sedan 2017 ett informationsuppdrag inskrivet i PRV:s instruktion som innebär att myndigheten ska bedriva arbetet inom ramen för sin ordinarie verksamhet. Vinnova, Upphand­lings­mynd­igheten och Patent- och registreringsverket har under perioden 2021–2025 haft i uppdrag att främja nyttiggörande och komm­ersi­alisering av innovation. Upp­draget slut­redovisades den 31 mars 2025 och myndigheternas slutsatser presen­terades i deras slutrapport (N2021/01194). Resultaten visar att inno­va­tions­upphandling är ett kraftfullt verktyg, men att det finns utmaningar som behöver hanteras för att den offentliga sektorn fullt ut ska bidra till att Sverige ska kunna ta vara på innovationskraften i den offentliga sektorn. I uppdraget ingick även att ta fram ett kunskapshöjande material om imma­terial­rätt i samband med innova­tion i upphandling. En av slutsatserna som myndig­heterna drar i rapporten är det behövs fler incitament i form av policy eller andra instrument för att säker­ställa och hjälpa den offentliga sektorn till en inno­va­tions- och tillväxtvänlig immate­rial­rättshantering vid upp­hand­ling. Vidare menar de att det behövs olika insatser för att öka grund­kun­skapen och medvet­en­heten om vikten av stra­teg­isk hantering av immateriella tillgångar och imma­terialrätt hos forskare och före­tag.

Därtill finns i Sverige en struktur med innovationskontor på ett antal läro­säten, som till del har en rådgivande uppgift när det gäller immaterialrätt. I den tidigare nämnda propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfik­en­het och nytta (prop. 2024/25:60) anger regeringen att innovations­kontoren vid universitet och högskolor särskilt ska säkerställa att processer finns på plats för att stödja forskare och studenter i immaterialrättsfrågor och entrepre­nör­skap. Reger­ingen konstaterar vidare att ingen av de konstnärliga högskol­orna i dag har särskilda medel från staten för att bedriva verksamhet i form av ett innova­tions­kontor. Ett gemensamt innovationskontor för de kultur­ella och krea­tiva bransch­erna ska därför inrättas. I samband med att det nya innova­tions­­kontoret inrättas kommer regeringen att se över fördelningen av medel för alla innova­tions­kontor som i dag tilldelas särskilda medel. Reger­ingen avser även att genomföra en ändamålsenlig utvärdering av verksam­heten för att säkerställa att innovationskontorens verksamhet håller hög kvalitet och bedrivs effektivt.

Handläggningstider och kostnader i patentmål

Hösten 2016 inrättades två specialdomstolar (Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen). De nya domstolarna har exklusiv behör­ighet att handlägga mål och ärenden om upphovsrätt, patent, varu­mär­ken, företagsnamn och mönsterskydd samt marknadsföringsrättsliga och kon­kurrens­rättsliga mål och ärenden. Avsikten med specialdomstolarna är att öka kval­iteten i dömandet och att uppnå en effektivare rättsprocess för immaterial­rätts­målen. Den nya domstolsordningen för immaterialrätten och marknads­rätten har resulterat i kortare handläggningstider för immaterialrättsliga mål, vilket i sin tur skapar möjlighet till begränsade rättegångskostnader. Mellan september 2018 och januari 2023 minskade antalet patentmål i balans i dom­stolen från 58 till 32. Av Sveriges Domstolars årsredovisning för 2024 framgår vidare att Patent- och marknadsdomstolen under samtliga år efter inrättandet 2016 har avgjort fler mål och ärenden än vad som kommit in. Vidare anges i årsredovisningen att det under 2024 inkom och avgjordes ett likvärdigt antal mål och att balanserna därmed bibehölls på låga nivåer.

Det enhetliga patentsystemet i EU

Inom ramen för ett fördjupat samarbete mellan ett antal EU-medlemsstater ska ett enhetligt patentskydd införas i EU. En sökande ska i ett enda förfarande få och upprätthålla ett europeiskt patent med verkan i nästan hela EU. Samtidigt ska det inrättas en enhetlig patentdomstol för tvister om europeiska patent. Följden väntas bli kostnadsbesparingar, mindre byråkrati och ökad rättssäker­het för användare. När det gäller frågan om att begränsa eller införa ett tak för kostnader i patenttvister kan nämnas att utskottet våren 2014 i betänkandet Ett enhetligt patentskydd i EU (bet. 2013/14:NU21) framhöll att det enhetliga patentsystemet i EU kommer att innebära att sökande enklare, snabbare och billigare kan få patentskydd med stor utbredning. En patent­havare som vill försvara sitt patent kommer i det nya systemet att kunna väcka talan i en enda domstol i stället för att som i dag behöva göra det i olika länder. För patent­havarna innebär det en ökad förutsebarhet och minskade kostnader. Reger­ingskansliet uppger att regeringen arbetar på EU-nivå inom ramen för det enhet­­liga patentsystemet för att skapa bättre förutsättningar för små och medel­stora företag när det gäller processer i domstol. Fokus för arbetet är att skapa en snabb och effektiv domstolsprocess inte minst för små aktörer när det gäller handläggningstider (ett år per instans), reducerade ansökningsavgifter för bl.a. mikro- och småföretag samt ett tak för rättegångskostnader. Med det nya systemet kommer små och medelstora företag därmed att erbjudas möj­lig­heten att processa mer kostnadseffektivt. Det enhetliga patentsystemet trädde i kraft den 1 juni 2023.

EU:s patentpaket

Våren 2023 presenterade kommissionen ett s.k. patentpaket som består av tre förslag: ett centralt förfarande för beviljande av tilläggsskydd för läkemedel och växtskyddsmedel samt ett enhetligt tilläggsskydd inom EU, ett system för beviljande av tvångslicenser på EU-nivå och ett regelverk för standard­essentiella patent. Patentpaketet syftar enligt kommissionen till att göra det lät­tare för företag, särskilt små och medelstora, att nyttja sina uppfinningar och använda sig av ny teknik samt till att öka EU:s konkurrenskraft och tekniska suver­än­itet. Förslagen syftar också till att göra regelverken mer effektiva, trans­parenta och framtidssäkra. Förhandlingar om samtliga förslag pågår inom EU. I december 2024 informerade statssekreterare Mikael Kullberg, Justitie­dep­­artementet, utskottet om EU:s patentpaket.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden med förslag om exempelvis stöd vid patentintrång och en över­syn av patentlagstiftningen behandlades av utskottet senast i betänkande 2023/24:NU7 Immaterialrättsfrågor. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena bl.a. med hän­visning till pågående arbete.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

–      Stöd vid patentintrång

–      Övrigt om patent.

Stöd vid patentintrång

Utskottet noterar att det i ett antal motioner efterfrågas olika typer av stöd till upp­finn­are och företag vid patent­intrång. Utskottet kan konstatera att riks­dagen våren 2022 riktade ett till­känna­givande till regeringen om kostnader i mål om patent (bet. 2021/22:NU22). I tillkännagivandet framförs att reger­ingen bör se över handläggningstider och kostnader i civilrättsliga mål om patent med inriktningen att dessa ska hållas nere. Vidare anges att en sådan översyn bör beakta olika typer av lösningar såsom en försäkring med statlig garanti och ett tak för hur mycket en part i en tvist kan bli skyldig för mot­partens rättegångs­kostnader. Utskottet kan vidare konstatera att det är reger­ingens ambition att se över frågan men att arbetet dock hittills inte har kun­nat prioriteras. Utskottet ser mot den bakgrunden inget skäl för riksdagen att rikta ett nytt tillkännagivande.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Övrigt om patent

Utskottet noterar att det i två motioner föreslås att regeringen ska dels utreda ett snabbspår för patentansökningar inom grön teknik, dels utreda hur patentin­formation kan användas mer strategiskt och systematiskt, dels analysera det nuvarande patentland­skapet. Utskottet delar motionärernas syn om att det är viktigt att främja svensk innovation och konkurrenskraft i stort och att regler och användning av information om patent är en viktig del. Utskottet noterar vidare att regeringen i december 2024 överlämnade propositionen Forsk­ning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta till riksdagen. Utskottet har yttrat sig till utbildningsutskottet med anledning av propo­si­tionen, och utbild­ningsutskottets beredning av propositionen och följd­motio­ner behandlas av riks­dagen senare denna vår. Utskottet vill även påminna om att utskottet hösten 2024 behandlade regeringens proposi­tion Ny patent­lag och att den nya patentlagen trädde i kraft den 1 januari 2025. Därtill vill utskottet påminna om det patentpaket som kommissionen pres­en­terade våren 2023 och som syftar till att göra regelverken mer effektiva, transparenta och fram­tidssäkra. För­hand­lingar om patentpaketet pågår. Mot denna bak­grund ser utskottet inget skäl för riksdagen att göra några tillkänna­giv­anden till regeringen med anledning av de här aktuella förslagen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

 

Motionerna

Nationell strategi för immaterialrätt

Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) ser ett behov av att bl.a. öka kunskapen hos små och medelstora företag om patent. Motionärerna vill se en utred­ning för att nå detta syfte och anför i kommittémotion 2024/25:2467 yrk­ande 5 att utredningen bör utmynna i en svensk immaterialrätts­strategi.

I motion 2024/25:1878 framhåller Lili André (KD) att regeringen bör upp­manas att ta fram en nationell strategi för immaterialrätt som spänner över hela innovationskedjan och gäller alla aktörer i innovationssystemet.

Kunskapscentrum för immaterialrätt

Kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång behöver öka framför allt bland små och medelstora företag samt inom universitets- och högskole­värl­den. Mot denna bakgrund föreslår Fredrik Olovsson m.fl. (S) i kommitté­motion 2024/25:3136 yrkande 27 att regeringen ser över förutsätt­ningarna för ett nationellt kunskapscentrum för immaterialrätt.

I kommittémotion 2024/25:1451 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4 anförs att ett kunskapscenter för immaterialrättsfrågor bör inrättas. Ett sådant kun­skapscenter bör samla och knyta samman kompetenser inom patentfrågor och immaterialrättsliga frågor. Vidare bör centret arbeta med uppsök­ande verk­samhet för att stödja företagare som söker kunskap eller har hamnat i trång­­mål.

Kunskap om immaterialrätt

I kommittémotion 2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 26 anförs att kunskapen om immaterialrätt bör höjas framför allt bland små och medelstora företag och inom universitets- och högskolevärlden.

Markus Selin (S) anför i motion 2024/25:550 yrkande 1 att regeringen bör göra en genomlysning och kartläggning av möjliga behov för små och medel­stora företag när det gäller immaterialrätt. Vidare anför motionären i yrkande 2 att regeringen bör vidta åtgärder för att öka kunskaperna om immaterialrätt bland små och medelstora företag.

Aida Birinxhiku (S) anför i motion 2024/25:1263 att regeringen bör se över möjligheterna att öka kunskapen om immaterialrätt vid offentlig upp­hand­ling.

Övriga frågor som rör immaterialrätt

I kommittémotion 2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 29 framförs att Sverige bör göra mer för att stoppa det växande problemet med intrång i immateriella rättigheter, på både nationell nivå och EU-nivå.

Peter Ollén (M) betonar i motion 2024/25:1815 att regeringen bör utreda hur svensk immaterialrätt bättre kan skyddas.

Bakgrund och pågående arbete

Förstudie om behov av en strategi och handlingsplan för kunskaps­baserade tillgångar

Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (Iva) presenterade den 8 april 2025 rapporten Förstudie: Behov av en strategi och handlingsplan för kunskaps­baser­ade tillgångar. I rapporten undersöker Iva om det behövs en nationell immate­ri­al­rättsstrategi och vad den i så fall bör innehålla. Studien bygger på en kart­läg­gning av hur andra länder strategiskt hanterar immaterialrätt genom lag­stift­ning, policy och stödåtgärder, som sedan har jämförts med situationen i Sverige. I rapporten drar Iva ett antal slutsatser, där huvudslutsatsen är att regeringen bör utveckla en strategi och en handlingsplan för kunskapsbaserade tillgångar med fokus på innovation och tillväxt. Iva framhåller att den arbets­grupp som reger­ingen tillsatt för att samordna frågor om immaterialrätt är en bra utgångs­punkt, men betonar att en nationell strategi och handlingsplan är viktig för att Sverige i högre utsträckning ska kunna omsätta sina kunskaps­baserade till­gångar i konkret värdeskapande. Både strategin och handlings­planen behöver ha en bred ansats för att täcka alla kunskapsbaserade till­gångar.

Kommissionens meddelande om en handlingsplan för immateriella rättigheter

Kommissionen presenterade i november 2020 ett meddelande till Europa­par­la­mentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regi­on­­kom­mittén benämnt Att utnyttja EU:s innovationspotential – En hand­lings­plan för immateriella rättigheter till stöd för EU:s återhämtning och resili­ens (COM(2020) 760). I meddelandet uppger kommissionen att den har iden­ti­fi­erat flera utmaningar inom det immaterialrättsliga området. Det handlar bl.a. om att EU:s immaterialrättssystem fortfarande är alltför fragmenterat, att många företag och forskare inte drar full nytta av de möjligheter som immate­riella rättigheter erbjuder och att verktygen för att underlätta tillgången till och omsättningen av immateriella rättigheter är underutvecklade. Trots fort­satta ansträngningar för att förändra situationen konstaterar kommissionen också att intrångsproblematiken alltjämt är omfattande. Slutligen finner kom­mis­sionen att avsaknaden av en rättvis spelplan på global nivå ofta leder till nack­delar för EU:s företag när de bedriver verksamhet utomlands. För att hantera dessa utmaningar föreslår kommissionen att ett antal åtgärder ska vidtas på området. Det handlar bl.a. om att förbättra skyddet av immateriella rättig­heter, uppmuntra framför allt små och medelstora företag att använda sina immateriella tillgångar effektivt, förenkla tillgång till och delning av imma­te­ri­alrättsligt skyddade tillgångar, bekämpa intrången i immateriella rättigheter och verka för en rättvis spelplan på global nivå. Inom ramen för EU:s hand­lingsplan för immateriella tillgångar kommer ett europeiskt infor­ma­tions­center att inrättas som ska fungera som en s.k. one-stop shop för infor­mation om immaterialrätt.

I ett utlåtande över kommissionens meddelande om en handlingsplan för immateriella rättigheter framförde utskottet våren 2021 att det är positivt med ett bättre skydd av immateriella rättigheter inom EU och att det är bra att med­delandet understryker att små och medelstora företag ska uppmuntras och få stöd att använda immateriella tillgångar mer effektivt (utl. 2020/21:NU25). Utskottet instämde vidare med kommissionen i fråga om behovet av att bekämpa och beivra intrång i immateriella rättigheter.

Geografiska beteckningar, varumärken och företagsnamn

Våren 2021 lämnade regeringen propositionen Stärkt skydd för geografiska beteckningar och tydligare regler vid registrering av varumärken och före­tags­namn i ond tro (prop. 2020/21:125) till riksdagen. I propositionen före­slog reger­ingen bl.a. att varumärkeslagens bestämmelser om skadestånd och andra sank­tioner ska kunna tillämpas i samband med intrång i geografiska beteck­ningar och ursprungsbeteckningar som skyddas inom EU genom unionens tillträde till Genèveakten. Detsamma ska gälla geografiska beteck­ningar som skyddas av frihandelsavtalen med Singapore och Vietnam. Försla­gen innebär således ett stärkt skydd för sådana beteckningar som skyddas av Genèveakten och frihandelsavtalen och att det blir möjligt att vid vite förbjuda använd­ningen av en beteckning. Den som har lidit skada till följd av en otillåten användning av en beteckning ska också kunna få ersättning för skadan. I pro­positionen framhöll regeringen att de beteckningar som skyddas inom EU till följd av Genèveakten framgår av de beslut som fattas av kommis­sionen. De beteck­­ningar som skyddas av frihandelsavtal framgår vanligtvis direkt av avtalen. Det är också möjligt att söka efter och få ytterligare infor­mation om skyd­­dade beteckningar i elektroniska register som kommissionen tillhanda­håller. Riks­dagen biföll regeringens förslag (bet. 2020/21:NU23, rskr. 2020/21:336), och lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021.

Regeringen överlämnade en remiss till Lagrådet den 27 mars 2025 om nya regler om geografiska beteckningar och internationella varumärken. I lagråds­remissen föreslår regeringen en ny lag som ska komplettera EU:s förordning om skydd av geografiska beteckningar för hantverks- och industriprodukter. Vidare anger regeringen i sin propositionsförteckning från januari 2025 att reger­ingen avser att överlämna propositionen Nya regler om geografiska beteck­ningar och internationella varumärken till riksdagen i maj 2025.

Genomförande av EU:s formskyddsregler

Inom EU antogs i oktober 2024 ändringar i formskyddsförordningen och i direktivet om mönsterskydd (formskyddsdirektivet). Regeringen beslutade därför den 25 februari 2025 om propositionen Lagändringar med anledning av änd­ringarna i formskyddsförordningen (prop. 2024/25:108). De nya regler som föreslås i propositionen innebär bl.a. att bestämmelserna om straffansvar i mönster­skydds­lagen och förverkande av egendom i brottsbalken inte ska gälla vid intrång i en EU-formgivning om produkterna endast passerar genom EU utan att släppas ut på den inre marknaden. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lagändringar och riksdagen biföll utskottets för­slag (bet. 2024/25:NU15, rskr. 2024/25:178). Lag­änd­ring­arna träder i kraft den 1 juni 2025.

Regeringen beslutade även den 20 februari 2025 att utreda hur det ändrade formskyddsdirektivet ska genomföras i Sverige (dir. 2025:14). I uppdraget ingår också att ta ställning till hur den svenska formskyddslagstiftningen i övrigt kan moderniseras. Upp­draget ska redovisas senast den 21 juli 2026.

Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång

I juni 2020 biföll riksdagen regeringens proposition Skärpta straff för de allvar­ligaste fallen av immaterialrättsintrång (prop. 2019/20:149, bet. 2019/20:NU18). Reglerna trädde i kraft den 1 september 2020. Syftet med lag­stiftningen om skärpta straff för de allvarligaste immaterialrättsintrången var att komma åt den kommersiella och strategiskt planerade brottsligheten, dvs. inte användarna utan de som tillhandahåller olovligt material. Av pro­posi­tionen framgår att kvalifikationsgrunderna för de grova brotten valts bl.a. för att säkerställa att de skärpta straffen inte ska gälla enskilda personers oorga­ni­ser­ade och enstaka intrång, som görs för personliga syften.

Tidigare riksdagsbehandling

Flera av motionerna som behandlas i detta avsnitt innehåller förslag med liknande innehåll som utskottet har behandlat tidigare. Det gäller t.ex. förslag om en strategi för immaterialrätt och förslag om kunskapshöjande insatser på immaterialrättens område. Utskottet behandlade sådana frågor senast våren 2024 i betänkande 2023/24:NU7 Immaterialrättsfrågor och avstyrkte då motions­yrk­andena bl.a. med hänvisning till pågående insatser och gällande rätt.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

–      Nationell strategi för immaterialrätt

–      Kunskapscentrum för immaterialrätt

–      Kunskap om immaterialrätt

–      Övrigt om immaterialrätt.

Nationell strategi för immaterialrätt

I två motioner föreslås att regeringen ska ta fram en svensk strategi för imma­terial­­rätt. Syftet är bl.a. att öka kunskapen hos små och medel­stora före­tag samt på sikt öka företagens konkurrenskraft i Sverige. Utskottet vill påminna om att Iva nyligen presenterat en förstudie om behovet av en natio­nell immaterialrättstrategi. Utskottet noterar även den arbetsgrupp som reger­ingen tillsatte inom Regeringskansliet i februari 2025 för att sam­ordna frågor om immaterialrätt och bidra till att ta fram en inriktning för reger­ingens mål­sätt­­ning på området. I samband med att regeringen tillsatte arbets­gruppen fram­­förde regeringen bl.a. att den ser ett behov av att arbeta stra­teg­iskt och samlat på immaterialrättens område på nationell och inter­nationell nivå. Utskottet ser därmed inget skäl att ställa sig bakom motions­yrkandena.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Kunskapscentrum för immaterialrätt

Utskottet konstaterar att det i två motioner anförs att regeringen bör verka för att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för immaterialrätt i Sverige. Utskottet är av uppfattningen att PRV redan utgör ett viktigt kunskaps­cent­rum för immaterialrätt i Sverige. Vidare kan utskottet notera att det i PRV:s instruktion anges att myndigheten ansvarar för ärenden om patent, varumärken och mönster i Sverige. Myndigheten ska långsiktigt främja tillväxten samt stärka inno­va­tions­förmågan och konkurrenskraften i hela landet. Dessutom ska myndigheten informera om och bidra till ökad förståelse för immateriella till­gångar och rättigheter. I PRV:s instruktion finns även en möjlighet för myn­dig­­heten att bedriva uppdragsverksamhet. Därtill kan påminnas om att PRV sam­­arbetar med många olika myndigheter och aktörer i näringslivet i sär­skilda tids­­be­gränsade projekt eller för långsiktiga ändamål. Därutöver kan utskottet konstatera att även om det kan finnas olika uppfatt­ningar om och i så fall hur PRV:s verk­samhet skulle kunna utvecklas framöver ser utskottet inget skäl i dags­läget för riks­dagen att bifalla förslagen i motionerna.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Kunskap om immaterialrätt

I ett antal motioner efterfrågas tillkännagivanden om att öka kunskapen om immaterialrätt. Utskottet delar motionärernas uppfattning om att det är viktigt att öka kunskapen om immaterialrätt hos små och medelstora företag samt inom akademin. Utskottet konstaterar att regeringen har inrättat en arbetsgrupp inom Regeringskansliet för att samordna frågor om immaterialrätt. Regeringen anser att det är avgörande med kunskap om immaterialrätt och strategisk han­tering av immateriella tillgångar för att svenska företag, innova­törer och kul­turskapare ska lyckas på den svenska och internationella markna­den. Utskottet gör ingen annan bedömning. Vidare noterar utskottet att både PRV och Vinnova arbetat kunskaps­höjande inom området immateriella tillgångar. I PRV:s instruktion finns sedan 2017 ett informationsuppdrag som innebär att myndig­heten ska bedriva arbetet inom ramen för sin ordinarie verksamhet. Utskottet kan vidare konstatera att det finns innovationskontor på ett antal lärosäten och att dessa har en rådgiv­ande uppgift när det gäller immaterialrätt. Regeringen har i propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfik­enhet och nytta (prop. 2024/25:60) aviserat att den har för avsikt att inrätta ett gemensamt innovationskontor för de kulturella och kreativa bransch­erna samt att reger­ingen kommer att utvärdera innovationskontorens verksamhet för att säker­ställa att de håller hög kvalitet och bedrivs effektivt. Därtill slutredo­visade Vinnova, Upphand­lings­mynd­igheten och PRV uppdraget om att främja nyttig­görande och komm­ersi­alisering av innovation i mars 2025. I slut­rap­porten kon­staterar de bl.a. att inno­va­tionsupphandling är ett kraftfullt verktyg men att det finns utmaningar som behöver hanteras för att den offent­liga sektorn fullt ut ska bidra till Sveriges ska kunna ta vara på innova­tions­­kraften i den offentliga sektorn. Myn­dig­heterna har inom ramen för uppdraget tagit fram ett kunskapshöjande material om imma­terial­rätt i sam­band med inno­va­tion i upphandling. Mot bak­grund av det arbete som pågår ser utskottet inget skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande till regeringen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Övrigt om immaterialrätt

I en motion förordas att regeringen ska göra mer för att hindra intrång i imma­teriella rättigheter. Utskottet konstaterar att riksdagen i juni 2020 biföll reger­ingens proposition Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterial­rätts­intrång (prop. 2019/20:149, bet. 2019/20:NU18) och att reglerna trädde i kraft den 1 september 2020. Syftet med lagstiftningen om skärpta straff för de all­varligaste immaterialrättsintrången var att komma åt den kommersiella och stra­­tegiskt planerade brottsligheten, dvs. de som till­handa­håller olovligt material. Vidare vill utskottet påminna om att PRV sedan 2017 har ett informa­tions­­uppdrag inskrivet i sin instruktion, och att det uppdrag myndigheten tidi­gare haft om att bl.a. öka allmänhetens kunskap för att minska intrången i upp­hovs­rätten numera är en del av PRV:s ordinarie verksamhet.

När det gäller frågan om att utreda hur svensk immaterialrätt bättre kan skyddas kan utskottet även i detta sammanhang konstatera att regeringen till­satt en arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Arbetsgruppen har tillsatts för att regeringen bl.a. ser behov av att arbeta strategiskt och samlat på immaterial­rättens område på nationell och internationell nivå.

Utskottet anser mot den bakgrunden inte att de här aktuella förslagen motiverar något tillkännagivande från riksdagen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

 

Reservationer

Ställningstagande

Utvecklingen inom AI och digitalisering går snabbt och det immaterialrättsliga skyddet halkar efter. Den nya tekniska verkligheten gör att befintliga utman­ingar kopplade till de immateriella rättigheterna blir än större. Vi menar därför att det är viktigt att det upphovsrättsliga regelverket moderniseras och harmo­ni­seras för att kunna hålla jämna steg med utvecklingen inom AI.

Mot bakgrund av vad vi anfört ovan vill vi även särskilt uppmärksamma att yrkes­­­verksamma inom kulturella och kreativa branscher står inför utmaningar kop­p­lade till AI och upphovsrätten. Vi förordar därför att regeringen noga följer utvecklingen, upprätthåller en dialog med branschen och vidtar nöd­vän­d­iga åtgärder.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Nya tjänster för bearbetning av stora informationsmängder och utveckling av AI har stor tillväxtpotential; samtidigt begränsas denna utveckling av osäker­het kring upphovsrätten. Vi menar att lagstiftningen i stället bör uppmuntra till utveckling av legala tjänster och licensieringssystem för skyddade verk. Vi anser således att den upphovsrättsliga lagstiftningen behöver moderniseras.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

