Tillgång till mät- och förbrukningsuppgifter på elmarknaden

Näringsutskottets betänkande 2024/25:NU9

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i ellagen och avslår samtliga motionsyrkanden. Lagändringarna syftar till att kom­plettera kommissionens genomförandeförordning om krav på drifts­kom­pa­tibilitet och icke-diskriminerande och transparenta förfaranden för till­gång till mät- och förbrukningsuppgifter.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 5 januari 2025.

I betänkandet finns tre reservationer (V, C, MP).

Behandlade förslag

Proposition 2024/25:32 Tillgång till mät- och förbrukningsuppgifter på el­marknaden.

Tre yrkanden i följdmotioner.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Tillgång till mät- och förbrukningsuppgifter på elmarknaden

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Tillgängliggörande av information, punkt 2 (C, MP)

2. Kostnader och avgifter, punkt 3 (V)

3. Kostnader och avgifter, punkt 3 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2024/25:32 Tillgång till mät- och förbrukningsuppgifter på elmarknaden. Två följdmotioner har väckts med anledning av propositionen.

En förteckning över de behandlade förslagen återfinns i bilaga 1. Reger­ingens lag­förslag finns i bilaga 2.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till reger­ingens beslut om propositionen.

 

Utskottets överväganden

Propositionen

Övergripande om lagförslaget

Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU (elmarknadsdirektivet) ska kommissionen genom genomförandeakter fastställa driftskompatibilitetskrav och icke-diskrimine­rande och transparenta förfaranden för tillgång till uppgifter om slutkunden. Därför har kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1162 av den 6 juni 2023 om krav på driftskompatibilitet och icke-diskriminerande och trans­parenta förfaranden för tillgång till mät- och förbrukningsuppgifter (genomförandeförordningen) antagits inom EU.

Genomförandeförordningen syftar till att underlätta driftskompatibilitet och öka effektiviteten i tillgången till och utbytet av uppgifter mellan elmark­nadens aktörer. Avsikten är också att genomförandeförordningen ska främja konkurrensen och bidra till att undvika onödiga administrativa kostna­der för aktörer på elmarknaden. För att uppnå dessa syften slås en s.k. referensmodell fast i förordningen – en modell för olika former av informations­utbyte som ska tilläm­pas av elföretag från den 5 januari 2025. Med elföretag avses fysiska eller juridiska personer som bedriver olika verksamheter på elmarknaden, som t.ex. produk­tion, överföring, distribution, aggregering och leverans av el. Med­lemsstaterna ska säkerställa att nationell praxis, dvs. förfarandena på den nationella elmark­naden, uppfyller de krav som ställs i förordningen. Vidare ska medlems­staterna ange hur den nationella marknaden organiserats när det gäller de ansvarsområden som finns i genomförande­förordningen. Det inne­fat­tar bl.a. att identifiera de parter på den nationella marknaden som ska agera som administratörer av mätuppgifter, mät­punkts­administratörer, leveran­törer av uppgiftstillgång och tillstånds­administratörer.

I propositionen föreslås ändringar i ellagen som syftar till att komplettera kom­missionens genomförandeförordning om krav på driftskompatibilitet och icke-diskriminerande och transparenta förfaranden för tillgång till mät- och för­brukningsuppgifter. Det föreslås att nätföretagen ska ansvara för att fullgöra de uppgifter och skyldigheter som följer av genomförandeförordningen. Ett nät­företag ska debitera en s.k. berättigad part vissa kostnader som uppstår i sam­band med att parten ges tillgång till uppgifter. En berättigad part är en enhet som erbjuder energirelaterade tjänster till elanvändare. Exempel på berät­tigade parter är elleverantörer, aggregatorer, energitjänsteföretag och energi­gemenskaper. Tvister om kostnaderna ska kunna prövas av nät­myndig­heten. Det föreslås också att regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm­­mer ska få meddela föreskrifter som komplet­terar genom­förande­för­ord­­ningen.

Regeringen beslutade i september 2024 att begära ett yttrande av Lag­rådet över det lagförslag som finns i propositionens bilaga 5. Lagrådet hade inga synpunkter på förslagen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 5 januari 2025.

Uppgifter om historisk elförbrukning

Enligt regeringen anges det i genomförandeförordningen (artikel 5.2) att admini­stratörer av mätuppgifter ska spara sådan information om historisk för­bruk­ning som avses i elmarknadsdirektivet och dessutom ge elanvändare och berättigade parter tillgång till informationen. Det innebär att admini­stra­törer av mätuppgifter ansvarar för att tillhandahålla information till elanvändare och berättigade parter från de tidpunkter som nämns i elmarknadsdirektivet. Reger­­­ingen menar att det saknas anledning att utse elleverantörer till att vara administratörer av mätuppgifter i stället för eller tillsammans med nätföretag. Regeringen föreslår därför att elleverantörer inte längre ska behöva lämna upp­gifter om elanvändares historiska förbrukning till ett företag som elanvändaren har utsett. Med information om historisk förbrukning avses dels samlade upp­gifter från de föregående tre åren eller från det att elleve­ransavtalet trädde i kraft, dels detaljerade uppgifter som användningstid för alla dagar, veckor, må­nader och år.

Debitering av kostnader

Enligt regeringen följer av elmarknadsdirektivet (artikel 23.5 första stycket) att elanvändare inte får debiteras extra kostnader för tillgången till sina mät­uppgifter eller för en begäran om att göra mätuppgifterna tillgängliga för andra. När det gäller berättigade parter anges i elmarknadsdirektivet (artikel 23.5 andra stycket) att det är medlemsstaternas ansvar att fastställa relevanta avgifter för deras tillgång till elanvändarnas mätuppgifter. Hittills har det inte funnits några bestämmelser i svensk rätt om sådana avgifter. Tillfrågande nätföretag har uppgett att de inte heller debiterar berättigade parter för de kostnader som uppstår för nätföretaget när det ger berättigade parter tillgång till uppgifter. Kostnaderna för att ge berättigande parter tillgång till elan­vän­dares mätuppgifter belastar därmed kundkollektivet. Det är, anser regeringen, inte en tillfredsställande ordning. Hela kundkollektivet bör inte belastas för kost­nader som är hänförliga till att en elanvändares uppgifter delas med andra. Regeringen föreslår därför att ett nätföretag ska debitera en berättigad part de kostnader som uppstår på grund av att nätföretaget

–      hanterar en begäran om att ge den berättigade parten tillgång till mät­resultat

–      hanterar en begäran från den berättigade parten om att avsluta överföringen av mätresultat eller

–      ger den berättigade parten tillgång till mätresultat.

Vidare ska enligt regeringens förslag en elanvändare inte få debiteras merkost­nader för att den har ingått ett avtal om leverans av el som förutsätter att mängden el ska mätas per kvart eller att nätföretaget ska lämna information som visar elanvändarens förbrukning per kvart.

Motionerna

Tillgängliggörande av information

I kommittémotion 2024/25:3258 av Linus Lakso och Emma Nohrén (båda MP) yrkande 1 förordas ett tillkännagivande om att det behöver säkerställas att den historiska förbrukningen från de föregående tre åren eller från det att elleveransavtalet trädde i kraft överförs till elnätsföretag av elleverantören om elnätsföretaget inte har sparat denna data. Motionärerna anser att det finns oklarheter med regeringens förslag att slopa elleverantörernas skyldighet att lämna uppgifter om historisk elförbrukning.

Kostnader och avgifter

I kommittémotion 2024/25:3243 av Birger Lahti m.fl. (V) förordas ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör säkerställa att elan­vän­dare inte drabbas av direkta eller indirekta merkostnader när förslagen i propo­sitionen genomförs. Motionärernas farhåga är att kostnaden för de uppgifter som genom propositionen åläggs nätföretagen i slutändan kommer att över­vältras på konsumenterna.

Linus Lakso och Emma Nohrén (båda MP) framför i kommittémotion 2024/25:3258 yrkande 2 att det behöver säkerställas att avgiften inte blir ett hinder för aggregatorer som vill verka för ett elsystem i balans, och de föreslår därför ett tillkännagivande om det till regeringen. Skälet är att motionärerna ser en risk att oskäliga eller krångliga avgifter kan försvåra för aggregatorer att agera på marknaden. Detta kan enligt motionärerna lösas med en fast avgift för att få tillgång till uppgifterna, en tydlig modell för hur avgifterna sätts eller ett undantag för aggregatorer att betala en sådan avgift.

 

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

–      Regeringens lagförslag

–      Tillgängliggörande av information

–      Kostnader och avgifter.

Regeringens lagförslag

Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag. Propositionen tillstyrks därmed.

Tillgängliggörande av information

I ett motionsyrkande som väckts med anledning av regeringens proposition anförs att regeringen bör säkerställa att den historiska elförbrukningen från de föregående tre åren eller från det att elleveransavtalet trädde i kraft överförs till elnätsföretag av elleverantören om elnätsföretagen inte har sparat denna data. Som redovisats framgår det av propositionen, som ett enigt utskott i det föregående ställt sig bakom, att det saknas anledning att utse elleverantörer till att vara s.k. administratörer av mätuppgifter i stället för eller tillsammans med nätföretag. Därför föreslås att elleveran­törer inte längre ska behöva lämna upp­gifter om elanvändares historiska förbrukning till ett företag som elanvän­daren har utsett. Utskottet ser inga skäl att riksdagen behöver uppmana regeringen att vidta några ytterligare åtgärder i linje med det som förordas i det nämnda motionsyrkandet.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Kostnader och avgifter

I de två motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt anförs att regeringen bör säkerställa att kostnader som uppstår med anledning av förslagen i propo­sitionen dels inte ska belasta elanvändare, dels inte vara ett hinder för aggrega­­torer som vill verka för ett elsystem i balans. Utskottet kan inledningsvis konstatera att det av propositionen framgår att elanvändare inte får debiteras extra kostnader för tillgången till sina mätuppgifter eller för en begäran om att göra mätuppgifterna tillgängliga för andra. Av propositionen framgår det vidare att ett nätföretag ska debitera en s.k. berättigad part vissa kostnader som upp­står i samband med att parten ges tillgång till uppgifter. Detta har det redogjorts för i det föregående. Utskottet kan därmed inte se några skäl för riksdagen att ta några initiativ som är i linje med det som begärs i motions­yrkandena.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Reservationer

Ställningstagande

För att klara klimatomställningen och säkra svenska företags konkurrenskraft krävs mer el i närtid till konkurrenskraftiga priser. Av både ekonomiska och tidsmässiga skäl kommer all tillkommande produktion under överskådlig tid att komma från förnybara källor, och för att balansera elsystemet krävs bl.a. åtgärder som möjliggör mer flexibilitet i systemet. 

När mätuppgifter i och med förslagen i regeringens proposition blir mer lättillgängliga för elanvändaren ökar hushållens makt att fatta informerade beslut om sin elkonsumtion. Det möjliggör i sin tur ökad flexibilitet i elsystemet. Detta är något som vi ser positivt på och som framgår av det föregående står vi bakom propositionen. Vi vill dock framhålla att det finns vissa oklarheter med regeringens förslag när det gäller att elleverantörer inte längre ska behöva lämna uppgifter om elanvändares historiska förbrukning till ett företag som elanvändaren har utsett. Vi menar därför att regeringen behöver säkerställa att den historiska förbrukningen från de föregående tre åren, eller från det att elleveransavtalet trädde i kraft, överförs till elnätsföretag av elleverantören om elnätsföretagen inte har sparat denna data.

Detta anser vi att riksdagen bör ställa sig bakom och tillkännage för reger­ingen.

 

Ställningstagande

Som framgår av det föregående står jag bakom propositionen och ser positivt på möjligheten till gemensamma elabonnemang med undermätning och energi­gemenskaper. I propositionen anger regeringen dock uttryckligen att inga merkostnader får debiteras elanvändare utan att det i stället är de berättigade parterna som nät­företagen ska debitera. Samtidigt anges i avsnittet om kon­sekvenser för elanvändare att nätföretagen kommer att ta ut särskilda avgifter för att finan­siera en del av de nya uppgifter som de åläggs samt att övriga kostnader kommer att tas ut av hela kundkollektivet via elnätsavgiften. I samma avsnitt framför regeringen att eftersom kostnaderna slås ut på ett stort antal kunder så kan det förväntas få en mycket begränsad påverkan på avgiftsnivån.

Jag finner det något motsägelsefullt att framhålla att enskilda konsumenter inte ska debiteras för några merkostnader samtidigt som konsekvensen av förslaget ändå bedöms vara att elanvändare får bära övriga kostnader som en del i ett kundkollektiv. Min farhåga är att kostnader för de uppgifter som nätföretagen i och med propositionen ska stå för ändå i slutändan kommer att övervältras på konsu­menterna. Mot bakgrund av de redan höga el- och nätpriserna och de begränsade möjligheterna att byta nätleverantör anser jag att det är orimligt att lägga ytterligare kostnader på konsumenterna. Reger­ingen bör därför säker­ställa att elanvändare inte drabbas av varken direkta eller indirekta merkostnader när propositionens förslag genomförs.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Att underlätta för aggregatorer och andra energi­tjänsteföretag att etablera sig på elmarknaden möjliggör ett mer effektivt utnyttjande av elnäten. Det är positivt för elektrifieringen och klimat­omställ­ningen, och jag har därför i det föregående ställt mig bakom regeringens propo­sition som innehåller nya regler på området. Jag ser dock en risk att oskäliga eller krångliga avgifter för att få tillgång till elanvändarnas mät­upp­gifter kan följa av de nya reglerna och därmed försvåra för exempelvis aggregatorer att agera på elmarknaden. Min uppfattning är att detta skulle kunna lösas med en tydlig modell för hur avgiften ska sättas, t.ex. genom att införa en fast avgift. Ett annat alternativ är att skapa ett undantag för aggregatorer att betala avgiften. Jag menar att regeringen bör beakta detta och vidta åtgärder för att säkerställa att avgiften inte blir ett hinder för aggregatorer som vill verka för ett elsystem i balans.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag