Interpellation 2025/26:499 Vattenbrist och klimatanpassning i södra Sverige av Eva Lindh (S) till Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) Sverige har länge betraktat tillgången till vatten som självklar. Men återkommande perioder av torka, låga grundvattennivåer och ökade påfrestningar på dricksvattenförsörjningen visar att vi inte längre kan ta vattnet fö
<p>Herr talman! Eva Lindh har frågat mig vilka konkreta åtgärder som jag och regeringen avser att vidta för att stärka beredskapen mot vattenbrist i Sverige på både kort och lång sikt.</p><p>När det gäller åtgärder på kort sikt är tillgången till allmänna vattentjänster i första hand ett kommunalt ansvar. Det innebär att det är kommunerna som ansvarar för att vidta de nödvändiga åtgärder som behövs för att säkra den allmänna dricksvattenförsörjningen, genom till exempel informationsinsatser och bevattningsförbud. Till stöd för sitt arbete har de länsstyrelserna och de nationella myndigheterna.</p><p>Berörda myndigheter och Svenskt Vatten har nyligen gett Regeringskansliet en lägesbild över vattensituationen inför sommaren, och informerat om den organisation som finns och den beredskap som de har om läget förvärras. Att myndigheterna i ett tidigt skede informerar Regeringskansliet om läget är ett tecken på att organisationen och beredskapen fungerar som den ska. Berörda myndigheter fortsätter att följa vattensituationen, och Regeringskansliet får fortlöpande rapporter.</p><p>För bättre beredskap mot vattenbrist på längre sikt har regeringen vidtagit flera åtgärder med beaktande av att utmaningarna är olika i olika delar av landet. För att kunna vidta rätt åtgärder på rätt plats är regionalt och lokalt kunnande och engagemang en viktig grundförutsättning.</p><p>Regeringen gav därför Havs- och vattenmyndigheten ett regeringsuppdrag år 2024 med syfte att stärka samordningen av åtgärder mellan olika aktörer inom avrinningsområden. Ett exempel på en fysisk åtgärd är restaurering av våtmarker, där regeringen gör en långsiktig och stor satsning. Våtmarker bidrar bland annat till längre uppehållstider för vattnet i landskapet, och det motverkar därmed torka och minskar risken för översvämningar.</p><p>Havs- och vattenmyndighetens delredovisning av regeringsuppdraget för åtgärdssamordning samt återkoppling från länsstyrelserna och lokala aktörer visar att satsningen har haft flera positiva effekter, bland annat effektivare användning av medel, ett stärkt intressentdrivet arbete över sektors- och länsgränser och en ökad åtgärdstakt. </p><p>Regeringen har gett berörda myndigheter flera uppdrag som rör vattenbrist och torka, bland annat till Sveriges geologiska undersökning gällande tillgången till grundvatten i ett framtida klimat.</p><p>Regeringen följer utvecklingen inom området noga.</p><p>Då interpellanten anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav talmannen att Anna Wallentheim (S) i stället fick delta i interpellationsdebatten.</p>
<p>Herr talman! Tack, ministern, för det första svaret!</p><p>Jag tar i dag den här debatten i stället för min kollega Eva Lindh, men jag tar den också som skåning. För det som nu sker i södra Sverige är inte längre någon avlägsen framtidsfråga. Det är verklighet här och nu.</p><p>Sverige har länge betraktat tillgången till vatten som självklar. Lika naturligt som att vi tänker att det ska komma ljus när vi tänder lampan tänker vi att det ska komma vatten när vi öppnar kranen.</p><p>De senaste åren har tillgången till vatten varit under press. Vi har sett hur torka, låga grundvattennivåer och extrema väderförhållanden sätter press på hela vårt samhälle.</p><p>Det är någonting som nu påverkar oss i södra Sverige i Skåne, Blekinge och Småland och också på Öland och Gotland. I Skåne är läget extra allvarligt.</p><p>Länsstyrelsen konstaterar att både sjöar och grundvattenmagasin ligger på ovanligt låga nivåer. SGU har utfärdat varning om risk för vattenbrist. Vattennivåerna i Vombsjön är de lägsta som uppmätts för årstiden sedan man började mätningarna 1969.</p><p>I min hemkommun Hässleholm har det under våren och den tidiga sommaren gjorts sms-utskick till kommunens alla invånare. Det senaste var från den 3 juni med orden: Vi närmar oss kritiska nivåer för grundvattnet i Hässleholms kommun. Därför går vi nu ut med en skarpare uppmaning: Du behöver begränsa din vattenanvändning.</p><p>Hässleholm Miljö beskriver situationen som så pass allvarlig att man nu bara är en meter från kritisk nivå i våra grundvattenmagasin.</p><p>Herr talman! Det handlar om dricksvatten till våra hushåll. Det handlar också om jordbrukets möjligheter att producera livsmedel. Det handlar om företag som är beroende av vatten. Det handlar om vår krisberedskap.</p><p>Jag välkomnar att regeringen följer situationen nära. Jag vet att flera myndigheter arbetar aktivt med frågan. Samtidigt återkommer man till en viktig utgångspunkt i ministerns svar, nämligen att det yttersta ansvaret ligger på kommunerna.</p><p>Ja, kommunerna har ett viktigt ansvar. Men kommunerna kan inte själva hantera klimatförändringarnas konsekvenser. De kan inte ensamma lösa de strukturella utmaningar som uppstår när hela regioner får återkommande problem med vattenförsörjningen.</p><p>Därför undrar jag: Hur säkerställer regeringen att kommuner och regioner får de verktyg och resurser som krävs för att möta en utveckling som enligt forskning kommer att bli allt vanligare?</p><p>För mig är inte detta bara en miljöfråga eller en dricksvattenfråga. Det är en fråga om samhällsberedskap och om människors trygghet i vardagen.</p>
<p>Herr talman! I närtid och utifrån den situation som Anna Wallentheim beskriver är det viktigt att alla följer kommunernas rekommendationer och råd om användning av dricksvatten, till exempel vad gäller bevattning av gräsmattor.</p><p>Länsstyrelserna arbetar också aktivt bland …
<p>Herr talman! Tack, ministern, för svaret!</p><p>För många av oss som bor i Skåne är frågorna: Kommer det att finnas dricksvatten? Kommer jag att kunna vattna min trädgård? Kommer jag att kunna fylla min pool? Kommer jag att kunna låta barnen ha vattenkrig med gott samvete?</p>…
<p>Herr talman! Detta är bra frågor och en viktig diskussion.</p><p>Från och med den 1 januari 2024 ska alla kommuner i Sverige ha en aktuell vattentjänstplan som stakar ut vägen för kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses. Där gö…
<p>Herr talman och ministern! Jag delar ministerns syn i svaret, för kunskap är viktigt. Jag tror att många kommuner också välkomnar vägledning i hur man ska hantera just vattenfrågan.</p><p>Vi vet dock också att det för många kommuner ute i Sverige är otroligt tufft ekonomiskt. …
<p>Herr talman! Jag nämnde tidigare att SGU hade fått ett uppdrag om grundvattenmagasinens robusthet. Resultatet från det uppdraget bekräftar den bild som Anna Wallentheim ger, nämligen att klimatförändringarna redan i dag har förändrat grundvattenförhållandena i Sverige.</p><p>B…
Interpellation 2025/26:499 Vattenbrist och klimatanpassning i södra Sverige av Eva Lindh (S) till Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) Sverige har länge betraktat tillgången till vatten som självklar. Men återkommande perioder av torka, låga grundvattennivåer och ökade påfrestningar på dricksvattenförsörjningen visar att vi inte längre kan ta vattnet fö
av Eva Lindh (S)
till Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Sverige har länge betraktat tillgången till vatten som självklar. Men återkommande perioder av torka, låga grundvattennivåer och ökade påfrestningar på dricksvattenförsörjningen visar att vi inte längre kan ta vattnet för givet. Klimatförändringarna innebär allt större variationer i nederbörd, med längre torrperioder och fler extrema väderhändelser såsom skyfall och översvämningar.
Utvecklingen innebär betydande utmaningar för samhällets vattenförsörjning. Samtidigt som vissa områden riskerar vattenbrist ökar risken för översvämningar i andra delar av landet, ibland inom samma region och under samma år. Detta ställer höga krav på både långsiktig planering och akuta beredskapsåtgärder.
Flera myndigheter har varnat för låga grundvattennivåer i delar av södra Sverige inför sommaren. Särskilt utsatta områden återfinns i bland annat Skåne, Blekinge och Småland samt på Öland och Gotland. Vattenbrist riskerar att påverka såväl hushållens tillgång till dricksvatten som jordbrukets förutsättningar och livsmedelsförsörjningen.
Mot denna bakgrund vill jag fråga arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz:
Vilka konkreta åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att stärka beredskapen mot vattenbrist i Sverige, både på kort och lång sikt?