Utökade registerkontroller vid anställning i kommun

Justitieutskottets betänkande 2025/26:JuU22

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till två nya lagar om register­kontroll vid arbete i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning respektive registerkontroll vid anställning till ledande befattningar i kommuner samt förslag till ändringar i bl.a. lagen om register­kontroll av personer som ska arbeta med barn.

Genom den föreslagna regleringen införs en ny möjlighet till register­kontroll av dels personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna med funktions­nedsättning, dels personer som ska anställas till ledande befatt­ningar i kommu­ner. Dessutom utökas möjligheten till register­kontroll av personer som ska arbeta med barn. Detta innebär att kommuner i fler fall än i dag ska kunna ta del av information från belastningsregistret – och i vissa fall även misstankeregistret – innan de anställer någon. Syftet är att motverka att personer med brottsliga eller skadliga intentioner tar anställning i kommunala verksamheter.

De nya lagarna och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2026.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:61 Utökade registerkontroller vid anställning i kommun.

Två yrkanden i en följdmotion.

Åtta yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Bakgrund

Regeringens lagförslag

Registerkontroller

Reservation

Registerkontroller, punkt 2 (C, MP)

Särskilt yttrande

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:61 Utökade register­kontroller vid anställning i kommun. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till reger­ingens beslut om propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lag­förslag återges i bilaga 2.

En motion med två yrkanden har väckts med anledning av propositionen. I betänkandet behandlas även åtta yrkanden i motioner från allmänna motions­tiden 2025/26. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Bakgrund

Gällande rätt

Vissa utpekade myndigheter och andra aktörer har enligt lagen (1998:620) om belastningsregister och lagen (1998:621) om misstankeregister med tillhö­rande förordningar rätt att få tillgång till uppgifter ur Polismyndighetens belast­nings­register och misstankeregister. Tillgången kan då vara begränsad till vissa utpekade brott eller påföljder och ges endast för specifikt angivna ändamål, t.ex. vid anställning eller anlitande.

Utöver de nämnda författningarna innehåller säkerhetsskyddslagen (2018:585) bestäm­mel­ser om kontroll av belastnings­registret och misstanke­registret samt även andra uppgifter och register som förs av Polismyndigheten och Säkerhets­polisen. Register­kontrollen görs då som huvudregel i fråga om den som ska arbeta i säker­hetskänslig verksamhet, dvs. verk­sam­het som är av betydelse för Sve­riges säkerhet, och som placerats i säkerhetsklass.

Vidare finns det för vissa särskilt utpekade verksamheter krav på att göra kontroller mot belastningsregistret, och ibland även misstankeregistret, innan en person anställs eller på annat visst sätt deltar i verksamheten. Det gäller exempelvis för skolor och förskolor, hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga samt stöd- och serviceinsatser åt barn med funktionshinder, se skollagen (2010:800), lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn och lagen (2010:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder. Enligt dessa lagar ska den enskilde själv lämna in eller visa upp ett utdrag ur belastnings­registret och, enligt 2007 års nämnda lag, ur misstankeregistret. Den enskilde får då ett utdrag som omfattar vissa brottstyper som räknas upp i förordning (9 § lagen om belast­nings­register och 22 § förord­ningen [1999:1134] om belastningsregister respektive 8 a § lagen om misstanke­register och 8 a § förordningen [1999:1135] om misstankeregister).

Dessutom innehåller lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn en reglering som innebär en rätt, men inte någon skyldig­het, för en arbetsgivare att göra en registerkontroll. Den enskilde ska på begäran själv visa upp ett utdrag ur belastningsregistret. Den enskilde får då ett utdrag som omfattar vissa brottstyper som listas i förordning (9 § lagen om belastningsregister och 22 § förord­ningen om belastningsregister).

Pågående arbete

I april 2025 redovisade en utredare ett regeringsuppdrag att bl.a. lämna förslag om dels ökade möjligheter till kontroll av uppgifter i belast­nings­registret vid nyanställning inom skolväsendet, dels införande av belastnings­registerkontroll i fråga om redan anställda inom samma verksamhet. Utreda­ren skulle också analysera om det finns behov för arbetsgivare inom skolvä­sendet av att inför eller under pågående anställning ta del av vissa uppgifter i misstanke­registret. Utredarens förslag i promemorian Utökade register­kontroller inom utbild­nings­väsendet och en ny grund för avskiljande av studenter (U2025/01126) har remitterats och bereds nu i Regerings­kansliet.

Vidare gav regeringen den 11 september 2025 en särskild utredare i uppdrag att analysera behovet av och förutsättningarna för att göra bakgrunds­kontroller i såväl offentlig som privat verksamhet. Syftet med uppdraget är bl.a. att ge verk­sam­heter ändamålsenliga verktyg inför och under anställning m.m. för att kunna före­bygga de risker som förekomsten av personer med brottsliga eller andra skadliga intentioner innebär på arbetsplatser.

Utredningen, som har antagit namnet Utredningen om bakgrundskontroller, ska bl.a.

•       analysera och redovisa behovet av bakgrundskontroller samt lämna förslag på ett ändamålsenligt, proportionerligt och rättssäkert regelverk för sådana kontroller inför anställning, uppdrag eller annat deltagande i verksamheten på motsvarande sätt som anställda

•       lämna förslag på ett ändamålsenligt, proportionerligt och rättssäkert regel­verk för uppföljande bakgrundskontroller under pågående anställ­ning, uppdrag eller annat deltagande i verksamheten på motsvarande sätt som anställda

•       analysera förutsättningarna för, och lämna förslag om, att obligatoriska kontroller av uppgifter i misstankeregistret och belastningsregistret ska göras inför anställning och annat deltagande i verksamheter enligt social­tjänstlagen (2025:400) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, som riktar sig till vuxna, däribland äldre

•       analysera och bedöma om obligatoriska kontroller av uppgifter i misstan­ke­registret och belastningsregistret bör införas för fler verksam­heter.

Uppdraget ska redovisas senast den 11 mars 2027.

Propositionen

I propositionen gör regeringen bedömningen att kommuner bör få möjlighet att i fler fall än i dag utföra registerkontroller inför anställning eller tilldelning av arbetsuppgifter i syfte att skydda utsatta människor och verksamheter. Närmare bestämt handlar det om att motverka infiltration och otillåten eller otillbörlig påverkan, öka tryggheten och minska risken för att personer utsätts för brott inom kommu­nala verksamheter.

Regeringen föreslår därför en ny möjlighet till registerkontroll av dels personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna med funktions­nedsättning, dels personer som ska anställas till ledande befattningar i kommu­ner. Regeringen föreslår också en utökad möjlighet till register­kontroll av personer som ska arbeta med barn. Enligt regeringen är behovet av nya eller utökade möjligheter till registerkontroll särskilt framträdande när det gäller dessa anställningar och befattningar.

Samtidigt framhåller regeringen att register­kontroller endast är ett av flera verktyg för bakgrundskontroller och för att skydda en verksamhet. Kommu­ner­nas systematiska säkerhets- och brottsföre­byggande arbete, liksom nog­grann referenstagning, måste därför prioriteras parallellt med de före­slagna register­kontrollerna. Vidare leder den omständig­heten att en enskild har begått ett brott inte till att personen diskvalificeras från en anställning eller ett uppdrag, utan det behöver göras en individuell bedömning i varje enskilt fall.

Med anledning av önskemål från vissa remissinstanser om mer långt­gående åtgärder pekar regeringen också på att den nyligen har tillsatt en utredning som fått i uppdrag att ta ett brett grepp om frågan om bakgrunds­kontroller (jfr ovan under Pågående arbete), vilket inkluderar vilka ytterligare aktörer som bör få till­gång till eller utvidgad tillgång till register, om fler kontroller bör vara obligatoriska och i vilken utsträckning redan anställd personal ska få kontrolle­ras.

Förslagen i den nu aktuella propositionen innebär närmare följande.

Registerkontroller vid arbete med äldre personer och vuxna personer med funktionsnedsättning

Regeringen konstaterar att kommunerna i dag saknar lagstöd för register­kontroller av personer som ska arbeta med äldre personer eller vuxna personer med funk­tions­nedsättning, till skillnad från vid arbete med barn. Eftersom det skyddsvärde och den utsatthet som gäller barn även gör sig gällande i fråga om äldre personer och vuxna personer med funktions­ned­sättning föreslår regeringen att kommunerna, genom en ny lag, ska kunna få ta del av ett begränsat utdrag ur belastningsregistret och misstanke­registret vid visst arbete med dessa persongrupper. Att även misstanke­registret ska omfattas motiveras med att samma skyddsaspekter gör sig gällande för den nu aktuella personkate­gorin som för t.ex. den grupp som skyddas av 2007 års lag om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn, vilken med­ger tillgång till uppgifter ur misstankeregistret.

I likhet med vad som gäller för annan lagstiftning som rör register-kontroller anser regeringen att förteckningen över vilka brott, påföljder respek­tive misstankar som ska framgå av register­utdraget bör anges i förordning. I fråga om utdraget ur belastningsregistret är då de brott som i den under­liggande promemorian har föreslagits ska ingå i utdraget en naturlig utgångs­punkt, men regeringen anser att det finns anledning att i linje med vad flera remiss­instanser har förordat överväga om ytterligare brott eller påföljder bör inkluderas. När det sedan gäller utdraget ur misstanke­registret konstaterar regeringen att förslaget i promemorian innebär att det utdraget ska begränsas till uppgifter om åtal som har väckts för de brott som ingår i utdraget ur belastningsregistret, vilket flera remissinstanser har ansett är ett väl avvägt förslag.

Enligt den föreslagna nya lagen ska en kontroll av utdrag ur belastnings­registret och misstanke­registret få göras i fråga om den som erbjuds en anställ­ning för att utföra insatser i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktions­nedsättning enligt socialtjänstlagen, LSS eller 12 kap. hälso- och sjukvårds­lagen (2017:30). Även den som erbjuds en anställning för att utföra insatsen korttids­vistelse utanför hemmet enligt LSS ska omfattas av kontroll­möjligheten.

Kontrollmöjligheten ska också omfatta den som tilldelas sådana uppgifter inom ramen för en pågående anställning, ett uppdrag eller praktiktjänstgöring.

Vidare ska den som erbjuds en anställning som personlig assistent av en assistansberättigad omfattas av möjligheten till registerkontroll.

När det gäller själva registerkontrollen ska en arbets­givare eller uppdrags­givare få begära att den enskilde visar upp ett begränsat utdrag ur belastnings­registret och misstankeregistret. En enskild ska därför ha rätt att få ett sådant begränsat registerutdrag om sig själv.

Den som begär att ett registerutdrag visas upp ska inte få dokumentera en kontroll på något annat sätt än genom en anteckning om att utdraget har visats upp. Detta innebär att utdragets eventuella innehåll inte får antecknas.

Registerutdraget ska inte få vara äldre än sex månader när det visas upp.

Utökade registerkontroller inför arbete med barn

Regeringen föreslår att den registerkontroll som görs med stöd av 2010 års lag om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktions­hinder samt 2013 års lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn ska utökas på så sätt att registerkontrollen, utöver uppgifter i belastnings­registret, nu även ska omfatta uppgifter i misstanke­registret. Vidare ska register­utdraget inte få vara äldre än sex månader, i stället för som i dag ett år, när det visas upp.

Utvidgningen av registerkontrollen till att även omfatta misstankeregistret motiveras särskilt utifrån värdet av att skydda barn mot att dras in i brottslighet eller utsättas för övergrepp samt med hänvisning bl.a. till hur kontrollmöjlig­heterna ser ut enligt 2007 års lag om register­kontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn och till att en utredare nyligen har föreslagit att uppgifter ur misstanke­registret även ska ingå vid registerkontroll enligt skollagen (promemorian om bl.a. utökade registerkontroller inom utbildnings­väsendet, jfr ovan under Pågående arbete).

Vilka brott, påföljder respektive misstankar som ska framgå av register­utdraget bör enligt regeringen anges i förordning. I denna del redovisar reger­ingen förslagen i den underliggande promemorian och de synpunkter som vissa remissinstanser framfört samt anför för egen del att den kommer att närmare överväga vilka brott, påföljder och misstankar om brott som ska ingå i utdraget när förordningsbestämmelserna utarbetas.

Registerkontroll för att skydda kommuners verksamhet

I propositionen konstaterar regeringen att det inte finns något författningsstöd för kommuner att göra registerkontroller vid anställningar som innebär arbets­uppgifter där det finns en risk för att kommunen eller den enskilde i den positio­nen kan utsättas för otillåten eller otillbörlig påverkan som kan påverka kommunens förmåga att utföra sitt uppdrag. Regeringen föreslår därför att kommuner, genom en ny lag, ska få stöd för att göra registerkontroller vid anställning till vissa befattningar. Den nya lagen ska inte tillämpas om registerkontroll görs enligt någon annan lag (t.ex. i situationer som faller in under säkerhetsskyddslagens eller skollagens tillämpningsområden).

Registerkontrollen enligt den föreslagna nya lagen ska omfatta uppgifter ur belastningsregistret. En kommun ska få begära att ett registerutdrag visas upp av den som erbjuds anställning till en ledande befattning eller annan befattning som är av väsentlig betydelse för kommunens förmåga att utföra sitt uppdrag. Detsamma ska gälla för kommunalförbund och kommunala bolag, stiftelser och föreningar. I propositionen förtydligas att det är arbetsgivaren som utifrån en bedömning i varje enskilt fall får avgöra om befattningen är att anse som ledande eller annars av väsentlig betydelse för kommunen, och vägledning för hur regleringen ska tillämpas lämnas i propositionens författningskommentar.

Vilka brott och påföljder som ska framgå av register­utdraget bör enligt regeringen anges i förordning, och några närmare överväganden om utdragets innehåll görs därför inte i propositionen.

När det gäller själva registerkontrollen ska en arbetsgivare få begära att den enskilde visar upp ett begränsat utdrag ur belastningsregistret. En enskild ska därför ha rätt att få ett sådant begränsat utdrag om sig själv.

Den som begär att ett registerutdrag visas upp ska inte få dokumentera en kontroll på något annat sätt än genom en anteckning om att utdraget har visats upp.

Registerutdraget ska inte få vara äldre än sex månader när det visas upp.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att de nya lagarna och övriga författningsändringar ska träda i kraft den 1 mars 2026.

Enligt regeringen behövs det inte några övergångsbestämmelser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringens lagförslag syftar till att skydda utsatta människor och verksamheter. Närmare bestämt handlar det om att motverka infiltration och otillåten eller otillbörlig påverkan, öka tryggheten och minska risken för att personer utsätts för brott inom kommu­nala verksamheter. Genom lagförslagen införs en ny möjlighet till register­kontroll av dels personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna med funktions­nedsättning, dels personer som ska anställas till ledande befatt­ningar i kommu­ner. Dessutom utökas möjligheten till register­kontroll av personer som ska arbeta med barn. Detta innebär att kommuner i fler fall än i dag ska kunna ta del av information från belastningsregistret – och i vissa fall även misstankeregistret – innan de anställer någon.

Det har inte väckts någon motion som går emot att lagförslagen antas. Lag­förslagen bör därför antas av de skäl som anförs i propositionen.

Utskottet övergår nu till att behandla motionsyrkanden som samtliga inne­håller förslag om tillkännagivanden i frågor om register­kontroller.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 16 begärs ett tillkännagivande till regeringen om utökade registerkontroller inför och under en anställning för att stärka det befintliga skyddet för barn och unga och för att fler särskilt utsatta grupper ska inkluderas i skyddet, såsom äldre personer och vuxna personer på LSS-boenden.

I kommittémotion 2025/26:3865 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) föreslås flera tillkännagivanden om registerkontroller. Motionärerna vill att regeringen ska prioritera arbetet med löpande registerkontroller så att det så snart som möjligt ska kunna omsättas i en konkret och rättssäker lagstiftning (yrkande 1). Vidare vill motionärerna att regeringen skyndsamt ska utvidga antalet brottstyper som ska ingå i en registerkontroll vid offentliga anställningar (yrkande 2).

I motion 2025/26:1171 begär Anne-Li Sjölund och Christofer Bergenblock (båda C) ett tillkännagivande till regeringen om att utreda att införa en möjlig­het till registerkontroll av personer som i sitt uppdrag har direkt och regel­bunden kontakt med personer med intellektuell funktionsnedsättning.

I motion 2025/26:1375 föreslår Sanne Lennström och Inga-Lill Sjöblom (båda S) ett tillkännagivande till regeringen om att utreda och införa en utökad möjlighet till registerkontroll för redan anställd personal inom särskilt skydds­viktiga verksamheter.

I motion 2025/26:2175 begär Johanna Rantsi (M) ett tillkännagivande till regeringen om att överväga att utöka registerkontrollen för anställda som arbetar med barn och unga. I syfte att skydda särskilt utsatta grupper föreslår samma motionär i motion 2025/26:2185 tillkännagivanden om att se över förutsätt­ningar och möjligheter att dels utöka kontroll i belastningsregister till att gälla alla länders belastningsregister eller motsvarande där sådant finns att tillgå (yrkande 2), dels ge arbetsgivare möjlighet att även under pågående anställ­ning begära ut uppgifter ur belast­nings­registret (yrkande 3).

I motion 2025/26:2703 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S) föreslås ett tillkänna­givande till regeringen om att brotten grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning ska inkluderas i det utdrag ur belastningsregistret som krävs vid anställning inom skolan och förskolan.

I motion 2025/26:3702 föreslår Elin Nilsson m.fl. (L) ett tillkännagivande till regeringen om att utdrag ur belastningsregistret bör vara praxis inför och under anställning för personer som arbetar nära vuxna i beroendeställning.

Utskottets ställningstagande

Genom det lagförslag som utskottet tidigare i betänkandet ställt sig bakom får kommunerna möjlighet att i fler fall än i dag göra registerkontroller inför anställ­ning eller tilldelning av arbetsuppgifter i syfte att skydda utsatta män­niskor och verksamheter. Sålunda införs det en ny möjlighet till register­kontroll av dels personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna med funktions­nedsättning, dels personer som ska anställas till ledande befatt­ningar i kommu­ner. Det införs också en utökad möjlighet till register­kontroll av personer som ska arbeta med barn.

Vidare konstaterar utskottet att frågan om vilka brott m.m. som ska framgå av ett register­utdrag är något som i dag regleras av regeringen i förordning och att den ordningen kommer att gälla även på det utökade området. Ett underlag inför regeringens ställningstagande till brottskatalogens innehåll finns i den underliggande promemorian tillsam­mans med de synpunkter som remiss­instanserna har fört fram i ärendet. I den delen anför regeringen i propo­si­tionen bl.a. att den kommer att närmare överväga vilka brott m.m. som ska ingå i utdraget när förordnings­bestämmel­serna utarbetas inför ikraftträdandet av det nya regelverket den 1 mars 2026.

Utöver detta konstaterar utskottet att det för närvarande även pågår arbete på området i form av den ovan redovisade promemorian om utökade register­kontroller inom utbild­nings­väsendet, som har remitterats och nu bereds i Reger­ings­kansliet. Vidare har den nyligen tillsatta Utredningen om bak­grunds­kontroller fått i uppdrag att ta ett brett grepp om frågan om bakgrunds­kontroller, vilket inkluderar vilka aktörer som bör få till­gång till eller utvidgad tillgång till register, om fler kontroller bör vara obligato­riska och i vilken utsträckning redan anställd personal ska få kontrolle­ras. Uppdraget ska redo­visas senast den 11 mars 2027.

Enligt utskottet bör resul­tatet av det pågående arbetet inte föregripas. Dessutom saknas det anled­ning att utgå från något annat än att den fortsatta beredningen av redan lämnade och kommande förslag sker så skyndsamt som omstän­dig­heterna tillåter.

Därmed ser utskottet inte skäl för någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av något av de aktuella motionsyrkandena, som därför avstyrks.

 

Reservation

Ställningstagande

Det aktuella lagförslaget om utökade möjligheter till registerkontroller är välkommet och efterfrågat och något som Centerpartiet länge har verkat för. Det innebär bl.a. en ny möjlighet till registerkontroll av personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna med funktionsnedsättning samt en utökad möjlighet till registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Vi har därför tidigare i betänkandet ställt oss bakom lag­förslaget, som också delvis tillgodoser motionerna 2025/26:1171 (C) och 2025/26:3581 (C) yrkan­de 16 från allmän­na motionstiden.

Det finns dock skäl att utvidga regleringen ytterligare för framtiden. Till att börja med behövs det nämligen en möjlighet att göra löpande eller åter­kom­mande registerkontroller under pågående anställning. Därför är det posi­tivt att reger­ingen har gett Utredningen om bakgrunds­kontroller i uppdrag att lämna förslag på ett ändamålsenligt, proportionerligt och rättssäkert regel­verk för uppföl­jande bakgrundskontroller under pågående anställ­ning eller upp­drag. Utred­nings­uppdraget ska redovisas senast den 11 mars 2027. Efter­som frågan är angelägen bör regeringen därefter prioritera arbetet med att bereda de förslag som utredningen lämnar så att de så snart som möjligt kan resul­tera i en konkret och rättssäker lagstift­ning.

Vidare medför utvecklingen med en ständigt ökande utbredning av grov organiserad brottslighet, kriminell ekonomi, otillåten påverkan och försök till infiltration av välfärdens verksamheter ett behov av att bredda katalogerna över vilka brottstyper som ska framgå av ett registerutdrag. Urvalet bör omfatta brott som kan antas påverka lämpligheten för en anställning som inne­fattar myndighetsutövning eller som ger tillgång till känsliga uppgifter, ekonomiska resurser eller utsatta individer. Självklart måste förändringen uppfylla nödvändiga krav på propor­tionalitet och integritetsskydd för den enskilde. Det centrala är att regelverket speglar dagens faktiska risker – inte gårdagens. Regeringen bör därför också skyndsamt utvidga antalet brottstyper som ska ingå i en registerkontroll vid offentliga anställningar.

Slutligen anser vi att det är viktigt att det i alla slags verksamheter, inte bara vissa, finns en möjlighet till register­kontroll av personer som i sitt uppdrag har direkt och regelbunden kontakt med vuxna personer med en intellek­tuell funktions­nedsättning. Regeringen bör därför säkerställa att Utredningen om bakgrunds­kontroller utreder den frågan.

 

Särskilt yttrande

I likhet med regeringen anser jag att det är högst angeläget att förhindra brott i välfärden. Genom det aktuella lagförslaget minskar risken för att barn och andra sårbara personer utsätts för brott inom kommunala verksamheter, vilket medför en ökad trygg­het för dessa människor. Jag har därför ställt mig bakom lagförslaget.

Behovet av att kunna förhindra brott i välfärden gör sig dock gällande inte bara i fråga om nyanställd utan även befintlig personal. Reger­ingen har därför gett Utredningen om bakgrunds­kontroller i uppdrag att lämna förslag på ett ända­måls­enligt, proportionerligt och rättssäkert regel­verk för uppföl­jande bak­grunds­kontroller under pågående anställ­ning eller upp­drag. Som också fram­hålls i propositionen är dock register­kontroller endast ett av flera verktyg för att skydda en verksamhet. Jag och mitt parti kommer att i ett annat samman­hang återkomma till frågan om vilka andra slags åtgärder regeringen bör vidta.

Som vidare framhålls i propositionen leder den omständig­heten att en enskild har begått ett brott inte till att personen diskvalificeras från en anställ­ning eller ett uppdrag, utan det behöver göras en individuell bedömning i varje enskilt fall. Jag anser att det är av yttersta vikt att de utökade register­kontroll­erna inte på ett orimligt sätt drabbar personer som är på väg att slussas in i arbetslivet efter att tidigare ha begått mindre allvarliga brott som inte innebär våld mot person eller sexuella övergrepp. Detta gäller i synnerhet unga människor. Jag avser därför också att följa denna fråga.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag