En starkare fondmarknad

Finansutskottets betänkande 2025/26:FiU40

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag. Regeringen föreslår lagändringar som syftar till att stärka konkurrenskraften och motståndskraften på den svenska fondmarknaden. Flera av förslagen är nödvändiga för att anpassa svensk rätt till ändringar i de två centrala EU-direktiven på fondområdet. Lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 juli 2026.

En följdmotion avstyrks.

I betänkandet finns en reservation (C).

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

En starkare fondmarknad

Utskottets ställningstagande

Reservation

Konsumentskydd, punkt 2 (C)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:186 En starkare fondmarknad. Propositionen innehåller förslag till lagändringar som syftar till att stärka konkurrenskraften och motståndskraften på den svenska fondmarknaden. Flera av förslagen är nödvändiga för att anpassa svensk rätt till ändringar i de två centrala EU-direktiven på fondområdet. Lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 juli 2026.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om proposition.

En motion med ett yrkande har väckts med anledning av propositionen. Förslaget i motionen finns i bilaga 1.

 

Utskottets överväganden

En starkare fondmarknad

Propositionen

Den svenska fondmarknaden och dess reglering

En fond är ett sätt att organisera kollektiva investeringar. Fonder har en viktig roll i det finansiella systemet, eftersom de sammanför resurser i form av kapital. Sverige är ett av de länder inom Europeiska ekonomiska samarbets­området (EES) där fondsparande är som vanligast. Privatpersoner och hushåll står för den största andelen av ägandet, men även t.ex. företag och kommuner investerar i fonder.

Regler om fonder och deras förvaltare styrs huvudsakligen av EU-direktiv, som har genomförts i svensk lagstiftning.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), kallat UCITS-direktivet, innehåller grundläggande regler för fondföretag som riktar sig till allmänheten.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010, kallat AIFM-direktivet, reglerar juridiska personer vars normala verksamhet består i förvaltning av en eller flera alternativa investeringsfonder.

Europaparlamentet och rådet har antagit direktiv (EU) 2024/927 av den 13 mars 2024 om ändring av direktiven 2011/61/EU och 2009/65/EG vad gäller delegeringsarrangemang, hantering av likviditetsrisker, tillsynsrapportering, tillhandahållande av förvaringsinstituts- och depåförvaringstjänster samt långivning från alternativa investeringsfonder, i det följande kallat ändringsdirektivet.

Propositionen innehåller förslag till lagändringar som syftar till att stärka konkurrenskraften och motståndskraften på den svenska fondmarknaden. Flera av förslagen är nödvändiga för att anpassa svensk rätt till ändringar i de två nämnda EU-direktiven på fondområdet.

I det följande redovisas några av de mest centrala förslagen i propositionen.

Fondandelar som handlas på en handelsplats

Kravet på att en andel i en värdepappersfond eller en specialfond ska lösas in på begäran av dess ägare ska inte gälla för fondandelar som är upptagna till handel på en MTF-plattform (en multilateral handelsplattform).

En andelsklass i en värdepappersfond eller specialfond ska få vara förenad med villkor om undantag från kravet på att fondandelarna ska lösas in på andelsägarens begäran när andelarna i andelsklassen är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en MTF-plattform.

Inlösen

En andel i en värdepappersfond ska, på begäran av dess ägare, lösas in när fonden är öppen för inlösen. En värdepappersfond ska vara öppen för inlösen minst två gånger varje månad med skäligt mellanrum. En värdepappersfond ska dock få vara öppen för inlösen en gång per månad, om det är motiverat med hänsyn till andelsägarnas intressen. Beräkningen och offentliggörandet av fondandelsvärdet ska ske fortlöpande och minst vid de tidpunkter när fonden är öppen för inlösen. Bestämmelserna om hur ofta en fond ska vara öppen för inlösen ska inte tillämpas på specialfonder.

Ett fondbolag ska få kräva att en fondandelsägare lämnar in sin begäran om inlösen av andelen en viss tid före inlösendagen, dvs tillämpa uppsägningstid. Denna tid ska inte få vara längre än 10 bankdagar. Inlösenlikviden ska betalas ut så snart som möjligt efter att fondandelen har lösts in.

Val av likviditetshanteringsverktyg

Ett fondbolag ska för varje värdepappersfond som det förvaltar välja minst två av vissa verktyg som ska kunna användas i andelsägarnas intresse för att hantera fondens likviditet, t.ex. en på förhand fastställd mekanism som används för att justera fondandelsvärdet genom tillämpning av en faktor (svingfaktor) som återspeglar likviditetskostnaden (svingprissättning). De likviditetshanteringsverktyg som fondbolaget väljer ska vara lämpliga i förhållande till värdepappersfondens investeringsstrategi, likviditetsprofil och inlösenpolicy.

Ett fondbolag ska snarast underrätta Finansinspektionen när det börjar tillämpa något av de valda likviditetshanteringsverktygen om tillämpningen sker på ett sätt som avviker från den verksamhet som normalt sett bedrivs enligt fondbestämmelserna. Fondbolaget ska även snarast underrätta Finans­inspektionen när det inte längre tillämpar sådana verktyg.

Finansinspektionen ska få besluta att ett fondbolag ska senarelägga försäljning och inlösen av andelar i en värdepappersfond eller upphöra med detta. Som förutsättning för ett sådant beslut ska det krävas att fondbolaget har fått tillfälle att yttra sig och att

•       det inträffar exceptionella omständigheter

•       det är i fondandelsägarnas intresse

•       det finns risker för investerarskyddet eller den finansiella stabiliteten.

Långivande verksamhet i alternativa investeringsfonder

Genom ändringsdirektivet införs harmoniserade regler i AIFM-direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) som ägnar sig åt långivning, dvs. ger ut lån i någon utsträckning. Bland reglerna finns krav på begränsningar av finansiell hävstång, förbud mot lån till vissa aktörer och regler som ska motverka vissa risker vid långivningen.

Genomförandet av övriga ändringar i AIFM- och UCITS-direktiven

Genomförandet av övriga ändringar i AIFM- och UCITS-direktiven innebär bl.a. att det införs regler för att möjliggöra för fondförvaltare att tillhandahålla ett bredare utbud av tjänster, t.ex. kreditförvaltning och administration av referensvärden.

Motionen

I kommittémotion 2025/26:4034 av Martin Ådahl m.fl. (C) anförs att en stark fondmarknad förutsätter konkurrens, mångfald och reell konsumentmakt. I motionen föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör, inom ramen för Pensionsgruppen, fokusera på att fortsätta arbetet med att stärka konsument­skyddet och tryggheten utan att kompromissa med den grundläggande valfriheten som gynnar Sveriges pensionssparare.

Kompletterande uppgifter

Socialförsäkringsutskottet behandlade nyligen motioner om pensionssystemet i betänkande 2025/26:SfU13. Socialförsäkringsutskottet hänvisade bl.a. till Pensionsgruppens arbete och ansåg att något tillkännagivande till regeringen inte behövdes med anledning av motionerna. Kammaren biföll utskottets förslag om att avslå motionerna (prot. 2025/26:57 s. 54).

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom propositionens förslag och anser att riksdagen bör anta regeringens lagförslag av de skäl som anförs i propositionen.

När det gäller följdmotionen vill utskottet framhålla att propositionens förslag syftar till att stärka konkurrenskraften och motståndskraften på den svenska fondmarknaden. Utskottet vill också, liksom social­försäkrings­utskottet, hänvisa till Pensionsgruppens arbete. Något tillkännagivande till regeringen är inte motiverat med anledning av motionen, som därmed avstyrks.

Reservation

Ställningstagande

En välfungerande och robust kapitalmarknad är central för Sveriges ekono­miska utveckling, för företagens möjligheter att finansiera investeringar och för hushållens möjlighet att bygga upp ett tryggt och långsiktigt sparande.

En stark fondmarknad förutsätter dock konkurrens, mångfald och reell konsument­makt. Individer och hushåll måste ha möjlighet att välja de sparprodukter som bäst motsvarar deras behov och riskprofil.

Premiepensionen är en av hörnstenarna i det svenska pensionssystemet. Dess syfte är att ge individer möjlighet att genom egna, välinformerade val påverka sin framtida ekonomi. Detta skapar en sund konkurrens mellan fondförvaltare, vilket pressar avgifter och driver fram bättre avkastning till spararna.

Den korrekta vägen framåt är att stärka konsumentskyddet genom träffsäkra åtgärder. Det handlar om att skärpa kraven för att få verka på fondtorget, säkerställa finansiell stabilitet hos aktörerna och förbjuda oseriösa försäljningsmetoder.

Regeringen bör, inom ramen för Pensionsgruppen, fokusera på att fortsätta arbetet med att stärka konsumentskyddet och tryggheten utan att kompromissa med den grundläggande valfriheten som gynnar Sveriges pensionssparare.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag