Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygder

Näringsutskottets betänkande 2025/26:NU21

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändring i lagen om regionalt utvecklingsansvar. Genom lagändringen förtydligas att en regions samråds­skyldighet ska omfatta företrädare för organisationer inom det civila samhället och enskilda utbildningsanordnare inom högskoleområdet.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden.

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Utskottets ställningstagande

Åtgärder för starkare landsbygder

Utskottets ställningstagande

Företagande och investeringar i landsbygdsområden

Utskottets ställningstagande

Tillgången till service och kultur

Utskottets ställningstagande

Transportsystem och infrastruktur

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Ett starkt lokalsamhälle och en effektiv landsbygdspolitik, punkt 2 (S)

2. Ett starkt lokalsamhälle och en effektiv landsbygdspolitik, punkt 2 (V, C)

3. Ett starkt lokalsamhälle och en effektiv landsbygdspolitik, punkt 2 (MP)

4. Civilsamhällets organisationer, punkt 3 (S, V, C, MP)

5. Företagande och investeringar, punkt 4 (S, V)

6. Kompetensförsörjning och utbildning, punkt 5 (S, V, MP)

7. Offentlig och kommersiell service, punkt 6 (S, V)

8. Offentlig och kommersiell service, punkt 6 (C)

9. Offentlig och kommersiell service, punkt 6 (MP)

10. Kultur, folkbibliotek och studieförbund, punkt 7 (S, V, C, MP)

11. Kultur- och föreningsliv, punkt 8 (S, V, C, MP)

12. Transportsystem och infrastruktur, punkt 9 (S, V)

Särskilda yttranden

1. Företagande och investeringar, punkt 4 (MP)

2. Transportsystem och infrastruktur, punkt 9 (MP)

3. Särskilt yttrande (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Socialutskottets protokollsutdrag 2025/26:45

Bilaga 4
Kulturutskottets protokollsutdrag 2025/26:27

Bilaga 5
Trafikutskottets yttrande 2025/26:TU5y

Bilaga 6
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2025/26:MJU3y

Bilaga 7
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2025/26:AU3y

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2025/26:158 Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygder. Det har väckts tre motioner med anledning av propositionen.

En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Utskottet beslutade den 14 april 2026 att ge arbetsmarknadsutskottet, finansutskottet, justitieutskottet, konstitutionsutskottet, kulturutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, socialutskottet och trafikutskottet tillfälle att senast den 28 april 2026 yttra sig över propositionen och följdmotionerna i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Arbetsmarknadsutskottet, kulturutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, socialutskottet och trafik­utskottet har yttrat sig över följdmotionerna i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde (yttr. 2025/26:AU3y, 2025/26:MjU3y, 2025/26:TU5y, socialutskottets prot. 2025/26:45 och kulturutskottets prot. 2025/26:27). Yttrandena finns i bilagorna 3–7.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Utskottets överväganden

Propositionen

I propositionen lämnar regeringen förslag om ett förtydligande av samråds­skyldigheten i 9 § lagen om regionalt utvecklingsansvar. Enligt förslaget ska det i lagen om regionalt utvecklingsansvar tydliggöras att en regions samråds­skyldighet i fråga om organisationer ska omfatta företrädare för berörda organisationer inom det civila samhället och enskilda utbildningsanordnare inom högskoleområdet. Regeringen framhåller att syftet med förslaget inte är att utvidga regionernas samrådsskyldighet. Förslaget tydliggör även att samråd endast ska ske inom länet. Vidare föreslår regeringen att det i lagen även ska föras in en hänvisning till lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Regeringen har inhämtat Lagrådets yttrande över lagförslaget. Lagrådet hade inga invändningar mot förslaget.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Kulturutskottets yttrande

I sitt yttrande tillstyrker kulturutskottet regeringens förslag om att det i lagen om regionalt utvecklingsansvar ska tydliggöras att en regions samråds­skyldighet ska omfatta företrädare för berörda organisationer inom det civila samhället och enskilda utbildningsanordnare inom högskoleområdet (kultur­utskottets prot. 2025/26:27).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.

Därmed tillstyrks propositionen.

Propositionen

I propositionen redovisar regeringen inledningsvis en bredare bild av läget på Sveriges landsbygder. Regeringen framhåller att den har ett samlat fokus: Hela Sverige ska fungera. Enligt regeringen förutsätter ett livskraftigt Sverige livs­kraftiga landsbygder och att det på landsbygderna finns viktiga nycklar till centrala framtidsfrågor som näringslivets långsiktiga konkurrenskraft liksom Sveriges hållbara utveckling med gemenskap i ett öppet och sammanhållet samhälle. Landsbygdernas utveckling uppges vara avgörande för hela Sveriges framgång och avgörande för Sveriges beredskap inför kriser och ytterst krig. Regeringen ser landsbygderna som en resurs att ta tillvara och utveckla – inte ett problem att lösa. Regeringen anger att detta är utgångs­punkten för regeringens politik för Sveriges landsbygder. Villkoren för att leva, bo och verka på landsbygderna ska stärkas och därigenom ska målet för den sammanhållna landsbygdspolitiken uppnås.

Vidare framför regeringen att arbetet för starkare landsbygder bl.a. handlar om att skapa förutsättningar för frihet, gemenskap och utveckling i hela Sverige. Människor på landsbygderna har samma rätt till trygghet, utbildning, arbete och service samt framtidstro som alla andra. Det är enligt regeringen viktigt att bryta urbana normer och i stället utgå från olika landsbygders, tätorters och städers egna förutsättningar och unika bidrag till Sverige som helhet. När hela landet får möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar, stärks också sammanhållningen i samhället. Regeringen anser att det är insat­ser anpassade till landsbygderna, kombinerat med lokala lösningar förankrade i lokalsamhället och marknadslösningar, som kan ge verklig förändring. Behovet av samhällsinsatser och hur dessa insatser bör utformas kan skilja sig åt mellan olika landsbygder, tätorter och städer. För att hantera detta ska ett territoriellt perspektiv tillämpas vid utformning av statliga insatser. Regeringen redogör bl.a. även för den sammanhållna landsbygdspolitiken, landsbygdsutveckling inom den regionala utvecklingspolitiken, det regionala utvecklingssamarbetet och landsbygdsutvecklingen inom EU.

Vidare beskriver regeringen, uppdelat i fyra huvudområden, hur åtgärder inom den sammanhållna landsbygdspolitiken samt andra politikområden har eller ska bidra till starkare landsbygder i hela landet. Inom respektive område lämnar regeringen även ett antal bedömningar. Regeringen framhåller att in­satser inom dessa områden sammantaget bidrar till att uppfylla landsbygds­politikens mål. De fyra huvudområdena är

•       ett starkare lokalsamhälle och en effektivare landsbygdspolitik

•       förenklingar för boende och företag på landsbygderna

•       bättre förutsättningar för bostadsbyggande, företagande och investeringar i landsbygdsområden

•       trygga, attraktiva, robusta och sammanlänkade landsbygder.

Motionerna

Ett starkt lokalsamhälle och en effektiv landsbygdspolitik

I kommittémotion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att vidta åtgärder mot de marknadsmiss­lyckanden som drabbat Sveriges landsbygder. I yrkande 16 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att regeringen bör arbeta vidare med en lösning som bibehåller den regionala förankring som finns i strukturfonds­partnerskapen. I yrkande 20 föreslås ett tillkännagivande om ett uppdaterat, mer utjämnande utjämningssystem för en mer likvärdig service och välfärd i hela landet baserat på Utjämningskommitténs förslag, och i yrkande 35 föreslås ett tillkännagivande om landsbygdssäkring av politiken.

I kommittémotion 2025/26:4038 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 1 före­slås ett tillkännagivande om att en ny, samlad och mer ambitiös reformagenda för landsbygderna bör tas fram, och i yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att mer makt, mandat och resurser ska decentraliseras i syfte att stärka lokalt beslutsfattande.

I kommittémotion 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om återbäring till lokalsamhällen.

Civilsamhällets organisationer

I kommittémotion 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1 före­slås ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med besked om ökad finansiering för att stärka civilsamhällets deltagande i regional utveckling.

Kulturutskottets yttrande

I sitt yttrande till näringsutskottet behandlar kulturutskottet bl.a. motion 2025/26:4055 (MP) yrkande 1 om ökad finansiering för att stärka civilsam­hällets deltagande i regional utveckling (kulturutskottets prot. 2025/26:27).

I yttrandet framhåller kulturutskottet bl.a. att det delar regeringens stånd­punkt att det civila samhället bidrar till en hållbar landsbygdsutveckling, att folkbildningen är en viktig del av det civila samhället och att de statliga bidragen till det civila samhället bör vara långsiktiga och förutsebara. Mot denna bakgrund menar kulturutskottet att det finns skäl att avstyrka det aktuella motionsyrkandet.

I yttrandet finns en avvikande mening (S, V, C, MP) där företrädarna förordar att näringsutskottet ska tillstyrka motion 2025/26:4055 (MP) yrkande 1.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har under valperioden behandlat och avstyrkt motionsyrkanden som är identiska med eller snarlika de yrkanden som behandlas i detta avsnitt. Det handlar bl.a. om motionsyrkanden med förslag om statlig service i glesbygd och om återföring av medel till lokalsamhället (bet. 2025/26:NU12) samt ett motionsyrkande med förslag om att bibehålla den regionala förankring som finns i strukturfondspartnerskapen (bet. 2024/25:NU22). I båda betänkandena framhöll företrädare för Socialdemo­kraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet sina uppfattningar i olika reservationer.

Motionsyrkanden om det kommunala utjämningssystemet har även under innevarande riksmöte behandlats och avstyrkts av finansutskottet i betänkande 2025/26:FiU26 Kommunala frågor. Företrädare för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet framhöll sina uppfattningar i dessa frågor i olika reservationer. Därutöver har motionsyrkanden som berör frågan om decentralisering av makt, mandat och resurser behandlats och avstyrkts av konstitutionsutskottet i betänkande 2025/26:KU29 Offentlig förvaltning. Företrädare för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet redo­visade sina uppfattningar i olika reservationer.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

–      Ett starkt lokalsamhälle och en effektiv landsbygdspolitik

–      Civilsamhällets organisationer.

Ett starkt lokalsamhälle och en effektiv landsbygdspolitik

Regeringens proposition ger en bild av läget på de svenska landsbygderna och beskriver vidtagna åtgärder och pågående insatser som syftar till att uppfylla landsbygdspolitikens mål, bidra till starkare landsbygder och en effektivare landsbygdspolitik. Det är utskottets uppfattning att villkoren för att leva, bo och verka på landsbygderna ska stärkas och att det är insatser anpassade till landsbygderna, kombinerat med lokala lösningar förankrade i lokalsamhället och marknadslösningar, som kan ge verklig förändring.

När det gäller ett starkare lokalsamhälle och en effektivare landsbygds­politik framhåller regeringen att det för att Sverige ska utvecklas hållbart och sammanhållet krävs att hela landet får möjlighet att bidra till samhälls­utveckling och välfärd. Utskottet delar denna bedömning. I likhet med regeringen värnar utskottet dialogen med det civila samhället och instämmer i att utvecklingen i stor utsträckning bör byggas underifrån i samverkan mellan medborgare, civilsamhälle, näringsliv, kommuner, regioner och statliga myndigheter. Utskottet delar även regeringens uppfattning att den lokala kunskapen och engagemanget samt platsers särskilda förutsättningar på olika landsbygder bör ges ett större utrymme när åtgärder utformas och beslut fattas. Utskottet noterar särskilt regeringens bedömning att kommunernas kapacitet bör stärkas och ges rätt verktyg för att klara sitt uppdrag och delta i utvecklingen. Kommunerna har enligt utskottet en central roll för att Sverige ska ha starka och levande landsbygder. Utskottet instämmer även i regeringens uppfattning att det är av stor vikt för landsbygdspolitiken att relevanta aktörer på nationell och regional nivå agerar mer samordnat. Ett sådant agerande bidrar enligt utskottet till effektivare användning av resurser och till att uppnå landsbygdspolitikens mål.

Utskottet kan konstatera att flera av de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt är identiska med eller snarlika de yrkanden som har behandlats och avslagits av riksdagen tidigare under valperioden. Exempelvis behandlade utskottet förslag om återföring av medel till lokalsamhället och om utjämningssystemet under våren 2026 (bet. 2025/26:NU12). När det gäller förslag om att se över utjämningssystemet hänvisade utskottet då bl.a. till regeringens beredning av Utjämningskommitténs förslag (SOU 2024:50) och till regeringens avsikt att återkomma till riksdagen under 2026 med förslag till ändringar i utjämningssystemet. Som framgår ovan behandlade och avstyrkte även finansutskottet under 2026 motionsyrkanden om det kommunala utjämningssystemet (bet. 2025/26:FiU26). När det gäller ett motionsyrkande med förslag om att föra över mer makt, mandat och resurser till lokalt besluts­fattande vill utskottet även hänvisa till att regeringen i propositionen framhåller att de generella statsbidragen har ökat sedan 2022 och att kommunerna har fått bättre möjligheter att uppnå en god ekonomisk hushållning genom en mer flexibel tillämpning av balanskravet. När det gäller motionsyrkanden med förslag om återföring av medel till lokalsamhällen från bl.a. naturresurser vill utskottet påminna om att dessa frågor aktualiserar avvägningar mellan nationella intäkter, regional utveckling och likvärdiga förutsättningar i hela landet. Vad gäller dessa frågor vill utskottet påminna om att det vid beredningen av betänkande 2025/26:NU12 även hänvisade till regeringens beredning av förslag om vindkraftsersättning och genomförandet av EU-förordningen om kritiska råvaror.

I en motion förs det fram förslag om att bibehålla den regionala förankring som i dag finns i strukturfondspartnerskapen. När utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande senast, våren 2025 (bet. 2024/25:NU22), bemötte utskottet den oro som uttrycktes i motionsyrkandet för att den föreslagna ordningen med en mer strategisk roll för partnerskapen kommer att leda till ett minskat regionalt inflytande. Utskottet underströk vikten av att kunskaper om regionala förutsättningar och behov även i fortsättningen kommer att vara nödvändiga för en ändamålsenlig förvaltning av fonderna och välkomnade regeringens avsikt att i det fortsatta arbetet överväga hur det lokala och regionala perspektivet bäst kan tillvaratas. Ett mer strategiskt inriktat partner­skap har förutsättningar att skapa en kontinuerlig dialog om vilken typ av projekt som fondmedlen ska användas till. Utskottet står fast vid denna bedömning.

Utskottet vill i detta sammanhang även understryka vikten av dialog med det civila samhället för att stödja människors delaktighet och vilja att påverka. Det är viktigt att förbättra villkoren och öka långsiktigheten för det civila samhällets möjligheter att bidra till samhällsutveckling och välfärd. Utöver vad som anförs ovan hänvisar utskottet när det gäller frågor om finansieringen av civilsamhället och om att stärka det lokala beslutsfattandet till de ställningstaganden som har framförts tidigare under innevarande riksmöte av konstitutionsutskottet och av kulturutskottet (se bl.a. bet. 2025/26:KU9 och bet. 2025/26:KrU5).

Utskottet vill i övrigt, när det gäller motionsyrkanden med förslag om landsbygdssäkring av politiken och om en särskild reformagenda för lands­bygderna, påminna om att SVESAM – Utredningen för Sveriges samman­hållna utveckling ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 30 juni 2026. Utredningen har i uppdrag att föreslå hur den framtida regionala utvecklings­politiken och landsbygdspolitiken ska inriktas och utformas (dir. 2024:69). Utskottet anser att utredningens förslag bör inväntas.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Civilsamhällets organisationer

När det gäller motionsyrkandet med förslag om att regeringen ska återkomma med besked om ökad finansiering för att stärka civilsamhällets deltagande i regional utveckling vill utskottet hänvisa till vad kulturutskottet framför i sitt yttrande. Kulturutskottet framhåller bl.a. att det delar regeringens ståndpunkt att det civila samhället bidrar till en hållbar landsbygdsutveckling, att folk­bildningen är en viktig del av det civila samhället och att de statliga bidragen till det civila samhället bör vara långsiktiga och förutsebara. Kulturutskottet föreslår mot denna bakgrund att näringsutskottet ska avstyrka det aktuella motionsyrkandet.

Vidare kan utskottet konstatera att förslag om finansieringen av civil­samhällets organisationer och villkoren för civilsamhället behandlades av kulturutskottet under våren 2026, bl.a. i betänkande 2025/26:KrU8 Civila samhället, trossamfund och folkbildning. Kulturutskottet avstyrkte motions­yrkandet och hänvisade i sitt ställningstagande till införandet av det nya demokrativillkoret i förordningar om statsbidrag till det civila samhällets organisationer samt framhöll att bidragsgivningen till det civila samhället är stabil. Utskottet noterar att motionsyrkanden som har berört frågan om finansieringen av civilsamhället även har behandlats och avstyrkts av kulturutskottet i betänkande 2025/26:KrU5 Tillgång till kultur. Näringsut­skottet anser att riksdagen kan avslå det aktuella motionsyrkandet med hänvisning till dels kulturutskottets yttrande, dels de tidigare ställnings­taganden som kulturutskottet har gjort i denna fråga.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Propositionen

Regeringen framhåller att det krävs goda förutsättningar för bostadsbyggande, företagande och investeringar i landsbygdsområden för att hela Sverige ska kunna fungera och utvecklas hållbart. Möjligheterna att på landsbygderna bygga bostäder, driva verksamheter och attrahera investeringar påverkas bl.a. av utmaningar som är kopplade till glesa marknader, begränsad infrastruktur, problem att rekrytera kompetens och tillgången till kapital.

När det gäller ett differentierat näringsliv framhåller regeringen att statliga insatser inom företagsfrämjande, kapitalförsörjning, kompetensutveckling och innovation har bäring på landsbygdernas möjligheter att bidra till Sveriges samlade utveckling. Verksamheter inom t.ex. areella näringar, kulturella och kreativa branscher, besöksnäring, tillverkningsindustri och gruvnäring spelar viktiga roller för landsbygdernas ekonomi. Flera statliga insatser som riktas till näringslivet i stort kan antas ha särskild betydelse på landsbygder, exempel­vis rådgivning, stöd till företagsnätverk och förbättrad tillgång till kapital. Ökad tillgång till finansiering stimulerar företagande och innovation på lands­bygderna, vilket i sin tur skapar nya jobb och tillväxt samt ökar skattein­täkterna och möjligheterna till ytterligare investeringar i samhället. Reger­ingen anför även att investeringar i transportinfrastruktur, energi, konnek­tivitet samt logistiklösningar har stor betydelse för landsbygdernas attraktions­kraft och funktionalitet. Statens och regionernas insatser inom dessa sektorer har stor betydelse för landsbygdernas utvecklingsmöjligheter.

Inom detta område bedömer regeringen bl.a. att arbetet med att stärka konkurrenskraften bör fortsätta med fokus på lönsamhet, hållbarhet, för­enklade villkor och ett nära partnerskap mellan näringslivet och det offentliga. Det är regeringens bedömning att det behövs goda förutsättningar för en långsiktigt konkurrenskraftig industri som kan vara verksam och utvecklas i hela Sverige och som samtidigt kan bidra till att möta den gröna och digitala omställningen. För att möjliggöra större industriinvesteringar krävs tillgång på bl.a. kompetens, energi, infrastruktur, bostäder och en attraktiv livsmiljö där människor vill leva, bo och verka. Vidare bedömer regeringen att det är viktigt att insatser för att främja företagande och entreprenörskap utformas så att de kan inkludera bl.a. små företag på landsbygderna. Tillgång till kapital är en förutsättning för att starta, driva och utveckla företag i hela landet, framhåller regeringen.

Enligt regeringen bör svenska företags förmåga att konkurrera interna­tionellt och ta tillvara affärsmöjligheter stärkas. Regeringen bedömer även att företag verksamma på landsbygderna kan spela en roll för Sveriges interna­tionella konkurrenskraft och export, och framhåller att strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft skapar bättre förut­sättningar för svenska företag att växa och nå internationella marknader. För att skapa en god kompetensförsörjning på Sveriges landsbygder bedömer regeringen att det är viktigt att landsbygdernas särskilda förutsättningar, utmaningar och tillgångar beaktas. En god kompetensförsörjning är avgörande för att hela Sverige ska stå starkt och konkurrenskraftigt inför framtiden. När det gäller skogen bedömer regeringen att skogsbruket är av stor betydelse för såväl ekonomin som miljö- och klimatarbetet, inte minst på landsbygderna, och att det fortsatta arbetet bör främja ett långsiktigt hållbart aktivt svenskt skogsbruk och en växande cirkulär bioekonomi med konkurrenskraftiga näringar.

Motionerna

Företagande och investeringar

I kommittémotion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 14 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att stödja mindre och glest befolkade kommuners näringslivsutveckling. I yrkande 17 föreslås ett till­kännagivande om att utveckla det regionala exportfrämjandet, och i yrkande 18 föreslås ett tillkännagivande om att små och medelstora företag ska få bättre stöd att nå nya marknader. I yrkande 19 föreslår motionärerna ett tillkänna­givande om att investeringsfrämjandet ska inriktas på att utveckla styrke­områden, driva den gröna och digitala omställningen, främja jobb och tillväxt i hela landet samt stärka svensk motståndskraft. Därefter föreslås i yrkande 34 ett tillkännagivande om att stärka skogens roll som motor för jobb, inves­teringar och ekonomisk trygghet på landsbygden.

Kompetensförsörjning och utbildning

I kommittémotion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 30 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att arbetsmarknadsut­bildningarna ska byggas ut så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

I sitt yttrande 2025/26:AU3y till näringsutskottet behandlar arbetsmarknads­utskottet motion 2025/26:4026 (S) yrkande 30 med förslag om att arbets­marknadsutbildningarna ska byggas ut så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft.

Arbetsmarknadsutskottet konstaterar inledningsvis att liknande förslag har behandlats av utskottet flera gånger tidigare, senast i betänkande 2025/26:AU9. Arbetsmarknadsutskottet konstaterar även att det inte har ändrat uppfattning utan fortfarande, liksom motionärerna, anser att denna insats kan vara ett bra sätt att skaffa sig den kompetens som efterfrågas och samtidigt öka sin chans att få ett arbete. Arbetsmarknadsutskottet ser därför positivt på det regeringsuppdrag som Arbetsförmedlingen har haft att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildningarna. Vidare uppmärksammas den förstärkning av arbetsmarknadsutbildningarna inom vården som gjordes genom budgetpropositionen för 2026 för att motverka bristen på rätt utbildad arbetskraft. Därutöver noteras att regeringen i Vårändringsbudget för 2026 (prop. 2025/26:99) föreslår att Arbetsförmedlingen tillförs medel för att kunna göra en utökad kartläggning av arbetssökandes utbildningsbehov. Arbets­marknadsutskottets uppfattning är att denna åtgärd kommer att bidra till att stärka matchningen på arbetsmarknaden genom att arbetssökande vid behov anvisas till yrkesutbildning, bl.a. arbetsmarknadsutbildning.

Mot bakgrund av det anförda konstaterade arbetsmarknadsutskottet att det pågår ett arbete för att få upp volymerna i arbetsmarknadsutbildningarna och för att säkerställa utbildningarnas bidrag till kompetensförsörjningen i linje med det som motionärerna efterfrågar. Arbetsmarknadsutskottet anser därmed att näringsutskottet bör avstyrka det aktuella yrkandet. I yttrandet finns en avvikande mening (S, MP) där företrädarna förordar att näringsutskottet ska tillstyrka motion 2025/26:4026 (S) yrkande 30.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

I sitt yttrande 2025/26:MjU3y till näringsutskottet behandlar miljö- och jord­bruksutskottet motion 2025/26:4026 (S) yrkande 34 om att stärka skogens roll som motor för jobb, investeringar och ekonomisk trygghet på landsbygden.

I yttrandet ansluter sig miljö- och jordbruksutskottet till det regeringen anför om att skogen och svenskt skogsbruk är av stor betydelse för såväl ekonomin som miljö- och klimatarbetet. Skogen levererar förnybara råvaror för byggande, för produktion av energi, textil och kemikalier och för många andra ekosystemtjänster. Utskottet framför att det är positivt till att inriktningen för regeringens arbete när det gäller skogsfrågor är att främja ett långsiktigt hållbart aktivt svenskt skogsbruk och en växande cirkulär bioekonomi med konkurrenskraftiga näringar. Miljö- och jordbruksutskottet konstaterar även att regeringen nyligen har avlämnat en proposition till riksdagen om ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk där ett flertal förslag inom det skogspolitiska området presenteras (prop. 2025/26:242). Med hänvisning till att behandlingen av den nämnda propositionen inte bör föregripas föreslår miljö- och jordbruksutskottet att näringsutskottet avstyrker det aktuella motionsyrkandet. Miljö- och jordbruksutskottet föreslår även att näringsutskottet tillstyrker propositionen om politik för starkare landsbygder i berörda delar.

I yttrandet finns en avvikande mening (S) där det förordas att närings­utskottet ska tillstyrka motion 2025/26:4026 (S) yrkande 34.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade och avstyrkte tidigare under våren 2026 motions­yrkanden med förslag om export och företags- och investeringsfrämjande åtgärder (bet. 2025/26:NU11 Handelspolitik, bet. 2025/26:NU12 Regional utveckling och bet. 2025/26:NU14 Näringspolitik). Flera av de yrkanden som avstyrktes då liknar dem som nu är aktuella i detta avsnitt. Det handlade bl.a. om närings­livsutveckling i mindre och glesbefolkade kommuner, om att främja det regionala exportfrämjandet, om stöd till företag att nå nya marknader och om inriktningen på investeringsfrämjandet. Utskottet hän­visade främst till den förda politiken och pågående arbete. Företrädare i utskottet för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljö­partiet framförde sin syn i olika reservationer.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

–      Företagande och investeringar

–      Kompetensförsörjning och utbildning.

Företagande och investeringar

För att Sverige ska kunna utvecklas hållbart krävs goda förutsättningar för företagande och investeringar i landsbygdsområden. Ett differentierat näringsliv med många små och medelstora företag utgör grunden för sysselsättning och ekonomisk utveckling på landsbygden och bidrar tillsammans med statliga insatser inom företagsfrämjande, kapitalförsörjning och kompetensutveckling till Sveriges samlade utveckling.

Som framgår ovan behandlade och avstyrkte utskottet tidigare under våren 2026 i flera olika betänkanden motionsyrkanden med förslag om inriktningen på investeringsfrämjandet, om att utveckla det regionala exportfrämjandet, om bättre stöd till små och medelstora företag att nå nya marknader och om att stödja mindre och glest befolkade kommuners näringslivsutveckling (bet. 2025/26:NU11, bet. 2025/26:NU12 och bet. 2025/26:NU14). Utskottet har i dessa frågor bl.a. hänvisat till regeringens pågående arbete med att genomföra strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrens­kraft, vilken omhändertar flera av de åtgärder som efterfrågas av motionärerna. Utskottet har när det gäller investeringsfrämjande i sina ställningstaganden även lyft fram att Sverige i ett internationellt perspektiv har en mycket välfungerande marknad för företagsfinansiering. När det gäller näringslivs­utveckling har utskottet påmint om att regeringen under senare år har vidtagit ett flertal åtgärder för att stärka företagens villkor och förbättra träffsäkerheten i det statliga företagsfrämjandet. Utskottet står fast vid de uppfattningar som framförts i de nämnda betänkandena.

När det gäller motionsyrkandet med förslag om att stärka skogens roll som motor för jobb, investeringar och ekonomisk trygghet vill utskottet hänvisa till vad miljö- och jordbruksutskottet framför i sitt yttrande. Miljö- och jord­bruksutskottet konstaterar bl.a. att regeringen nyligen har avlämnat en proposition till riksdagen om ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk och som innehåller ett flertal förslag inom det skogspolitiska området (prop. 2025/26:242). Med hänvisning till att behandlingen av den nämnda propo­sitionen inte bör föregripas föreslår miljö- och jordbruksutskottet att närings­utskottet avstyrker det aktuella motionsyrkandet. Vidare ser miljö- och jord­bruksutskottet positivt på att inriktningen för regeringens arbete när det gäller skogsfrågor är att främja ett långsiktigt hållbart aktivt svenskt skogsbruk och en växande cirkulär bioekonomi med konkurrenskraftiga näringar. Mot denna bakgrund föreslår miljö- och jordbruksutskottet att näringsutskottet i berörda delar ska tillstyrka regeringens proposition om politik för starkare landsbygder och avstyrka motionsyrkandet. Näringsutskottet gör ingen annan bedömning än miljö- och jordbruksutskottet.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Kompetensförsörjning och utbildning

När det gäller motionsyrkandet med förslag om att arbetsmarknads­utbildningarna ska byggas ut så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft noterar näringsutskottet vad arbetsmarknadsutskottet har framfört i sitt yttrande. Arbetsmarknadsutskottet vidhåller i yttrandet den uppfattning som det tidigare har framfört (bet. 2025/26:AU9) om att arbets­marknadsutbildningarna kan vara ett bra sätt att skaffa sig den kompetens som efterfrågas och samtidigt öka sin chans att få ett arbete. Arbetsmarknads­utskottet är därför positivt till Arbetsförmedlingens uppdrag att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildningarna och att myndigheten har presenterat en plan för att åstadkomma detta. Vidare hänvisar arbetsmarknadsutskottet till den förstärkning av arbetsmarknadsutbild­ningarna inom vården som gjordes genom budgetpropositionen för 2026 för att motverka bristen på rätt utbildad arbetskraft och till att regeringen i Vårändringsbudget för 2026 (prop. 2025/26:99) har föreslagit att Arbetsförmedlingen ska tillföras medel för att kunna göra en utökad kartläggning av arbetssökandes utbildningsbehov. Arbetsmarknadsutskottet framhåller att denna åtgärd kommer att bidra till att stärka matchningen på arbetsmarknaden genom att arbetssökande vid behov anvisas till yrkesutbildning, bl.a. arbetsmarknadsutbildning. Arbetsmarknads­utskottet föreslår mot denna bakgrund att näringsutskottet ska avstyrka det aktuella motionsyrkandet. Näringsutskottet gör ingen annan bedömning än arbetsmarknadsutskottet.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Propositionen

Enligt regeringen behövs det en bredd av insatser från olika aktörer för att forma attraktiva, trygga och sammanlänkade landsbygder och goda livsmiljöer i hela landet. Utöver ekonomiska förutsättningar och tillgång till arbete behövs även investeringar och tillgång till bl.a. bostäder, kulturutbud, en god miljö, service, utbildning, trygghet, digital infrastruktur och ett fungerande transport­system. Regeringen ser den offentliga och kommersiella servicen som grund­läggande för väl fungerande och attraktiva landsbygder. Regeringen fram­håller att staten har ansvar för att vara närvarande och erbjuda service i hela landet och att regeringen arbetar för att förbättra samordningen av statlig verksamhet, förenkla kontakter och öka tillgängligheten till offentliga tjänster. Detta är, menar regeringen, viktigt för att kunna upprätthålla och stärka lokal närvaro och förbättra förutsättningarna för service på landsbygder. Vidare lyfter regeringen fram att trygghet är en central aspekt för landsbygdernas utveckling, där närvaro av polis, räddningstjänst och god krisberedskap är viktiga faktorer för människors upplevda och faktiska trygghet. Ett fungerande civilsamhälle och en robust samhällsservice i vardagen är också avgörande för förmågan att hantera störningar och kriser. Beredskapen och förmågan att hantera fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig ska stärkas, anför regeringen. Vidare syftar regeringens insatser inom kulturområdet till att öka tillgängligheten och bredda deltagandet, även i områden med långa avstånd och en liten befolkning. Detta i kombination med regeringens insatser för naturmiljöer gör att landsbygderna kan fortsätta att utvecklas som attraktiva livsmiljöer samtidigt som äganderätten värnas.

Regeringen framhåller i sin bedömning att staten bör finnas och vara verksam i hela landet, att statlig närvaro upprätthåller statsförvaltningens legitimitet och förtroende och att det är angeläget att följa statens närvaro och service samt spridningen av de statliga arbetstillfällena i landet. Vidare bedömer regeringen att den lokala statliga servicen behöver säkras och att lokala servicekontor är en viktig verksamhet för att erbjuda personlig service från statliga myndigheter. Tillgängligheten till service bör vara god i hela landet och statens servicecenter bör på sikt ha statlig service i samtliga s.k. funktionella analysregioner (FA25), anför regeringen. När det gäller ökad lokal polisnärvaro bedömer regeringen att Polismyndigheten väntas fortsätta att öka sin närvaro i hela landet. Regeringen bedömer även att tillgängligheten till hälso- och sjukvård behöver öka, inte minst på landsbygden och i glesbygd.

När det gäller grundläggande kommersiell service bedömer regeringen att en god tillgång till dagligvarubutiker och drivmedelsstationer är en förut­sättning för att det ska vara attraktivt att leva, bo och verka i alla delar av landet. Livsmedelsbutiker är en förutsättning för att alla delar av Sverige ska kunna fungera i händelse av en kris, höjd beredskap och ytterst krig, menar regeringen. Även tillgängligheten till apotek bedöms vara viktig för att säker­ställa tillgången till läkemedel och apoteksservice i hela landet. Regeringen framhåller att digitala tjänster i dag i allt högre grad täcker det kommunika­tionsflöde som tidigare förmedlades med posttjänster. Trots det bedömer regeringen att det är viktigt att det finns en posttjänst i hela landet för att befordra försändelser som det inte är möjligt eller lämpligt att överföra i digital form. Vidare bedömer regeringen att kulturen och kulturmiljöerna är grund­läggande för landsbygdernas attraktivitet, sammanhållning och utveckling och att ett levande kulturutbud, ett levande kulturarv och tillgänglighet till kultur­verksamhet bidrar till att stärka förutsättningarna för kompetensförsörjning, inflyttning och företagande. Skillnader över landet i tillgången till kultur bör minska och en fungerande samverkan mellan staten, regioner och kommuner samt ett brett deltagande från civilsamhället och professionella kulturskapare är avgörande för att kulturen ska komma människor till del i hela landet, menar regeringen.

Motionerna

Offentlig och kommersiell service

I kommittémotion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att säkra tillgången till grund­läggande service på landsbygden och i glesbygd. I yrkande 3 föreslår motionärerna därefter ett tillkännagivande om utvecklingen av statliga servicekontor, i yrkande 4 ett tillkännagivande om att låta statens servicekontor fungera som mötesplats mellan finansiella institutioner och lokalsamhälle och i yrkande 11 ett tillkännagivande om vikten av att bilbesiktning finns tillgänglig över hela landet. I yrkande 12 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att se över hur ökad statlig kontroll över besiktningsmarknaden i Sverige ska kunna gå till. Därefter föreslås i yrkande 15 ett tillkännagivande om att öka den lokala konkurrensen på landsbygden genom att bl.a. använda EU-medel från regionalstödet för att säkra livsmedelsbutiker och service. Vidare föreslår motionärerna i yrkande 21 ett tillkännagivande om behovet av särskilda beredskapssjukhus, där Gotland och norra Sverige bör prioriteras. I yrkande 22 framhåller motionärerna att tiden sprungit ifrån 2009 års apoteksavreglering och föreslår en översyn av apoteks­marknaden. I yrkande 23 föreslås ett tillkännagivande om att införa inställelse­tid för polisen så att människor i hela landet – oavsett postnummer – ska kunna räkna med att få hjälp i tid, eftersom det inte bara handlar om trygghet utan också om rättvisa. I yrkande 29 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att tillgång till posttjänster ska gälla i hela landet, såväl i städer som på landsbygden, och att postväsendet i sin helhet inte bör få överlåtas till marknaden.

I kommittémotion 2025/26:4038 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 3 före­slår motionärerna ett tillkännagivande om att återkomma med en förbättrad statlig service, kraftfulla satsningar på landsbygdens infrastruktur och åtgärder som stärker landsbygdskommuner med svag skattekraft.

I kommittémotion 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om ett landsbygdsavtal och om att förbättra tillgången till offentlig och kommersiell service.

Kultur, folkbibliotek och studieförbund

I kommittémotion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 31 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om den regionala kulturen och om ökade anslag. I yrkande 32 föreslås ett tillkännagivande om att ta fram en konsekvensanalys av nedläggningar av folkbibliotek. I yrkande 33 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att motverka avvecklingen av studie­förbunden i glesbygd och på landsbygden.

Kultur- och föreningsliv

I kommittémotion 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 3 före­slår motionärerna ett tillkännagivande om att stärka kultur- och föreningslivet på landsbygden.

Kulturutskottets yttrande

I sitt yttrande till näringsutskottet behandlar kulturutskottet bl.a. motion 2025/26:4026 (S) yrkandena 31–33 och motion 2025/26:4055 (MP) yrkande 3 genom en anteckning i protokollet (kulturutskottets prot. 2025/26:27). Motionsyrkandena innehåller förslag om den regionala kulturen och ökade anslag, om en konsekvensanalys av nedläggningar av folkbibliotek, om att motverka avvecklingen av studieförbunden och om att stärka kultur och föreningsliv på landsbygden.

I yttrandet framhåller kulturutskottet att det delar regeringens ståndpunkt att det civila samhället bidrar till en hållbar landsbygdsutveckling, att folk­bildningen är en viktig del av det civila samhället och att de statliga bidragen till det civila samhället bör vara långsiktiga och förutsebara. Kulturutskottet välkomnar att regeringen betonar att tillgången till kultur bör vara god i hela landet och att skillnader i tillgången till kultur bör minska. En fungerande samverkan mellan stat, regioner och kommuner samt ett brett deltagande från civilsamhället och professionella kulturskapare är avgörande för att kulturen ska komma människor till del i hela landet, inklusive glesbygd och avlägsna områden. Vidare välkomnar kulturutskottet regeringens satsningar på att stärka elevers rätt till bemannade skolbibliotek, vilket bidrar till kulturutbudet i alla landets kommuner. Mot denna bakgrund menar kulturutskottet att det finns skäl att avstyrka de aktuella motionsyrkandena.

I yttrandet finns en avvikande mening (S, V, C, MP) där det förordas att näringsutskottet ska tillstyrka motionerna 2025/26:4026 (S) yrkandena 31–33 och 2025/26:4055 (MP) yrkande 3.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet har yttrat sig över motion 2025/26:4026 (S) yrkandena 21 och 22 genom en anteckning i protokollet (socialutskottets prot. 2025/26:45).

I yttrandet avstyrker socialutskottet motionsyrkandena med hänvisning till det som utskottet tidigare har anfört vid behandlingen av motsvarande förslag från den allmänna motionstiden 2025/26. Socialutskottet uppmärksammar att riksdagen tidigare har avslagit ett motsvarande förslag om beredskapssjukhus, bl.a. mot bakgrund av vissa lagändringar till följd av förslag i propositionen Hälso- och sjukvårdens beredskap (prop. 2024/25:167) samt vissa andra vid­tagna och pågående åtgärder (bet. 2025/26:SoU22). Socialutskottet hänvisar även till tidigare beredning av ett motsvarande yrkande om en översyn av apoteksmarknaden. Socialutskottet konstaterade då att Tandvårds- och läke­medelsförmånsverket följer utvecklingen på apoteksområdet och att det i för­ordningen om bidrag till öppenvårdsapoteksservice av allmänt ekonomiskt intresse finns föreskrifter om statsbidrag, det s.k. glesbygdsbidraget, med syftet att upprätthålla en god läkemedelsförsörjning i hela landet (bet. 2025/26:SoU14).

I yttrandet finns en avvikande mening (S) där det förordas att närings­utskottet ska tillstyrka motion 2025/26:4026 (S) yrkandena 21 och 22.

Trafikutskottets yttrande

I sitt yttrande 2025/26:TU5y till näringsutskottet behandlar trafikutskottet bl.a. motion 2025/26:4026 (S) yrkandena 11, 12 och 29, motion 2025/26:4038 (C) yrkande 3 och motion 2025/26:4055 (MP) yrkande 2.

Trafikutskottet framhåller när det gäller motionsyrkanden med förslag om fordonsbesiktningen att det vid ett flertal tillfällen, senast i betänkande 2025/26:TU9, konstaterat att Transportstyrelsen årligen kontrollerar att marknaden för fordonsbesiktning fungerar och att marknaden i stort fungerar väl. Trafikutskottet framhåller även att tillgängligheten har förbättrats för konsumenterna sedan omregleringen av besiktningsmarknaden och att det avser att följa den fortsatta utvecklingen på området.

När det gäller motionsyrkanden med förslag om tillgången till offentlig och kommersiell service och om behovet av satsningar på transportinfrastruktur framhåller trafikutskottet bl.a. regeringens bedömning i propositionen att beslutet om en ny nationell plan för perioden 2026–2037 inklusive fast­ställandet av slutliga ramar för länsplanerna för perioden 2026–2037 kommer att bidra till att stärka villkoren för att leva, bo och verka i hela landet. Trafik­utskottet hänvisar även till vad det tidigare anfört om regeringens ekonomiska ram för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen, som enligt utskottet innebär en mycket angelägen satsning på en pålitlig transportinfrastruktur för att hela Sverige ska fungera (bet. 2024/25:TU5). Vid planering av inves­teringar och underhåll behövs enligt trafikutskottet en väl avvägd balans mellan insatser i glesbygd, på landsbygden och i stora och små städer som tar hänsyn till behovet av att upprätthålla en god framkomlighet och tillgäng­lighet för både enskilda och näringslivet i hela landet.

Vad gäller förslag om tillgången till posttjänster hänvisar trafikutskottet bl.a. till att utskottet senast i betänkande 2025/26:TU8 noterade de stora förändringar som i dag präglar postmarknadssektorn, med ett minskande antal brevförsändelser samtidigt som paketmarknaden växer. Den pågående utvecklingen medför stora utmaningar på postmarknaden, och utskottet fram­håller betydelsen av att det även i framtiden finns en samhällsomfattande posttjänst som svarar mot användarnas behov och de krav som användarna ställer på kvalitet och tillgänglighet.

Trafikutskottet instämmer även i flera av de bedömningar som regeringen gör i propositionen.

Mot denna bakgrund anser trafikutskottet att näringsutskottet bör avstyrka motionsyrkandena. I yttrandet finns tre avvikande meningar (S, C, MP) i vilka företrädarna för respektive parti tillstyrker det egna partiets motionsförslag.

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen behandlade under våren 2026 ett stort antal motionsyrkanden som är snarlika eller identiska med de som behandlas i detta avsnitt. Närings­utskottet behandlade och avstyrkte motionsyrkanden som berör frågan om statlig service på landsbygden och i glesbygd (bet. 2025/26:NU12 Regional utvecklingspolitik). Vidare har utskottet behandlat och avstyrkt förslag om att öka den lokala konkurrensen på landsbygden för att säkra livsmedelsbutiker och service (bet. 2025/26:NU14 Näringspolitik). I båda betänkandena fram­höll företrädare för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet sina uppfattningar i olika reservationer. Utskottet har under inne­varande riksmöte även behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om mark­naden för fordonsbesiktning (bet. 2025/26:NU4 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande). Företrädare för Socialdemokraterna, framförde sin syn i en reservation.

Motionsyrkanden med förslag om lokal statlig service och om de statliga servicekontoren har under 2026 även behandlats och avstyrkts av konstitu­tionsutskottet, senast i betänkande 2025/26:KU29 Offentlig förvaltning. Före­trädare för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet framförde sin syn i olika reservationer.

Motionsyrkanden med förslag om reglerad inställelsetid för polisen har behandlats och avstyrkts av justitieutskottet (bet. 2025/26:JuU31 Riksrevi­sionens rapport om Polisreformen 2015). Företrädare för Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet framhöll sina uppfattningar i reservationer.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

–      Offentlig och kommersiell service

–      Kultur, folkbibliotek och studieförbund

–      Kultur- och föreningsliv.

Offentlig och kommersiell service

Utskottet behandlar i detta avsnitt två motionsyrkanden med förslag med samma innebörd som yrkanden som behandlades och avstyrkes av utskottet tidigare under våren 2026. Det gäller dels ett yrkande med förslag om statlig service på landsbygden och i glesbygd (bet. 2025/26:NU12), dels ett yrkande om att öka den lokala konkurrensen på landsbygden för att säkra livsmedels­butiker och service (bet. 2025/2:NU14). När det gäller dessa förslag vidhåller utskottet de uppfattningar som tidigare framförts, om att tillgång till offentlig service är en viktig förutsättning för att människor ska kunna bo och leva och för att företag ska kunna etablera sig och verka i hela landet. Utskottet vill även framhålla betydelsen av likvärdig tillgång till kommersiell och offentlig service och att serviceförsörjning är en grundläggande förutsättning för territoriell sammanhållning. Förslagen bör även denna gång lämnas utan åtgärd av riksdagen.

Utöver dessa förslag behandlas i avsnittet ett antal motionsyrkanden som har behandlats av andra utskott under innevarande riksmöte. Utskottet noterar att konstitutionsutskottet har behandlat och avstyrkt liknande yrkanden om lokal statlig service och om de statliga servicekontoren (bet. 2025/26:KU29). Konstitutionsutskottet framhöll bl.a. i sitt ställningstagande att statlig närvaro och tillgång till offentlig service i hela landet är viktig för att förenkla för enskilda och för att öka medborgarnyttan samt hänvisade till de åtgärder som Statens servicecenter har vidtagit för att åstadkomma ett mer kostnadseffektivt servicekontorsnät.

Justitieutskottet behandlade motionsyrkanden om reglerad inställelsetid för polisen senast i april 2026 (bet. 2025/26:JuU31). Med hänvisning till att det är Polismyndigheten som själv har bäst förutsättningar att avgöra var polis­stationer ska finnas och hur service och tillgänglighet ska kunna tillhanda­hållas på bästa sätt, avstyrktes motionsyrkandena. Näringsutskottet gör ingen annan bedömning i denna fråga.

Näringsutskottet noterar att socialutskottet i sitt yttrande föreslår att näringsutskottet ska avstyrka dels ett motionsyrkande med förslag om särskilda beredskapssjukhus, dels ett motionsyrkande med förslag om en översyn av apoteksmarknaden. Socialutskottet hänvisar till tidigare beredning av motsvarande yrkanden från den allmänna motionstiden 2025/26 och vad som då anfördes. Socialutskottet uppmärksammar att riksdagen tidigare har avslagit ett motsvarande motionsyrkande om beredskapssjukhus, bl.a. mot bakgrund av vissa lagändringar till följd av förslag i propositionen Hälso- och sjukvårdens beredskap (prop. 2024/25:167) samt vissa andra vidtagna och pågående åtgärder (bet. 2025/26:SoU22). Även när det gäller förslag om en översyn av apoteksmarknaden hänvisar socialutskottet till vad det tidigare anfört, bl.a. att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket följer utvecklingen på apoteksområdet och att det i förordningen om bidrag till öppenvårds­apoteksservice av allmänt ekonomiskt intresse finns föreskrifter om det s.k. glesbygdsbidraget, med syftet att upprätthålla en god läkemedelsförsörjning i hela landet (bet. 2025/26:SoU14). Näringsutskottet gör ingen annan bedömning än socialutskottet.

Vidare hänvisar trafikutskottet i sitt yttrande till vad det tidigare har anfört när det gäller förslag i motioner som handlar om tillgänglighet till bilbesikt­ningen och om statlig kontroll över besiktningsmarknaden, om tillgången till posttjänster och om satsningar på landsbygdens infrastruktur (bet. 2024/25:TU5, bet. 2025/26:TU8, bet. 2025/26:TU9). Trafikutskottet lyfter bl.a. fram att det avser att fortsätta följa utvecklingen när det gäller marknaden för fordonsbesiktning och tillgängligheten till bilbesiktning i hela landet. Trafikutskottet framhåller även när det gäller tillgången till posttjänster att det är av stor betydelse att det även i framtiden kommer att finnas en samhälls­omfattande posttjänst. Med hänvisning till pågående arbete och till de initiativ som regeringen har tagit på området föreslår trafikutskottet att näringsutskottet ska avstyrka de aktuella motionsyrkandena. Näringsutskottet delar trafik­utskottets uppfattning.

Med hänvisning till vad som anförts ovan avstyrks samtliga motions­yrkanden.

Kultur, folkbibliotek och studieförbund

I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden med förslag om den regionala kulturen, om en konsekvensanalys av nedläggningar av folkbibliotek och om avvecklingen av studieförbunden i glesbygd och på landsbygden.

Näringsutskottet noterar att kulturutskottet i sitt yttrande välkomnar att regeringen i propositionen framför att tillgången till kultur bör vara god i hela landet och att skillnader i tillgången till kultur bör minska. En fungerande samverkan mellan stat, regioner och kommuner samt ett brett deltagande från civilsamhället och professionella kulturskapare är avgörande för att kulturen ska komma människor till del i hela landet, inklusive glesbygd och avlägsna områden, framhåller kulturutskottet. Vidare välkomnar kulturutskottet regeringens satsningar på att stärka elevers rätt till bemannade skolbibliotek, vilket bidrar till kulturutbudet i alla landets kommuner. Kulturutskottet föreslår mot denna bakgrund att näringsutskottet ska avstyrka de aktuella motionsyrkandena.

Näringsutskottet kan också konstatera att förslag om finansieringen av civilsamhällets organisationer och villkoren för civilsamhället behandlades av kulturutskottet under våren 2026, bl.a. i betänkande 2025/26:KrU8 Civila samhället, trossamfund och folkbildning. Kulturutskottet avstyrkte motions­yrkandet och hänvisade till införandet av det nya demokrativillkoret i förord­ningar om statsbidrag till det civila samhällets organisationer samt framhöll att bidragsgivningen till det civila samhället är stabil. Näringsutskottet noterar att motionsyrkanden som berör frågan om finansieringen av civil­samhället även har behandlats av kulturutskottet i betänkande 2025/26:KrU5 Tillgång till kultur. Kulturutskottet har under riksmötet även behandlat motionsyrkanden med förslag som på olika sätt berör tillgången till kultur i hela landet (bet. 2025/26:KrU5). I sitt ställningstagande välkomnade kultur­utskottet bl.a. det pågående arbetet med kultursamverkansmodellen, vilken syftar till att föra kulturen närmare medborgarna och att ge regionerna ett ökat ansvar och en större frihet inom kulturområdet. Vidare bedömde kultur­utskottet att kultursamverkansmodellen och andra bidrag till konst och kultur stärker infrastrukturen för kultur på kommunal, regional och nationell nivå så att kultur tillgängliggörs för invånare i hela landet. Kulturutskottet har under valperioden även behandlat och avstyrkt motioner med förslag om en konsekvensanalys av nedläggningar av folkbibliotek (bet. 2024/25:KrU7). Kulturutskottet hänvisade i sitt ställningstagande bl.a. till bibliotekslagens krav på att varje kommun ska ha folkbibliotek och till att regeringen för perioden 2024–2026 har avsatt 40 miljoner kronor årligen till folkbibliotekens läsfrämjande arbete för barn och unga.

De nu aktuella förslagen kan enligt näringsutskottets uppfattning avslås av riksdagen med hänvisning till dels kulturutskottets yttrande, dels de tidigare ställningstaganden som kulturutskottet gjort i dessa frågor.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Kultur- och föreningsliv

I sitt yttrande till näringsutskottet behandlar kulturutskottet även ett motions­yrkande med förslag om att stärka kultur och föreningsliv på landsbygden. Näringsutskottet noterar att kulturutskottet i sitt yttrande framhåller att det delar regeringens ståndpunkt att det civila samhället bidrar till en hållbar landsbygdsutveckling och att folkbildningen är en viktig del av det civila sam­hället. Som framgår ovan har kulturutskottet under riksmötet även behandlat motionsyrkanden med förslag som på olika sätt berör tillgången till kultur i hela landet (bet. 2025/26:KrU5). Kulturutskottet har även behandlat och avstyrkt motionsyrkanden med förslag om folkbildningen och om studie­förbunden (bet. 2025/26:KrU8). Kulturutskottet hänvisade då bl.a. till att förslag från Folkbildningsutredningen fortsatt bereds i Regeringskansliet. Näringsutskottet noterar även att kulturutskottet välkomnar att demokrati­villkoren för statens stöd till trossamfund och civilsamhället genomförs och att de nu även gäller statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund. Det nu aktuella motionsyrkandet kan enligt näringsutskottets uppfattning avslås av riksdagen med hänvisning till dels kulturutskottets yttrande, dels de tidigare ställningstaganden som kulturutskottet har gjort i denna fråga.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Propositionen

Regeringen framhåller att transportsystemet är en grundläggande förutsättning för att företag och människor ska kunna leva, bo och verka på landsbygderna. Bristande insatser för vägar, järnvägar, bredbandsfiber, mobilnät, kollektiv­trafik och annan nödvändig infrastruktur är en stor utmaning som hindrar utvecklingen på landsbygderna, menar regeringen. Underhållet av det svenska väg- och järnvägsnätet behöver prioriteras och stärkas och investeringar i infrastruktur göras där det behövs. Därutöver behövs enligt regeringen digitala lösningar och en väl utbyggd digital infrastruktur för att göra landsbygderna mer attraktiva och funktionella för både boende och företag. Åtgärder för att förbättra detta är avgörande och inkluderar såväl statliga insatser som incitament för privata aktörer att investera, anför regeringen.

När det gäller transportinfrastruktur bedömer regeringen att beslutet om en ny nationell plan för perioden 2026–2037 inklusive fastställandet av slutliga ramar för länsplanerna för perioden 2026–2037 kommer att bidra till att stärka villkoren för att leva, bo och verka i hela landet. En god standard och till­gänglighet på det enskilda vägnätet bedöms även bidra till likvärdiga förutsättningar. Den nya förordningen om statsbidrag till enskild väghållning, den tydligare rollen för Trafikverket och utökade resurser bidrar till att säker­ställa de enskilda vägarnas funktion, menar regeringen. Regeringen bedömer även att flyget är viktigt för inrikes resor och har stor betydelse för Sveriges ekonomi, konkurrenskraft och öppenhet gentemot omvärlden. Flygplats­systemet anges vara grunden för en god tillgänglighet med flyg i hela landet, och regeringen framhåller att de samlade insatserna har lett till att flygplats­systemet har stärkts och kommer att stärkas i framtiden. När det gäller infra­struktur för konnektivitet bedömer regeringen att den digitala omställningen är viktig för hela Sveriges välstånd och att det alltid behöver finnas en tillför­litlig konnektivitet i Sverige och mot omvärlden. Den digitala infrastrukturen behöver också vara motståndskraftig, säker och främja konkurrenskraft, inno­vation och hållbarhet.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 5 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om stärkt infrastruktur och för­bättrade kommunikationer för lands- och glesbygd. I yrkande 6 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att kollektivtrafik ska vara tillgänglig över hela landet och att den ska vara prisvärd, klimatsmart och jämlik och i yrkande 7 lämnar motionärerna ett förslag till tillkännagivande om den nationella betydelsen av goda förbindelser till och från Gotland, inbegripet rimliga transportkostnader. I yrkande 8 föreslår motionärerna ett tillkänna­givande om att satsningar på järnvägs- och vägunderhåll kan bidra till att stärka konjunkturen, öka sysselsättningen och bidra till att Sverige håller samman. I yrkande 9 föreslås ett tillkännagivande om att stärka statens förmåga och ambition att upphandla såväl tåg- som flygförbindelser för att binda samman vårt geografiskt stora land, och i yrkande 10 föreslås ett tillkännagivande om vikten av fungerande vägunderhåll, inte minst på landsbygden och i det finmaskiga vägnätet i glesbygden, och om att arbetet med att öka bärigheten i det svenska vägnätet måste fortsätta för att säkerställa vägnätets robusthet och kapacitet. Vidare föreslår motionärerna i yrkande 13 ett tillkännagivande om att på sikt införa ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige och i yrkande 24 ett tillkännagivande om bättre konnektivitet inklusive bredband i hela landet. I yrkande 25 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att genomföra förslagen från Utredningen om digital post om att statliga myndigheter, kommuner och regioner ska vara skyldiga att skicka myndig­hetspost till enskilda som har en digital brevlåda. I yrkande 26 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen behöver fortsätta att beakta stöd för utbyggnad av bredband i områden där marknadskrafterna inte räcker till. I yrkande 27 föreslås därefter ett tillkännagivande om att den nationella bred­bandsstrategin behöver uppdateras och anpassas till det förändrade säkerhets­läget och i yrkande 28 förordas ett tillkännagivande om att utbyggnaden av 5G och utvecklingen av 6G och 7G måste vara en högt prioriterad fråga.

Trafikutskottets yttrande

I sitt yttrande 2025/26:TU5y till näringsutskottet behandlar trafikutskottet bl.a. motion 2025/26:4026 (S) yrkandena 5–10, 13, 24 och 26–28.

Mot bakgrund av motionsyrkanden med förslag om behovet av satsningar på transportinfrastruktur lyfter trafikutskottet i yttrandet bl.a. fram betydelsen av den regionala planeringen och framhåller att transportinfrastruk­turen bidrar till att stärka näringslivets förutsättningar och till regional utveck­ling och landsbygdsutveckling. Trafikutskottet påpekar att motsvarande frågor bl.a. har behandlats av utskottet i betänkande 2024/25:TU5 Infrastrukturfrågor där utskottet framhöll att underhållet av det svenska väg- och järnvägsnätet behöver stärkas och därför måste prioriteras. Med anledning av motions­yrkanden med förslag om kollektivtrafik hänvisar trafikutskottet till vad det senast anförde i betänkande 2025/26:TU15 Järnvägs- och kollektivtrafik­frågor, om att det enligt kollektivtrafiklagen är regionerna och kommunerna som gemensamt ansvarar för den regionala kollektivtrafiken. I ansvaret ligger att fastställa behov och mål för den regionala kollektivtrafikförsörjningen liksom att besluta om trafikering och prissättning. Trafikutskottet konstaterar även att det inom branschen pågår ett arbete med att hitta alternativa finansieringskällor för att kunna hålla biljettpriserna nere.

När det gäller förslag om behovet av att stärka statens förmåga och ambition att upphandla tåg- och flygförbindelser hänvisar trafikutskottet till tidigare ställningstaganden (bet. 2025/26:TU15). Trafikutskottet anger att det delar regeringens utgångspunkt att villkoren för att leva, bo och verka i hela landet ska stärkas och att det är angeläget med en god tillgänglighet till landets olika delar. Trafikutskottet påminner även dels om Trafikverkets uppdrag att ingå och ansvara för statens avtal om transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik, dels om att regeringen i oktober 2025 gav Trafikverket i uppdrag att utreda statens åtagande för nattågstrafik. Regeringen har även utökat stödet till regionala icke-statliga flygplatser samt ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet till och från Arlanda flygplats.

När det gäller förslag om vikten av goda förbindelser till och från Gotland hänvisar trafikutskottet till att det senast i betänkande 2025/26:TU10 Sjöfartsfrågor uttalade sig om betydelsen av en välfungerande färjetrafik som tillgodoser invånarnas och näringslivets transportbehov och som främjar regional utveck­ling. Trafikutskottet framhåller också regeringens uppdrag till Trafikverket att inför nästa upphandling 2035 ta fram förslag om statligt ägda fartyg med utgångspunkt i alternativa modeller för färjetrafik till och från Gotland och att se över möjligheten att vidta åtgärder som dämpar prisut­vecklingen redan under den innevarande avtalsperioden. Trafikutskottet pekar även på att regeringen i vårändringsbudgeten för 2026 har föreslagit ett stöd för att sänka biljettpriserna för både flyg och båt till Gotland som ett steg för att stärka Gotlandstrafiken.

När det gäller förslag om bättre konnektivitet, digital infrastruktur, bredbandsutbyggnad och om utvecklingen av 5G, 6G och 7G hänvisar trafik­utskottet i första hand till vad utskottet har anfört i dessa frågor i betänkandet 2025/26:TU8 Digitaliserings- och postfrågor. Trafikutskottet understryker bl.a. att tillgången till elektroniska kommunikationer är av mycket stor betydelse för att bl.a. öka användningen av digital teknik, vilket i sin tur är en kritisk faktor för Sveriges konkurrenskraft och för en hållbar samhälls­utveckling. Trafikutskottet hänvisar även till att regeringen har aviserat att en översyn av digitaliseringspolitiken pågår.

Mot denna bakgrund anser trafikutskottet att näringsutskottet bör avstyrka motionsyrkandena. I yttrandet finns tre avvikande meningar (S, C, MP) vari de här aktuella motionsyrkandena tillstyrks i en avvikande mening (S).

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att regeringen i propositionen framhåller att en fungerande och väl utbyggd infrastruktur är en grundläggande förutsättning för att företag och människor ska kunna leva, bo och verka i hela landet. Utskottet delar denna uppfattning. Regeringen bedömer även att en ny nationell plan för transport­infrastruktur för perioden 2026–2037 och fastställandet av ramar för läns­planerna för 2026–2037 kommer att vara av stor betydelse för landsbygdernas boende, besökare och näringsliv. Utskottet instämmer med regeringen i att det behövs såväl investeringar i transportinfrastruktur som i digital infrastruktur och att detta har stor betydelse för landsbygdernas attraktionskraft och funktionalitet. Utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen redo­visar ett stort antal beslutade och aviserade insatser som sammantaget syftar till att bidra till starkare landsbygder i hela landet.

Utskottet kan även konstatera att samtliga motionsförslag som rör trans­portsystem och infrastruktur har ett innehåll som liknar eller är likalydande med motionsyrkanden som har behandlats och avstyrkts av trafikutskottet i närtid. Det handlar exempelvis om förslag om förbättrad infrastruktur, kommunikationer och kollektivtrafik på landsbygden och i glesbygd, om färjeförbindelserna till Gotland, om satsningar på väg- och järnvägsunderhåll, om tillgången till posttjänster och om bättre konnektivitet och bredband i hela landet. Mot den bakgrunden har trafikutskottet förordat att näringsutskottet ska avstyrka förslagen. Näringsutskottet gör ingen annan bedömning än trafikutskottet.

Mot denna bakgrund avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Reservationer

Ställningstagande

Att hela Sverige ska leva och att landsbygderna behöver ges förutsättningar att stärkas och utvecklas är en av vårt lands viktigaste framtidsfrågor. Vi har ingen annan åsikt än regeringen när det gäller propositionens förslag om regionernas samrådsskyldighet, men vi menar att det är anmärkningsvärt och ambitionslöst att propositionen saknar andra förslag inom glesbygds- och landsbygdsutveck­lingsområdet.

Under lång tid har staten dragit sig tillbaka från lands- och glesbygden och lämnat över alltför mycket till marknadslösningar, något som inte alltid har fungerat där avstånden är långa och befolkningsunderlaget litet. Om det ska gå att bo, arbeta och driva företag i hela Sverige går det inte att service såsom bensinstationer, apotek, veterinärverksamhet eller bilprovning försvinner, för då blir det svårare att klara vardagen, rekrytera personal, investera och behålla verksamhet. Vi anser att regeringen behöver vidta åtgärder mot de marknads­misslyckanden som drabbat Sveriges landsbygder och säkra tillgången till grundläggande service på landsbygden och i glesbygd, från drivmedel till medicin. Staten bör ta ett större ansvar när marknaden inte levererar den infrastruktur som företag och människor är beroende av.

Kommuner och regioner är grunden för Sveriges decentraliserade välfärds­modell. Det lokala självstyret ger stor frihet att utforma och ansvara för verksamheten utifrån lokala behov. Det är en bra och välfungerande modell. Men skillnaderna är alltjämt för stora och värst är det för små glesbygds­kommuner och för kommuner med låg skattekraft. Eftersom välfärdskost­naderna ofta är relativt sett större i glesbygd och i kommuner med stora socioekonomiska utmaningar, samtidigt som den finansiella bärkraften är låg, anser vi att det kommunala utjämningssystemet bör uppdateras så att det speglar verkligheten. Vi förordar ett uppdaterat, mer utjämnande utjämnings­system för en mer likvärdig service och välfärd i hela landet baserat på det förslag som Utjämningskommittén har lämnat. Sverige tjänar inte på att landet glider isär. Det handlar om att skapa likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och regioner så att hela Sverige kan leva och växa. Det är för oss en fråga om rättvisa. Det behövs även riktade åtgärder mot kommuner i glesbygd så att en bra samhällsservice och en god välfärd kan garanteras. Därför vill vi se ett glesbygdspaket, där en del är ökade satsningar på små och glesbefolkade kommuner. Det är särskilt viktigt i avvaktan på ett nytt utjämningssystem.

Vidare anser vi att politiken i alla delar behöver landsbygdssäkras. Det innebär att nya förslag ska analyseras utifrån hur de påverkar människor, företag och service på landsbygden. Vi anser även att regeringen bör arbeta vidare med en lösning som bibehåller den regionala förankring som finns i strukturfondspartnerskapen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Regeringen har återkommande betonat landsbygdens betydelse för Sveriges sammanhållning, totalförsvar och konkurrenskraft. I praktiken har dock poli­tiken under valperioden präglats av bristande reformkraft och neddragningar som försvagat förutsättningarna för boende och företag på landsbygderna. Nedstängningar av lokala servicekontor, avsaknaden av verkliga regelför­enklingar och oklara besked kring energiförsörjning och skogspolitik har skapat en betydande osäkerhet. Förtroendet för statens närvaro i hela landet har försvagats. Vi menar att det är avgörande att landsbygderna ges stabila spelregler, närvarande myndigheter och rättvisa förutsättningar, och detta är något som regeringen inte har säkerställt.

Vi välkomnar förslaget om att förtydliga regionernas samrådsskyldighet gentemot civilsamhället och utbildningsaktörer. Det är en rimlig och viktig justering, men det är också propositionens enda konkreta förslag. I övrigt består propositionen huvudsakligen av beskrivningar av nuläget och samman­ställningar av redan beslutade eller aviserade åtgärder. Propositionen saknar alltifrån satsningar på vägar, järnväg, kollektivtrafik och bredbandsutbyggnad till reformer som stärker landsbygdskommunernas ekonomiska förutsätt­ningar. Att regeringen betonar ett underifrånperspektiv är positivt, men propo­sitionen skulle ha behövt innehålla förslag på verktyg som faktiskt flyttar makt och resurser till lokalsamhällen, kommuner och regioner.

Mot denna bakgrund bör regeringen ta fram en ny, samlad och mer ambitiös reformagenda för landsbygderna som innehåller konkreta verktyg för lokal utveckling. Ett centralt inslag i en sådan agenda är att de värden som skapas lokalt också ska stanna lokalt. När el produceras, mineraler bryts och natur­resurser brukas går i dag en oproportionerligt stor del av vinsterna till statskassan, medan lokalsamhället får bära kostnaderna. Vi föreslår därför att skattebaserna ska regionaliseras, där fastighetsskatten från elproducerande anläggningar och intäkter från mineralavgifter i högre grad tillfaller de kommuner där verksamheten bedrivs. Det är den typen av strukturreformer som skapar rättvisa förutsättningar, stärker kommunernas ekonomi och ökar den lokala framtidstron. Mer makt, mandat och resurser bör därmed decen­traliseras för att stärka det lokala beslutsfattandet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

De svenska landsbygderna har under lång tid stått för en stor del av Sveriges resursutvinning utan att få ta skälig del av de värden som genereras. Mineral­utvinning och energiproduktion skapar stora värden för hela landet, men de negativa effekterna i form av påverkan på friluftsliv och miljö, naturturism och rennäring märks på lokal nivå. Under Miljöpartiets tid i regering utreddes frågan om återbäring på vindkraften (SOU 2023:18 Värdet av vinden). Regeringen har nu dröjt flera år med att ta förslagen vidare. Jag anser att kommuner och regioner ska få permanent återbäring från vind- respektive vattenkraft.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Vi är positiva till propositionens enda konkreta förslag som innebär att regionerna i sin roll som regionalt utvecklingsansvariga har skyldighet att samråda med företrädare för det civila samhällets organisationer och enskilda utbildningsanordnare inom högskoleområdet. Vi är däremot mycket kritiska till att regeringen inte möter upp förslaget med ökad finansiering och konstaterar att regeringen snarare har skurit ned på medel till civilsamhället. Vår uppfattning är att regeringen i propositionen lyfter fram civilsamhällets roll, men utan att ge organisationerna förutsättningar att bära ansvaret. Regeringen har därmed inte tagit till sig av den kritik som har framförts när det gäller bristen på finansiering kopplat till förslaget. Regeringen har tvärtom gjort omfattande nedskärningar på viktiga delar av civilsamhället, såsom service, studieförbund och kooperativ utveckling. Exempelvis beslutade regeringen i december 2025 att upphäva förordningen (2001:1194) om stats­bidrag till kooperativ utveckling. Detta beslut hotar bl.a. Coompanion, vars verksamhet stärker civilsamhället genom att främja kooperativt entrepre­nörskap, social innovation och samverkan för hållbar lokal utveckling. Regeringen har även skurit ned i budgeten för Statens servicecenter, vilket resulterat i omfattande stängningar av lokala servicekontor. Trots detta framhåller regeringen i propositionen att den lokala statliga servicen måste säkras och att lokala servicekontor är en viktig verksamhet för att erbjuda personlig service från statliga myndigheter. Det är en tydlig skillnad mellan regeringens ord och handling. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med besked om ökad finansiering för att stärka civilsamhällets deltagande i regional utveckling.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Hela landet behöver hålla ihop. Vi anser att regeringens låga ambitioner för näringslivsutvecklingen särskilt drabbar gles- och landsbygdsområdena. Vi anser att ett landsbygdslyft behöver genomföras så att det är möjligt att leva, arbeta och bygga sin framtid i hela landet. Genom att stödja mindre och glest befolkade kommuners näringslivsutveckling skapas förutsättningar för lokal tillväxt och bättre möjligheter för små och medelstora företag. Näringslivet på landsbygden och i glesbygd behöver även ges bättre förutsättningar för att skapa och behålla jobb genom riktade stöd till utveckling. Vi vill även utveckla de regionala exportcentren för att stödja det regionala exportfrämjandet, så att små och medelstora företag får bättre stöd att nå nya marknader. Investerings­främjandet ska inriktas på att utveckla styrkeområden, driva den gröna och digitala omställningen, främja jobb och tillväxt i hela landet samt stärka svensk motståndskraft. Därutöver vill vi se krav på kortare betaltider och att myndig­hetskontakter underlättas.

Vidare menar vi att förutsättningarna för en framgångsrik skogsnäring behöver stärkas, med ökad förädlingsnivå och fler jobb. Skogens roll som motor för jobb, investeringar och ekonomisk trygghet på landsbygden är avgörande. Vi vill även framhålla att Sverige behöver stå upp för ett svenskt hållbart skogsbruk i EU. Med förbättrad skogsskötsel, variationsrikt skogs­bruk och växtförädling kan kolinlagring, biologisk mångfald och virkestillväxt öka. Rådgivning och forskning möjliggör hållbart brukande, samtidigt som skogsägare behöver bättre ersättning när skyddsvärd skog bevaras.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Det behövs bättre förutsättningar för jobb i hela landet. Arbetsmarknads­utbildningar bör utformas utifrån lokala kompetensbehov och byggas ut så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft. Med en bättre arbetsmarknadspolitik kan politiken bidra till att fler kan ta de nya jobben som växer fram.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

För att människor och företag ska kunna leva och verka på landsbygden och i glesbygd måste grundläggande kommersiell service säkerställas. På få områden visar sig marknadsmisslyckandena så tydligt som på landsbygderna, där marknadskrafterna styr verksamheter från glesbygder till tätorter och storstadsområden. Exempelvis är det uppenbart att tiden sprungit ifrån 2009 års apoteksavreglering och det är därför dags för en genomgripande översyn av apoteksmarknaden. Det är även viktigt att det finns tillgång till bilbe­siktning i hela landet. Därför är det nödvändigt att se över möjligheterna till ökad statlig kontroll över besiktningsmarknaden. Vidare bör tillgången till posttjänster finnas i hela landet, i såväl stad som landsbygd. Det är därför viktigt att postväsendet i sin helhet inte överlåts till marknaden.

Vi anser att staten ska ta ett större ansvar när marknaden inte levererar den infrastruktur som företag och människor är beroende av. När staten drar sig undan drar också kapital och investeringar vidare. Därför vill vi att fler myndigheter och statliga jobb ska lokaliseras utanför storstäderna, att statliga servicekontor ska utvecklas och att bredband ska byggas ut så att företag kan etablera sig, expandera och skapa jobb i hela Sverige. Vi anser att service­kontor som har stängts ned ska öppnas upp igen och att servicekontoren ska fortsätta utvecklas.

För att stimulera det lokala näringslivet behövs en lokalt förankrad bank- och finansmarknad. I många delar av landet finns det inte längre någon lokal bankverksamhet, vilket medför sämre förutsättningar för att starta och driva företag. Detta medför även sämre regional utveckling och färre företag. En lösning är att låta statens servicekontor fungera som mötesplats mellan finansiella institutioner och lokalsamhälle. Vi menar att regeringen därför bör utreda hur Statens servicecenter kan medverka till att möjliggöra mötesplatser mellan finansservice och lokala aktörer i kommuner utan fysiskt bankkontor.

Även jordbrukets förutsättningar behöver förbättras. Vi vill se en livsmedelsstrategi som säkerställer ett lönsamt, robust och hållbart jordbruk. Genom att bl.a. använda EU-medel från regionalstödet för att säkra livsmedelsbutiker kan den lokala konkurrensen på landsbygden ökas.

Vi vill utreda s.k. inställelsetid för polisen som innebär att polis ska kunna vara på plats i rimlig tid oavsett var i landet man bor, på samma sätt som det fungerar för räddningstjänsten. Människor i hela landet – oavsett postnummer – ska kunna räkna med att få hjälp i tid. Det handlar inte bara om trygghet utan också om rättvisa.

Vi anser även att det behöver inrättas särskilda beredskapssjukhus, och att Gotland och norra Sverige bör prioriteras för detta.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Landsbygdernas utveckling avgör Sveriges utveckling. Jag kan konstatera att Sveriges landsbygder står inför avgörande utmaningar, bl.a. när det gäller kompetensförsörjning, service, infrastruktur, kapitalförsörjning, energiom­ställning och förutsättningar för företagande. Dessa utmaningar kräver en politik som genomför de nödvändiga investeringarna, sätter de långsiktiga spelreglerna och som litar på den kraft som går att åstadkomma genom en dynamisk och decentraliserad styrning. Tyvärr är regeringens proposition inte någon reformagenda utan snarare en redovisning som inte ger landsbygderna de verktyg eller de resurser som krävs.

Regeringen saknar såväl reformkraft som en sammanhållen strategi. Jag menar att regeringens passivitet riskerar att hämma utvecklingen i stora delar av landet. Enligt min uppfattning bör regeringen återkomma till riksdagen med en mer ambitiös och handlingsinriktad politik, med förslag om en förbättrad statlig service, kraftfulla satsningar på landsbygdens infrastruktur och åtgärder som stärker landsbygdskommuner med svag skattekraft. Regeringens förslag bör bl.a. även omfatta

•       större landsbygdssatsningar på infrastruktur, service, innovation och företagande

•       en decentraliseringsreform som ger kommuner och lokalsamhällen mer inflytande

•       en tydlig och långsiktig politik för energi, jord- och skogsbruk

•       förstärkta förutsättningar för lokalt ägande och samarbete

•       en nationell strategi med mätbara mål för hur landsbygdernas utvecklings­kraft ska stärkas.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Sveriges lands- och glesbygder har en enorm potential. Här finns starka och drivna lokalsamhällen, innovativa företag och entreprenörer samt förut­sättningar för hållbart brukande av skog och mark, livsmedelsförsörjning, mer förnybar energi och stärkt krisberedskap. Men under lång tid har det offentliga dragit sig tillbaka från Sveriges landsbygder, vilket har lett till bristande tillgång till välfärd, service och infrastruktur. Enligt min uppfattning krävs det ett helhetsgrepp för att vända trenden och säkra en hållbar och rättvis samhällsutveckling i hela landet. Landsbygdspolitik får dock inte reduceras till att handla om ett fåtal enskilda frågor. För att förbättra förutsättningarna att bo och verka på landsbygden krävs att all relevant politik utformas för att fungera på landsbygder såväl som i städer.

För en hållbar samhällsutveckling på landsbygden och i glesbygd krävs förbättrade förutsättningar för investeringar, bostäder, samhällsservice, civilsamhälle och kultur. Utöver detta anser jag att det bör införas ett landsbygdsavtal som likt de tidigare stadsmiljöavtalen ska ge regioner och kommuner möjligheten till statlig medfinansiering för åtgärder som genomförs i nära samarbete med näringsliv och civilsamhälle. Syftet med åtgärderna ska vara att förbättra tillgången till offentlig och kommersiell service samt minska behovet av långa transporter. Det kan exempelvis handla om satsningar på lanthandlar med ombud, förbättrade vägar, grannskapskontor eller anropsstyrd kollektivtrafik. De statliga servicekontoren bör också utvecklas och få förstärkta resurser.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Under denna valperiod har regeringen gjort olyckliga neddragningar på studieförbunden, vilket särskilt har drabbat infrastrukturen för kultur och bildning i glesbygd och på landsbygden. Vi anser att avvecklingen av studie­förbunden i glesbygds- och landsbygdsområden måste motverkas och att den regionala kulturen behöver värnas. Det behövs också en omfattande konse­kvensanalys av nedläggningarna av folkbibliotek.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

För en hållbar samhällsutveckling på landsbygden och i glesbygd krävs förbättrade förutsättningar för investeringar, bostäder, samhällsservice, civil­samhälle och kultur. Det är vår uppfattning att kultur- och föreningslivet på landsbygden bör stärkas genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer samt genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkans­modellen. Civilsamhället bär en stor del av kulturen i mindre orter och på landsbygden och bör ges lång­siktigt stöd för att fortsätta vara fundament till kulturens utveckling.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

I stora delar av landet är bilen en nödvändighet, kollektivtrafiken begränsad och avstånden till arbete, service och utbildning långa. När vägar förfaller, tåg- och flyglinjer försvinner och laddinfrastrukturen brister drabbar det inte alla lika utan slår mot vanligt folk, företag och lokalsamhällen som är beroende av fungerande kommunikationer. Kollektivtrafiken måste vara tillgänglig över hela landet och den ska vara prisvärd, klimatsmart och jämlik. För att stärka kollektivtrafikens attraktivitet bör ett nationellt biljettsystem för all kollektiv­trafik i hela Sverige införas på sikt. Vidare behöver statens förmåga och ambition att upphandla såväl tåg- som flygförbindelser stärkas. Det är även viktigt med fortsatta satsningar på vägunderhåll och att arbetet med att öka bärigheten i det svenska vägnätet fortsätter för att säkerställa vägnätets robusthet och kapacitet.

Vi vill alltså sammantaget se bättre vägunderhåll på landsbygden och i gles­bygd, stärka järnvägen, stoppa nattågsdöden, och värna de regionala flyg­platserna. Vi vill även bygga ut laddinfrastrukturen i hela landet och förbättra vinterväghållningen så att infrastrukturen fungerar i hela landet, inte bara där flest människor bor. När människor och företag i glesbygd och på landsbygden kan lita på att transporter, pendling och resor fungerar, då förbättrar vi både vardagen för vanligt folk och Sveriges konkurrenskraft. Satsningar på järn­vägs- och vägunderhåll kan bidra till att stärka konjunkturen, öka syssel­sättningen och bidra till att Sverige håller samman.

Gotland har speciella utmaningar. De höga kostnaderna för Gotlands­trafiken, för enskilda och för företag, måste få en lösning. Vid sidan om den viktiga frågan om rimliga kostnader för färjetrafiken är det också av stor vikt att frågan ses ur ett beredskapsperspektiv. Förbindelserna måste fungera även i ett försämrat säkerhetsläge.

Bättre konnektivitet, inklusive bredband, är grundläggande i hela landet. I många områden räcker dock inte marknadskrafterna till. Stöd för bredbands­utbyggnad behöver finnas så att människor och företag på landsbygden och i glesbygd kan bo, arbeta och driva verksamhet. Den nationella bredbandsstrategin behöver uppdateras och anpassas till det förändrade säkerhetsläget. Därutöver måste utbyggnaden av 5G och utvecklingen av 6G och 7G vara en högt prioriterad fråga. För glesbygdens skull är det även hög tid att genomföra förslagen från Utredningen om digital post (SOU 2024:47) om att statliga myndigheter, kommuner och regioner ska vara skyldiga att skicka myndig­hetspost till enskilda som har en digital brevlåda.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Särskilda yttranden

Jag har i det föregående ställt mig bakom utskottets förslag att riksdagen bör avslå motionsyrkanden om företagande och investeringar. Jag vill här förtyd­liga att detta ställningstagande inte innebär att jag delar regeringens upp­fattning om hur politiken bör bedrivas inom detta område. I detta sammanhang vill jag särskilt förtydliga min uppfattning när det gäller skogens roll som motor för jobb, investeringar och ekonomisk trygghet på landsbygden, vilket berörs i motion 2025/26:4026 (S). Jag anser att politiken behöver skapa bättre förutsättningar för ett mer motståndskraftigt skogsbruk och skogsnäring, med fler lokala jobb och förädlingsindustrier och ta tillvara möjligheterna att arbeta för ett högre förädlingsvärde. Detta kan göras med utgångspunkt i att stärka och bevara den biologiska mångfalden, skogarnas multifunktionalitet, kol­inlagring och resiliens mot klimatförändringar. Denna uppfattning kommer tillsammans med hur Miljöpartiet i övrigt ser på frågor om skogsbruk att för­tydligas och föras fram av andra företrädare för mitt parti senare under våren 2026 i samband med miljö- och jordbruksutskottets beredning av proposition 2025/26:242 Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk (bet. 2025/26:MJU29).

 

Jag har ställt mig bakom utskottets förslag om att riksdagen bör avslå motions­yrkanden med olika förslag om transport och infrastruktur. Mitt ställnings­tagande innebär dock inte att jag stöder den politik som regeringen för på detta område. Enligt min uppfattning kännetecknas regeringens politik av felprio­riteringar som inte gagnar de klimatåtgärder som jag anser är nödvändiga. Företrädare för Miljöpartiet har i olika sammanhang fört fram olika förslag inom området transport och infrastruktur som skulle vara till gagn för landets invånare i hela Sverige, inte minst för dem som bor på landsbygden. Jag menar att det är först när människor och företag i glesbygd och på landsbygden kan lita på att transporter, pendling och resor fungerar, som politiken kan förbättra såväl vardagen för människor som Sveriges konkurrenskraft. När det gäller konkreta förslag på området vill jag hänvisa till motion 2024/25:3235 (MP) som hanterades av trafikutskottet hösten 2024 i samband med beredningen av infrastrukturpropositionen (prop. 2024/25:28). I den nämnda motionen fram­förs en rad förslag, bl.a. när det gäller underhåll av vägar och järnvägar, statens upphandling av tågförbindelser och tillgången till kollektivtrafik i hela landet.

 

Jag kan tyvärr konstatera att regeringens proposition om en politik för starkare landsbygder innehåller få konkreta förslag utan den är snarare att likna vid en redogörelse över regeringens arbete. Jag vill därför i detta särskilda yttrande kort redogöra för min syn på vilken politik och vilka åtgärder som krävs för att bidra till starkare gles- och landsbygder och för att hela Sverige ska leva. Eftersom Sverige har stora och växande regionala skillnader krävs en politik som bygger på långsiktigt engagemang, samverkan, ett ökat regionalt inflytande och att staten tar ett tydligt ansvar för att säkerställa en grund­läggande service i hela landet. Jag förordar således en aktiv regionalpolitik som ger alla kommuner likvärdiga möjligheter och som garanterar service, utbildning och infrastruktur över hela Sverige. Jag vill även understryka studieförbundens och folkhögskolornas viktiga roll för landsbygden samt tillgången till kultur och idrott. Vidare anser jag att produktionsbaserad ersättning för vatten- och vindkraft behöver införas, att fastighetsskatten för elproducerande fastigheter ska stanna lokalt och att mineralersättningen ska höjas. I förekommande fall har jag i detta betänkande valt att ställa mig bakom förslag som förts fram av andra partier eftersom de sammanfaller med den politik som jag vill se och som enligt min uppfattning skulle vara till gagn för de människor som lever i Sveriges gles- och landsbygdsområden.

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Socialutskottets protokollsutdrag 2025/26:45

Bilaga 4

Kulturutskottets protokollsutdrag 2025/26:27

Bilaga 5

Trafikutskottets yttrande 2025/26:TU5y

Bilaga 6

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2025/26:MJU3y

Bilaga 7

Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2025/26:AU3y