AI har utvecklats snabbt de senaste åren. En mångfald av nya webbtjänster har tillkommit som tillgängliggör AI-tekniken för var och en. Detta har redan inne­burit och kommer att fortsätta att innebära enorma förändringar och utman­ingar, inte minst för kultursektorn. Förutom frågor kring kulturens värde och funk­tion, konstnärlig kvalitet, etik och autenticitet, är upphovsrättslag­stift­ningen i detta avseende helt central. AI tränas i dag på stora mängder befintligt material och det är svårt, för att inte säga omöjligt, för upphovsrättsinnehavare att hävda sina rättigheter till materialet. Det handlar alltså om författare, bild­konstnärer, kompositörer, musiker, skådespelare och filmskapare vars verk och presta­tioner utnyttjas utan att de gett sitt medgivande och utan att de eko­no­miska värden som skapas av de AI-genererade verken tillfaller upphovs­rätts­­inne­havarna. Jag anser att Sverige behöver agera, och det är skyndsamt. Reger­­ingen bör därför omgående tillsätta en utredning med syftet att se över lag­stiftningen för att säkra upphovspersonernas och de utövande konst­när­ernas rättigheter i ljuset av AI-utvecklingen. Arbetet inom EU behöver också påskyndas och jag menar att regeringen behöver vara pådrivande inom EU för en översyn av gällande upphovsrättslagstiftning.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Offentlig konst är konstverk som är placerade i det offentliga rummet och som ofta har blivit finansierade med gemensamma skattemedel. I Sverige är det tillåtet att fotografera, filma eller måla av byggnader eller konstverk som är perma­nent placerade i det offentliga rummet och att därefter publicera bilden fysiskt. Denna möjlighet, den s.k. panoramafriheten, är en inskränkning i upp­hovs­rätten som tyvärr ännu inte har anpassats till den tekniska utveck­lingen efter­som den inte omfattar digitala avbildningar. Upphovsrätten behöver där­för revideras så att fotografier, filmer och bilder av offentlig konst, vars syfte är att vara fritt tillgängliga för befolkningen, även ska kunna spridas digitalt utan restriktioner. Möjligheten att sprida bilder på offentlig konst digitalt kan även underlätta utvecklingen av digital turism.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Upphovsrättsbrott genom privatkopiering och illegal streamning via internet är fortfarande ett omfattande problem, och innebär förlorade intäkter för de kul­tur­ella och kreativa branscherna, och det gäller särskilt för filmbranschen. De illegala tjänsterna har dock pressats tillbaka bl.a. genom att det erbjuds lagliga stream­ingtjänster. Upphovsrätten är och ska ytterst fortsätta att vara en fråga för rätts­väsendet att försvara. Det är därför viktigt att hitta sätt att strama åt och för­svåra för illegal visning och hantering av film. Vi anser att den nuvarande lag­stiftningen bör ses över med syftet att motverka illegal visning och hantering av film och att regeringen även bör beakta andra insatser mot illegal hantering av film.

Samtidigt menar vi att det är viktigt att värna öppenheten på internet och att strävan efter att bekämpa upphovsrättsintrång aldrig får bli överordnad ett fortsatt öppet internet och enskildas tillgång till ett fritt informationsflöde. Sverige bör därför inom ramen för EU och internationella forum motverka en utveckling som innebär att internetplattformar och till­handa­hållare av sociala medier åläggs ett övergripande tillsyns- och ersätt­nings­ansvar för vad enskilda användare publicerar. Särskilt respekten för åsikts­ytt­ringar och en fri opi­ni­ons­bild­ning genom satir, referat och nyhets­förmedling behöver värnas vid över­vägandet av nya åtgärder mot upphovs­rättsintrång. Vi anser därför att reger­ingen ska verka för att avskaffa de regler på upphovsrättsområdet som står i konflikt med intresset av ett fritt internet och en fri åsiktsbildning.

En oinskränkt ensamrätt till tankegods är inte självklar, och upphovsrätt kan inte rakt av jämföras med äganderätt. En väsentlig skillnad från äganderätt är att upphovsrätten inte är evig, och huvudregeln i gällande rätt är att upp­hovs­rätten löper ut 70 år efter upphovspersonens död. I praktiken innebär det att ett verk oftast är skyddat från fri användning i mer än ett århundrade efter att det skapats. De långa skyddstiderna kan innebära att allmänhetens respekt för upphovsrätten undergrävs och att övergripande tillväxt- och utveck­lings­intressen hämmas. Vi menar att det därför bör utredas om upphovs­rättens långa giltighetstid överlag är befogad utifrån moderna förhållanden eller om det finns skäl att differentiera skyddstiderna mellan olika typer av verk. En möj­lighet skulle kunna vara att överväga om det bör krävas en aktiv åtgärd från upphovspersonen för att bevara dennes ensamrätt till sitt verk efter att en viss tid förflutit.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Att privatkopieringsersättningen – den s.k. kassettbandsavgiften – fortfarande finns kvar är ett stort mysterium. Tanken var att genom att lägga en avgift på alla tomma kassettband som såldes så skulle intäkterna till upphovsrättsinne­hav­arna säkras. Detta system kommer från en tid när det var normalt att sitta fram­för radion och vara redo att trycka på inspelningsknappen för att spela in favoritlåtarna på tomma kassettband, vilket var mycket billigare än att köpa artistens nya skiva eller kassettband. Trots att kassettbanden sedan länge är utdaterade och streamningstjänster i dag är den primära källan för att konsu­mera musik finns ändå avgiften kvar. Avgiften läggs i dag på lagrings­medier och innebär att varje gång man köper t.ex. en hårddisk eller ett usb-minne innefattar priset också en avgift för möjligheten att kopiera upphovs­rätts­skyddat material, detta trots att lagringsmedier i dag används för helt andra ändamål. Ju mer material som får plats på lagringsmediet, desto mer får man betala. Jag anser att detta är en utdaterad lagstiftning och att regeringen därför bör vidta åtgärder för att ta bort kassettbandsavgiften.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Patenträtten är grundläggande för att företag och andra ska våga och vilja investera i forskning och innovation. Samtidigt har små och medelstora företag samt enskilda forskare begränsade möjligheter att försvara sina patent i dom­stol till följd av höga processkostnader. Vi anser därför att regeringen bör utreda förutsättningarna för en frivillig privat försäkring mot patentintrång. En sådan försäkring skulle sannolikt fungera avskräckande för potentiella patent­intrång samt öka intresset för patentering bland små och medelstora företag.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Det är vår uppfattning att den svenska staten behöver bli betydligt mer behjälplig med att skydda svenska patent och ge ett bättre stöd vid patent­tvister. Vi anser därför att regeringen borde ge en myndighet i uppdrag att assistera svenska företag och uppfinnare som råkar ut för immaterial­rätts­ligt intrång i exempelvis USA, Kina och Japan. Därtill kan vi konstatera att Sverige i en internationell jämförelse har visat sig ha få patenttvister som avgörs i domstol. Detta kan vi anta beror på att den ekonomiskt svagare parten i en tvist tar en betydligt större risk genom att den eventuellt får betala rätte­gångs­kost­naderna om denne förlorar målet. Det är därför rimligt att regeringen utreder möjligheterna att införa ett tak för rättegångskostnader i patenttvister.

För att öka möjligheterna och viljan att fullfölja en kommersialisering av upp­finningar och innovationer menar vi även att en försäkringslösning med stat­lig garanti bör införas. Den ska kunna användas för den som hamnar i en tvist om intrång från tredjeland. Vi anser därför att regeringen bör utreda en för­säk­­rings­lösning för den som hamnar i en tvist om intrång.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

För att stärka innovationskraften anser jag att patent hos småföretag, startup-företag och uppfinnare behöver säkerställas. Patenträttegångar är väldigt dyra, vilket gör att få vågar ta risken att inleda en rättslig process. Europeiska kom­missionen och FN:s immaterialrättsorgan (World Intellectual Property Organization, Wipo) har bland många andra studerat dessa frågor. Samman­fattnings­vis har de kommit fram till att reglerna för rättegångar är en grund­pelare i patentsystem, att kostnadsfördelning har en fundamental betydelse, att tids­ut­dräkten till det rättsliga utslaget har stor betydelse och att data för jäm­förelse mellan olika system saknas. I Sverige tar rättegångarna lång tid jämfört med lik­nande rättegångar i andra delar av världen. Regeringen bör därför utreda hur patent­rättigheterna kan stärkas och obalansen mellan parterna vid rätte­gångar kan minimeras. En sådan utredning bör även under­söka hur oba­lansen dels påverkar nyttiggörande av forskning och innovations­vilja, dels kan mini­meras.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Patenträtten är grundläggande för att företag och andra ska våga och vilja investera i forskning och innovation. Genom ett fungerande patenträttsligt skydd ges företag och forskare förutsättningar att exploatera och kom­mer­si­a­li­sera sina innovationer både nationellt och internationellt, vilket skapar tillväxt och nya jobb. Patenträtten spelar vidare en viktig roll i industrins gröna omställning, eftersom den skapar förutsättningar för att utveckla klimatsmarta tjänster och grön teknik. Flera länder har initierat olika åtgärder för snabbare handläggning och beslut när det gäller patentan­sök­ningar inom grön teknik. Vi förordar att regeringen utreder förutsättningarna för att utforma ett sådant snabb­spår för grön teknik i Sverige.

Vidare menar vi att det är hög tid att Sverige börjar använda patentin­for­mation på ett strategiskt och systematiskt sätt för att på så sätt öka utväx­lingen av innovationssatsningar. Med hjälp av denna enorma informa­tions­källa går det att undvika dubbelforskning, påskynda utvecklingen av nödvändiga inno­va­tioner och analysera utvecklingstendenser runt om i världen. Vidare kan man genom att använda patentinformation i forskning och beslutsfattande avgöra var Sverige har störst möjlighet att konkurrera och bidra med nya kli­mat­­smarta lösningar. För oss handlar det om att satsa forskningsmedel där de gör störst nytta.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör genomföra en analys av det nuvarande patentland­skapet i Sverige och internationellt. Vi menar att en noggrann analys av teknik­områden med hög patentaktivitet kan ge en bättre förståelse för inom vilka områden Sverige redan excellerar och var det kan vara risk för mättnad. Genom att upptäcka områden med låg patentaktivitet kan regeringen sedan iden­­ti­­fiera möjligheter för banbrytande innovationer och därmed områden där Sverige skulle kunna bli ledande.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Sverige är ett av de länder i världen som har flest patent per capita men som tyvärr inte är lika bra på att kommersialisera och få till stånd investeringar i alla patent och innovativa produkter. Förbättrade förutsättningar för kom­mer­si­a­li­se­ring skulle innebära att mer av värdet från de innovationer som skapas i Sverige blir kvar. Villkoren för forskning, utveckling, demonstration, upp­skal­ning och kommersialisering behöver därför förbättras. För att all den fantast­iska verksamhet som bedrivs på svenska universitet och hög­skolor ska få fullt genomslag och bidra till innovationer, företag och välstånds­skapande behövs också mer samverkan mellan lärosäten och näringslivet. Jag ser därför ett behov av att stärka forskningsinstituten och inku­ba­torerna, som har en viktig roll i att knyta samman akademin och näringslivet genom att erbjuda mötes­platser, testbäddar och demon­stra­tions­an­lägg­ningar. Vidare är möjlig­heten att skydda innovationer genom patent viktig för framväxten av nya före­tag, affärsidéer och jobb, och i förlängningen är det avgörande för Sveriges kon­kurrenskraft. Jag menar därför att information om hur man söker patent för nya idéer behöver finnas enkelt tillgänglig för små företag och nya inno­va­törer. Hur detta ska organiseras bör utredas, och för att åstadkomma ett sam­man­­hållet och välfungerande inno­va­tions­system bör en sådan utredning också utmynna i en svensk immaterial­rätts­strategi.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Det har i motioner framförts förslag om ett nationellt kunskapscentrum för immaterialrätt i Sverige. Vi anser att ett sådant cent­rum kan bidra till att höja kompetensen hos såväl forskare och företag som hela samhället i övrigt och att regeringen därför bör se över förut­sätt­­ning­arna för att inrätta ett nationellt kunskaps­centrum för immaterial­rätt i Sver­­ige. Ett såd­ant centrum kan samla och knyta samman olika kompet­enser inom det immat­erialrättsliga området. Syftet med cent­rumet bör vara att bidra till hög kvalitet på forskning och utbildning och att vara ett stöd för upp­finnare, inno­­va­törer och företagare. Vi menar att reger­ingen gärna får låta sig inspi­­reras av hur Sveriges grannländer, inte minst Finland, arbetar med denna fråga. Vi anser således att regeringen bör vidta nödvändiga åtgärder för att se över förut­sätt­ningarna för att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för immat­erial­rätt.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Det är av yttersta vikt att Sverige tar vara på immateriella tillgångar på bästa möjliga sätt. Samtidigt behöver vi konstatera att de mindre innovatörerna ofta saknar grundläggande kunskaper om hur, var och när innovationer ska skyd­das. För att säkra Sveriges innovationsledarskap är det därför viktigt att kun­skapen om immat­erial­rätt som strategisk tillgång ökar. Detta gäller framför allt bland små och medelstora företag samt inom universitets- och högskole­värl­den. Därtill behöver kunskapen om hur immateriella tillgångar ska han­teras öka inom ramen för offentlig upphandling.

Offentlig upphandling utgör en central del i ekonomin, men trots detta finns det påtagliga brister i hur immaterialrättsliga frågor hanteras inom offentlig upp­handling. I dagens kunskapsekonomi blir immateriella rättigheter, såsom patent, upphovsrätt och varumärken, allt viktigare i upphandlingsprocessen, och det är därför viktigt att både offentliga aktörer och företag kan navigera dessa frågor på ett sätt som bidrar till en hållbar och konkurrenskraftig eko­nomi. Vi ser därför behov av bl.a. kunskapshöjande insatser för både upp­hand­lare och leverantörer samt tydliga riktlinjer för rättighetsförvärv.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Det behövs ytterligare insatser både nationellt och inom EU för att sätta stopp för det växande problemet med intrång i immateriella rättigheter. Det gäller oav­sett om det handlar om exempelvis illegal ip-tv, varumärkesförfalskning eller piratkopiering av film och dataspel. Alla former av intrång i immateriella rätt­ig­heter är stöld. Även om varje enskilt intrång kan verka harmlöst handlar det om miljardbelopp som omsätts illegalt och som flödar in i organiserad krimi­nell verksamhet. Konsekvenserna blir uteblivna skatteintäkter, förlorade sven­ska arbetstillfällen samt företag och kulturskapare som tvingas att lägga ned. Det har Sverige inte råd med. Vi är givetvis positiva till de straff­skärp­ningar som den tidigare regeringen genomförde när det kommer till de all­var­lig­aste fallen av immaterialrättsintrång. Nu menar vi att Sverige, liksom fler­talet andra länder inom EU, behöver göra det enklare att stoppa illegala tjänster. Vidare anser vi att det krävs insatser för att öka kunskapen och med­vet­enheten om immaterialrättsliga intrång och deras konsekvenser.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Särskilt yttrande

Vi har i det föregående ställt oss bakom utskottets ställningstagande om att avstyrka motionsyrkanden om ett kunskapscentrum för immaterialrätt. Vi vill i detta särskilda yttrande förtydliga att vi, i likhet med vad som framförs i moti­o­nerna om ett kunskaps­center för immaterialrättsliga frågor, anser att ett sådant center skulle gynna inno­va­tions­för­mågan i Sverige. Trots detta har vi här valt att förorda att riksdagen avslår motionsyrkandena. Skälet till det är att vi i detta fall gör bedömningen att en dialog mellan företrädare för Sverige­demo­kraterna och regeringen inom ramen för Tidösamarbetet skulle vara mer till gagn för tillskapandet av ett kunskapscentrum med en sådan inriktning vi vill se.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag