Ärendet handlar om att Sverige ska godkänna ett protokoll som ger immunitet och privilegier till Europeiska organisationen för kärnforskning (Cern).
Ska riksdagen godkänna protokollet om immunitet och privilegier för Cern?
Om förslaget godkänns, får Cern vissa fördelar som underlättar deras arbete, och löner för svenska medborgare betalda av Cern kommer att vara befriade från skatt inom vissa ramar.
|
Utbildningsutskottets betänkande
|
Protokoll om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att godkänna protokollet om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning Cern med en reservation som innebär att löner och löneförmåner som betalas av organisationen till svenska medborgare och personer bosatta i Sverige ska vara befriade från svensk inkomstbeskattning endast i den utsträckning som medges av svensk skattelagstiftning. Utskottet ställer sig även bakom förslaget om ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
I propositionen lämnar regeringen även information dels om säkerhetsområdet vid Esrange, dels om utvecklingen av värdskapet för European Spallation Source (ESS).
I betänkandet finns en reservation (M, SD) och ett särskilt yttrande (M).
Behandlade förslag
Proposition 2019/20:49 Protokoll om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning.
Ett yrkande i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Protokoll om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning
Protokoll om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning (M, SD)
Protokoll om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning (M)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Protokoll om privilegier och immunitet för Europeiska organisationen för kärnforskning
Bilaga 4
Skatteutskottets yttrande
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Protokoll om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning |
Riksdagen
a) godkänner protokollet om privilegier och immunitet för Europeiska organisationen för kärnforskning, upprättat den 18 mars 2004, med en reservation som innebär att löner och löneförmåner som betalas av organisationen till svenska medborgare och personer bosatta i Sverige ska vara befriade från svensk inkomstbeskattning endast i den utsträckning som medges av svensk skattelagstiftning,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall,
2. lag om ändring i lagen (2018:1859) om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:49 punkterna 1–3 och avslår motion
2019/20:3449 av Patrick Reslow m.fl. (SD).
Reservation (M, SD)
Stockholm den 2 april 2020
På utbildningsutskottets vägnar
Gunilla Svantorp
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunilla Svantorp (S), Lars Püss (M), Daniel Riazat (V), Robert Stenkvist (SD), Michael Rubbestad (SD), Ida Drougge (M), Karin Enström (M), Juno Blom (L), Christer Nylander (L), Martina Johansson (C), Anna-Caren Sätherberg (S), Hans Ekström (S), Leif Nysmed (S), Maria Strömkvist (S), Thomas Morell (SD), Karolina Skog (MP) och Larry Söder (KD).
I propositionen lämnar regeringen förslag om att riksdagen ska godkänna protokollet om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning. I propositionen lämnas även information dels om säkerhetsområdet vid Esrange, dels om utvecklingen av värdskapet för European Spallation Source (ESS). Ett utkast till propositionen har beretts med Big Science Sweden, Skatteverket, Verket för innovationssystem (Vinnova) och Vetenskapsrådet.
Regeringen har inte inhämtat Lagrådets yttrande. Regeringen anser att lagförslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Regeringens lagförslag återges i bilaga 2. I bilaga 3 återges Protokoll om privilegier och immunitet för Europeiska organisationen för kärnforskning.
Utbildningsutskottet beslutade den 24 januari 2020 att bereda skatteutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen. Skatteutskottets yttrande återfinns i bilaga 4.
Under utskottsbehandlingen har ledamöterna från Moderaterna och Sverigedemokraterna väckt ett yrkande om avslag på propositionen som också behandlas i ärendet.
Regeringen föreslog den 6 mars 1953 att Sverige skulle delta i samarbetet inom den europeiska organisationen för kärnforskning (Cern). Cern upprättades genom en överenskommelse som ingicks den 1 juli 1953. Överenskommelsen ratificerades av Sverige den 18 juni 1954 och konventionen trädde i kraft den 29 september samma år. Inom organisationen samarbetar de europeiska stater som är medlemmar i organisationen för kärnforskning, bl.a. med frågor av rent vetenskaplig och grundläggande karaktär samt annan närliggande forskning. Organisationens laboratorium och dess underjordiska partikelaccelerator och undersökningsutrustning befinner sig på två staters områden, i Schweiz och Frankrike.
År 2004 beslutade Cerns medlemsstater att upprätta ett protokoll om immunitet och privilegier. Genom protokollet ges Cern den immunitet och de privilegier som krävs för att säkerställa att organisationen kan fungera effektivt. Protokollet trädde i kraft den 22 februari 2007. Enligt artikel 23.3 i protokollet är det öppet för anslutning för bl.a. de stater som är parter i konventionen. Enligt artikel 22.2 gäller att inget i protokollet ska förhindra de stater som är parter i protokollet från att ingå andra internationella fördrag med organisationen, genom vilka bestämmelserna i protokollet kompletteras, utvidgas eller effektiviseras. Organisationen har bekräftat att inget hindrar att Sverige ansluter sig till protokollet med en reservation.
Den 14 november 2018 godkände riksdagen förslagen i propositionen Skadeståndsansvar vid sjötransport av farliga och skadliga ämnen (prop. 2017/18:268, bet. 2018/19:CU3, rskr. 2018/19:32). Den ändring av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall som föreslogs i samma proposition har ännu inte trätt i kraft, varför lagförslagen i denna proposition har utformats med hänsyn till detta.
I propositionen föreslår regeringen att riksdagen ska godkänna protokollet om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning Cern med en reservation.
Protokollet innebär bl.a. att organisationen och dess egendomar och personal är okränkbara samt har immunitet mot rättsliga åtgärder och verkställighet i medlemsländer. Vidare innebär protokollet att organisationens tjänstemän och generaldirektör ska beskattas av organisationen för de löner och löneförmåner som betalas ut av organisationen. Dessa löner och löneförmåner befrias från nationell inkomstskatt. Protokollet föreslås godkännas med en reservation som innebär att löner och löneförmåner som betalas av organisationen till svenska medborgare och personer bosatta i Sverige ska vara befriade från svensk inkomstbeskattning endast i den utsträckning som medges av svensk skattelagstiftning. För att protokollet ska bli bindande i Sverige föreslås att riksdagen antar en ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
Regeringen lämnar i propositionen även information dels om säkerhetsområdet vid Esrange, dels om utvecklingen av värdskapet för European Spallation Source (ESS).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner protokollet om privilegier och immunitet för Europeiska organisationen för kärnforskning som upprättades den 18 mars 2004 med en reservation som innebär att löner och löneförmåner som betalas av organisationen till svenska medborgare och personer bosatta i Sverige ska vara befriade från svensk inkomstbeskattning endast i den utsträckning som medges av svensk skattelagstiftning.
Riksdagen antar även regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1859) om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
Jämför reservationen (M, SD) och det särskilda yttrandet (M).
Propositionen
Protokollets huvudsakliga innehåll
I den konvention som trädde i kraft i september 1954 sägs det i artikel IX att det ska avtalas om immunitet och privilegier för organisationen, dess personal och representanter för medlemsstater genom särskilda överenskommelser mellan organisationen och medlemsstaterna. Protokollet om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning som trädde i kraft den 22 februari 2007 är ett sådant arrangemang. Protokollet följer till struktur och innehåll många andra överenskommelser om immunitet och privilegier för internationella organisationer.
Immunitet och privilegier för organisationen
Enligt protokollet ges organisationen rättshandlingsförmåga i Sverige. Organisationens jordområden, byggnader och lokaler ska vara okränkbara liksom dess arkiv och dokument, och organisationen ska åtnjuta immunitet mot rättsliga åtgärder med vissa få undantag. Organisationen ska i den utsträckning som anges i protokollet befrias från direkta och indirekta skatter, tullar och andra avgifter, exempelvis när organisationen anskaffar eller använder exceptionellt dyra förnödenheter eller tjänster. Vidare ska import och export av varor och förnödenheter som görs i organisationens officiella verksamhet eller för dess räkning befrias från samtliga skatter, tullar och andra avgifter som förknippas med import och export.
Immunitet och privilegier för representanter för stater och för organisationens tjänstemän
Immunitet och privilegier för avtalsstaternas representanter beviljas för möten som är sammankallade av Cern. Immuniteten omfattar, förutom personen och i vissa fall medföljande familjemedlemmar, även arkiv, brevväxling, samtal och annan kunskapsförmedling samt den straff- och civilrättsliga jurisdiktionen, om inte organisationen särskilt avstår från immuniteten.
Immunitet gäller förutom organisationen även organisationens tjänstemän. Tjänstemän åtnjuter också privilegier, bl.a. befrielse från inkomstskatt i sitt hemland förutsatt att organisationen beskattar inkomsterna med intern skatt (artikel 10.2 b) och befrielse från inreserestriktioner för egen del och för familjemedlemmar. Generaldirektören åtnjuter samma immunitet och privilegier som beviljas diplomatiska representanter i motsvarande ställning.
Den immunitet och de privilegier som gäller stater, organisationens tjänstemän och generaldirektör beviljas enbart för att säkerställa organisationens verksamhet och självständighet, inte för att tillgodose ifrågavarande personers personliga intressen.
Vissa övriga bestämmelser
Protokollet innehåller också bestämmelser om samarbete och säkerhet och inrymmer även tvistlösningsmekanismer. Vidare anges att protokollet är öppet för anslutning för de stater som är parter i konventionen samt de stater som har ingått ett samarbets- eller associeringsavtal med organisationen. Sverige är part i konventionen och kan därmed ansluta sig till protokollet.
Sverige har inte anslutit sig till protokollet
Sverige är det enda medlemsland som inte signerat protokollet om immunitet och privilegier.
Sveriges bidrag till Cerns budget uppgick 2019 till 298 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,66 procent av de samlade bidragen. Cern använder drygt hälften av budgeten för inköp av material och tjänster från främst medlemsländerna. Vid import av varor och tjänster tillämpar Cern principen om att välja produkter från de företag som erbjuder lägst pris. Regeringen framför att Cerns inköp från Sverige motsvarar ca 0,7 procent av organisationens totala inköp, vilket gör att Sverige av Cern anses som ett mycket dåligt balanserat land.
Även andelen svensk personal vid Cern är lägre än den svenska andelen av medlemsavgiften. En bidragande orsak till detta är att det medför en ekonomisk risk och kan innebära ökade kostnader för organisationen att anställa personer från Sverige. Den s.k. ettårsregeln i svensk skattelagstiftning innebär att om en vistelse utomlands under en anställning varar i minst ett år i samma land, är man under vissa förutsättningar inte skattskyldig för inkomsten även om denna inte beskattas i verksamhetslandet (3 kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen [1999:1229]). Regeln är dock inte tillämplig på personer som väljer att återvända till Sverige efter kortare tid än ett år. Då ett återvändande inte alltid kan förutses är det alltså svårt att i förväg bedöma skattskyldigheten.
Cern har en princip om att alla anställda ska behandlas lika, vilket för Cerns del innebär att organisationen ersätter den anställde för sådan svensk inkomstskatt som tas ut på ersättningen från Cern. Anställning av svensk personal kan därmed innebära en högre kostnad för Cern jämfört med anställning av personal från andra medlemsländer. Vid ett anställningsförfarande där flera personer konkurrerar om en anställning kan detta vara ett argument mot att anställa någon som är skattskyldig i Sverige.
Godkännande av protokollet
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner protokollet om privilegier och immunitet för Europeiska organisationen för kärnforskning med en reservation som innebär att löner och förmåner som lämnas av organisationen till svenska medborgare och personer bosatta i Sverige ska vara befriade från svensk inkomstbeskattning endast i den utsträckning som medges av svensk skattelagstiftning. Protokollet och reservationen återges i bilaga 3.
Som skäl för förslaget framför regeringen bl.a. följande. Sverige har inte anslutit sig till protokollet eftersom Sveriges inställning när det gäller skatteprivilegier för anställda vid internationella organisationer hittills har varit att personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige inte ska medges undantag från beskattning. Syftet med detta är att generellt sett bevara breda skattebaser och undvika ett mer komplicerat skattesystem med många specialregler. Regeringen ser ingen anledning att ändra den bedömningen. Enligt regeringen bör Sverige således inte ansluta sig till protokollet i den del som avser beskattning av löner och löneförmåner som betalas ut till organisationens tjänstemän (artikel 10.2 b i). Om Sverige ska godkänna protokollet bör det därför enligt regeringen göras med en reservation som innebär att löner och löneförmåner som betalas av organisationen till svenska medborgare eller personer bosatta i Sverige ska vara befriade från svensk inkomstskatt endast i den utsträckning som svensk skattelagstiftning medger det. På så sätt påverkas inte Sveriges möjligheter att beskatta löner och förmåner från Cern till svenska medborgare och personer som är bosatta i Sverige. Det betyder att en person som efter att ha anställts vid Cern och som återvänder till Sverige inom ett år, kan komma att beskattas i Sverige, eftersom den s.k. ettårsregeln inte kan tillämpas i dessa fall.
Cern har påpekat att reservationen skulle kunna innebära en ekonomisk fördel för Sverige på bekostnad av andra medlemsstater med hänvisning till Cerns princip om att alla anställda ska behandlas lika. Principen får till konsekvens att organisationen måste ersätta den anställde för den svenska inkomstskatten samtidigt som skatten tillfaller svenska staten.
Regeringen framför att avsikten med reservationen bl.a. är att undvika ett skattesystem med många specialregler, inte att ge Sverige ekonomiska fördelar. Av den anledningen förs diskussioner med Cern om att ingå ett avtal om att Sverige ersätter Cern för de kostnader organisationen kan få till följd av reservationen. Därigenom påverkas inte den svenska skattebasen och Sverige kan ansluta sig till protokollet i dess övriga delar.
Regeringen framför vidare att det är viktigt att Sverige utöver det vetenskapliga utbytet även kan dra nytta av de möjligheter som ett medlemskap ger att exportera utrustning och tjänster till organisationen. I syfte att öka det svenska utbytet av export till organisationen har Vinnova inrättat en funktion, Big Science Sweden, som arbetar med att öka intresset bland svenska företag för att delta i de upphandlingar som Cern gör. Dess arbete kommer att underlättas om Sverige godkänner protokollet.
Sverige ersätter Cern för eventuella merkostnader
För att undvika att Sverige får en ekonomisk fördel gentemot organisationen och andra medlemsländer diskuteras som ovan nämnts att Sverige ersätter Cern för de kostnader som denna reservation kan leda till. Sedan protokollet trädde i kraft 2007 har det inträffat ett fåtal gånger att en svensk anställd valt att återvända till Sverige inom ett år. Kostnaden för organisationen har sammantaget sedan 2007 uppgått till mindre än 1 miljon kronor. Utöver detta har Cern sedan 2011 lånat ut experter till ESS för att bistå i konstruktionen av anläggningen. Kostnaden för organisationen för svensk beskattning av dessa personers inkomster har uppgått till ca 560 000 kronor per år. Det är sannolikt att personal kommer att lånas ut på liknande sätt under hela konstruktionsfasen av ESS.
Eventuella kostnader för att ersätta Cern ska belasta anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer inom utgiftsområde 16 Utbildning och forskning. Förslagen i propositionen medför inte något behov av ytterligare medel i förhållande till vad som har beslutats i budgetpropositionen för 2019 för detta anslag för 2019 och för vad som har beräknats för 2020–2024.
Lagförslaget
Regeringen föreslår att lagen om immunitet och privilegier i vissa fall ska ändras så att den omfattar Europeiska organisationen för kärnforskning (Cern) i enlighet med protokollet av den 18 mars 2004 om privilegier och immunitet för Europeiska organisationen för kärnforskning med en reservation som innebär att löner och löneförmåner som betalas av organisationen till svenska medborgare och personer bosatta i Sverige ska vara befriade från svensk inkomstbeskattning endast i den utsträckning som medges av svensk skattelagstiftning. Lagförslaget återges i bilaga 2.
Som skäl för sitt förslag anför regeringen bl.a. följande. För att protokollets bestämmelser om immunitet och privilegier ska bli gällande i Sverige måste de införlivas med svensk rätt. Frågor om immunitet och privilegier för internationella organ och personer med anknytning till sådana organ regleras i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Enligt protokollet om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning åtnjuter organisationens tjänstemän befrielse från inkomstskatt i sitt hemland förutsatt att organisationen beskattar inkomsterna med intern skatt (artikel 10.2 b i). Enligt regeringen bör immuniteten och privilegierna gälla i den utsträckning som framgår av avtalet men med en svensk reservation som innebär – trots det som anges i artikel 10.2 b i – att löner och förmåner som lämnas av organisationen till svenska medborgare och personer bosatta i Sverige ska vara befriade från svensk inkomstbeskattning endast i den utsträckning som medges av svensk skattelagstiftning.
Säkerhetsområdet i anslutning till Esrange
Utöver vad som angetts i tidigare propositioner bedömer regeringen att säkerhetsområdet i anslutning till Svenska rymdaktiebolagets uppskjutningsplats för höjdraketer kan komma att behöva utvidgas.
Regeringen anger bl.a. följande som skäl för sin bedömning: Den geografiska plats som Svenska rymdaktiebolaget i dag bedriver verksamhet på regleras bl.a. via det s.k. Kirunaavtalet (SÖ 1964:13). Genom avtalet upplät Sverige till dåvarande organisationen för europeisk rymdforskning (European Space Research Organization, Esro) nyttjanderätten till ett markområde i närheten av Kiruna, avsett att användas vid försök med uppskjutningar av höghöjdsraketer (prop. 1962:85 och prop. 1964:69). Försöksplatsen benämndes Esrange. I avtalet finns bestämmelser om att Esrange skulle motsvaras av dels ett basområde att användas som bas för uppskjutning av raketer, dels ett säkerhetsområde att användas som nedslagsområde för de delar av raketer som skjutits upp från basområdet.
År 1972 upphörde 1964 års avtal att gälla och Sverige övertog ansvaret för Esrange och den fortsatta driften (prop. 1972:48) som i dag sköts av Svenska rymdaktiebolaget. Genom ett regeringsbeslut den 30 juni 1972 (Säkerhetsföreskrifter för verksamheten vid ESRANGE, inget diarienummer) beslutades att bestämmelserna om bl.a. säkerhetsområdet och säkerhetsföreskrifter i 1964 års avtal skulle avse Svenska rymdaktiebolaget och bestämmelserna om Sverige skulle avse Länsstyrelsen i Norrbottens län. I beslutet angavs att länsstyrelsen har i uppgift att överväga behovet av ändring av bestämmelserna om säkerhetsområdet och av säkerhetsföreskrifterna. Vidare angavs att om länsstyrelsen finner behov av ändring i dessa avseenden ska länsstyrelsen lämna nödvändiga förslag till ändringar till regeringen.
Under 2018 lämnade Länsstyrelsen i Norrbottens län till regeringen förslag om en utvidgning av säkerhetsområdet av hänsyn till den allmänna säkerheten (U2018/02803/F). Som framgår ovan har säkerhetsområdets hittillsvarande omfattning angetts i proposition 1962:85 (s. 15–16 och 32 samt bilagan). Rymden är en teknikintensiv bransch under stark utveckling. Regeringen anger att säkerhetsområdet i framtiden av hänsyn till den allmänna säkerheten därför kan komma att behöva utvidgas utöver vad som angetts i tidigare propositioner.
Utveckling av värdskapet för European Spallation Source
Regeringen redovisade i skrivelsen En nationell strategi för ESS och den omgivande kunskapsmiljön (skr. 2017/18:262) en nationell strategi med övergripande målsättningar för det svenska deltagandet i och värdskapet för den internationella forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) som nu byggs utanför Lund. En av de målsättningar som redovisas i skrivelsen är att det svenska värdskapet för ESS ska utvecklas utifrån ett helhetsperspektiv i det svenska forsknings- och innovationssystemet. För att uppfylla målsättningen anförde regeringen i skrivelsen att den avser att inrätta ett strategiskt råd som ska utgöra ett rådgivande organ för regeringen i frågor kring ESS. Ett sådant råd har ännu inte inrättats. En annan målsättning i den nationella strategin är att stödja ett koordinerat agerande av svenska aktörer genom en utvecklad nationell samordning. I skrivelsen aviserades att regeringen avsåg att ge Vetenskapsrådet och Vinnova ett gemensamt ansvar för att inrätta ett nationellt ESS-kansli med ett långsiktigt uppdrag att stödja och samordna de svenska insatserna. I enlighet med vad som angavs i skrivelsen har regeringen gett Vetenskapsrådet och Vinnova i uppdrag att inrätta ett nationellt ESS-kansli (U2019/01625/F).
Regeringen framför i propositionen att Vetenskapsrådet nu har gett uttryck för ett behov av en rådgivande expertgrupp med externa parter som kan stödja myndigheternas arbete med att samordna insatserna inom ramen för ESS-kansliet och att bistå Vetenskapsrådet med att utveckla värdskapet för ESS. Sedan en sådan expertgrupp inrättats finns det enligt regeringens bedömning inte behov av att också inrätta ett strategiskt råd i frågor kring ESS då regeringen kan inhämta information från myndigheterna genom sedvanliga myndighetskontakter. Regeringen avser således inte att inrätta ett sådant strategiskt råd som aviserats i skrivelsen. Regeringen avser i stället att ge Vetenskapsrådet i uppdrag att inrätta en rådgivande expertgrupp.
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet har yttrat sig över propositionen i de delar som rör utskottets beredningsområde.
I sitt yttrande framför skatteutskottet att utbildningsutskottet bör tillstyrka förslaget om att godkänna protokollet om privilegier om immunitet för Europeiska organisationen för kärnforskning som upprättades den 18 mars 2004 med en reservation som innebär att löner och förmåner som lämnas av organisationen till svenska medborgare och personer bosatta i Sverige ska vara befriade från svensk inkomstbeskattning endast i den utsträckning som medges av svensk skattelagstiftning. Skatteutskottet anser vidare att utbildningsutskottet bör tillstyrka regeringens lagförslag. Vidare föreslås att utbildningsutskottet avstyrker motion 2019/20:3449 av Patrick Reslow m.fl. (SD).
I yttrandet finns en avvikande mening (M, SD) och ett särskilt yttrande (M).
Skatteutskottets yttrande återfinns i bilaga 4.
Motionen
I kommittémotion 2019/20:3449 av Patrick Reslow m.fl. (SD) föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att regeringen framöver ska godkänna protokollet om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning i sin helhet, utan svenskt undantag. Motionärerna menar att det är viktigt att Sverige snarast får ett avtal på plats. Det är mindre viktigt att genom ett särskilt undantag försvara den svenska skattelagstiftningen.
Utskottets ställningstagande
Sverige har deltagit i samarbetet inom den europeiska organisationen för kärnforskning (Cern) sedan 1953. Medlemskapet har stor betydelse för Sverige på flera områden. Här kan särskilt nämnas det vetenskapliga utbytet samt möjligheten för svenska företag att exportera utrustning och tjänster till organisationen och att i samverkan med Cern utveckla produkter och tjänster för andra marknader. Vidare är Cern en högteknologisk arbetsplats som ger unika möjligheter till erfarenhetsutbyte och lärande för såväl forskare som tekniker och ingenjörer.
Mot denna bakgrund ställer sig utskottet bakom regeringens förslag att godkänna protokollet om privilegier och immunitet för Europeiska organisationen för kärnforskning med en reservation som innebär att löner och förmåner som lämnas av organisationen till svenska medborgare och personer bosatta i Sverige ska vara befriade från svensk inkomstbeskattning endast i den utsträckning som medges av svensk skattelagstiftning. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att anställda vid internationella organisationer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige inte ska medges undantag från beskattning, detta i syfte att bevara breda skattebaser och undvika ett mer komplicerat skattesystem med många specialregler. Utskottet ställer sig även positivt till de pågående diskussionerna med Cern om att ingå ett avtal som innebär att Sverige ska ersätta Cern för de kostnader organisationen kan komma att få till följd av reservationen. Utskottet tillstyrker därmed även regeringens lagförslag. Utskottet noterar även att skatteutskottet i sitt yttrande gör samma bedömning och föreslår att regeringens förslag i propositionen ska tillstyrkas. Utskottet anser därmed att det yrkande om avslag på propositionen som väckts av Moderaterna och Sverigedemokraterna under ärendets beredning inte ska tillmötesgås.
Utskottet noterar även dels att regeringen avser att uppdra åt Vetenskapsrådet att inrätta en rådgivande expertgrupp som ska stödja Vetenskapsrådets arbete inom ramen för ESS-kansliet och utveckla värdskapet för ESS, dels att säkerhetsområdet i anslutning till Svenska rymdaktiebolagets uppskjutningsplats för höjdraketer (Esrange) kan komma att behöva utvidgas.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motion 2019/20:3449 (SD).
|
Protokoll om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning (M, SD) |
av Lars Püss (M), Robert Stenkvist (SD), Michael Rubbestad (SD), Ida Drougge (M), Karin Enström (M) och Thomas Morell (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed avslår riksdagen proposition 2019/20:49 punkterna 1–3 och motion
2019/20:3449 av Patrick Reslow m.fl. (SD).
Ställningstagande
Sverige är det enda medlemsland som ännu inte har anslutit sig till protokollet om privilegier och immunitet för Europeiska organisationen för kärnforskning (Cern). Liksom regeringen framför i propositionen ser vi att det har inneburit flera nackdelar, bl.a. att andelen svensk personal vid Cern är betydligt lägre än vad som motsvarar den svenska medlemsavgiften samt att Sverige inte har sålt högteknologi och andra tjänster till Cern i den omfattning som annars kunde ha gjorts.
Regeringen vill att Sverige ansluter sig till protokollet med ett undantag som innebär att löner och andra förmåner som lämnas till medborgare bosatta i Sverige ska vara befriade från skatt bara i den utsträckning som svensk skattelagstiftning medger. Anledningen är att undvika en flora av specialregler och att behålla en ”bred skattebas”. Det är förståeligt att regeringen vill undvika ett stort antal specialregler inom skattelagstiftningen, men vi anser att det knappast skulle öka floran av skatteregler om Sverige anslöt sig till protokollet utan reservation. Effekten på den svenska skattebasen för det fåtal som i framtiden kommer att arbeta på Cern kortare tid än ett år torde bli ytterst marginell.
Mot denna bakgrund har vi under beredningen av ärendet i utskottet yrkat avslag på propositionen och fullföljer det yrkandet genom denna reservation.
|
Protokoll om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning (M) |
Lars Püss (M), Ida Drougge (M) och Karin Enström (M) anför:
Sveriges roll som ett land med högkvalitativ forskning och innovation ska värnas och utvecklas. Goda villkor för svenska forskare, liksom förutsättningarna för delaktighet i forskningssamarbeten i Europa, är viktiga att trygga. Möjligheterna för svensk personal att arbeta för Cern är betydelsefulla för svensk forskning, varför det är angeläget att Sverige nu skriver under avtalet om immunitet och privilegier. Det saknas tillräckliga skäl för att Sverige ska ges ett undantag i avtalet gentemot andra länder i organisationen, så som regeringen nu föreslår. Den här sortens långtgående ambitioner om att vidga svensk skattelagstiftnings tillämpning bör enligt oss inte gå före Sveriges intresse av att ge våra forskare goda möjligheter och villkor att arbeta i viktiga forskningsorganisationer. Snäva skattepolitiska ambitioner bör inte bidra till att erodera Sveriges förtroende och roll som en viktig samarbetspartner i europeisk forskning. Som framgår av vår reservation anser vi att utbildningsutskottet bör avstyrka propositionen och motion 2019/20:3449 av Patrick Reslow m.fl. (SD).
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen godkänner protokollet om privilegier och immunitet för Europeiska organisationen för kärnforskning upprättat den 18 mars 2004 med en reservation som innebär att löner och löneförmåner som betalas av organisationen till svenska medborgare och personer bosatta i Sverige ska vara befriade från svensk inkomstbeskattning endast i den utsträckning som medges av svensk skattelagstiftning (avsnitt 6).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1859) om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska erkänna protokollet om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning i sin helhet, utan svenskt undantag, och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Bilaga 3
Protokoll om privilegier och immunitet för Europeiska organisationen för kärnforskning
Bilaga 4