Idrott, friluftsliv och spel

Kulturutskottets betänkande 2025/26:KrU6

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående arbeten och redan genomförda åtgärder. Motionsyrkandena handlar bl.a. om idrottsanläggningar, parasport, elitidrott, nationell strategi för dataspelsbranschen, lootlådor, och e-sport med spel om pengar.

I betänkandet finns 26 reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

107 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Starkt stöd till idrotten m.m.

Idrottsanläggningar

Ideella ledare

Parasport

Fysisk aktivitet för äldre

Samordning mellan föreningsliv och skola

Elitidrott

Simkunnighet

Miljövänliga resor

Hästsporten

Idrottsagenter

Friluftsliv

Nationellt dataspelsinstitut

Nationell strategi för dataspelsbranschen

Lootlådor

Hot, hat och kriminalitet online

Årligt pris

Marknadsföring av spel

Förlustgräns

Spelpaus

Restaurangkasinon

E-sport med spel om pengar

Pokerturneringar

Motioner som bereds förenklat

Reservationer

1. Starkt stöd till idrotten m.m., punkt 1 (S)

2. Starkt stöd till idrotten m.m., punkt 1 (C)

3. Starkt stöd till idrotten m.m., punkt 1 (MP)

4. Idrottsanläggningar, punkt 2 (S)

5. Idrottsanläggningar, punkt 2 (V)

6. Idrottsanläggningar, punkt 2 (C)

7. Idrottsanläggningar, punkt 2 (MP)

8. Ideella ledare, punkt 3 (S)

9. Parasport, punkt 4 (C)

10. Parasport, punkt 4 (MP)

11. Fysisk aktivitet för äldre, punkt 5 (C)

12. Fysisk aktivitet för äldre, punkt 5 (MP)

13. Elitidrott, punkt 7 (MP)

14. Simkunnighet, punkt 8 (C)

15. Miljövänliga resor, punkt 9 (MP)

16. Hästsporten, punkt 10 (MP)

17. Idrottsagenter, punkt 11 (S)

18. Friluftsliv, punkt 12 (MP)

19. Nationellt dataspelsinstitut, punkt 13 (S)

20. Nationell strategi för dataspelsbranschen, punkt 14 (MP)

21. Hot, hat och kriminalitet online, punkt 16 (S)

22. Marknadsföring av spel, punkt 18 (S)

23. Marknadsföring av spel, punkt 18 (MP)

24. Spelpaus, punkt 20 (S)

25. Restaurangkasinon, punkt 21 (C)

26. E-sport med spel om pengar, punkt 22 (S)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet 107 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26. Motionsyrkandena handlar om idrott, friluftsliv och spel och tar bl.a. upp frågor om idrottsanläggningar, parasport, elitidrott, nationell strategi för dataspelsbranschen, lootlådor och e-sport med spel om pengar. Av totalt 107 yrkanden behandlas 44 i förenklad ordning eftersom de tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.

Förslagen i motionerna finns i bilaga 1. En förteckning över de motionsförslag som bereds förenklat finns i bilaga 2.

Utskottet har fått information från Svenskt Friluftsliv och Svenska fotbollförbundet.

Utskottets överväganden

Motionerna

Björn Wiechel m.fl. (S) framhåller i kommittémotion 2025/26:3459 yrkande 78 vikten av att alla barn och unga – oavsett bakgrund, bostadsområde eller föräldrars plånbok – ges rätten till rörelse och möjlighet att delta i en meningsfull fritid. Motionärerna påtalar att idrottens stöd bör styras utifrån socioekonomiska förutsättningar och idrottsdeltagande, och riktas till de områden och orter där barn och ungas möjligheter till idrott i dag är som mest begränsade. Motionärerna föreslår att detta ges regeringen till känna.

Peter Hultqvist m.fl. (S) anser i motion 2025/26:3556 yrkande 22 att det är viktigt för Sveriges totalförsvarsförmåga att vi har en befolkning som är i tillräcklig fysisk form, och föreslår ett tillkännagivande till regeringen om en bredare totalförsvarsansats än att enbart förse förbanden med värnpliktiga i fysisk form.

Anna Wallentheim (S) föreslår i motion 2025/26:1369 yrkande 2 ett tillkännagivande om att stödet till idrottsrörelsen ska öka så att föreningar kan hålla ned avgifter, satsa på ledarutbildningar och utveckla inkluderande verksamhet i hela landet.

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3183 yrkande 18 ett tillkännagivande om att det behövs metodutveckling för att ge fler barn och unga tillgång till en aktiv fritid så att inte t.ex. familjens knappa ekonomiska resurser eller långa avstånd till aktiviteterna sätter hinder.

Anne-Li Sjölund (C) föreslår i motion 2025/26:1112 ett tillkännagivande om ett långsiktigt stöd för att bevara den starka föreningsverksamheten i landet.

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3367 yrkande 1 ett tillkännagivande till regeringen om ett långsiktigt stöd till idrottsrörelsen som höjs och permanentas på en hög nivå. Motionärerna anser också att alla bör få möjlighet till idrott och rörelse och att trösklarna till idrottsrörelsen behöver sänkas. Motionärerna föreslår att detta ges regeringen till känna (yrkande 3). Motionärerna påtalar också i motionen att alla barn och unga tidigt i livet bör få möjlighet till idrott och rörelse som ett naturligt inslag i uppväxten, i skolan och på fritiden, och att detta bör ges regeringen till känna (yrkande 4). Även vikten av riktade insatser för idrottsverksamhet i områden med lägre socioekonomisk status lyfts fram, och dessa bör enligt motionärerna vara långsiktiga och utvärderas. Motionärerna föreslår att detta ges regeringen till känna (yrkande 8). Motionärerna föreslår i motionens yrkande 43 ett tillkännagivande om att bryta den ökande kostnadsutvecklingen för barn och ungdomars deltagande i den organiserade föreningsidrotten. Motionärerna pekar framför allt på de ökade utgifterna för träningsavgifter och resor inom idrotten.

Bakgrund

Riksdagen har beslutat om målen för den statliga idrottspolitiken.[1] Målet och syftet med statsbidraget till idrotten är bl.a. att ge möjligheter för alla i Sverige att motionera och idrotta och att främja en god folkhälsa. För 2026 uppgår det statliga anslaget till idrott till knappt 2,4 miljarder kronor.

Sveriges Riksidrottsförbund (RF) har sammanlagt 72 specialidrottsförbund som i sin tur har drygt 18 000 idrottsföreningar som medlemmar. Specialidrottsförbunden samlar totalt över 3,1 miljoner medlemmar. Den högsta andelen medlemmar finns bland barn i åldern 6–12 år, där nästan 70 procent är medlemmar i en idrottsförening. Antalet aktiva medlemmar i idrottsföreningar har varit förhållandevis konstant sedan 2002. Regeringen konstaterar dock i budgetpropositionen för 2026[2] att aktivitetsnivåerna varierar mellan pojkar och flickor samt mellan olika åldersgrupper och att utmaningarna och nedgången i antalet deltagartillfällen från pandemin kvarstår för vissa idrotter.

Regeringen avsätter årligen 100 miljoner kronor till att utveckla idrottsverksamhet främst för barn och unga i utsatta områden och i angränsande socioekonomiskt svaga områden i syfte att skapa en meningsfull fritid och främja integration och därigenom verka brottsförebyggande. RF kallar satsningen för Idrottsklivet. I satsningen 2024 medverkade 14 specialidrottsförbund, elva distrikt inom RF-Sisu Idrottsutbildarna och 305 idrottsföreningar. Rinkeby-Tensta är det område där flest specialidrotts­förbund bedriver verksamhet inom ramen för satsningen. I den öppna idrottsverksamheten (utan krav på medlemskap) deltog ca 145 000 personer under 2024 (55 procent pojkar och 45 procent flickor). I budgetpropositionen för 2026 framgår att det under 2024 pågick arbete för att tillgängliggöra idrotterna för nya målgrupper genom t.ex. att variera spelformer och ytor och skapa särskilda träningstillfällen för flickor. Idrottsverksamheten har även genomförts i samarbete med externa aktörer, såsom polis, socialtjänst, bostadsbolag, kyrkor, skolor, fritidsgårdar och ideella organisationer. Alla deltagande specialidrottsförbund har skapat nätverk med idrottsföreningar som deltar. Träffar för kunskapsutveckling och fortbildning har anordnats regelbundet.

Idrottsrörelsen arbetar sedan 2018 med Rörelsesatsning i skolan, vilket är en statlig satsning där ambitionen är att nå de minst aktiva och samtidigt sänka trösklarna och bidra till inkludering i idrottsföreningar. Över 60 miljoner kronor fördelades till distrikt inom RF-Sisu Idrottsutbildarna och specialidrottsförbund under 2024 för rörelsesatsningen. En stor bredd av olika aktiviteter har genomförts inom ramen för satsningen. I dagsläget omfattar satsningen 1 987 skolor i 268 av landets kommuner. År 2019 var det 18 procent av skolorna som samverkade med idrottsföreningar i närområdet. I dag är den siffran 75 procent. Det är enligt RF avgörande att insatser i skolan görs tillsammans med föreningslivet, för att skapa en brygga mellan skolan och föreningen och därmed sänka tröskeln till rörelse och aktivitet utanför skolan.

I september 2025 infördes fritidskortet för barn och unga. Fritidskortet är avsett att betala barns fritidsaktiviteter inom idrott, kultur och friluftsliv. Syftet med fritidskortet är att fler barn och unga ska få möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid – oavsett familjens ekonomi. Totalt sett fördelade RF 250 miljoner kronor under 2024 till insatser som ska underlätta införandet av fritidskortet. Barn mellan 8 och 16 år får 500 kronor per år, och barn i hushåll som har bostadsbidrag kan få 2 000 kronor per år. Regeringen beviljade under hösten 2024 även Fritidsbanken Sverige 10 miljoner kronor för att skapa ett brett och behovsanpassat utbud av fritidshjälpmedel och parasportutrustning.

Regeringen har beslutat att ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att genomföra en nationell kraftsamling för att öka den dagliga rörelsen i befolkningen under 2026 och skapa förutsättningar för ett aktivt samhälle. Insatserna ska främja hälsa och välbefinnande i hela befolkningen. Kraftsamlingen görs i dialog med myndigheter, regioner, kommuner och civilsamhällesaktörer. Arbetet genomförs i linje med etableringen av ett nationellt kompetenscenter för främjande av fysisk aktivitet på Folkhälsomyndigheten. För uppdraget får myndigheten använda 15 miljoner kronor under 2026. En delredovisning ska lämnas senast den 30 april 2026 och slutredovisningen senast den 31 mars 2027. 

En studie från Marie Cederschiöld högskola visar att den svenska försvars- och krisinsatsviljan är hög, och 89 procent av den svenska befolkningen förklarar sig villiga att ställa upp och försvara landet med risk för eget liv. Studien visar också att viljan att ställa upp vid kris eller krig är än större bland de som är engagerade inom idrottsrörelsen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att alla barn och unga ska kunna delta i idrott och rörelse, oavsett bakgrund, bostadsområde, ekonomiska förutsättningar eller andra hinder. Utskottet konstaterar att målet för den statliga idrottspolitiken är att ge möjligheter för alla i Sverige att motionera och idrotta och att nästan 70 procent av barn i åldern 6–12 år är medlemmar i en idrottsförening. Utskottet välkomnar de stora idrotts­satsningar som görs för barn och unga, bl.a. satsningen Idrottsklivet där 100 miljoner kronor årligen går till att utveckla idrottsverksamhet främst för barn och unga i utsatta- och socioekonomiskt svaga områden, Rörelsesatsning i skolan som ska nå de minst aktiva, sänka trösklarna och bidra till inkludering i idrottsföreningar samt satsningen på fritidskortet för barn och unga där syftet är att fler barn och unga ska få möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid – oavsett familjens ekonomi. Till dessa satsningar kommer också regeringens uppdrag till Folkhälsomyndigheten att genomföra en nationell kraftsamling för att öka den dagliga rörelsen i befolkningen under 2026 och skapa förutsättningar för ett aktivt samhälle. Myndigheten får använda 15 miljoner kronor under 2026 för detta ändamål.

Utskottet anser att alla dessa åtgärder ligger väl i linje med motionärernas förslag och avstyrker därmed motionerna 2025/26:1112 (C), 2025/26:1369 (S) yrkande 2, 2025/26:3183 (C) yrkande 18, 2025/26:3367 (MP) yrkandena 1, 3, 4, 8 och 43, 2025/26:3459 (S) yrkande 78 och 2025/26:3556 (S) yrkande 22.

Motionerna

Björn Wiechel m.fl. (S) konstaterar i kommittémotion 2025/26:3459 yrkande 80 att det råder brist på idrottsanläggningar i flera delar av landet och föreslår ett tillkännagivande till regeringen som lyfter fram frågan om behovet av nybyggnation och renovering av dessa anläggningar.

Anna Wallentheim (S) föreslår i motion 2025/26:1369 yrkande 1 ett tillkännagivande om att inrätta en nationell anläggningsfond som kan stötta kommuner och föreningar när nya idrottsytor, hallar och idrottsplaner behöver byggas.

Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) föreslår i kommittémotion 2025/26:2820 yrkande 1 ett tillkännagivande om att regeringen ska se över möjligheterna att inrätta ett anläggningsbidrag till kommuner och föreningar kopplat till Center för idrotts- och friluftsanläggningar och avsätta resurser för detta.

Anne-Li Sjölund m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3180 yrkande 16 ett tillkännagivande om att regeringen ska ta initiativ till satsningar som främjar samverkan mellan idrott, friluftsorganisationer och kulturinstitutioner. Det kan enligt motionärerna t.ex. handla om rörelse till musik eller kombinationer av idrott och skapande verksamhet. För detta lyfter idrottsrörelsen enligt motionärerna fram vikten av att det finns gemensamma ytor för att locka fler till fysisk aktivitet.

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3367 yrkande 7 ett tillkännagivande till regeringen om att förbättra möjligheterna till spontanidrott. Enligt motionärerna bör det bl.a. finnas större tillgång på öppna idrottsplatser, motionsspår och skateboardramper. I samma motion yrkande 26 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt ska inrätta en nationell anläggningsfond som även ska fungera som en kunskapsnod för att ge kommunerna bättre stöd i planering och byggande av fler, modernare, mer tillgängliga och hållbara anläggningar. Motionärerna föreslår vidare i yrkande 27 ett tillkännagivande om att regeringen ska stärka den nationella samordningen för fler moderna och mer tillgängliga och hållbara anläggningar.

Alexandra Anstrell (M) lyfter i motion 2025/26:3292 fram att det finns ett stort behov av att renovera och nyinvestera i idrottsanläggningar i landets kommuner. Motionären föreslår ett tillkännagivande till regeringen om att en utredning ska tillsättas med syfte att identifiera nya finansieringsformer för att stödja investeringar i anläggningar i kommunen.  

Bakgrund

Regeringen gav i april 2022 Centrum för idrottsforskning (CIF) i uppdrag att inrätta och driva en kunskapsplattform för anläggningar och utemiljöer för idrott, friluftsliv och fysisk aktivitet. Regeringen bedömde att det fanns ett nationellt behov av såväl fler som mer ändamålsenliga anläggningar och utemiljöer för olika former av hälsofrämjande fysisk aktivitet. Uppdraget redovisades i mars 2023 i rapporten Kunskapsplattform – anläggningar och utemiljöer för fysisk aktivitet på fritiden. Kunskapsplattformen har fått namnet Center för idrotts- och friluftsanläggningar (CIFA). CIFA ska samla och förmedla kvalitativ kunskap och goda exempel samt stödja de som planerar och bygger idrotts- och friluftsanläggningar. Centret ska vidare bidra med kunskapsutveckling genom att bl.a. verka för mer forskning på området. Målet är att samhället ska nå såväl breda som nya grupper av idrotts-, motions- och friluftslivsutövare. CIF är inte knutet till ett specifikt organisationsintresse eller en viss form av fysisk aktivitet, utan har ett brett samhällsuppdrag med fokus på kunskap. Inom anläggningsuppdraget sammankallar CIF en strategisk samverkansgrupp med flera berörda myndigheter, kommunala företrädare och intresseorganisationer, såsom RF och Svenskt Friluftsliv, vilket möjliggör tvärsektoriell samverkan i frågor som spänner över flera ansvarsområden. Utöver det har CIF ett nära samarbete med de nordiska länderna, däribland lokal- och anläggningsfonden (LOA) i Danmark. CIFA bedrivs inom CIF:s ordinarie ramanslag.

Under 2024 genomförde regeringen en särskild satsning på 130 miljoner kronor för utveckling av idrottsanläggningar och idrottsytor som en kapacitetsstärkande insats inför införandet av fritidskortet.

I budgetpropositionen för 2026[3] föreslog regeringen ett nytt anslag, 12:6 Stöd till plats för idrott, på 250 miljoner kronor för 2026. Ändamålet med anslaget är att använda det för utgifter för delfinansiering av lokala nybyggnads- och renoveringsprojekt av idrottshallar och annan plats för idrott. Anslaget får även användas för utgifter för kunskaps- och processtöd. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2025/26:KrU1, rskr. 2025/26:80). Regeringen beslutade i januari 2026 om två satsningar på fler idrottshallar och bättre idrottsmiljöer. Inom ramen för satsningen tilldelas RF 240 miljoner kronor för delfinansiering av lokala nybyggnads- och renoveringsprojekt, och Boverket tilldelas 8 miljoner kronor för att bl.a.

–      ge kommuner och föreningar kunskaps- och processtöd för nybyggnads- och renoveringsprojekt

–      samtala med och inhämta synpunkter från kommuner

–      inhämta kunskap och synpunkter från Centrum för idrottsforskning

–      inhämta synpunkter från Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Riksidrottsförbund, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för civilt försvar och andra berörda aktörer.

Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet i juni 2026 respektive mars 2027 och slutredovisas senast den 31 mars 2028.

Riksidrottsförbundet (RF) lanserade i december 2025 en ny webbplats, platsföridrott.se, för metoder, verktyg och goda exempel kopplade till planering, byggnation och renovering av idrottsanläggningar. Webbplatsen riktar sig till kommuner, idrottsföreningar och andra aktörer som utvecklar, äger eller driver anläggningar och idrottsmiljöer.   

RF avsätter årligen medel till ett ordinarie anläggningsstöd (Projektstöd IF Anläggning) som är en del av idrottsrörelsens stödsystem. Stödet ska bidra till att skapa nya samt utveckla befintliga idrottsmiljöer som behövs för att bedriva och utveckla idrottsverksamhet i enlighet med Strategi 2035. Stödet ska ge idrottsföreningar en god tillgång till ändamålsenliga, hållbara och trygga idrottsmiljöer. Verksamhet för barn och ungdomar, samt vuxna med funktionsnedsättning är prioriterad. Stödet finansieras via anslaget 12:1 Stöd till idrotten inom utgiftsområde 17. Det finns fem sökbara områden: stöd till nybyggnations- och ombyggnadsprojekt, stöd till energi- och miljöprojekt, stöd till renoveringsprojekt, stöd till säkerhetsprojekt och stöd till utrustning för utövare med funktionsnedsättning. RF fördelar 80 miljoner kronor till dessa stöd 2026.

År 2024 beviljade Arvsfondsdelegationen 398 miljoner kronor i lokalstöd till nya projekt, varav 316 miljoner kronor gick till idrottsföreningar. År 2025 gick 613 miljoner kronor till idrottsföreningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar likt motionärerna att det finns ett stort behov av renovering och nybyggnation av idrottsanläggningar i stora delar av landet och att kommuner och föreningar efterfrågar medel och kunskap. Utskottet noterar också att flera initiativ har tagits på detta område. Bland annat föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2026 ett nytt anslag, Stöd till plats för idrott, på 250 miljoner kronor. Vidare kan nämnas att CIF driver kunskapsplattformen CIFA som samlar och förmedlar kvalitativ kunskap och goda exempel samt stöder de som planerar och bygger idrotts- och friluftsanläggningar. Noteras kan också att Arvsfondsdelegationen under 2025 beviljade dubbelt så stort lokalstöd till idrottsföreningar jämfört med året innan. Utskottet välkomnar alla åtgärder som vidtagits och de extra medel som tillkommit för 2026 för ytterligare stöd till nybyggnads- och renoveringsprojekt samt kunskapsstöd för idrottsanläggningar. Utskottet avser att följa frågan. Med hänsyn till det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1369 (S) yrkande 1, 2025/26:2820 (V) yrkande 1, 2025/26:3180 (C) yrkande 16, 2025/26:3292 (M), 2025/26:3367 (MP) yrkandena 7, 26 och 27 samt 2025/26:3459 (S) yrkande 80.

Motionerna

Teresa Carvalho m.fl. (S) påtalar i kommittémotion 2025/26:3586 (S) yrkande 10 att föreningslivet och det civila samhällets insatser är viktiga i brottsförebyggande syfte och för att öka motståndskraften brett i samhället. Motionärerna föreslår i ett tillkännagivande till regeringen att det skapas ledarskapsprogram som garanterar fler utbildade föreningsledare och fler aktiviteter särskilt riktade mot barn och unga i eftersatta bostadsområden.

Niklas Sigvardsson (S) föreslår i motion 2025/26:1380 ett tillkännagivande om att föreningslivet ska stärkas genom rekrytering och utveckling av fler ideella ledare inom bl.a. idrottsrörelsen för att möta den ökade efterfrågan på meningsfulla fritidsaktiviteter och för att bibehålla kvalitet och bredd i utbudet.

Bakgrund

Enligt RF finns det inom idrottsrörelsen ungefär 850 000 personer som arbetar ideellt. De flesta av dem har ett ledaruppdrag och många är unga. Om de skulle avlönas med en fritidsledarlön för den tid de lägger ned skulle det enligt RF kosta samhället 20 miljarder kronor. Sisu Idrottsutbildarna är idrottsrörelsens studieförbund som stöder förbund och föreningar med utbildning och bildning. Sisu Idrottsutbildarna finns i Sveriges 290 kommuner och är det studieförbund som har flest unga deltagare. Genom de lokala idrottsföreningarnas utbredning över landet nås enligt RF en stor bredd av människor inom alla samhälls­grupper. Sisu Idrottsutbildarna har enligt RF fastställt en plan som ska öka mångfalden.

Som framgår ovan avsätter staten permanent årligen 100 miljoner kronor till utveckling av idrottsverksamhet främst för barn och unga i utsatta områden och i angränsande socioekonomiskt svaga områden, satsningen Idrottsklivet. År 2024 ingick bl.a. elva distrikt inom RF-Sisu Idrottsutbildarna i satsningen. De arbetar bl.a. med ledarförsörjning, dvs. rekrytering, utbildning och insatser för att vidareutveckla och behålla ledare, introduktion i föreningslära och demokratifrämjande insatser, som kan öka tilliten till samhället och dess institutioner.

Under 2024 beslutade regeringen vid olika tillfällen att RF skulle tilldelas medel som förberedelse inför införandet av fritidskortet. Ett av områdena var rekrytering och utbildning av ledare. Resultatet av den insatsen, där 60 specialidrottsförbund deltog, blev enligt RF 35 000 utbildade ledare i över 5 000 föreningar. Dessutom genomförde de 19 RF-Sisu distrikten utbildningsinsatser med syfte att få tillbaka, välkomna nya eller inspirera befintliga ledare. De över 30 000 deltagarna i distriktens insatser genomförde tillsammans drygt 58 000 utbildningstimmar. Regeringen beslutade i oktober 2025 att tilldela RF 25 miljoner kronor för insatser inom ramen för fritidskortet. Medlen ska användas till att stötta idrottsföreningar att bl.a. bygga attraktion och intresse för att vilja bli ledare och till utbildning av ledare.

Utskottets ställningstagande

Att det finns tillräckligt med idrottsledare är, vill utskottet understryka, en förutsättning för att föreningsidrotten i Sverige ska fungera. Utskottet ser därför väldigt positivt på allt det arbete som görs för att rekrytera fler och samtidigt behålla de idrottsledare som finns. Utskottet välkomnar de särskilda satsningar som gjorts för att få fler idrottsledare till socioekonomiskt svaga områden och satsningen på ledare med anledning av inrättandet av fritidskortet för barn och unga. Utskottet anser inte att motionsyrkandena i dagsläget bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna 2025/26:1380 (S) och 2025/26:3586 (S) yrkande 10 avstyrks.

Motionerna

Anne-Li Sjölund m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3180 yrkande 2 ett tillkännagivande om att regeringen ska samråda med idrotts- och funktionshinderrörelsen för att ta fram en konkret plan för att undanröja praktiska och strukturella hinder för att delta i parasport, bl.a. när det gäller utrustning och anläggningar.

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3367 yrkande 11 ett tillkännagivande till regeringen om att underlätta tillgången till idrott och fysisk aktivitet för personer med fysiska funktionshinder. Detsamma bör enligt motionärerna gälla för personer med intellektuella funktionshinder. Detta föreslår motionärerna ska ges regeringen till känna (yrkande 12). Motionärerna föreslår också ett tillkännagivande om att det ekonomiska stödet till parasport ska ses över och stärkas (yrkande 14).

Anna Wallentheim (S) föreslår i motion 2025/26:1085 (S) ett tillkännagivande om att regeringen ska se över förutsättningarna för elitverksamhet och elitsatsningar inom parasporten. Åsa Westerlund m.fl. (S) föreslår i motion 2025/26:1824 ett tillkännagivande om att regeringen ska överväga särskilda insatser för parasporten så att möjligheterna för funktionshindrade att delta i idrottslivet stärks.

Bakgrund

Inom idrottsrörelsen används begreppen idrott för personer med funktionsnedsättning samt parasport som samlingsbegrepp för idrott för personer med synnedsättning-, rörelsenedsättning- eller intellektuell funktionsnedsättning samt hörselnedsättning. Gruppen med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) ingår inte i detta begrepp.

Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté (Parasport Sverige) administrerar i dag elva idrotter, samtidigt som en majoritet av de 72 specialidrottsförbund som är medlemmar i Riksidrottsförbundet (RF) arbetar aktivt med målgruppen och utvecklar inkluderande verksamhet inom sina egna idrotter. Exempelvis har Danssportförbundet tagit över ansvaret för rullstolsdans och Innebandyförbundet kommer under 2026 att ta över hela ansvaret för parainnebandyn. Det integrerade perspektivet är enligt RF centralt eftersom man har en önskan om att personer med funktionsnedsättning i högre grad ska kunna delta i ordinarie föreningsidrott. Det gör att stöd ofta behöver kunna användas brett i förbund och föreningar, men med tydliga prioriteringar för tillgänglighet, kompetens och anpassningar.

Inkludering av personer med NPF sker i de förbund och föreningar som bedriver ordinarie verksamhet och omfattas inte av Parasportförbundets idrottsadministration. Även när det gäller ekonomiska förutsättningar skiljer man mellan riktade medel till idrott för personer med funktionsnedsättning (inklusive elit-/parainriktade delar) och idrott för personer med NPF.

Regeringen angav i budgetpropositionen för 2026[4] följande:

Som en kompletterande insats inför införandet av fritidskortet avsatte regeringen under 2024 särskilda medel för att främja delaktighet i idrott för personer med funktionsnedsättning. Riksidrottsförbundet (RF) har bl.a. använt medlen till inköp av material och utrustning, ledarstöd och anläggningsstöd. Under 2024 fördelade RF bl.a. 26 miljoner kronor i verksamhetsstöd till 33 specialidrottsförbund som bedriver idrott för personer med funktionsnedsättning. Parasportförbundet har på uppdrag av RF fortsatt att erbjuda målgruppsspecifikt kunskapsstöd till övriga specialidrottsförbund (under benämningen ”Kompetenslyftet”), vilket har bidragit till att höja kunskapsnivån när det gäller personer med synnedsättning, intellektuell funktionsnedsättning och rörelsenedsättning. Regeringen beslutade den 10 april 2025 om flera insatser för att främja delaktighet i idrott för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Regeringen beviljade 8 miljoner kronor till RF för arbete inom området samt gav Gymnastik- och idrottshögskolan, Centrum för idrottsforskning, i uppdrag att under 2025 stärka forskningen om idrott för personer med NPF. Regeringen gav även Folkhälsomyndigheten i uppdrag att uppdatera och utveckla den webbaserade utbildningen ”Ledare som lyssnar” för att inkludera särskild kunskap om barn och unga med NPF.

Sedan 2022 har CIF i uppdrag av regeringen att följa upp funktions­hinderspolitiken inom idrottsområdet och analysera förutsättningarna för idrott för personer med funktionsnedsättning, inklusive deltagande och strukturella villkor. I januari 2026 gav regeringen dessutom CIF i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av förutsättningarna för bredd- och elitidrott för personer med funktionsnedsättning. Särskilt fokus ligger på barn och ungdomar samt på hur väl paraidrotter integreras i specialidrottsförbunden, i syfte att främja jämlikt deltagande samt stärka paraidrottens långsiktiga utveckling. CIF ska senast den 15 april 2027 lämna en slutredovisning av det fördjupade analysuppdraget. Utöver detta har CIF, som framgår ovan, fått i uppdrag av regeringen att stärka forskning om idrott för personer med NPF. Detta är en treårig satsning under 2025–2027.

Socialminister Jakob Forssmed (KD) angav i februari 2025 som svar på den skriftliga frågan 2024/25:749 från Ewa Pihl Krabbe (S) om parasportens långsiktiga finansiering bl.a. följande:

Regeringen ger årligen över 2 miljarder kronor i stöd till idrotten. Enligt förordningen (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet får statsbidrag lämnas för att utveckla intresse för idrott hos barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning och främja möjligheterna till allsidig träning efter vars och ens fysiska och psykiska förutsättningar. Jag välkomnar att idrottsrörelsen på olika sätt har intensifierat sitt arbete med att inkludera personer med funktionsnedsättning i idrotten. Regeringen genomför en stor reform med att införa ett fritidskort för barn och unga som syftar till att främja barns och ungas förutsättningar att delta i sådana fritidsaktiviteter som bidrar till en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra. Barn och unga med funktionsnedsättning eller andra behov av särskilt stöd ska uppmärksammas så att fritidskortet kommer dem till godo i lika stor utsträckning som för andra barn och unga. Under 2024 beslutade regeringen om olika kompletterande insatser inför införandet av fritidskort för barn och unga. Regeringen beslutade bland annat att bevilja 10 miljoner kronor till Fritidsbanken Sverige för att skapa ett brett och behovsanpassat utbud av fritidshjälpmedel och parasportutrustning. Regeringen beslutade även att bevilja 20 miljoner kronor till Sveriges Riksidrottsförbund för investeringar i material och utrustning som krävs för verksamhet riktad mot barn och unga med funktionsnedsättning. För barn och unga med funktionsnedsättning kan detta vara avgörande då hjälpmedel många gånger är en grundläggande förutsättning för deltagandet. I riktlinjebeslutet för statens bidrag till idrotten för budgetåret 2025 har regeringen betonat att Sveriges Riksidrottsförbund särskilt ska redovisa arbetet med att öka integreringen av personer med funktionsnedsättning i idrotten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser likt motionärerna att de hinder som finns för personer med funktionsnedsättning vid idrottsutövande behöver uppmärksammas och så långt det är möjligt begränsas. Utskottet välkomnar därför det arbete som pågår, inom bl.a. specialidrottsförbunden, för att inkludera personer med funktionsnedsättning i den ordinarie föreningsidrotten och de extra medel som tillkommit för detta arbete. Utskottet välkomnar även de extra medel som regeringen beviljat dels Fritidsbanken för parasportutrusning, dels RF för material och utrustning för barn och unga med funktionsnedsättning. Med hänsyn till det arbete som pågår och eftersom utskottet inte vill föregripa redovisningen av CIF:s uppdrag avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1085 (S), 2025/26:1824 (S), 2025/26:3180 (C) yrkande 2 och 2025/26:3367 (MP) yrkandena 11, 12 och 14.

Motionerna

Anne-Li Sjölund m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3180 (C) yrkande 17 ett tillkännagivande om att idrott och fysisk aktivitet i större utsträckning ska användas som verktyg för att förebygga fallolyckor. Motionärerna påtalar att fallolyckor är ett av samhällets stora folkhälsoproblem, där gruppen äldre är kraftigt överrepresenterad, och att idrottsrörelsen och föreningslivet har en viktig roll att spela.

Mats Berglund m.fl. (MP) påtalar i kommittémotion 2025/26:3367 yrkande 5 vikten av äldres tillgång till fysisk aktivitet för att motverka kroppens nedbrytning och minskad muskelmassa. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande till regeringen om att främja rörelse för äldre, exempelvis genom anpassningar av idrottsplatser och redskap eller genom riktade verksamheter såsom gåfotboll och särskilda träningstider på gym.

Bakgrund

Ett av idrottsrörelsens mål är att sänka trösklar och möjliggöra för fler att idrotta, på olika sätt, oavsett ålder, ambition eller tidigare erfarenheter. Sedan 2020 är Idrott 65+ en del av det arbetet inom RF.

Idrott 65+ samlar idrottsrörelsens utvecklingsinsatser och pekar ut fem gemensamma utvecklingsområden, bl.a. att nå målgruppen, delaktighet, långsiktighet, ledarförsörjning och anpassade aktiviteter. Detta gör enligt RF att satsningen inte bara handlar om fler aktiviteter utan om metod- och strukturutveckling för att verksamhet ska hålla över tid.

För 2026 fördelas 20 miljoner kronor för insatser för äldres idrottande. Detta är en minskning med 50 miljoner kronor jämfört med 2025. Minskningen beror på att en tidsbegränsad satsning upphör.

Regeringen angav i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 17) följande:

Idrott för äldre är en viktig åtgärd för att främja hälsa och gemenskap hos äldre personer. I dag finns ca 2 miljoner människor i Sverige som är 65 år eller äldre och för dem kan idrottsrörelsen göra skillnad. De insatser som RF genomför inom regeringens nuvarande satsning på idrott för äldre har visat goda resultat. Under 2024 genomfördes idrottsverksamhet för äldre personer i 245 olika kommuner runtom i landet och 62 olika specialidrottsförbund deltog i arbetet. Specialidrottsförbunden har bl.a. arbetat fram nya utbildningar, kommunikationsmaterial och tävlings- och träningsformer anpassade för målgruppen. RF-SISU-distrikt har stöttat idrottsföreningar som vill starta upp ny eller utveckla befintlig verksamhet för äldre. 16 av 19 RF-SISU-distrikt samverkade under 2024 med minst en seniororganisation. Under 2024 beviljades medel till 1 111 idrotts­föreningar för att genomföra ca 1 500 olika projekt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser positivt på att de aktiviteter som RF genomfört inom ramen för regeringens satsning på idrott för äldre har gett goda resultat. Utskottet konstaterar bl.a. att idrottsverksamhet för äldre har genomförts i de flesta kommuner och att RF-Sisu-distrikt har stöttat idrottsföreningar som vill starta upp ny eller utveckla befintlig verksamhet för äldre. Dessutom har satsningen Idrott 65+ inte bara handlat om fler aktiviteter utan också om metod- och strukturutveckling för att verksamhet ska hålla över tid. Utskottet följer frågorna men anser inte att yrkandena i dagsläget bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna 20205/26:3180 (C) yrkande 17 och 2025/26:3367 (MP) yrkande 5 avstyrks. 

Motionerna

Camilla Brunsberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) föreslår i motion 2025/26:3251 yrkande 2 ett tillkännagivande till regeringen om att se över möjligheten att utveckla en modell för samordning av resurser mellan skola och föreningsliv för att stärka barns tillgång till idrott.

I motion 2025/26:3104 av Cecilia Engström (KD) föreslås ett tillkännagivande till regeringen om nationella riktlinjer om barns grundmotorik som har försämrats över tid. Motionären framhåller att skolan är viktig eftersom man når alla barn där och att ett samarbete mellan idrottsklubbar och fritidsverksamhet bör uppmuntras för att fler barn ska få möjlighet att träna och upptäcka föreningslivet.

Bakgrund

Rörelsesatsning i skolan har pågått sedan 2018 och är ett regeringsuppdrag som syftar till förbättrad folkhälsa, välbefinnande och skolresultat genom att bygga broar mellan skolan, barnen och föreningslivet. Satsningen riktar sig till barn i årskurs F–9 och leds av RF. Över 60 miljoner kronor fördelades till RF-Sisu distrikt och specialidrottsförbund under 2024 för rörelsesatsningen i skolan. En stor bredd av olika aktiviteter har genomförts inom ramen för satsningen. Resultaten är enligt regeringen goda. Under 2024 medverkade totalt 1 415 skolor i rörelsesatsningen, vilket är fler än under 2023 (1 169 skolor). De deltagande skolorna är belägna i ca 200 av landets kommuner. Under 2024 var det 1 191 idrottsföreningar inom 63 olika idrotter som samverkade med en skola inom ramen för satsningen. Av de deltagande skolorna har enligt regeringen 87 procent uppgett att de minst fysiskt aktiva eleverna på skolan har gynnats av insatserna och blivit mer aktiva. 96 procent av skolorna upplever att satsningen lett till fler barn i rörelse på rasterna, och 89 procent menar att satsningen har lett till ökad trivsel bland eleverna. Cirka två tredjedelar av skolorna upplever enligt regeringen förbättrad koncentrationsförmåga hos eleverna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att samordning mellan föreningsliv och skola är viktigt för att ge fler barn möjlighet att upptäcka föreningslivet och idrottsklubbar och för att stärka barns tillgång till idrott. Utskottet konstaterar att idrottsrörelsens arbete med Rörelsesatsning i skolan har gett goda resultat och har lett till en stor bredd av olika aktiviteter i över 1 400 skolor samt bidragit till ökad aktivitet hos de minst fysiskt aktiva eleverna. Med hänsyn till denna satsning anser utskottet att motionsyrkandena inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna 2025/26:3104 (KD) och 2025/26:3251 (M) yrkande 2 avstyrks.

Motionerna

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3367 yrkande 15 ett tillkännagivande till regeringen om att stödet till idrotten ska stärkas för att möjliggöra för elitidrottare att satsa på sin sport. I samma motion yrkande 17 föreslås ett tillkännagivande om att man bättre ska kunna kombinera en yrkeskarriär med en elitidrottssatsning. Motionärerna påtalar också i yrkande 19 vikten av att värna utbildningskedjan för idrottare från grundskola till högskola och föreslår ett tillkännagivande till regeringen. I samma motion yrkande 23 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att se över och förbättra möjligheten att kombinera elitidrott med studier på högre nivå.

Larry Söder (KD) föreslår i motion 2025/26:3461 yrkande 3 ett tillkännagivande till regeringen om en samverkansmodell där staten, näringslivet och träningscentum arbetar tillsammans för att skapa långsiktiga förutsättningar för unga idrottstalanger.

Bakgrund

Det finns två möjligheter för unga elitidrottare som vill kombinera studier med elitidrott på gymnasiet: riksidrottsgymnasium (RIG) och nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU). RIG har riksrekrytering medan NIU har lokal och regional antagning. Finansieringen följer i stort denna konstruktion. Statsbidrag kopplas till riksidrottsgymnasier, medan NIU i grunden ryms inom skolhuvudmännens ordinarie finansieringssystem. För studier efter gymnasiet finns en nationell modell med Riksidrottsuniversitet (RIU) och Elitidrottsvänliga lärosäten (EVL), vars främsta syfte är att möjliggöra kombinationen elitidrott och högre utbildning. För att omfattas krävs normalt ett intyg från aktuellt specialidrottsförbund (SF). Modellen har vuxit fram i samverkan mellan lärosäten, idrott och specialidrottsförbund, och den bygger på att elitidrottande studenter kan erbjudas individuellt anpassade studier (t.ex. flexibilitet i studietakt, undervisning och examination) samt stöd kopplat till karriärutveckling och karriärövergångar. Utöver detta ingår ambitioner om att stärka utvecklingsmiljöer för elitidrottare och att främja praktiknära elitidrottsforskning i samarbete mellan lärosäten och idrottsrörelsens aktörer.

Sverige är det första landet i Europa som utvecklar egna nationella riktlinjer för dubbla karriärer för elitidrottare. RF har i samarbete med RIU och EVL tagit fram vägledande rekommendationer för kombinationen elitidrott och högskolestudier vid RIU och EVL. Enligt RF är modellen unik i ett europeiskt perspektiv, både i sin omfattning, systematik och nationella samordning. RF menar också att kombinationen av definierade universitetsroller, gemensamma kvalitetskriterier och kopplingen till praktiknära elitidrotts­forskning gör att Sverige i dag har en av Europas mest sammanhållna och strukturerade modeller för elitidrottares möjlighet att kombinera satsning med studier. 

Ekonomiskt stöd till elitidrott kan fördelas till specialidrottsförbund (SF) i form av Verksamhetsstöd Elitidrott, med syfte att ge SF förutsättningar att utveckla den internationella konkurrenskraften i landslagsverksamheten. Stödet består av två delar, Landslagsstöd (bygger på resultat) och Landslagsstöd X (bygger på plan och dialog). Det ekonomiska stödet uppgår till 105 miljoner kronor 2025, vilket är en ökning från tidigare år. RF ger också stöd till prestationsutveckling. De erbjuder både egen kompetens och tillgång till kvalificerade nätverk inom idrottspsykologi, idrottsfysiologi, idrottsmedicin och idrottsnutrition. Huvuddelen av RF:s egen verksamhet är förlagd till utvecklingscentrum på Bosön.

RF, Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) samt Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté (SPK) arbetar gemensamt för att stärka förutsättningarna för svensk internationell elitidrott, genom projektet Elitidrott 2030. Den övergripande ambitionen med projektet är att stärka svensk idrotts internationella konkurrenskraft, genom att införa ett kraftfullare och mer samordnat elitidrottsstöd med en rad förbättringsåtgärder enligt specificerade steg. RF:s kartläggning av ca 1 700 landslagsaktiva seniorer visar att svenska landslagsaktiva pressas av ekonomiska utmaningar. Hälften har svårt att få ekonomin att gå ihop och över 200 elitidrottare har slutat på fyra år. Kartläggningen visar också att det är stora skillnader mellan idrotter. För att säkra kvalitet, hållbarhet och rimlighet vill RF stärka resurserna till förbund och landslag, införa statliga stipendier och inkludera elitidrottare i socialförsäkringssystemen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser likt motionärerna det stora värdet i att ha en väl fungerande utbildningskedja för elitidrottare. För unga elitidrottare finns i Sverige möjligheter att kombinera studier med elitidrott på såväl gymnasienivå som högskolenivå. Sverige är dessutom det första landet i Europa som utvecklar egna nationella riktlinjer för dubbla karriärer för elitidrottare och har i dag en av Europas mest sammanhållna och strukturerade modeller för elitidrottares möjlighet att kombinera satsning med studier. Utskottet konstaterar dock att det finns en rad utmaningar för elitidrottare och ekonomin är en av dem. Ett syfte med statsbidraget till idrottsrörelsen är att stödja verksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft, och utskottet konstaterar att det är upp till idrottsrörelsen att prioritera stöd till elitidrott framför andra behov. Elitidrotten fyller en viktig funktion i samhället som inspiration men också som en källa till glädje och sammanhållning, och utskottet kommer att följa frågan om elitidrottares ekonomi noga. Utskottet anser dock inte att motionsyrkandena i dagsläget bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därför motionerna 2025/26:3367 (MP) yrkandena 15, 17, 19 och 23 samt 2025/26:3461 (KD) yrkande 3.

Motionen

Anne-Li Sjölund m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3180 yrkande 10 ett tillkännagivande om att fler barn, oavsett bakgrund eller bostadsort, ska få rätt förutsättningar att bli trygga i och vid vatten och anser därför att regeringen bör ta fram en nationell strategi för simkunnighet och badsäkerhet. I samma motion yrkande 11 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att regeringen ska främja samverkan mellan skolor, kommuner och civilsamhällets aktörer inom simkunnighet och livräddning i detta syfte.

Bakgrund

Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) angav i augusti 2025 i sitt svar på den skriftliga frågan 2024/25:1314 av Niklas Sigvardsson (S) om simkunnighet bland barn bl.a. följande:

Enligt skollagen (2010:800) ska eleverna inom varje skolform och inom fritidshemmet ges en likvärdig utbildning, oavsett i vilken skola eleven går eller var i landet utbildningen anordnas. Huvudmannen ansvarar för att eleverna får den utbildning de har rätt till. Att kunna simma är livsavgörande. Därför finns det i kursplanerna för ämnet idrott och hälsa för grundskolan och motsvarande skolformer mycket specifika krav på att elever ska kunna simma för att få ett godkänt betyg. I grundskolan ska eleverna för ett godkänt betyg i årskurs 6 och 9 kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.

Regeringen ser allvarligt på resultatet av den undersökning som YouGov gjort på uppdrag av Svensk Simidrott. Att omkring 12 400 barn i åldern 10–16 år, ungefär lika många flickor som pojkar, inte är simkunniga är oroväckande. Det är i sammanhanget positivt att Svensk Simidrott och Svenska Livräddningssällskapet, med medel från Allmänna arvsfonden, ska erbjuda fortbildning till lärare för att göra simundervisningen tillgänglig och effektiv.

Svensk Simidrott och Svenska Livräddningssällskapet arbetar aktivt på olika sätt för att öka simkunnigheten och minska antalet drunkningsolyckor i landet. Regeringen avsätter i år över två miljarder kronor i statsbidrag till idrottsverksamhet, varav en del går till Svensk Simidrott. Regeringen avsätter även medel till friluftsorganisationer, vilket bland annat Svenska Livräddningssällskapet får ta del av. Anslagen för båda dessa statsbidrag höjdes i budgetpropositionen för 2025. Tidiga insatser är avgörande för att elever ska nå betygskriterierna för ett godkänt betyg i såväl ämnet idrott och hälsa som i alla andra ämnen. Regeringen har för 2025 förstärkt kunskapsbidraget med 700 miljoner kronor till drygt 8,2 miljarder kronor 2025. Vidare gjorde regeringen redan under 2023 genom ändringar i förordningen (2014:47) om statsbidrag för undervisning under skollov det möjligt för huvudmän att söka statsbidrag för undervisning under skollov även i låg- och mellanstadiet. Statsbidraget uppgår under 2025 till 112 miljoner kronor. Samtliga av dessa statsbidrag syftar till att skapa förutsättningar för eleverna att nå kunskapsmålen, där simundervisning kan ingå. Slutligen vill jag understryka att regeringen ser med stor oro på att så många barn inte är simkunniga och följer utvecklingen noga.

Regeringen angav i budgetpropositionen för 2026[5] att simkunnighet är en grundläggande färdighet och centralt för både hälsa och säkerhet. Regeringen avsatte därför 90 miljoner kronor för 2026 till simundervisning och andra riktade insatser för att öka simkunnigheten i olika åldrar i vissa områden där utanförskapet är stort.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att simkunnighet är en grundläggande färdighet och centralt för både hälsa och säkerhet. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om 90 miljoner kronor till simundervisning och andra riktade insatser för att öka simkunnigheten i vissa områden där utanförskapet är stort. Men hänsyn till denna satsning anser utskottet att motionsyrkandena till viss del är tillgodosedda. Motion 2025/26:3180 (C) yrkandena 10 och 11 avstyrks.

Motionen

Mats Berglund m.fl. (MP) påtalar i kommittémotion 2025/26:3367 yrkande 33 att en stor del av idrottens utsläpp kommer från besökare och aktiva inom tävlingsidrotten. För att minska idrottens och sportens klimatavtryck föreslår motionärerna ett tillkännagivande till regeringen om ett ökat samarbete och att ett arbete bör göras såväl i de kommunala och regionala planerna som hos idrottsföreningarna, för att miljövänliga resor och kollektivtrafik ska användas i högre utsträckning.

Bakgrund

Riksidrottsförbundet har tillsammans med Svenska Handbollförbundet, Svenska Orienteringsförbundet och Svenska Ridsportförbundet tagit fram stöd- och inspirationsmaterial för att belysa klimatpåverkan från idrottsresor och vad man bör tänka på för att bidra till en mer hållbar tillvaro. Bland annat har en checklista tagits fram med olika tips inför träning och tävling. Tipsen handlar bl.a. om att samåka och att åka kollektivt och riktar sig till styrelser, föreningsledning, ledare, aktiva och föräldrar. 

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att idrottsrörelsens arbete med att ta fram stöd- och inspirationsmaterial samt checklistor för att belysa klimatpåverkan från idrottsresor är lovvärda och till viss del tillgodoser motionsyrkandet. Utskottet anser inte att motionsyrkandet bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därför motion 2025/26:3367 (MP) yrkande 33.

Motionen

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3367 yrkande 34 ett tillkännagivande till regeringen om att vidta åtgärder för att tillvarata och värna arvet med ridskolor över hela landet. Motionärerna påtalar i samma motion yrkande 35 att kommunerna sällan eller aldrig ansvarar för skötsel och underhåll av ridanläggningar, vilket de gör när det gäller många andra idrottsanläggningar. Detta är enligt motionärerna ett systemfel som måste åtgärdas och föreslår att detta tillkännages regeringen. I yrkande 37 lyfter motionärerna fram att ridanläggningar ofta är placerade långt från bostadsområden och föreslår därför i ett tillkännagivande till regeringen att kollektivtrafiken på landsbygden förbättras och att nya anläggningar på ett smartare sätt anpassas för att kunna planeras in i tätorternas stadsutveckling. Här kommer enligt motionärerna den av motionärerna föreslagna anläggningsfonden att kunna bidra positivt.

Bakgrund

Ridsporten är en av de största sporterna i Sverige och enligt Svenska Ridsportförbundet beräknas Sverige ha över 350 000 hästar, 77 800 stall och 450 ridskolor. Andelen anläggningar med ridhus har enligt förbundet ökat de senaste decennierna, men många av landets ridanläggningar som byggdes på 1970- och 1980-talen behöver renoveras och moderniseras. Dessutom anger förbundet att det i dag gäller andra krav på tillstånd och andra bestämmelser om såväl djurskydd och arbetsmiljö som klimatarbete och avfallshantering.

Som framgår ovan gjorde regeringen en särskild satsning till Riksidrottsförbundet (RF) på 130 miljoner kronor för utveckling av idrottsanläggningar och idrottsytor som en kapacitetsstärkande insats inför införandet av fritidskortet. Dessutom beslutade regeringen i januari 2026 om två satsningar för att få fler idrottshallar och bättre idrottsmiljöer. RF tilldelas 240 miljoner kronor för lokala nybyggnads- och renoveringsprojekt och Boverket tilldelas 8 miljoner kronor för att bl.a. ge kommuner och föreningar kunskaps- och processtöd för nybyggnads- och renoveringsprojekt.

Hästutredningen lämnade i maj 2025 betänkandet En stärkt hästnäring – för företagande, jämställdhet, jämlikhet och folkhälsa (SOU 2025:58). Utredningen föreslog bl.a. att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor skulle ges i uppdrag att se till att det finns ett riktat statligt stöd för föreningar med hästverksamhet för barn och unga utanför idrottsrörelsen, samt att det ska införas ett särskilt statligt stöd för drift av anläggningar för ridskolor. Remisstiden gick ut den 25 februari 2026 och betänkandet bereds av regeringen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser liksom motionärerna ett stort värde i att värna ridanläggningar, liksom andra idrottsanläggningar, över hela landet. Med hänsyn till de särskilda satsningar som staten gjort de senaste åren och det initiativ som nu tagits för att stötta idrottsanläggningar samt att utskottet inte vill föregripa regeringens beredning av hästutredningen avstyrker utskottet motion 2025/26:3367 (MP) yrkandena 34, 35 och 37.

Motionen

Teresa Carvalho m.fl. (S) konstaterar i kommittémotion 2025/26:3586 yrkande 101 att det inte är supportrarna som är hotet mot svensk fotboll, utan det är de kriminellas pengar, och föreslår ett tillkännagivande om att införa en nationell tillståndsplikt för idrottsagenter där endast agenter med godkänd licens bör få verka i Sverige. Motionärerna föreslår också i samma motion yrkande 102 ett tillkännagivande om att inrätta en offentlig förteckning över godkända idrottsagenter så att allmänheten, klubbarna och spelarna kan se vilka agenter som är godkända. Motionärerna påtalar att den oreglerade agentverksamheten öppnar upp för bl.a. kriminella nätverk.

Bakgrund

Regeringen angav i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 17) följande:

Kriminella aktörer ska inte få utnyttja idrottsrörelsen som en plattform för sin verksamhet, som till exempel oseriösa agenter kopplade till organiserad brottslighet. Arbetet med att motverka matchfixning och kriminella aktörer ska fortsätta. Bidragsfusk ska motverkas. Regeringens satsning på att stärka idrottens motståndskraft mot idrottsrelaterad brottslighet är fortsatt viktig. 

Fotbollsagentverksamheten är sedan oktober 2023 reglerad utifrån Internationella fotbollsförbundets (FIFA) regelverk FIFA Football Agent Regulations (FFAR). Detta regelverk är enligt RF omfattande och innehåller bl.a. regler om vad som krävs för att få FIFA:s licens, regler för representation med olika parter och vid intressekonflikter samt särskilda regler för att företräda minderåriga. FFAR har enligt RF delvis pausats eftersom FIFA har blivit stämda i domstolar runt om i Europa, vilket har lett till att FIFA pausat delar av regelverket och inväntar EU-domstolens syn på regelverket som helhet och dess olika delar. Enligt FFAR kräver FIFA att varje nationsförbund har egna regler kring agentverksamheten. I Sverige finns detta i form av National Football Agent Regulations (NFAR), som i stort sett är en kopia av FFAR. NFAR reglerar spelövergångar inom Sverige. Svenska Fotboll­förbundet bidrar med bakgrundskontroller av de sökande för att leva upp till FIFA:s krav kopplade till brottsregister och intressekonflikter. RF anger att NFAR är en kopia av FFAR för att Svenska Fotbollförbundet sett ett värde i att ha en och samma licens för att kunna arbeta på en internationell fotbollsmarknad och för att det regelverk som FIFA föreslog är så pass omfattande. Enligt RF är det FIFA:s ambition att ha ett öppet agentregister, men det har pausats. Det finns dock ett agentregister som FIFA tillhandahåller som nationsförbunden kan söka i för att se vilka individer som har licens.

Enligt RF har ingen annan idrott än fotbollen en så pass omfattande reglering när det gäller idrottsagenter. Inom ishockeyn finns reglering där spelarfacket Sveriges Ishockeyspelares Centralorganisation (SICO) är involverat. För att bli certifierad spelaragent inom ishockey i Sverige är det krav på att sökanden genomgår en obligatorisk utbildning. Från den 1 januari 2016 gäller endast SICO:s standardavtal mellan spelare och certifierade spelaragenter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att licensfrågan på fotbollens område till viss del är reglerad och att Internationella fotbollsförbundet (FIFA) kräver att varje nationsförbund har egna regler kring agentverksamhet. Sverige har i stort sett kopierat FIFA:s reglering. Utskottet välkomnar regeringens arbete med oseriösa agenter kopplade till organiserad brottslighet och anser likt motionärerna att frågan är viktig att följa. Utskottet anser dock inte att motionsyrkandena bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:3586 (S) yrkandena 101 och 102.

Motionen

Mats Berglund m.fl. (MP) anser i kommittémotion 2025/26:3776 yrkande 2 att satsningarna på kunskap, infrastruktur och information för ökat friluftsliv ska förstärkas, särskilt för grupper med sämre tillgång till naturupplevelser, och föreslår att detta tillkännages för regeringen.

Bakgrund

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 17) att anslaget 12:3 Stöd till friluftsorganisationer skulle ökas med 5 miljoner kronor för 2026 för en satsning på friluftsliv i områden där utanförskapet är stort. Riksdagen biföll regeringens förslag (bet. 2025/26:KrU1, rskr. 2025/26:80).

I budgetpropositionen för 2026 angav regeringen att friluftsorganisa­tionerna genomför en viktig verksamhet för att tillgängliggöra naturen, inte minst för de som har längst till naturupplevelser såväl praktiskt som geografiskt. Att vistas i naturen med andra och få kunskap om friluftsliv främjar enligt regeringen hälsa, gemenskap och integration och kan motverka utanförskap. Friluftsorganisationerna har under 2024 genomfört insatser som har gjort det möjligt för fler människor att uppleva naturen och lära sig mer om både naturen och allemansrätten. Flera organisationer redovisar enligt regeringen en utökad verksamhet där nya målgrupper har nåtts. Dessutom har enligt regeringen föreningarna med stöd av statsbidraget utvecklats internt genom ledarutbildningar, nya metoder för inkludering, förbättrad kommunikation och effektivare arbetsformer. Enligt regeringen har Naturvårdsverkets samordnande arbete lett till att friluftslivets aktörer höjt sin kompetens inom friluftsliv och att friluftslivet har synliggjorts och stärkts.

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att ta fram utvecklad statistik om friluftsliv. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2026.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill peka på Naturvårdsverket som en viktig samordnande aktör för friluftslivet. Friluftsorganisationerna bedriver en viktig verksamhet för att möjliggöra för fler människor att uppleva och lära sig mer om naturen och allemansrätten. Utskottet delar motionärernas uppfattning att information, kunskap och infrastrukturen för friluftsliv är särskilt viktigt för grupper med sämre tillgång till naturupplevelser. Utskottet välkomnar därför regeringens satsning på friluftsliv i områden där utanförskapet är stort. Utskottet anser att det motionärerna efterfrågar främst är en uppgift för friluftslivets aktörer att hantera och att motionsyrkandet därför inte bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida. Motion 2025/26:3776 (MP) yrkande 2.

Motionen

Sofia Skönnbrink m.fl. (S) föreslår i motion 2025/26:1077 yrkande 2 ett tillkännagivande till regeringen om att tillsätta en utredning som undersöker förutsättningarna för att inrätta ett nationellt dataspelsinstitut med uppdrag att främja, utveckla och kvalitetssäkra branschen. Ett sådant institut skulle enligt motionärerna kunna bidra till att stärka branschens utveckling, öka professionaliseringen och skapa bättre villkor för både etablerade och nya aktörer.

Bakgrund

Region Skåne redovisade under 2024 en förstudie om förutsättningarna för att etablera ett nationellt spelinstitut. Detta institut skulle bl.a. hämta inspiration från Svenska Filminstitutets verksamhet och arbetssätt. Lämpliga uppdrag för spelinstitutet föreslogs vara att öka kännedomen och kunskapen om dataspel, vara en samlande resurs för regionerna, stärka kompetensförsörjningen och utbildningssektorn, utveckla och ha hand om stödstrukturer för spel och lyfta fram och marknadsföra Sverige internationellt som spelnation. Region Skåne håller på att forma en arbetsgrupp som ska arbeta med dataspelsfrågor i stort men även med frågan om ett nationellt dataspelsinstitut. Avsikten är att personer från olika spelkluster ska närvara i arbetsgruppen.

I kulturutskottets kunskapsöversikt om dataspel och brädspel (2025/26:RFR6) framgår att The Great Journey, dataspelsklustret i Karlstad, vill ha en nationell samordnare för utveckling av dataspelsbranschen. Utskottets arbetsgrupp uttalade i kunskapsöversikten bl.a. följande i sin bedömning:

Dataspelsbranschen är en tvärsektoriell bransch som berör flera politikområden. En nackdel med detta är att frågor som berör branschen lätt kan hamna ”mellan stolarna” och tenderar att hanteras utan helhetssyn. Mot bakgrund av vad som framkommer i denna översikt konstaterar gruppen att det saknas en samlad nationell kraft inom dataspelsbranschen. Gruppen anser att dataspels- och brädspelsbranschernas organisationer och det offentliga båda har ett gemensamt ansvar för att skapa förutsättningar för att samordna det som berör dessa branscher. [...] Med utgångspunkt i slutsatserna i denna kunskapsöversikt anser gruppen att utskottet bör verka för att regeringen, i ett lämpligt sammanhang, utreder förutsättningarna och föreslår ändamålsenliga åtgärder inom de områden som har lyfts fram. Gruppen vill betona vikten av att ett sådant arbete påbörjas snarast. […] ledamöterna i gruppen är överens om att arbeta vidare med frågorna inom

sina partigrupper.   

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar, likt utskottets arbetsgrupp i kunskapsöversikten om dataspel och brädspel, att frågor som berör dataspelsbranschen tenderar att hanteras utan helhetssyn och att det saknas en samlad nationell kraft inom branschen. Utskottet delar också arbetsgruppens uppfattning att både det offentliga och branschens organisationer har ett gemensamt ansvar för att skapa förutsättningar för samordning. Utskottet anser, likt gruppen, att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör utreda förutsättningarna och föreslå ändamålsenliga åtgärder, men i dagsläget bör ingen åtgärd vidtas från riksdagens sida. Motion 2025/26:1077 (S) yrkande 2 avstyrks.

Motionen

Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i partimotion 2025/26:3775 yrkande 70 ett tillkännagivande om att regeringen ska ta initiativ till att samordna framtagandet av en nationell strategi för dataspel för en växande bransch och ett levande kulturliv kring gaming och datorspel.

Anne-Li Sjölund (C) föreslår i motion 2025/26:1116 ett tillkännagivande till regeringen om att en nationell spelstrategi ska tas fram som stärker spelstudior, lyfter fram spel som kultur och innovation och som bidrar till en utveckling i hela landet.

Bakgrund

Regeringen överlämnade i april 2024 skrivelsen Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher (skr. 2023/24:111). I strategin som ska gälla för åren 2024–2033 formuleras en vision för 2033, där Sverige har stärkt sin position som ett ledande land för de kulturella och kreativa branscherna. Regeringen pekar på att branscherna har en god tillväxt och bidrar till svensk ekonomi och ett dynamiskt näringsliv i hela landet, ökad export och en positiv Sverigebild i utlandet. Företag inom de kulturella och kreativa branscherna bidrar enligt regeringen till en mångfald av kulturella uttryck och kulturupplevelser i hela landet.

Strategin innehåller strategiska mål inom sex prioriterade områden:

–      nationell statistik om kulturella och kreativa branscher

–      kunskaper om upphovsrätt

–      rådgivning, stöd, finansiering och regelkostnader

–      kompetensförsörjning och trygghetssystem

–      livsmiljöer och näringsliv i hela landet

–      genomslaget internationellt för de kulturella och kreativa företagen.

Dataspel nämns i skrivelsen som exempel på en verksamhet som är en del av kulturella och kreativa branscher. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna (bet. 2023/24:NU19, rskr. 2023/24:255).

I forskningsinstitutet Rises rapport PowerUP: Spelbranschen – en svensk basnäring (2025) framför Rise och Dataspelsbranschen att det finns behov av en nationell strategi för dataspelsbranschen.

I kulturutskottets kunskapsöversikt om dataspel och brädspel (2025/26:RFR6) framgår att även andra aktörer, som Högskolan i Skövde och spelkulturförbundet Sverok, anser att Sverige behöver en nationell strategi. Sverok vill gå ännu längre och ser behov av en strategi för all spelkultur.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan i likhet med motionärerna se behovet av en nationell strategi för dataspel men anser att den relativt nya strategin för företag i kulturella och kreativa branscher, där dataspel är en del, bör få tid att tillämpas. Motionerna 2025/26:1116 (C) och 2025/26:3775 (MP) yrkande 70 avstyrks.

Motionen

Fredrik Lindahl (SD) föreslår i motion 2025/26:298 ett tillkännagivande till regeringen om att tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå en reglering av lootlådor samt andra lotteriliknande moment inom dataspel. Motionären påtalar att lagstiftningen bör förtydligas så att den även innefattar lootlådor och andra lotteriliknande moment inom dataspel som riktar sig till barn och ungdomar.

Bakgrund

Efter ett uppdrag från regeringen lämnade Spelinspektionen i januari 2025 en rapport där de kartlägger de bakomliggande faktorerna till att ungas spelande ökar, hur spelandet finansieras samt hur ungas spelande utvecklas. Av rapporten framgår bl.a. att många dataspel innehåller lotteriliknande inslag, som t.ex. lootlådor, och att de i många fall fungerar som en introduktion till spel om pengar. Att köpa lootlådor tidigt i livet har enligt rapporten visat sig vara en riskfaktor för att senare i livet spela om pengar och få spelproblem.

I Spelinspektionens verksamhetsplan för 2026–2028 anges bl.a. följande om spelansvar:

Att licenshavarna tar det spelansvar som följer av spelreglering är en förutsättning för en sund och säker spelmarknad och centralt för att de negativa konsekvenserna av spel ska begränsas. Detta ansvar är särskilt viktigt när det kommer till ungas spelande. Då ungas spelande ökar, och då de är en särskilt sårbar grupp, ska ungas spelande även vara i fokus för myndighetens tillsyn kommande treårsperiod. Utvecklingen av spelformer som attraherar unga, bland annat så kallade lootlådor och skinbetting, kommer att prioriteras.

Spelinspektionen har angett att de inte utfärdar licens för skinbetting[6] men följer utvecklingen av skinbetting och lotteriliknande moment i datorspel, såsom lootlådor[7]. Inspektionen har fattat flera förbudsbeslut mot aktörer som erbjuder skinbetting. Spelinspektionen sprider även kunskap om dessa företeelser till andra relevanta myndigheter.

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att verka för nationell samordning mellan relevanta myndigheter och organisationer av åtgärder som rör spel om pengar. I samordningen ingår representanter från olika myndigheter samt Sveriges Kommuner och Regioner. Målet med samordningen är att bidra till att minska skadeverkningar av överdrivet spelande genom att tillhandahålla ett samordnat, effektivt och behovsanpassat kunskapsstöd på nationell nivå. Folkhälsomyndigheten har i regleringsbrev för 2024–2026 fått i uppdrag att genomföra insatser för att stärka och utveckla arbetet med att förebygga spelproblem. I det uppdraget ingår bl.a. att beakta kopplingen mellan spel om pengar och fenomenen i gråzonen mellan spel och pengar och dataspelande som har tydliga samband med riskabla spelformer och problemspelande. Uppdraget delredovisades den 31 mars 2025, ytterligare en delredovisning kommer den 31 mars 2026 och en slutredovisning senast den 31 mars 2027.

 

 

I delredovisningen 2025 angav Folkhälsomyndigheten bl.a. följande:

Lootlådor är ett av de fenomen i gråzonen som vi bedömer är av störst intresse för vårt uppdrag om spel om pengar. En systematisk översikt som ingick i uppdraget om digitala medier visade att lootlådor hade ett samband med spelproblem. Det nya uppdraget om gråzonen innebär att vi inkluderar lootlådor i de flesta delar av vårt uppdrag. Det innebär att vi på flera sätt undersöker lootlådor, allt från hur vanligt det är, fördelning i befolkningen, koppling till spel om pengar och spelproblem, juridiska förhållanden, upplevelser och erfarenheter i befolkningen samt andra myndigheters roller och uppdrag på området. Den kunskap vi samlar in kommer att presenteras i kunskapsstöd för att visa på hur lootlådor kan och bör komma in i det förebyggande arbetet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att följa frågan om dataspel som innehåller lotteriliknande inslag, som t.ex. lootlådor. Utskottet anser dock inte att Folkhälsomyndighetens uppdrag att genomföra insatser för att stärka och utveckla arbetet med att förebygga spelproblem, som berör bl.a. lootlådor, bör föregripas och avstyrker därmed motion 2025/26:298 (SD).

Motionen

Teresa Carvalho m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2025/26:3586 yrkande 21 ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen ska arbeta tätare med civilsamhället och branschaktörer, bl.a. dataspelsbranschen, för att bygga upp en motståndskraft mot hat, hot och kriminalitet online.

Bakgrund

Mediemyndigheten ska bl.a. verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Av myndighetens rapport Ungar & medier 2025 framgår att 14 procent av barn och unga i åldersgruppen 9–12 år har utsatts för mobbning och elakheter. För 13–16 åringar är motsvarande siffra 21 procent och för 17–18-åringar 14 procent.

Av Statens medieråds[8] rapport Ungas anmälningar av hat och hot på sociala medier 2019 framgår att antalet unga som anmält hat och hot ökat över tid och att fler anmälningar gällt rasism eller sexism.

FL E-sport (tidigare Female Legends) är en förening som arbetar för att e-­sporten ska bli mer inkluderande och jämställd. De har gjort en enkät som visar på att kvinnliga användare på vissa streamingplattformar får ta emot mycket hat och trakasserier. Hotet mot kvinnor övergår oftare till personangrepp vad gäller t.ex. utseende. Nätverket Donna, grundat vid Högskolan i Skövde 2011, arbetar för att göra spelutbildning och spelbranschen mer jämställd. Arbetet ska resultera i en jämställd spelkultur och spelbransch där kvinnor och män kan delta och bidra på lika villkor.

Sveriges jämställdhetsminister medverkande på FN:s kvinnotoppmöte i mars 2026 för att stärka de internationella allianserna mot hot och hat på nätet. Ministern tog bl.a. upp att de stora techbolagen och deras plattformar inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att skydda flickor och kvinnor från övergrepp och för att motverka de skadliga effekterna innehållet har på kvinnor, som sexuella trakasserier, digitalt våld och osunda kroppsideal. Toppmötet om kvinnors rättigheter och jämställdhet genomförs årligen och är FN:s näst största möte.

När det gäller kriminalitet och spel om pengar undertecknade och ratificerade Sverige i december 2024 Europarådets konvention om manipulation av resultat inom idrotten (Macolinkonventionen). Genom undertecknandet får Sverige bl.a. tillgång till fler samverkansstrukturer och information för att kunna motverka matchfixning. Det finns ett råd mot matchfixning som leds av Spelinspektionen där Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten samt representanter från Riksidrottsförbundet och spelbranschen deltar. Parterna, som på olika sätt arbetar mot matchfixning, möts inom rådet för att främja strategisk och operativ samverkan. Arbetet är enligt Spelinspektionen av vikt eftersom matchfixning ofta involverar kriminella nätverk.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 17) anges följande:

Den svenska spelmarknaden ska vara trygg, reglerad och välfungerande. Det ska råda ett starkt konsumentskydd och kriminella aktörer ska hållas utanför spelmarknaden. Olicensierat spel underminerar spellagstiftningens legitimitet, möjliggör penningtvätt och matchfixning samt medför betydande risker för spelare. Kriminella aktörer ska inte kunna använda spelbolag för penningtvätt, matchfixning eller förvaring av brottsvinster.

Spelinspektionen har sedan 2024 fått extra medel för att förstärka myndighetens arbete med tillsyn och utökat arbete mot olaglig spelverksamhet och matchfixning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att uppmärksamma och bekämpa förekomsten av hat och hot i samband med dataspel. När det gäller dessa frågor anser utskottet att flera aktörer måste samarbeta, där dataspelsbranschen är en av dem. Utskottet anser inte att motionsyrkandet bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida. Motion 2025/26:3586 (S) yrkande 21 avstyrks. Utskottet vill också understryka att kriminella aktörer vid spel om pengar måste bekämpas och välkomnar Spelmyndighetens extra medel i bl.a. detta syfte.

Motionen

Peter Ollén (M) anser i motion 2025/26:3132 yrkande 4 att det bör utredas om dataspelsbranschen kan få ett offentligt erkännande, exempelvis i form av att ett årligt pris delas ut av en betydelsefull person. Motionären föreslår att detta ges regeringen till känna.

Bakgrund

Svenska spelbranschen har en årlig gala, Swedish Game Awards. Den har anordnats i Dataspelsbranschens regi sedan 2021.  

Regeringen delar sedan 2017 ut ett exportpris för de kulturella och kreativa branscherna. Med priset vill regeringen uppmärksamma insatser inom svensk export och främjandet av Sverige som ett innovativt och kreativt land. Priset delas ut vartannat år till en aktör som utgör ett särskilt gott exempel inom sitt område och därmed bidrar till svensk export och till att synliggöra Sverige utomlands. De branscher som omfattas av exportpriset för kulturella och kreativa branscher och där svenska företag utmärker sig internationellt är bl.a. dataspel. År 2020 vann Lars Wingefors, f.d. vd för Embracer (dataspel). År 2017, 2018 och 2021 var dataspel en av de nominerade bidragen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att motionsyrkandet bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därför motion 2025/26:3132 (M) yrkande 4.

Motionerna

Björn Wiechel m.fl. (S) framhåller i kommittémotion 2025/26:3459 yrkande 87 vikten av en spelpolitik som värnar spelarna. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande till regeringen om att vid bedömningen av måttfull marknadsföring ska en helhetsbedömning göras i likhet med vad som framfördes i propositionen En förstärkt spelreglering 2021/22:242.

Nils Seye Larsen m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3505 yrkande 7 ett tillkännagivande om att reklam för pengaspel ska likställas med reklam för alkohol och därmed begränsas i linje med alkoholreklam och detta för att skydda folkhälsan och minska skadeverkningarna.

Malin Larsson m.fl. (S) föreslår i motion 2025/26:2309 yrkande 1 ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med förslag till lagändringar för att stoppa spelreklam i offentliga miljöer, exempelvis kollektivtrafiken, i likhet med beslutet i SL-trafiken. I samma motion yrkande 2 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag till skärpta regler för digital spelreklam, inklusive via sociala medier och influerare, så att dolda eller aggressiva reklambudskap inte når barn och unga. Motionärerna föreslår vidare i yrkande 3 i samma motion ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med förslag till höjda sanktioner för spelbolag och marknadsförare som bryter mot regelverket för måttfull reklam.

Larry Söder (KD) föreslår i motion 2025/26:3015 ett tillkännagivande till regeringen om att ett totalförbud mot spelreklam ska utredas för att värna folkhälsan och skydda särskilt utsatta grupper. Roland Utbult (KD) föreslår i motion 2025/26:3016 ett tillkännagivande om en översyn så att aggressiv marknadsföring av spel om pengar upphör.

Bakgrund

I budgetpropositionen för 2026[9] justerades det spelpolitiska målet så att även spelarnas behov av tydlig information vid köp av spel omfattas i målet.

Spelbolagen ska enligt spellagen (2018:1138) bl.a. marknadsföra spel måttfullt, inte vända sig till personer under 18 år i sin reklam, enbart erbjuda bonusar vid första speltillfället för en ny kund och inte marknadsföra spel direkt till en spelare som har stängt av sig från spel via spelpaus.se.

I proposition 2021/22:242 En förstärkt spelreglering föreslog regeringen att kravet på måttfullhet vid marknadsföring av spel inte skulle ändras till ett krav på särskild måttfullhet. I stället föreslogs att måttfullhetskravet skulle justeras, så att det vid bedömningen särskilt skulle beaktas hur stor risk det aktuella spelet innebar för att utveckla spelproblem och i vilken utsträckning marknadsföringen riskerade att nå personer under 18 år. Förslaget syftade till att förtydliga att det skulle ställas högre krav på marknadsföringens utformning när det gäller spel med hög risk för spelproblem och på marknadsföring som förekommer i sammanhang som gör att den riskerar att nå barn och ungdomar. Riksdagen avslog regeringens förslag i denna del (bet. 2022/23:KrU2, rskr. 2022/23:29).

Konsumentverket och Spelinspektionen delar tillsynsansvaret för spelbolagens marknadsföring. Myndigheterna har enats om en överenskommelse om samarbete för en effektiv tillsyn och om en uppdelning i huvudsakliga ansvarsområden. Konsumentverket har tagit fram allmänna råd om marknadsföring som ska göra det lättare för spelbolag med svensk licens att tolka och följa reglerna om marknadsföring i spellagen. Syftet med de allmänna råden (KOVFS 2025:2) är att de ska underlätta tolkningen av reglerna för marknadsföring i spellagen och främja en enhetlig tillämpning. Råden riktar sig till de aktörer som har en svensk spellicens och därmed tillhandahåller och marknadsför spel till den svenska marknaden. Råden bygger främst på bestämmelserna i 15 kap spellagen, som behandlar marknadsföring av spel. Konsumentverket har även tagit fram kommentarer till KOVFS 2025:2 med fördjupad vägledning, förklaringar till råden och hänvisningar till relevant rättspraxis.

Spelbranschens Riksorganisation (Sper) och Branschföreningen för onlinespel (BOS) har tagit fram riktlinjer för marknadsföring som medlemmarna har åtagit sig att följa (nuvarande riktlinjer gäller från januari 2026).

Regeringen har gett Konsumentverket i uppdrag att förstärka sitt informations- och tillsynsarbete när det gäller marknadsföring som bedrivs av influerare. I uppdraget ingår att bedöma om det finns behov av ytterligare informationsinsatser till företag och influerare som bedriver sådan marknadsföring, och ta fram eller utveckla detta, i syfte att öka konsumentskyddet med särskilt fokus på barn och unga. Spel om pengar berörs i uppdraget, eftersom det finns både särskilda regler för marknadsföring av spel och ett förbud mot att främja olovlig spelverksamhet. Uppdraget slutredovisades i januari 2026 och i rapporten Marknadsföring via influencers (2026:3) angavs bl.a. följande:

Konsumentverket ser fortsatt stora brister i den marknadsföring som sker genom influencers. I synnerhet barn och unga, som tillbringar mycket tid på plattformarna, bedöms som särskilt sårbara för marknadsföringsmetoden […]. Konsumentverket konstaterar att ett särskilt fokus även fortsättningsvis måste ligga på tillsyn av marknadsföring som sker via influencers, där marknadsföring riktad till barn och unga bör ges en framträdande plats, såväl vid tillsyn som vid andra åtgärder. Principiellt viktiga frågor bör drivas rättsligt eftersom en effektiv tillsyn förutsätter en väl utvecklad rättspraxis där befintligt regelverk har tolkats och tillämpats utifrån aktuell teknik och marknadsföringsform […]. Konsumentverket ser … behov av att fortsätta lämna information och utveckla sitt stöd till aktörer inom branschen samt löpande föra dialog med branschföreträdare i syfte att förstärka de initiativ av självreglering som sker på området. Vid sidan av myndighetens informations- och tillsynsinsatser behöver branschens aktörer ta ett betydligt större ansvar, än vad som nu sker, för att själva informera sig om det regelverk de har att förhålla sig till och säkerställa att överträdelser inte sker. Sist men inte minst anser Konsumentverket det viktigt att informationsinsatser riktade till barn och unga i syfte att höja deras reklamkunskaper fortsätter. Där har skolan en viktig roll att spela.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är viktigt att det är tydligt hur marknadsföringsreglerna i spellagen ska tolkas och att det finns en effektiv tillsyn över att reglerna följs. Utskottet välkomnar därför bl.a. de allmänna råd om marknadsföring som Konsumentverket tagit fram och som ska göra det lättare för spelbolag med svensk licens att tolka och följa reglerna samt de riktlinjer för marknadsföring som Sper tagit fram för sina medlemmar. Utskottet välkomnar också att det spelpolitiska målet har justerats så att även spelarnas behov av tydlig information vid köp av spel omfattas i målet. Tydlig information är en central del av konsumentskyddet och kan bidra till ett ansvarsfullt spelande och minska riskerna för spelproblem. Utskottet anser inte att motionärernas förslag bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna 2025/26:2309 (S) yrkandena 1–3, 2025/26:3015 (KD), 2025/26:3016 (KD), 2025/26:3459 (S) yrkande 87 och 2025/26:3505 (MP) yrkande 7 avstyrks.

Motionen

Mathias Bengtsson (KD) föreslår i motion 2025/26:3111 ett tillkännagivande om att införa en förlustgräns för spelande så att ett tak sätts för hur mycket en enskild spelare kan förlora under ett år.

Bakgrund

Enligt spellagen ska spelaren i samband med spel aktivt ange och bekräfta sin insats. Vid onlinespel ska spelaren ange en övre gräns för sina insättningar och vid spel på värdeautomater ska spelaren i stället ange en förlustgräns (14 kap. 6 och 7 §§ spellagen). 

En licenshavare ska enligt spellagen säkerställa att sociala och hälsomässiga hänsyn iakttas i spelverksamheten för att skydda spelare mot överdrivet spelande och hjälpa dem att minska sitt spelande när det finns anledning till det (omsorgsplikt). I omsorgsplikten ingår att motverka överdrivet spelande genom fortlöpande kontroll av spelbeteende (14 kap. 1 § spellagen). Spelinspektionen har tagit fram en vägledning med exempel på hur tecken på överdrivet spelande kan identifieras och vilka åtgärder Spelinspektionen förväntar sig att licenshavaren vidtar när spelare uppvisar tecken på överdrivet spelande.

I Spelinspektionens vägledning för omsorgsplikt anges bl.a. följande:

I spellagen läggs stor vikt vid den så kallade omsorgsplikten. Den innebär bl.a. att licenshavaren ska följa spelarens spelbeteenden för att vid behov begränsa spelandet. I förlängningen kan licenshavaren behöva tillämpa restriktioner och tillträdesbegränsningar för att skydda spelare mot överdrivet spelande. Ett exempel på en restriktion kan vara att undanta personer med misstänkt eller konstaterat problemspelande från utskick av marknadsföring. Ett annat exempel på restriktion kan vara att begränsa en spelares insättningsgräns eller begränsa spelarens speltid.

Spelinspektionen fick ett regeringsuppdrag att följa upp utvecklingen av spelandet och spelproblemen på spelmarknaden och lämnade i oktober 2023 en slutredovisning. För att skydda spelare föreslog Spelinspektionen i redovisningen att regeringen bör överväga möjligheten till en reglering som innebär att vinster över 10 000 kronor automatiskt förs över till spelarens bankkonto. Spelinspektionen angav att de noggrant kommer att följa utvecklingen och ett eventuellt framtida behov av ett centralt register över insättnings- och tidsgränser. Regeringen har inte tagit ställning till förslaget. 

Vidare innehåller den svenska spelregleringen ytterligare skydds-mekanismer, såsom spelpaus och kreditförbud. Alla dessa skyddsmekanismer är avsedda att begränsa negativa ekonomiska och sociala konsekvenser av spelande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det för vissa spel finns regleringar för insättningar och förluster, en spelare ska t.ex. vid onlinespel ange en övre gräns för sina insättningar och vid spel på värdeautomater ange en förlustgräns. Dessutom har licenshavare enligt spellagen en omsorgsplikt för att skydda spelare mot överdrivet spelande. Utskottet vill betona att det är viktigt att omsorgsplikten efterlevs. Utskottet anser inte att motionsyrkandet i dagsläget bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker motion 2025/26:3111 (KD).

Motionen

Björn Wiechel m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2025/26:3459 yrkande 90 ett tillkännagivande om att utveckla möjligheten att stänga av sig själv från spel via Spelpaus och att man ska se över frågan om att identifiera sig med bank-id vid spel.

Bakgrund

En spelare kan via spelpaus.se (det nationella självavstängningsregistret) stänga av sig från allt licensierat spel som kräver registrering enligt spellagen. Spelare och andra enskilda kan stänga av sig under viss tid i en, tre eller sex månader eller tills vidare. En avstängning under viss tid går inte att ångra. En tillsvidareavstängning kan inte hävas förrän efter tolv månader. Om en tillsvidareavstängning inte hävs efter tolv månader fortsätter avstängningen att gälla.

I budgetpropositionen för 2026[10] ökades anslaget 14:1 Spelinspektionen med 2 miljoner kronor för att bl.a. utveckla spelpaus.se.

Spelinspektionen har i sin verksamhetsplan för 2026–2028 angett följande om spelpaus.se:

Myndigheten kommer att arbeta med att tillse att systemet är robust, säkert och användarvänligt. Utvecklingen av det nationella självavstängningsregistret Spelpaus.se fortgår. En ny kortare avstängningsperiod (10 dagar) har tagits fram under hösten 2025 och denna kommer att implementeras i Spelpaus.se under 2026. Spelinspektionen ska även verka för en ökad kännedom om självavstängningsregistret Spelpaus.se.

I spellagstiftningen finns krav på att spelare måste identifieras, men det finns ingen bestämmelse som föreskriver att detta ska ske med just bank‑id. I spellagen anges att en licenshavare ska registrera den som vill delta i spel. Endast fysiska personer som är bosatta eller stadigvarande vistas i Sverige får registreras för onlinespel. Vid registreringen ska spelaren uppge namn, adress och personnummer eller motsvarande. Licenshavaren ska kontrollera spelarens identitet på ett betryggande sätt genom en tillförlitlig elektronisk identifiering eller motsvarande (12 kap. 1 och 2 §§ spellagen).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att Spelinspektionen i sin verksamhetsplan för 2026–2028 anger att myndigheten arbetar med att se till att självavstängnings­registret spelpaus.se är robust, säkert och användarvänligt samt att utvecklingen av registret fortsätter. Med hänsyn till det och till att alla spelare redan i dag måste identifiera sig vid spel online avstyrker utskottet motion 2025/26:3459 (S) yrkande 90.

Motionen

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3183 yrkande 25 ett tillkännagivande om att undantagen ska upphöra för restaurangkasinon inom licenspliktig spelverksamhet. Motionärerna påtalar behovet av en reglering av restaurangkasinon som har en mycket omfattande verksamhet utan att omfattas av samma regelverk som andra kasinon eller annan spelverksamhet. Det innebär enligt motionärerna ett betydligt sämre konsumentskydd än för andra spelverksamheter, t.ex. när det gäller avstängning eller registrering av spelare. Det är enligt motionärerna inte rimligt att en så tydlig del av spelmarknaden ska sakna en sådan reglering.

Bakgrund

Kasinospel på restaurang går under licensen landbaserat kommersiellt spel och får finnas på restauranger med serveringstillstånd enligt alkohollagen. Av spelförordningen (2018:1475) framgår att licens för kasinospel får bara omfatta roulett-, kort- och tärningsspel. Den som har licens för restaurangkasino ska även anmäla och få spelplatsen prövad av Spelinspektionen innan spel får bedrivas. För att få spela på restaurangkasino måste man vara 18 år. Värdet av en insats i ett roulett- eller tärningsspel får uppgå till högst 1/2 000 prisbasbelopp för varje vinstmöjlighet. Värdet av en vinst i ett sådant spel får uppgå till högst 1/67 prisbasbelopp för varje vinstmöjlighet. Värdet av en insats i ett kortspel som inte tillhandahålls i turneringsform får uppgå till högst 1/200 prisbasbelopp för varje vinstmöjlighet. Värdet av en vinst i ett sådant spel får uppgå till högst 1/133 prisbasbelopp för varje vinstmöjlighet.

Spelinspektionen har i sin senaste bedömning av riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism på spelmarknaden framfört att risken när det gäller s.k. restaurangkasinon inte längre är låg. Mot denna bakgrund har Spelinspektionen inlett ett föreskriftsarbete för att se över undantagen från kravet på tillämpning av penningtvättsregelverket samt registrering av spelare och ombud.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar likt motionärerna att de s.k. restaurangkasinona bedriver en inte obetydlig verksamhet och omfattas av en särskild licens med ett särskilt regelverk. Utskottet anser inte i dagsläget att motionsyrkandet bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida men avser att följa frågan och detta mot bakgrund av att Spelinspektionen i sin senaste bedömning av riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism på spelmarknaden angett att risken när det gäller s.k. restaurangkasinon inte längre är låg. Motion 2025/26:3183 (C) yrkande 25 avstyrks.

Motionen

Björn Wiechel m.fl. (S) framhåller i kommittémotion 2025/26:3459 yrkande 82 att medlemskapet för Svenska e-sportförbundet i Riksidrottsbundet har lett till en rad positiva aspekter när det gäller stöd och tävlingar. Motionärerna påtalar dock att det bör uppmärksammas att det finns en viss problematik kring datorspel som bl.a. Folkhälsomyndigheten har rapporterat om och föreslår ett tillkännagivande till regeringen om att beakta denna spelproblematik.

Bakgrund

På Folkhälsomyndighetens webbplats anges att många spelbolag erbjuder vadhållning på e-sport och att det är vanligt att elever i högstadiet och på gymnasiet satsar pengar på e-sport[11]. I årskurs 9 har 35 procent av de elever som spelat om pengar satsat pengar på e-sport online. Bland eleverna i årskurs 2 på gymnasiet är andelen 29 procent. Enligt Swedish longitudinal gambling study (Swelogs) 2021 är andelen som spelat på e-sport bland dem som spelat om pengar högst bland 16–17-åringar och avtar med stigande ålder.

Spelinspektionen fick 2021 ett regeringsuppdrag (Fi2021/03520) att följa upp utvecklingen av spelandet och spelproblemen på spelmarknaden och lämnade den 31 oktober 2023 en slutredovisning. Av redovisningen framgår bl.a. att skuldsättning och krediter fortsätter att vara ett stort problem. En majoritet av budget- och skuldrådgivarna bedömer att ungefär 10–20 procent av deras ärenden är relaterade till spelskulder och att situationen varit oförändrad under flera år. Enligt Spelinspektionen är det mot bakgrund av ovanstående viktigt att i fortsättningen följa upp utvecklingen av ungas spelande och vid behov vidta åtgärder. Om spel bland unga fortsätter att öka bör regeringen, enligt Spelinspektionen, överväga åtgärder i form av restriktioner som höjd åldersgräns för deltagande i spel om pengar i allmänhet och/eller för kommersiellt onlinespel och vadhållning i synnerhet. Spelinspektionen har noterat att utvecklingen av policyer som gäller spel om pengar är eftersatt på lokal nivå och inte minst på skolor. Det finns därför enligt Spelinspektionen ett behov av att inom ramen för regeringens ANDTS[12]-strategi stödja framtagandet av sådana policyer.

Riksrevisionen lämnade i februari 2026 rapporten Statens arbete mot problem med spel om pengar (RiR 2026:1) och angav bl.a. följande i rapporten:

Riksdagens mål är att de negativa konsekvenserna av överdrivet spelande om pengar ska minska. Men så har inte skett. Spelandet och spelproblem har dessutom ökat bland barn och unga, som är en särskild prioriterad skyddsgrupp. Riksrevisionen bedömer att statens arbete för att minska spelproblem inte är effektivt. Folkhälsomyndighetens och Socialstyrelsens kunskapsstöd om spelproblem håller hög kvalitet, men motsvarar inte kommunernas behov av praktisk vägledning för att upptäcka och förebygga spelproblem, särskilt hos barn och unga. Myndigheternas stöd behöver samordnas mer effektivt. För att motverka det ökande spelandet bland barn och unga behöver Folkhälsomyndigheten utveckla kunskapsstödet med metoder och arbetssätt som i högre grad baseras på beprövad erfarenhet där forskning saknas. Arbetet mot spelproblem behöver också integreras tydligare med det samlade arbetet mot skadligt bruk och beroenden. […] Skolan arbetar redan med att skydda barn och unga från skadligt bruk och beroende. Möjligheterna att minska spelandet bland barn och unga skulle öka om Skolverket inkluderade spelproblem i sitt stöd till skolans arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT).   

Regeringen ska med anledning av rapporten lämna en skrivelse till riksdagen senast den 11 juni 2026.

Utskottets ställningstagande

Målet för spelpolitiken ska bl.a. vara en sund och säker spelmarknad under offentlig kontroll där de negativa konsekvenserna av spelande ska minskas. Utskottet konstaterar att barn och unga är en prioriterad grupp att skydda men att spelandet och spelproblemen bland dem har ökat. Riksrevisionen konstaterar i sin rapport om statens arbete mot problem med spel om pengar att kommunernas behov av praktisk vägledning för att upptäcka och förebygga spelproblem, särskilt hos barn och unga, inte tillgodoses. Riksrevisionen konstaterar vidare att Folkhälsomyndighetens och Socialstyrelsens stöd behöver samordnas mer och att Skolverket behöver inkludera spelproblem i sitt stöd till skolans arbete mot alkohol, dopning och tobak (ANDT). Utskottet anser likt motionärerna att problematik kring barn och ungas spelande måste tas på stort allvar, men anser att regeringens ställningstagande till Riksrevisionens rapport inte bör föregripas och avstyrker därför motion 2025/26:3459 (S) yrkande 82.

Motionen

Anna Lasses (C) föreslår i motion 2025/26:1102 yrkande 1 ett tillkännagivande om att regeringen ska se över och förenkla reglerna och licensförfarandet för ideella föreningar och klubbar som vill anordna pokerturneringar med låga insatser. I samma motion yrkande 2 föreslår motionären ett tillkännagivande till regeringen om att i samband med denna översyn även göra en inventering för att se om liknande regelförenklingar kan göras för fler ideella föreningar och klubbar som har liknande verksamhet. Motionären konstaterar att många ideella föreningar, studentorganisationer och kort-klubbar vill arrangera pokerturneringar, inte i vinstsyfte utan som en del av föreningslivet, men att dagens regelverk kräver en spellicens som är bl.a. administrativt tungt.

Bakgrund

I Sverige tillämpas ett licenssystem på spel. Det innebär att alla spelbolag som vill erbjuda spel som poker, kasino, betting och lotterier till svenska spelare måste ha licens för detta. Licenser utfärdas av Spelinspektionen och det är även den myndigheten som utövar tillsyn på marknaden och granskar att de licensierade bolagen uppfyller villkoren för licensen och följer spellagen.

På Spelinspektionens webbplats anges följande:

Pokerturnering på spelplats

Poker kan spelas i form av en turnering bestående av 8-48 spelare som spelar om en gemensam pott bestående av avgifter som deltagarna betalat. Det får högst vara två turneringar per dag. Värdet av varje spelares insats i en kortspelsturnering får uppgå till högst 1/40 prisbasbelopp. Vinstpotten i en kortspelsturnering ska till minst hälften bestå av spelarnas insatser. Endast personer som fyllt 18 år vistas på spelplatsen.

Årlig landbaserad pokerturnering

En licenshavare med licens att tillhandahålla kasinospel online får ensam eller tillsammans med en eller flera sådana licenshavare ges licens att tillhandahålla en årlig landbaserad turnering i kortspel. Antalet spelare får då uppgå till högst 10 000 personer.

Värdet av varje spelares insats i en sådant årlig kortspelsturnering får uppgå till högst 1/8 prisbasbelopp. För sådant spel gäller även att högst 25 procent av vinstpotten får tillfalla en enskild spelare och att högst 20 procent av insatserna får användas för att täcka licenshavarens kostnader för spelet.

För närvarande finns det enligt Spelinspektionen endast en licenshavare med licens för poker i turneringsform (9 kap. spellagen). Som mest har det funnits fyra licenshavare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att motionsyrkandena bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därmed motion 2025/26:1102 (C) yrkandena 1 och 2.

Utskottets ställningstagande

De motionsförslag som tas upp i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden i betänkandena 2022/23:KrU7, 2022/23:KrU11, 2023/24:KrU6, 2023/24:KrU9, 2024/25:KrU3 och 2024/25:KrU11.  

Riksdagen avslog motionsyrkandena i enlighet med utskottets förslag.

Utskottet ser inte någon anledning att nu på nytt pröva frågorna i de motionsyrkanden som tas upp i bilaga 2 och avstyrker därför dessa yrkanden.

Reservationer

 

Ställningstagande

Idrotten har en unik förmåga att förena människor, bygga gemenskap och skapa framtidstro. För oss är det en självklarhet att alla barn och unga – oavsett bakgrund, bostadsområde eller föräldrars plånbok – ska ges möjlighet att delta i en meningsfull fritid. Vi satsar 100 miljoner kronor årligen på att stärka idrottsrörelsens närvaro där behoven är som störst. Men till skillnad från regeringens modell vill vi inte låsa fast stödet vid polisens lista över utsatta områden. Vi menar att idrottens stöd ska styras utifrån socioekonomiska förutsättningar och idrottsdeltagande. Därför riktar vi resurser till de områden och orter där barn och ungas möjligheter till idrott i dag är som mest begränsade. Det kan vara i storstädernas förorter, men också i mindre orter där föreningslivet kämpar för sin överlevnad. Vår målsättning är att få fler barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden att delta i föreningsledd idrott, att stärka den lokala idrottens närvaro på lång sikt och inte bara i korta projekt, att utbilda fler ledare och tränare från de egna områdena så att unga får förebilder nära sig, att minska skillnader i idrottsdeltagande mellan barn från olika bakgrunder och att skapa trygga mötesplatser där flickor och pojkar, nyanlända och etablerade ges samma chans att delta.

Vi anser också att den generella fysiska förmågan hos befolkningen bör utredas. Vi menar att det är angeläget för vår totalförsvarsförmåga att vi har en befolkning som är i tillräcklig fysisk form. Utredningen syftar till en bredare totalförsvarsansats än att enbart förse förbanden med värnpliktiga i fysisk form.

 

Ställningstagande

Alla barn och unga behöver få tillgång till idrott, kultur och civilsamhället i stort. Det får inte hindras av att man exempelvis har långt avstånd till aktiviteterna, att man har någon funktionsnedsättning eller att familjen har knappa ekonomiska resurser. Idrottsaktiviteter och andra fritidssyssel­sättningar kan ha så stor betydelse för många unga. De bidrar med hälsa, gemenskap och en bättre förståelse för hur samhället fungerar. För vissa fungerar också dessa verksamheter som en fristad från skolans krav eller från mindre gynnsamma hemförhållanden eller umgängeskretsar. Jag anser att det behövs fler insatser och metodutveckling för att ge alla barn och unga dessa positiva, utvecklande och stärkande upplevelser som också kan skydda mot utanförskap av olika slag.

 

Ställningstagande

Miljöpartiet vill att stödet till idrottsrörelsen ska höjas och fortsätta stärkas på lång sikt, och det är särskilt viktigt att stödet till barn- och ungdoms­organisationer höjs och permanentas på en hög nivå. En stark och ansvarsfull politik för idrottsrörelsen är anser jag en politik som säkrar förutsättningarna för tillgång till idrott för alla. Det är särskilt viktigt att barn och unga har rättvisa möjligheter att utöva idrott. Det är också viktigt att stärka insatserna för att alla barn och unga tidigt i livet ska få möjlighet till rörelse och idrott som ett naturligt inslag i uppväxten, både i skolan och på fritiden. Ett brett utbud av fritidsaktiviteter är viktigt för att ta vara på alla barns intressen, stärka folkhälsan i alla åldrar och arbeta förebyggande mot segregation och utanförskap. Jag ser positivt på riktade insatser för idrottsverksamhet i områden med lägre socioekonomisk status. Det är viktigt att regeringens pågående satsning för att utveckla idrottsverksamhet främst för barn och unga i utsatta områden görs långsiktigt, med stöd till ledare och goda strukturer för föreningslivet att kunna verka på sikt. Enligt två undersökningar som Riksidrottsförbundet presenterade i december 2024 har kostnaden för ett barns eller en ungdoms huvudidrott ökat med 68 procent sedan 2009. Det är inte alla familjer som har möjlighet att hänga med i denna kostnadsutveckling, vilket gör att inte alla barn och ungdomar kan ägna sig åt idrott på sin fritid. Det är en utveckling som jag anser måste brytas.

 

Ställningstagande

Det råder brist på anläggningar i flera delar av landet. Många kommuner har ett stort behov av att renovera och bygga nya idrottshallar, simhallar och andra byggnader och miljöer för idrott. Det är också brist på kunskap och samordning kommuner emellan. För att stimulera byggande genomförde den socialdemokratiskt ledda regeringen en samordningssatsning på 80 miljoner kronor och utökade Centrum för idrottsforsknings uppdrag. Detta är dock inte tillräckligt. Kommunerna efterfrågar möjlighet till delfinansiering för nybyggnation och renovering av anläggningar. Mot bakgrund av detta menar vi att regeringen bör beakta behovet av renovering och nybyggnation av idrottsanläggningar.

 

Ställningstagande

På statlig nivå finns inget ansvar för anläggningar för idrottande. Kommuner, föreningar och privata aktörer kan äga och sköta anläggningarna och hos Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) finns ambitionen att samla siffor för de delar som kommunerna bidrar till i någon form. De senaste 25 åren har befolkningen ökat med en miljon, men antalet lokaler för idrottande har inte ökat i samma takt. I Riksidrottsförbundets (RF) kommunenkät (2024) svarade två av tre kommuner att bristen på idrottsanläggningar begränsar möjligheterna för barn och ungdomar att idrotta. I våra nordiska grannländer har man på olika sätt samlat kunskap om idrotten och kompetensen i byggandet. I Danmark har man skapat en fond, Lokale og anlaegsfonden (LOA), där expertis går in med kunskap när föreningar och kommuner vill bygga om eller bygga nytt och gör sedan utvärderingar för att kunna sprida resultaten i hela landet. Vänsterpartiet har länge efterfrågat en liknande funktion i Sverige. Hos Centrum för idrottsforskning har det bildats ett Center för idrotts- och friluftsanläggningar som ska samla in och ta fram ny kunskap. Nästa steg behöver vara stöd och direkt praktisk rådgivning till de som ligger i startgroparna för att planera nya lokaler eller annan typ av anläggning. Jag föreslår att detta center, likt det danska, också ska få en budget för att bidra med nationellt ekonomiskt stöd till de lokala byggprojekten. Jag anser att det är önskvärt att den funktion som ska ge vägledning och processtöd även har medel att bidra med för själva byggprojektet. Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att se över möjligheterna att inrätta ett anläggningsbidrag till kommuner och föreningar kopplat till Center för idrotts- och friluftsanläggningar och avsätta resurser för detta. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Barn och unga behöver fler vägar in i rörelse, natur och skapande. Idrottsrörelsen lyfter fram vikten av gemensamma arenor för att locka fler till fysisk aktivitet. Idrottsrörelsen, friluftslivsrörelsen och kulturorganisationer framhåller att samverkan över sektorsgränser är avgörande för att nå fler barn och unga. Genom initiativ där idrottsföreningar, kulturinstitutioner och friluftsorganisationer samverkar kan nya mötesplatser skapas. Det kan handla om rörelse till musik, naturvandringar med inslag av berättande eller kombinationer av idrott och skapande verksamhet. På så vis nås fler, barriärer rivs och barn som annars riskerar att stå utanför får möjlighet att delta. Jag vill att regeringen tar initiativ till satsningar som främjar samverkan mellan idrott, kulturinstitutioner och friluftsorganisationer för att skapa gemensamma aktiviteter för barn och unga.

 

Ställningstagande

En god folkhälsa med rörelse, idrott och friluftsliv behöver väl fungerande och genomtänkta platser över hela landet – i städer, i mindre orter och på landet. För att få fart på tillskapandet av dessa arenor behövs en nationell anläggningsfond som även kan fungera som en kunskapsnod för att ge kommunerna bättre stöd i planering och byggande av fler, modernare, mer tillgängliga och hållbara anläggningar. Bristen på tider i hallar och anläggningar begränsar idrottsrörelsens möjlighet att växa och ta emot fler barn, unga och äldre som vill börja idrotta. Många av landets idrottsanläggningar är i stort behov av renovering, och nya sätt att idrotta och röra sig ställer krav på nybyggnation och mer moderna anläggningar. En förlaga finns bl.a. i Danmark där en särskild fond, lokal- och anläggningsfonden (LOA), har inrättats för att stötta innovativa projekt inom anläggningsområdet. Fonden fungerar såväl som en kunskapsförmedlare som en utvecklingsfond för framtidens hållbara fritidsliv. Uppdraget till Centrum för idrottsforskning (CIF) att upprätta och driva en kunskapsplattform för anläggningar och utemiljöer för idrott och fritid behöver följas upp. För att stärka den nationella samordningen bör även ytterligare insatser övervägas. Exempelvis förordar Riksidrottsförbundet en nationell samordnare, och såväl Boverket som CIF lyfter fram avsaknaden av en nationell strategi. Jag anser också att möjligheterna till spontanidrott måste förbättras. Det ska finnas tillgång till öppna idrottsplaner, motionsspår, skateboardramper eller annat som gör det lätt att röra på sig där människor bor och som inte upplevs som exkluderande utan utformas inkluderande och är tillgängliga för alla.

 

Ställningstagande

Föreningslivets och det civila samhällets insatser är viktiga för att öka motståndskraften brett i samhället. Det är också viktigt att alla barn och unga ges reella möjligheter till en god och organiserad fritid med kvalitativa aktiviteter. Vi anser att det bör tas fram ett ledarskapsprogram som garanterar fler utbildade ledare och fler aktiviteter särskilt riktat mot eftersatta bostadsområden.

 

Ställningstagande

Människor med funktionsnedsättning upplever ofta bristande tillgänglighet och få valmöjligheter inom idrotten och friluftslivet. Möjligheterna att delta i parasport och tillgången till fritidshjälpmedel är ojämlik. Det är kommunerna som beviljar färdtjänst och många godkänner inte det i idrottssammanhang och inte heller ledsagare eller inköp av hjälpmedel. Även när det gäller tillgängliga anläggningar, tillgång till utrustning och utbildning av ledare och tränare är behoven stora. Förebilder är viktiga och elitidrottare inom parasport behöver stabila ekonomiska förutsättningar. Jag anser att regeringen i samråd med idrotten och funktionshinderrörelsen ska ta fram en konkret plan för att undanröja praktiska och strukturella hinder för deltagande i parasport på olika nivåer.

 

Ställningstagande

Idrotten ska vara till för alla, men i dag finns det många hinder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna idrotta på jämlika villkor. Det kvarstår stora utmaningar för att göra den svenska idrottsrörelsen jämlik och inkluderande. Det borde vara en självklarhet och vinsterna är många. Jag vill se en mer offensiv politik för att underlätta tillgången till idrott och fysisk aktivitet för personer med fysiska och intellektuella funktionshinder och stärka parasporten och rätten till idrott för alla. För det krävs ett helhetsperspektiv där insatser görs inom olika politikområden. Det ekonomiska stödet till parasporten behöver också ses över och stärkas. Personer med intellektuella funktionsvariationer tillhör en grupp som hamnat särskilt långt ifrån. I december 2024 arrangerade Parasport Sverige Heja Speciell-dagen som var början på ett helt år med satsningar där målet är att skapa bättre förutsättningar för personer med intellektuell funktionsnedsättning att komma i rörelse. Jag ser det som mycket positivt och anser att resurser bör tillföras för att satsningen ska få stort genomslag.

 

Ställningstagande

Fallolyckor är ett av samhällets stora folkhälsoproblem. En av de mest utsatta grupperna är äldre och den gruppen är kraftigt överrepresenterad i olycksstatistiken. När någon ramlar kan det få stora konsekvenser, och för individen och anhöriga skapar det stort lidande och för vården och samhället skapar det stora kostnader. Forskning visar dock att träning och rörelse kan göra stor skillnad. Idrottsrörelsen och föreningslivet har här en viktig roll att spela. Genom att bättre ta tillvara idrottens möjligheter kan vi förebygga olyckor, minska lidande och spara resurser i vården. Jag anser att idrott och fysisk aktivitet i större utsträckning ska användas som verktyg för att förebygga fallolyckor.

 

Ställningstagande

I takt med att vi blir allt äldre växer också behovet av fysisk aktivitet för att motverka kroppens nedbrytning och minskad muskelmassa. Rörelse för äldre kan främjas genom att exempelvis anpassa redskap och idrottsplatser samt genom riktade verksamheter, såsom gåfotboll, och att tilldela äldre särskilda träningstider på gym. Fysisk aktivitet hos äldre bidrar till att höja livskvaliteten och kan även bryta ensamhet.

 

Ställningstagande

Svensk elitidrott står sig stark. Vi når internationella framgångar, men en baksida är att det inom många idrotter i dag är svårt att leva på sin elitkarriär och att kombinera elitidrottande med utbildning eller jobb. Det är viktigt att vi erbjuder våra svenska elitidrottare bästa möjliga förutsättningar för att lyckas i sina karriärer och i sitt viktiga arbete som ambassadörer för idrott och rörelse för alla. Tyvärr lever många elitidrottare under knappa förhållanden, vissa även under existensminimum, och står helt eller delvis utanför de svenska trygghetssystemen. För att fler idrottare ska kunna satsa på sin sport behöver det ekonomiska stödet till idrotten öka. Utbildningskedjan för idrottare från grundskola till högskola behöver värnas och vi behöver se över och förbättra möjligheten att kombinera elitidrott med studier på högre nivå. Ett arbete behöver också göras för att se över hur elitidrottare på ett bättre sätt kan kombinera en yrkeskarriär med sin elitidrottssatsning. Förslag på hur hinder i regelverk eller ekonomiska förutsättningar kan undanröjas bör tas fram i nära samverkan med idrottsrörelsen.

 

Ställningstagande

Att kunna simma skapar trygghet, räddar liv och öppnar dörrar till föreningsidrott och friluftsliv. Det handlar om att kunna delta i samhället – i bad, båtliv, skolutflykter, sommarläger och vardagsmotion. Trots att simning är en del av läroplanen och ett krav för godkänt i idrott och hälsa, lämnar tusentals elever varje år årskurs 6 utan att ha lärt sig simma. Det är oacceptabelt. Jag anser att fler barn, oavsett bakgrund eller bostadsort, ska få rätt förutsättningar att bli trygga i och vid vatten. Därför bör regeringen ta fram en nationell strategi för simkunnighet och badsäkerhet. Syftet ska vara att samordna insatser, sprida kunskap och stärka skolornas och kommunernas förmåga att arbeta långsiktigt med simundervisning. Det offentliga klarar inte detta ensamt. I hela landet spelar föreningslivet en avgörande roll. Simklubbar, ideella simskolor, livräddningsorganisationer och eldsjälar ger barn tillgång till kunskap, gemenskap och trygghet – ofta där skolan eller kommunen inte förmår. Det är en styrka jag anser att vi ska bygga vidare på. Regeringen bör därför främja samverkan mellan skolor, kommuner och civilsamhällets aktörer – t.ex. genom vägledning, nationella samverkansmodeller och spridning av goda exempel. Det krävs inte nya bidragsmodeller eller detaljstyrning, utan bättre förutsättningar att arbeta tillsammans.

 

Ställningstagande

En stor del av idrottens utsläpp kommer från transporter mellan idrottstävlingar, ofta långväga. Men även från besökare och publik. För att minska idrottens och sportens klimatavtryck behöver ett stärkt samarbete ske mellan regering, myndigheter, regioner, kommuner och idrottslivets organisationer. Ett arbete behöver göras såväl i de kommunala och regionala planerna som hos idrottsföreningarna för att miljövänliga resor och kollektivtrafik ska användas i högre utsträckning.

 

Ställningstagande

Hästsporten har en stark ställning i Sverige. Genom beredskapssatsningar efter andra världskrigets slut där man med statliga stöd omvandlade de militära anläggningarna till privata eller kommunala ridanläggningar för allmänheten kom ridskolor att bli alltmer utbredda och populära över hela landet. Det är ett arv och en tillgång för såväl beredskap som föreningsliv och folkhälsa som vi behöver ta till vara och värna. Tyvärr har många anläggningar hunnit bli slitna och nedgångna. Medel saknas för underhåll och utveckling. Och de aktiva får betala höga kostnader för att få tillgång till sin idrott. Möjligheterna till intäkter är också begränsade för föreningarna. Det är ett systemfel. Till skillnad från många andra idrotter, som fotboll, friidrott och hallsporter, ansvarar kommunerna sällan eller aldrig för ridanläggningarnas skötsel och underhåll. Anläggningarna behöver därför komma in i statistiken över idrotts­anläggningar, och kommunerna eller föreningarna bör kompenseras med resurser för skötsel. Ett annat hinder är att ridanläggningarna ofta är placerade långt ifrån bostadsområdena. För att man ska kunna ta sig till stallet och ridlektionerna behöver kollektivtrafiken på landsbygden förbättras, och nya anläggningar behöver på ett smartare sätt anpassas för att kunna planeras in i tätorternas stadsutveckling. Här kommer anläggningsfonden att kunna bidra positivt. 

 

Ställningstagande

Svensk fotboll är en folkrörelse som engagerar hundratusentals människor – i städer och på landsbygden, på grusplaner och på stora arenor. Det är också en miljardindustri, där spelarövergångar, agentverksamhet och provisioner blivit en växande del av fotbollens ekonomi. I flera europeiska länder har just agentverksamheten visat sig vara en arena där organiserad brottslighet fått fäste. Det handlar om alltifrån penningtvätt vid spelarövergångar till kontroll över unga spelares framtid. I Italien har det statliga antimaffiaorganet Direzione Investigativa Antimafia fått mandat att granska fotbollens ekonomi, eftersom man anser att infiltration av organiserad brottslighet i idrotten är ett direkt hot mot samhällsstrukturen. Samtidigt är agentverksamheten i Sverige i princip oreglerad. Detta öppnar för risker som måste tas på allvar. Vi anser att det är hög tid att ta itu med kriminaliteten inom den svenska idrottsagent­verksamheten. Det är inte supportrarna som är hotet mot svensk fotboll – det är de kriminellas pengar. Vi behöver en nationell tillståndsplikt för agenter där endast agenter med godkänd licens och registerkontroll får verka i Sverige. Vidare bör en offentlig agentförteckning inrättas så att allmänheten, klubbar och spelare kan se vilka agenter som är godkända. Genom detta stärker vi fotbollen, ökar tilliten och skapar en offensiv kamp mot den organiserade brottsligheten.

 

Ställningstagande

För att kunna stärka friluftslivet i praktiken krävs relevant och samlad kunskap. Jag anser att bättre statistik, ökad samverkan mellan myndigheter och ett mer systematiskt kunskapsstöd till kommuner är avgörande för att kunna styra mot ett mer tillgängligt, inkluderande och hållbart friluftsliv. Tillgång till naturen och infrastruktur är en förutsättning för god folkhälsa, jämlikhet och ökat naturengagemang. Ändå är tillgången till friluftsliv långt ifrån jämlik. Barn och unga från familjer med svagare socioekonomiska förutsättningar deltar mer sällan i friluftsaktiviteter, och många saknar vuxna förebilder med friluftsvana. För att de tätortsnära skogarnas värden för friluftsliv och rekreation ska kunna tas till vara krävs friluftsinfrastruktur – som stigar, leder, grillplatser och tillgänglighetsanpassade områden. Jag anser att samtliga länsstyrelser bör ges i uppdrag att, i samverkan med kommunerna, ta fram handlingsplaner och program för att säkra en attraktiv och tillgänglig tätortsnära natur – en modell som redan visat goda resultat i storstadsregionerna.

 

Ställningstagande

Dataspelsbranschen har under de senaste decennierna vuxit från att vara ett fritidsintresse till att bli en av Sveriges mest framgångsrika kultur- och exportnäringar. Branschen har dessutom starka kopplingar till andra kulturuttryck som film, musik, litteratur och berättande. Den skapar arbetstillfällen och exportintäkter och stärker Sveriges position som en kreativ och innovativ nation. Dataspelen är i dag en självklar del av kulturlivet och har stor betydelse för många unga människor. Utvecklingen har dock i stor utsträckning byggt på enskilda företag, ideella krafter och regionala satsningar. Vi anser att staten bör ta ett större ansvar för att säkra infrastruktur, forskning, utbildning och samverkan. Ett viktigt steg vore att etablera ett nationellt dataspelsinstitut, med uppdrag att främja, utveckla och kvalitetssäkra branschen – på samma sätt som Svenska Filminstitutet länge varit en motor för den svenska filmindustrin. Ett sådant institut skulle anser vi bidra till att stärka branschens utveckling, öka professionaliseringen och skapa bättre villkor för både etablerade och nya aktörer. Med rätt politiska beslut kan Sverige befästa och utveckla sin position på den globala spelmarknaden. Ett nationellt dataspelsinstitut skulle gynna både kulturen, näringslivet och samhällsekonomin i stort.

 

Ställningstagande

För att Sverige ska behålla sin ställning och stärka branschen, spelkulturen och innovation och kreativitet kring spelutveckling krävs en nationell samling och strategi. I en rapport från forskningsinstitutet Rise (2023) identifieras fem utmaningar för branschen: kompetensbrist, forskningsluckor, resurser för utveckling, systematiska utmaningar samt bristande förståelse och acceptans för dataspelsbranschen. Flera av utmaningarna, har börjat mötas med åtgärder medan andra behöver offensiva politiska beslut. Rise har själva initierat ett arbete med en nationell strategi och presenterade under hösten 2024 ytterligare en rapport med 17 konkreta rekommendationer. Fördomarna om spelbranschen är fortfarande många och hämmar utvecklingen. Dataspel behöver därför tydligt skrivas in i de offentliga styrdokumenten kring både kulturen, näringsliv och forskning. Regeringens nyantagna KKB-strategi är för tunn och urvattnad. Jag menar att regeringen borde ta initiativ för samordning kring framtagandet av en nationell strategi för dataspel för en växande bransch och ett levande kulturliv kring gaming och datorspel. Förslagsvis kan en sådan strategi utgå från Rise:s rapporter och tas fram i samråd med dataspelsbranschens aktörer, kulturrepresentanter och stödorganisationer på regional nivå samt utbildningsaktörer. Den bör innefatta de delar kring kompetensförsörjning, en liberalare migrationspolitik, resursfördelning och ett stärkande av spelutvecklingens ställning som kulturyttring.

 

Ställningstagande

Polisen och samhället måste stärka sin närvaro i onlinemiljö. De senaste åren har kriminella nätverk, terrorgrupper och extremister av olika slag stärkt sin närvaro i våra barn och ungas oneline-vardag. Vi anser att regeringen måste ta ett samlat ansvar för att bredare bygga upp en motståndskraft mot hat, hot och kriminalitet online genom att arbeta tätare med civilsamhället och branschaktörer i exempelvis dataspelsbranschen.

 

Ställningstagande

Det finns anledning att ta oron för att marknadsföringen har en stark påverkan på bl.a. barn och ungdomar på allvar. Marknadsföringen av spel riskerar dessutom att påverka personer med spelproblem negativt och kan leda till mycket allvarliga konsekvenser för både den enskilde och hans eller hennes närstående. Vi förordar därför på samma sätt som proposition 2021/22:242 ett justerat krav på måttfullhet. Den närmare innebörden av måttfullhetskravet bör även fortsättningsvis utvecklas genom praxis. Det finns dock skäl att i spellagen förtydliga att det vid den helhetsbedömning som ska göras ska särskild hänsyn tas till hur riskfyllt det spel som marknadsförs är. Vi ansluter oss därför till förslaget om att en helhetsbedömning ska göras för att avgöra om marknadsföringen är måttfull. Vid bedömningen ska det särskilt beaktas hur stor risk det aktuella spelet innebär för utvecklande av spelproblem och i vilken utsträckning marknadsföringen riskerar att nå personer under 18 år. 

 

Ställningstagande

Jag anser att reklam för pengaspel bör likställas med reklam för alkohol. Båda bidrar till betydande folkhälsoproblem och drabbar särskilt sårbara grupper. Den aggressiva marknadsföringen av betting, kasino och trav driver på spelberoende, som är en allvarlig sjukdom med stora sociala och ekonomiska konsekvenser. Precis som alkoholreklam bör spelreklam därför förbjudas att riktas mot personer under 25 år för att skydda folkhälsan och minska skadeverkningarna.

 

Ställningstagande

Folkhälsomyndigheten pekar på att det finns ett samband mellan datorspel och problem med spel om pengar, och vissa inslag i datorspel är särskilt problematiska i det perspektivet. Sambandet kan vara viktigt för arbetet med att förebygga problem med spel om pengar. Vi föreslår att möjligheten att stänga av sig själv från spel via Spelpaus utvecklas och att osunda bonussystem förbjuds. Vi uppmanar också regeringen att se över frågan om att man ska identifiera sig med bank-id vid spel.

 

Ställningstagande

Alla typer av kommersiella spel bör vara lika inför lagen. När den nya spelregleringen infördes var restaurangkasinon en verksamhet på tydlig nedgång och ansågs därför inte behöva samma reglering. På senare år har dock utvecklingen vänt och vissa restaurangkasinon har en mycket omfattande verksamhet utan att behöva omfattas av samma regelverk som andra kasinon eller annan spelverksamhet. Det innebär ett betydligt sämre konsumentskydd än för andra spelverksamheter. Exempelvis kan du inte stänga av dig vid problemspelande, och registrering av spelare saknas. Det är inte rimligt att en så tydlig del av spelmarknaden ska sakna sådan reglering. Undantagen i kravställningen för licensinnehavare av restaurangkasinon bör därför anser jag upphöra.

 

Ställningstagande

Svenska e-sportförbundet är sedan Riksidrottsförbundets årsmöte i maj 2023 medlem i Riksidrottsförbundet och e-sport räknas nu som en idrott. Beslutet innebär många positiva aspekter när det gäller stöd och tävlingar.
E-sportförbundets föreningar anordnar event och turneringar, både offline och online, och de arbetar för att främja e-sporten lokalt och skapa en positiv miljö för föreningens medlemmar. Samtidigt är det viktigt att uppmärksamma att det finns en viss problematik kring datorspel som bl.a. Folkhälsomyndigheten har rapporterat om. Vi uppmanar regeringen att beakta dessa frågor.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

 

[1] Prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243.

[2] Prop. 2025/26:1 utg.omr. 17.

[3] Prop. 2025/26:1 utg.omr. 17.

[4] Prop. 2025/26:1 utg.omr. 17.

[5] Prop. 2025/26:1 utg.omr.17.

[6] Skin är virtuella föremål i dataspel som kan säljas vidare på olika plattformar för riktiga pengar. Vid s.k. skinbetting används skins som insättningsmetoder, insatser och/eller vinster i spel som avgörs av slumpen och därmed kan de betraktas som spel om pengar.

[7] En lootlåda är virtuella paket/lådor i spelet där spelaren kan vinna ett slumpmässigt innehåll.

[8] Statens medieråd uppgick den 1 januari 2024 i den nya myndigheten Mediemyndigheten.

[9] Prop. 2025/26:1 utg.omr. 17.

[10] Prop. 2025/26:1 utg.omr. 17.

[11] Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) drogvaneundersökning 2019.

[12] ANDTS står för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel.