En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar

Näringsutskottets betänkande 2025/26:NU19

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag. I propositionen föreslås en ny lag om regeringens god­kännande av kärntekniska anläggningar tillsammans med ändringar i flera andra lagar. Lagförslagen syftar till att skapa en mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar.

Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 17 juni 2026.

Utskottet anser vidare att riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns två reservationer (S, V, C, MP). I en av reservationerna (S, V, C, MP) föreslås att riksdagen ska avslå regeringens förslag. I betänkandet finns även tre särskilda yttranden (S, V, C, MP).

 

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Regeringens lagförslag, punkt 1 (S, V, C, MP)

2. Övrigt om prövning av kärntekniska anläggningar, punkt 2 (S, C)

Särskilda yttranden

1. Regeringens lagförslag, punkt 1 (S, C)

2. Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

3. Regeringens lagförslag, punkt 1 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:171 En mer ända­måls­enlig prövning av kärntekniska anläggningar och fem yrkanden i följd­motioner. Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag återges i bilaga 2.

I propositionen finns en redogörelse för ärendet och dess beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Utskottets överväganden

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen genom en ny lag och flera lagändringar ett nytt sätt att pröva om en kärnteknisk anläggning får uppföras. Den som vill bygga en sådan anläggning ska kunna ansöka direkt hos regeringen om ett god­kännande. Ett sådant godkännande ska ersätta den tillåtlighetsprövning som regeringen annars gör enligt 17 kap. miljöbalken.

Enligt den nya processen får regeringen godkänna en kärnteknisk anlägg­ning om den först har beslutat om en plan för kärntekniska anlägg­ningar. Planen ska omfatta det område och de anläggningar som ansökan gäller. Genom planen prövar regeringen om det är förenligt med miljöbalkens regler om hushållning med mark och vatten att bygga den typen av anläggning i det aktuella området.

En plan får bara beslutas om någon har ansökt om regeringens godkännande och om de kommuner som ingår i planområdet har tillstyrkt ansökan och planen.

Det nuvarande sättet att pröva tillåtlighet enligt miljöbalken ska fortfarande gälla för den som inte ansöker om regeringens godkännande.

Det föreslås också ändringar i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet som bl.a. innebär att det ska bli möjligt att få ett förhandsbesked. Dessutom ska miljö­balken ändras så att regeringen, när den tillåtlighetsprövar en kärnteknisk anläg­gning, ska pröva om fördelarna med anläggningen är större än de nack­delar den kan medföra.

Regeringen beslutade i februari 2026 att begära ett yttrande av Lagrådet över de lagförslag som finns i propositionens bilaga 8. Lagrådets yttrande finns i propositionens bilaga 9. Regeringen har i de lagförslag som lämnats till riksdagen följt Lagrådets förslag och synpunkter.

Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 17 juni 2026.

Motionerna

Regeringens lagförslag

I kommittémotion 2025/26:3972 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 föreslås att riksdagen avslår regeringens proposition. Motionärerna framhåller att syftet med regeringens föreslagna modell för prövning av kärntekniska anläggningar, dvs. att få en effektivare process med en tydligare roll­fördelning, inte uppnås genom regeringens proposition.

I kommittémotion 2025/26:3960 av Birger Lahti m.fl. (V) föreslås att riksdagen avslår regeringens proposition. Motionärerna delar inte regeringens uppfattning om att det behövs ett enklare förfarande för prövning av kärntekniska anläggningar. Motionärerna framhåller sin principiella upp­fattning om att kärnkraften inte bör byggas ut, oavsett kostnad eller nytta.

I kommittémotion 2025/26:3977 av Anders Ådahl m.fl. (C) föreslås att riksdagen avslår de delar av 18 § i regeringens lagförslag som ger regeringen möjlighet att godkänna vissa kärntekniska anläggningar utan kommunal tillstyrkan. Motio­närerna anför att det kommunala inflytandet bör säkerställas när det handlar om långsiktiga frågor som t.ex. slutförvar av uttjänt kärnbränsle.

I kommittémotion 2025/26:3985 av Katarina Luhr m.fl. (MP) föreslås att riksdagen avslår regeringens proposition. Motionärerna anför att den aktuella propositionen är en del av att förbättra möjligheterna för ny kärnkraft i Sverige, vilket kommer att bromsa Sveriges klimatomställning och öka hushållens elkostnader.

Övrigt om prövning av kärntekniska anläggningar

I kommittémotion 2025/26:3972 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag på en enklare prövningsordning för kärntekniska anläggningar som inte äventyrar säkerhet eller miljö eller försämrar för andra viktiga samhällsintressen.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

–      Regeringens lagförslag

–      Övrigt om prövning av kärntekniska anläggningar.

Regeringens lagförslag

Utskottet vill inledningsvis framhålla att kärnkraft spelar en viktig roll för att möta framtidens elbehov och för att stärka leveranssäkerheten i elsystemet. För att möjliggöra en utbyggnad av ny kärnkraft behöver investerings­förut­sättningarna för marknadens aktörer förbättras. Utskottet ser därför positivt på att regeringen nu lägger fram flera förslag för att skapa bättre villkor för nyetableringar. En viktig del av dessa förslag är propositionen som behandlas i detta betänkande, vars syfte är att skapa ett nytt och mer ändamålsenligt system för prövning av kärntekniska anlägg­ningar. Utskottet välkomnar propositionen och anser att riksdagen av de skäl som anförs i densamma bör anta regeringens lagförslag.

Därmed tillstyrks propositionen och motionerna avstyrks.

Övrigt om prövning av kärntekniska anläggningar

I en motion har det föreslagits att reger­ingen ska återkomma till riksdagen med ett omarbetat förslag när det gäller prövning av kärntekniska anläggningar. Som framgår av tidigare ställningstaganden i detta betänk­ande finns det i utskottet olika inställningar till om riksdagen bör anta regeringens proposition eller inte. Oavsett inställning till förslagen i propositionen är det utskottets upp­fattning att ett nytt omarbetat förslag när det gäller prövning av kärn­tekniska anläggningar inte bör tas fram och presenteras för riks­dagen.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

 

Reservationer

Ställningstagande

Det finns flera olika skäl till att regeringens förslag om en ny prövningsordning för kärntekniska anläggningar inte bör genomföras. I det följande utvecklar vi vår syn på dem i särskilda yttranden.

Regeringens proposition avstyrks därmed.

 

Ställningstagande

För oss är det avgörande att prövningssystemet för kärntekniska anläggningar ger berörda aktörer stabila och förutsägbara villkor, samtidigt som processen är utformad så att allmänhetens och aktörernas förtroende för säkerhets- och miljöprövningen tryggas. Eftersom regeringens förslag enligt vår uppfattning inte når upp till dessa grundläggande krav har vi tidigare i betänkandet motsatt oss att det genomförs i sin nuvarande form.

Vi anser dock att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag som på riktigt förenklar prövningen och samtidigt säkerställer att höga krav i fråga om säkerhet, miljö och andra viktiga samhällsintressen garanteras.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Särskilda yttranden

Vi har i det föregående framfört att riksdagen bör avslå regeringens pro­posi­tion. I detta särskilda yttrande vill vi tydliggöra vårt ställningstagande.

Först och främst vill vi framhålla att det behövs ett rigoröst system för prövning och tillståndsgivning i fråga om kärnkraft, av såväl säkerhetsskäl som legitimitetsskäl. Att effektivisera och förtydliga dagens system är i sig lovvärt, men den modell som regeringen föreslår går enligt vår uppfattning inte i rätt riktning. Remissvaren visar tvärtemot regeringens bedömning att det föreslagna systemet riskerar att skapa otydlighet, nya beroenden mellan myndigheter och fler möjligheter till överklaganden. Det kommer i sin tur att leda till längre hand­läggningstider och minskad förutsägbarhet – alltså mot­satsen till det som efterfrågas av både branschen och ansvariga myndigheter. Detta tydliggörs bl.a. av att en erfaren aktör som Vattenfall i sitt remissvar framhåller att den ordinarie prövningsmodellen är att föredra framför regering­ens förslag.

Vi menar att ett ändrat prövningssystem måste vara robust, rättssäkert och utformat så att säkerhet och miljön inte äventyras, och samtidigt får inte heller andra viktiga samhällsintressen förbises. Eftersom regeringens förslag enligt vår uppfattning inte uppfyller dessa krav anser vi att riksdagen bör avslå propositionen.

I anslutning till det anförda vill vi påpeka att behovet av en tydligare och effektivare process kvarstår, vilket vi återkommer till i detta betänkande.

 

Jag har i det föregående framfört att riksdagen bör avslå regeringens proposi­tion. I detta särskilda yttrande vill jag tydliggöra mina skäl för detta ställnings­tagande.

På ett övergripande plan vill jag framhålla att regeringens förslag är en del i ett felaktigt vägval för svensk energipolitik. Klimatomställningen kräver snabb elektrifiering och mer elproduktion, men det är inte kostnadseffektivt och går inte tillräckligt snabbt att bygga ny kärnkraft. De stora kostnaderna och riskerna får hushåll, företag och staten stå för, medan kraftbolagen garan­teras vinster. Detta gör att regeringens modell inte är långsiktigt hållbar.

Jag vill också lyfta fram att satsningar på ny kärnkraft tränger undan investeringar i förnybar energi som redan i dag har stor potential, särskilt land- och havs­baserad vindkraft. Under den här valperioden har utbyggnaden av vindkraft nästan avstannat, vilket på ett uppenbart sätt visar hur inriktningen av energipolitiken påverkar investeringar negativt.

Utöver de ekonomiska och energipolitiska skälen för att riksdagen ska avslå reger­ingens proposition vill jag också upp­märksamma de betydande miljö- och säkerhetsrisker som är kopplade till kärnkraftens hela livscykel – från uran­brytning till slutförvar. Kärnkraft innebär alltid ett ansvar som sträcker sig över mycket lång tid, och riskerna för olyckor kan aldrig helt elimineras.

Jag vill avslutningsvis framhålla att jag delar remissinstansernas kritik om att regeringens förslag inte leder till en tydligare eller mer förutsägbar pröv­nings­process. Det finns enligt flera remissinstanser inget behov av att ändra den nuvarande prövningsordningen.

Sammantaget menar jag att regeringens förslag förstärker regeringens felaktiga vägval för energipolitiken, ökar kostnaderna och underminerar satsningar på förnybar energi – samtidigt som prövningssystemet för ny kärn­kraft inte förbättras.

 

Jag har i det föregående framfört att riksdagen bör avslå regeringens pro­position. I detta särskilda yttrande vill jag tydliggöra skälen för mitt ställnings­tagande.

Regeringens förslag ingår i ett större lagstiftningspaket som syftar till att möjliggöra en utbyggnad av ny kärnkraft i Sverige, trots att ny kärnkraft inte är nödvändig för vare sig klimatomställningen eller för att upprätthålla leveranssäkerheten i elsystemet. Jag vill understryka att satsningar på ny kärnkraft är mycket kostsamma och tar lång tid att genomföra. Ny kärnkraft kan därmed inte bidra till att möta behovet av mer el i närtid. Samtidigt finns det en överhängande risk att hushåll och företag får stå för kostnaderna genom högre elpriser och nya avgifter.

Jag delar vidare den kritik som förts fram av flera remissinstanser som ifrågasatt att regeringens förslag skulle leda till en tydligare eller mer effektiv prövningsprocess. Det nuvarande systemet har fungerat väl vid stora och komplexa prövningar, bl.a. när det gäller slutförvar för radioaktivt avfall.

Jag anser även att ett ensidigt fokus på ny kärnkraft riskerar att tränga undan investeringar i andra förnybara lösningar som behövs för klimat­omställningen. Kapital, politisk uppmärksamhet och planeringsresurser riskerar att styras bort från ny förnybar elproduktion, effekthöjningar i befintlig produktion och energi­effektiviseringsåtgärder. Det kan öka risken för elbrist i närtid och i förlängningen bromsa den nödvändiga elektrifieringen av industrin och transportsektorn.

Det mest kostnadseffektiva och snabbaste sättet att tillgodose Sveriges ökande elbehov är i stället att satsa på ny förnybar energi i kombination med energieffektivisering. Det är min bestämda uppfattning. Genom att energin används smartare kan behovet av ny elproduktion minska, vilket avlastar både elsystemet och elnäten. En satsning på grön baskraft, såsom reglerbar vattenkraft, kraftvärme, energilagring och olika former av flexibilitet i elanvändningen, skulle – till skillnad från regeringens kärnkraftsiver – bidra till ett mer stabilt och robust elsystem.

Sammantaget anser jag att regeringens proposition riskerar att försena klimatomställningen, öka elkostnaderna och hämma investeringar i de lösningar som ger effekt här och nu. Eftersom förslaget dessutom inte bedöms leda till en bättre prövningsprocess bör propositionen avslås.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag