Statens långsiktighet i infrastrukturplaneringen ur Jönköpings läns perspektiv

Interpellation 2025/26:553 Statens långsiktighet i infrastrukturplaneringen ur Jönköpings läns perspektiv

av Carina Ödebrink (S)

till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)

 

I Jönköpings län har Region Jönköpings län, kommunerna, näringslivet och Trafikverket under lång tid arbetat tillsammans för att identifiera och prioritera de investeringar som bäst stärker länets och Sveriges utveckling. Arbetet har handlat om att öka kapaciteten för gods- och persontransporter, rusta upp och elektrifiera befintlig järnväg samt genomföra nyinvesteringar som stärker arbetsmarknadsregioner, näringslivets konkurrenskraft och den gröna omställningen.

Jönköpings län är en av Sveriges viktigaste industri-, logistik- och exportregioner. Läget mitt i landet gör länets transportinfrastruktur strategiskt viktig för såväl nationella godsflöden som arbetspendling och kompetensförsörjning.

Regeringen skriver själv i fastställelsebeslutet att det är viktigt att ”underlätta för människors vardag med resor till jobb och utbildning” och att stärka ”förutsättningarna för en effektiv godstrafik som främjar jobb och tillväxt”. Vidare betonas vikten av ”sammanhängande stråk”, regional utveckling och samordning mellan statlig, regional och kommunal planering.

Trots detta väljer regeringen i den nationella planen att plocka bort viktiga järnvägsprioriteringar i Jönköpings och Östergötlands län. Det handlar om projekt som kommuner, regioner och Trafikverket arbetat med under lång tid och där det funnits bred politisk samsyn kring behovet av ökad kapacitet för arbetspendling, gods och regional utveckling.

Kommuner och regioner har lagt stora resurser på planering, markberedskap, regional utveckling och gemensamma prioriteringar utifrån de besked staten tidigare gett. När regeringen nu väljer att bortse från länens högst prioriterade järnvägsinvesteringar väcker det frågor om statens långsiktighet och om tilliten till den nationella infrastrukturplaneringen.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson:

 

1. Regeringen skriver i fastställelsebeslutet att den vill stärka arbetspendling, godstransporter, regional utveckling och sammanhängande transportstråk, men på vilket sätt menar ministern att beslutet att avbryta planeringen av järnvägsinvesteringar som syftar till ökad kapacitet i ett av Sveriges viktigaste gods- och pendlingsstråk bidrar till att uppnå dessa mål?
2. Flera remissinstanser har framhållit att ökad järnvägskapacitet i stråket genom Jönköpings län är viktig för näringslivets transporter, arbetsmarknadsintegration, totalförsvaret och den gröna omställningen, men vilka remissinstanser stödde ministerns och regeringens beslut att avbryta den fortsatta planeringen av dessa investeringar?
3. Vilka konkreta analyser visar att ministerns och regeringens beslut ger större nytta för Sveriges och Jönköpings läns näringsliv, arbetsmarknad och transportsystem än att fullfölja de investeringar som nu tagits bort?
4. Delar ministern uppfattningen att kommuner och regioner som under lång tid följt statens planeringsprocesser, avsatt resurser och anpassat sin planering efter statliga besked rimligen måste kunna förvänta sig en viss förutsägbarhet från statens sida, och om inte – hur ska kommuner och regioner framöver kunna lita på statliga planeringsbesked?