Ärendet handlar om att skärpa reglerna för hantering av kemiska ämnen som kan användas för att tillverka sprängämnen.
Ska riksdagen anta regeringens förslag om lagändringar för att strama åt användningen av dessa kemikalier?
Om förslaget godkänns, blir det svårare för enskilda att få tag på och använda dessa ämnen i Sverige.
|
Försvarsutskottets betänkande
|
Skärpta regler avseende hanteringen av sprängämnesprekursorer
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om ändring i lagen om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen och lag om ändring i lagen om sprängämnesprekursorer.
I propositionen föreslår regeringen dessa lagändringar med anledning av en ny EU-förordning om sprängämnesprekursorer, dvs kemiska ämnen som kan användas för legitima ändamål men som också missbrukas för att tillverka sprängämnen. EU-förordningen innebär bl.a. att ett antal listade ämnen inte heller i fortsättningen får tillhandahållas till eller införas, innehas eller användas av enskilda.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2021.
En följdmotion har väckts med anledning av propositionen. Utskottet föreslår att yrkandena i följdmotionen avslås.
I betänkandet finns tre reservationer (M, KD).
Behandlade förslag
Proposition 2019/20:154 Skärpta regler avseende hanteringen av sprängämnesprekursorer.
Tre yrkanden i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Skärpta regler avseende hanteringen av sprängämnesprekursorer
Vissa frågor om explosiva varor
1.Översyn av regelverket för explosiva varor, punkt 2 (M, KD)
2.Märkning av kommersiella sprängmedel, punkt 3 (M, KD)
3.Tidigareläggning av uppdrag om explosiva varor, punkt 4 (M, KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Skärpta regler avseende hanteringen av sprängämnesprekursorer |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen,
2. lag om ändring i lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:154 punkterna 1 och 2.
|
2. |
Översyn av regelverket för explosiva varor |
Riksdagen avslår motion
2019/20:3611 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkande 1.
Reservation 1 (M, KD)
|
3. |
Märkning av kommersiella sprängmedel |
Riksdagen avslår motion
2019/20:3611 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkande 2.
Reservation 2 (M, KD)
|
4. |
Tidigareläggning av uppdrag om explosiva varor |
Riksdagen avslår motion
2019/20:3611 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkande 3.
Reservation 3 (M, KD)
Stockholm den 24 september 2020
På försvarsutskottets vägnar
Pål Jonson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Pål Jonson (M), Niklas Karlsson (S), Paula Holmqvist (S), Jan R Andersson (M), Mattias Ottosson (S), Hanna Gunnarsson (V), Jörgen Berglund (M), Kalle Olsson (S), Mikael Oscarsson (KD), Alexandra Völker (S), Allan Widman (L), Caroline Nordengrip (SD), Elisabeth Falkhaven (MP), Alexandra Anstrell (M), Lars Andersson (SD) och Lars Thomsson (C).
Den 1 mars 2013 trädde Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 98/2013 av den 15 januari 2013 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer (här kallad 2013 års EU-förordning) i kraft. Den tillämpades fullt ut fr.o.m. den 2 september 2014 och blev till alla delar bindande och direkt tillämplig i Sverige. Det krävdes dock vissa kompletterande bestämmelser. Den 2 september 2014 trädde därför lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer och förordningen (2014:880) om sprängämnesprekursorer i kraft.
Den 20 juni 2019 antogs en ny EU-förordning, benämnd Europaparla-mentets och rådets förordning (EU) 2019/1148 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer, om ändring av förordning (EG) nr 1907/2016 och om upphävande av förordning (EU) nr 98/2013 (2013 års EU-förordning). Den ska tillämpas fullt ut fr.o.m. den 1 februari 2021.
Ärendet har beretts inom Regeringskansliet (Justitiedepartementet) och en promemoria om kompletterande bestämmelser till en ny EU-förordning om sprängämnesprekursorer har utarbetats. Promemorian har remissbehandlats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju2019/02641/L4).
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslaget har granskats av Lagrådet.
En motion har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionen finns i bilaga 1.
Utskottet har genomfört en subsidiaritetsprövning av den nya EU-förordningen och funnit att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen (prot. 2017/18:34). Utskottet har även överlagt med regeringen om förslag till svensk ståndpunkt inför förhandlingarna om förordningsförslaget (prot. 2018/19:6).
EU-förordningen trädde i kraft den 31 juli 2019 och ska tillämpas fullt ut fr.o.m. den 1 februari 2021. Den är direkt tillämplig i Sverige men kräver vissa lagändringar.
I propositionen föreslår regeringen sådana lagändringar. Dessa omfattar den svenska regleringen av tillståndssystemet, kontroll vid försäljning, tillsynen av EU-förordningens tillämpning och sanktionsbestämmelser.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lagändringar med anledning av en ny EU-förordning om sprängämnesprekursorer.
Propositionen
Regeringen föreslår lagändringar med anledning av en ny EU-förordning om sprängämnesprekursorer, dvs kemiska ämnen som kan användas för legitima ändamål men också missbrukas för att tillverka sprängämnen.
EU-förordningen innebär att ett antal listade ämnen inte heller i fortsättningen får tillhandahållas till eller införas, innehas eller användas av enskilda. Medlemsstaterna kommer också framöver att kunna medge undantag för vissa ämnen. Möjligheten till undantag är dock mer begränsad i den nya EU-förordningen. Misstänkta transaktioner samt betydande försvinnanden och stölder i fråga om sprängämnesprekursorer ska fortsatt rapporteras till den nationella kontaktpunkten. Denna skyldighet utökas nu till att omfatta fler aktörer, t.ex. enskilda och ytterligare ett antal företagare. Det har dessutom tillkommit krav på bl.a. medvetandehöjande åtgärder och utökad tillsyn.
EU-förordningen trädde i kraft den 31 juli 2019 och ska tillämpas fullt ut fr.o.m. den 1 februari 2021. Den är direkt tillämplig i Sverige men kräver vissa lagändringar.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2021.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar den nya EU-förordningen om skärpta regler om hanteringen av sprängämnesprekursorer och tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen och regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer med de skäl som anförs i propositionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandena om en översyn av regelverket för explosiva varor, om märkningen av kommersiella sprängmedel och om en tidigareläggning av redovisningen av regeringens myndighetsgemensamma uppdrag om explosiva varor.
Jämför reservation 1 (M, KD), 2 (M, KD) och 3 (M, KD).
Motionen
I kommittémotion 2019/20:3611 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkar motionärerna på en översyn av regelverket för explosiva varor i syfte att uppnå en bättre fungerande tillsyn och kontroll av sprängmedel (yrkande 1). Motionärerna vill även se över möjligheten att märka kommersiella sprängmedel med DNA-märkning eller andra effektiva märkningsmetoder för att underlätta polisens arbete (yrkande 2) och tidigarelägga redovisningen av regeringens myndighetsgemensamma uppdrag om explosiva varor (yrkande 3).
Bakgrund
I augusti 2020 beslutade regeringen om proposition 2019/20:200 En strängare syn på hanteringen av vapen och explosiva varor. Propositionen innehåller förslag om en skärpt straffrättslig reaktion mot bl.a. brott mot tillståndsplikten för explosiva varor och om införandet av en särskild reglering av smuggling av explosiva varor. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2020.
I regeringens promemoria Skärpt kontroll över explosiva varor (Ds 2020:17) presenteras författningsändringar i bl.a. lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Enligt förslaget ska den nuvarande tillståndsprövningen bli mer omfattande och Polismyndighetens roll vid tillståndsgivningen förstärkas. Regleringen av bl.a. möjligheten att återkalla tillstånd ska enligt förslaget förtydligas och utökas och ändringar för att stärka kontrollen av explosiva varor, såsom begränsningar i vissa tillstånds giltighetstid och utökad föreskriftsrätt, ska förordas. De föreslagna författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021. Promemorian är för närvarande utsänd på remiss.
I november 2019 gav regeringen sex myndigheter (Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Tullverket, Försvarsmakten och Totalförsvarets forskningsinstitut) i uppdrag att gemensamt öka samhällets förmåga att hantera explosiva varor samt förebygga och förhindra den illegala införseln och användningen av dessa. Enligt uppdraget ska myndigheterna stärka det operativa samarbetet och gemensamt öka förmågan att hantera problematiken med sprängningar och explosiva varor. Myndigheterna ska också stärka det nationella och internationella samarbetet för att förhindra illegal införsel och tillverkning av explosiva varor. Genom uppdraget ska även den civila användningen av explosiva varor ses över så att den sker på ett säkert sätt för att minska risken att sprängämnen används illegalt. Uppdraget ska delredovisas den 30 september 2020 och slutredovisas den 30 november 2021.
Regeringen beslutade i maj 2020 om att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tre uppdrag:
• Se över metoder för märkning av sprängmedel för civilt bruk. Uppdraget ska redovisas senast den 2 april 2021, och en delredovisning ska lämnas senast den 30 oktober 2020.
• Kartlägga och analysera kommunernas arbete med tillstånd och tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Uppdraget ska redovisas senast den 18 december 2020.
• Inrätta och därefter ansvara för ett nationellt forum för sprängämnessäkerhet. Uppdraget ska redovisas årligen senast den 30 april.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet tidigare uttryckt, bl.a. i betänkande 2019/20:FöU7, är det viktigt att begränsa antalet illegala explosiva varor i samhället eftersom tillgången till explosiva varor många gånger är en förutsättning för att begå grova våldsbrott och ökar risken för att våldssituationer får svåra följder. Förekomsten av illegala explosiva varor innebär dessutom ökade risker för att varan hanteras och förvaras på ett sätt som inte är betryggande ur säkerhetssynpunkt.
Utskottet ser positivt på regeringens initiativ med syfte att utveckla området. I väntan på bl.a. beredningen av promemorian Skärpt kontroll över explosiva varor finner utskottet för närvarande inga skäl att vidta ytterligare åtgärder för regelverket för explosiva varor. Motion 2019/20:54 (M) yrkande 1 avstyrks.
När det gäller förslaget i motion 2019/20 (M) yrkande 2 om att regeringen bör se över möjligheten att märka kommersiella sprängmedel vill utskottet hänvisa till vad regeringen anför i den delen i propositionen: I den aktuella EU-förordningen föreskrivs att en ekonomisk aktör, som tillhandahåller en annan ekonomisk aktör en sprängämnesprekursor som omfattas av restriktioner, ska informera den senare att enskildas förvärv, införsel, innehav och användning av denna sprängämnesprekursor omfattas av restriktioner. Ekonomiska aktörer som tillhandahåller en annan ekonomisk aktör en reglerad sprängämnesprekursor ska även informera om den rapporteringsskyldighet som gäller. Regleringen i den aktuella EU-förordningen innebär att det inte längre finns krav på att information ska förmedlas genom just märkning, vilket gällde i den tidigare förordningen. EU-förordningar är i enlighet med fördraget om EU:s funktionssätt till alla delar bindande och direkt tillämpliga i varje medlemsstat. Medlemsstaterna får inte utfärda bestämmelser i sådana frågor som regleras i en EU-förordning. Utskottet konstaterar vidare att kommissionen enligt regeringen har framhållit att information inte har överförts till hela distributionskedjan på ett tillfredsställande sätt enligt den tidigare regleringen. Med hänvisning till det anförda finner utskottet inga skäl att vidta åtgärder med anledning av motionsyrkandet, som därför avstyrks.
I motsats till motionsförslaget om att tidigarelägga redovisningen av regeringens myndighetsgemensamma uppdrag om explosiva varor anser utskottet att den tidsplan som regeringen ställt upp får anses godtagbar. Utskottet avstyrker därför motion 2019/20:54 (M) yrkande 3.
|
1. |
av Pål Jonson (M), Jan R Andersson (M), Jörgen Berglund (M), Mikael Oscarsson (KD) och Alexandra Anstrell (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3611 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkande 1.
Ställningstagande
Vi anser att en översyn av regelverket för explosiva varor är nödvändig. Polisen har pekat på en rad brister i hanteringen av sprängmedel, som kan öka risken för att sprängämnen försvinner från exempelvis byggarbetsplatser – sprängämnen som sedan används för kriminella ändamål. På en generell nivå handlar det också om att få en bättre kontroll av oseriösa företag inom byggsektorn som över huvud taget inte blir föremål för tillståndsgivning eller tillsyn. Därför måste hela kedjan med hantering av sprängämnen stärkas och skärpas. Det handlar om allt från tillräcklig kompetens och resurser hos tillsynsinstanserna till att nödvändiga kontroller faktiskt genomförs kontinuerligt samt att det finns tillräckliga sanktionsmöjligheter mot de verksamhetsutövare som brister i hanteringen. Det kan exempelvis handla om höjda vitesbelopp vid allvarliga brister. Samtidigt finns det ett ökat behov av registerkontroller av de personer som hanterar sprängämnen.
|
2. |
av Pål Jonson (M), Jan R Andersson (M), Jörgen Berglund (M), Mikael Oscarsson (KD) och Alexandra Anstrell (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3611 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkande 2.
Ställningstagande
Vi ser riskerna med att reglering av märkning av sprängmedel inte värderas som en befintlig åtgärd för att stoppa illegal användning av sprängmedel. Remissinstanserna ifrågasätter att reglerna om märkning har tagits bort i EU-förordningen och ersatts av ett krav på information till distributionskedjan. Det resulterar i en mindre konkret reglering, och ändringen innebär mindre tydliga förutsättningar för tillsyn. Eftersom en stor del av bevisen i samband med sprängningar ofta förstörs är sprängningarna svårutredda.
Enligt polisen är sprängmedel som beslagtagits ofta tillverkade i syfte att användas vid exempelvis byggarbetsplatser. Ett krav på en effektivare märkning av kommersiella sprängmedel redan vid produktion, exempelvis genom DNA-märkning eller andra effektiva märkningsmetoder, skulle göra det enklare att spåra varifrån sprängmedlen kommer och vem som tillverkat dem – vilket skulle underlätta polisens utredningsarbete. Vi vill därför se över möjligheten att DNA-märka eller på annat sätt förbättra märkningen av kommersiella sprängmedel i syfte att stärka och effektivisera det polisiära utredningsarbetet, så att fler anmälda sprängningar leder till fällande domar.
|
3. |
Tidigareläggning av uppdrag om explosiva varor, punkt 4 (M, KD) |
av Pål Jonson (M), Jan R Andersson (M), Jörgen Berglund (M), Mikael Oscarsson (KD) och Alexandra Anstrell (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3611 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkande 3.
Ställningstagande
Sverige befinner sig i en situation med allvarlig gängkriminalitet, sprängningar och skjutningar. Som framhålls i förordningen ökar hotet mot den allmänna säkerheten till följd av terrorism och annan grov brottslighet, vilket förtydligar varför ytterligare åtgärder måste vidtas. Regeringens myndighetsgemensamma uppdrag om explosiva varor är nödvändigt och bör genomföras. Uppdraget ska dock inte slutredovisas förrän den 30 november 2021. Det är angeläget att det operativa samarbetet stärks och att kraftsamlingen sker nu. Slutsatserna från uppdraget bör därför presenteras i närtid. Vi kräver att redovisningen av slutsatserna från uppdraget tidigareläggs.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av regelverket kring explosiva varor i syfte att uppnå en bättre fungerande tillsyn och kontroll av sprängmedel och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att märka kommersiella sprängmedel med DNA-märkning eller andra effektiva märkningsmetoder och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tidigarelägga regeringens myndighetsgemensamma uppdrag om explosiva varor och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2