En ny mottagandelag

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2025/26:SfU35

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till bl.a. en ny mottagandelag som ska ersätta lagen om mottagande av asylsökande m.fl., men med en mindre lagteknisk anpassning. Utskottet föreslår vidare att riksdagen godtar det som utskottet anför om regeringens förslag till ändringar i lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

Regeringens förslag innebär bl.a. att villkoren för rätt till dagersättning skärps och att dagersättningen ska kunna sättas ned för utlänningar som inte fullgör sina skyldigheter. Asylsökande ska vara skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område, en s.k. områdesbegränsning, och medverka i närvarokontroller på asylboendet. Migrationsverket kommer också att kunna fatta individuella beslut om boende- och anmälnings­skyldighet för asyl­sökande. Även utlänningar som har meddelats ett avlägsnandebeslut ska omfattas av en områdesbegränsning och anmälnings­skyldighet. Enligt förslaget ska asylsökande dessutom kunna få undantag från kravet på arbets­tillstånd först efter sex månader från att asylansökan lämnades in. Vissa ändringar i andra lagar föreslås också.

Lagändringarna och den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns tio reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Utskottets ställningstagande

Framtida utformning av lagstiftningen

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Avslag på propositionen, punkt 1 (V, MP)

2. Undantag från krav på arbetstillstånd, punkt 2 (S, V, C, MP)

3. Områdesbegränsning, punkt 3 (C, MP)

4. Eget boende, punkt 5 (S)

5. Privat drift av asylboenden, punkt 6 (S, V, MP)

6. Utformning av asylboenden, punkt 7 (MP)

7. Anvisning till kommuner, punkt 8 (S)

8. Dagersättning, punkt 9 (V, MP)

9. Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen, punkt 10 (V, C, MP)

10. Översyn av mottagandet, punkt 11 (V, MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Utskottets lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2025/26:229 En ny mottagandelag och 13 yrkanden i följdmotioner.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionerna finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Utskottet har överlämnat den formella behandlingen av en del av ett lagförslag till sitt betänkande 2025/26:SfU31, nämligen förslaget till lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. i de delar det avser 4 §. Denna paragraf är även föremål för ändringsförslag i bl.a. proposition 2025/26:265 Skärpta regler om uppsikt och förvar som bereds av utskottet i betänkande 2025/26:SfU31 och som riksdagen avser att besluta om under försommaren 2026. Överlämnandet görs för att uppnå en lagteknisk samordning av lagförslagen. Utskottet behandlar dock paragrafen i sak i det nu aktuella ärendet.

Regeringen föreslår också en ändring i 1 kap. 4 § arbetsmiljölagen (1977:1160). Ett förslag till ändring i denna bestämmelse finns även i propositionerna 2025/26:207 och 2025/26:185 som riksdagen behandlar i betänkande 2025/26:SoU29 respektive 2025/26:JuU35. Eftersom förslagen i propositionerna inte är samordnade har utskottet tagit fram ett eget förslag som samordnar förslagen. Utskottets lagförslag finns i bilaga 3.

 

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Propositionen

Tillämpningsområdet

Regeringen föreslår att det ska införas en ny mottagandelag som ersätter lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., förkortad LMA. Syftet med den nya lagen är, enligt regeringen, att förbättra förutsättningarna för ett ordnat mottagande och en effektivare återvändandeprocess samt att minska utanför­skapet. Den nya lagen ska, med vissa undantag, omfatta utlänningar som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar eller alternativt skydds­behövande, alltså asylsökande, samt utlänningar som har ansökt om uppehålls­tillstånd med eller efter tillfälligt skydd, alltså utlänningar som omfattas av massflyktsdirektivet. En utlänning ska i regel omfattas av lagen tills han eller hon har uppehållstillstånd eller uppehållsrätt och Skatteverket har beslutat om folkbokföring. En utlänning som saknar uppehållstillstånd ska omfattas av lagen tills han eller hon har lämnat landet. I vissa situationer kommer en utlänning som har upphört att omfattas av mottagandelagen att omfattas av lagen på nytt.

Boende

En asylsökande ska, även fortsättningsvis, som huvudregel tilldelas en plats på ett asylboende, och för att ha rätt till dagersättning och särskilt bidrag krävs att utlänningen enbart bor på det asylboende där han eller hon har tilldelats plats. Detta föreslås även gälla för utlänningar med avlägsnandebeslut, alltså utlänningar som har meddelats beslut om avvisning eller utvisning som fått laga kraft eller får verkställas omedelbart. En asylsökande som har fyllt 16 år ska också, för att ha rätt till dagersättning, medverka till att klarlägga sin identitet. För en utlänning med ett avlägsnandebeslut som har fyllt 16 år krävs att han eller hon medverkar till åtgärder för att avlägsnandebeslutet ska kunna verkställas. Utlänningar med uppehållstillstånd eller med tillfälligt skydd föreslås ha rätt till dagersättning och särskilt bidrag under förutsättning att de befinner sig i landet och håller Migrationsverket underrättat om sin bostads­adress, om de inte bor på ett asylboende. Även asylsökande som ordnar boende på egen hand ska hålla Migrationsverket underrättat om sin bostads­adress.

Områdesbegränsning och kontrollåtgärder

Regeringen föreslår att asylsökande och utlänningar med avlägsnandebeslut inte ska få lämna det län där det tilldelade asylboendet ligger, en s.k. områdes­begränsning. För den som har skäl att inte bo på det tilldelade asylboendet föreslås i stället att utlänningen inte ska få lämna det län där han eller hon bor. Enligt förslaget ska asylsökande som har fyllt 16 år och bor på det tilldelade asylboendet dessutom medverka i närvarokontroll på boendet, medan utlänningar med avlägsnandebeslut som har fyllt 16 år ska anmäla sig till Migrationsverket tre dagar i veckan på det asylboende där de har tilldelats plats. Under vissa förutsättningar ska Migrationsverket få besluta att en asylsökande som har fyllt 16 år får bo enbart på en viss bestämd plats, en s.k. individuell boendeskyldighet. Migrationsverket föreslås även i vissa fall få besluta om en individuell anmälningsskyldighet för en asylsökande som har fyllt 16 år. Det innebär att han eller hon ska anmäla sig till Migrationsverket vid en viss angiven eller vissa angivna tidpunkter. Utlänningar ska ges tillstånd att utebli från ett eller flera kontrolltillfällen eller att tillfälligt vistas utanför ett begränsat område om det finns särskilda skäl.

Vidare föreslås att dagersättningen ska kunna sättas ned för utlänningar som överträder områdesbegränsningen eller åsidosätter anmälnings­skyldigheten. Dagersättning ska också få sättas ned för utlänningar som gör sig skyldig till allvarlig misskötsamhet på ett asylboende eller försvårar Migrationsverkets utredning genom att hålla sig undan.

Tillträde till arbetsmarknaden

Regeringen föreslår att asylsökande ska kunna få undantag från kravet på arbetstillstånd först efter sex månader från att asylansökan lämnades in, om Migrationsverket då inte har fattat ett beslut i asylärendet och förseningen inte beror på den asylsökande.

Andra lagändringar

Utöver den nya mottagandelagen föreslår regeringen vissa ändringar i andra lagar. Det föreslås bl.a. att bosättningsbaserade förmåner enligt social­försäkringsbalken inte ska få lämnas till en utlänning som omfattas av mottagandelagen. Lagändringar föreslås även i bl.a. socialtjänstlagen (2025:400), studiestödslagen (1999:1395), skollagen (2010:800) och lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Den nya mottagandelagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 oktober 2026. LMA ska samtidigt upphöra att gälla. Regeringen föreslår också vissa övergångsbestämmelser, främst till mottagandelagen. Bland annat ska LMA fortfarande gälla för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

Tillkännagivanden

Riksdagen har tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om ett sammanhållet och effektivt återvändande (bet. 2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). Regeringen bedömer att förslagen i denna proposition, tillsammans med lagändringar som genomfördes 2025 (prop. 2024/25:92, bet. 2024/25:SfU17, rskr. 2024/25:158), tillgodoser tillkännagivandet och anser att detta är slutbehandlat.

Regeringen bedömer även att förslagen i denna proposition delvis tillgodoser ett tidigare tillkännagivande om åtgärder mot skuggsamhället (bet. 2021/22:SfU16, rskr. 2021/22:196). Regeringen anser att detta tillkänna­givande inte är slutbehandlat.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:4076 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 yrkar motionärerna att riksdagen ska avslå propositionen. Förslag om att avslå propositionen finns även i kommittémotion 2025/26:4087 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1.

I kommittémotion 2025/26:4080 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 5 yrkar motionärerna att riksdagen ska avslå propositionen i den del den avser förslaget om att undantag från kravet på arbetstillstånd endast ska kunna ges efter sex månader från det att asylansökan lämnades in.

I kommittémotion 2025/26:4089 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2 yrkar motionärerna att riksdagen ska avslå propositionen i den del som gäller förslaget om områdesbegränsning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det behövs en ny lag för mottagandet av utlänningar. LMA tillkom före den nuvarande utlänningslagen (2005:716), och det har funnits vissa oklarheter i tillämpningen, bl.a. när det gäller vilka utlänningar som omfattas av lagen och hur länge de i så fall omfattas av den. Utskottet anser att en ny lag kan bidra till att mottagandet och vistelsen i Sverige sker under mer ordnade förhållanden och samtidigt vara ett stöd för ett effektivt återvändande för dem som ska lämna landet.

LMA ändrades den 1 mars 2025 på så sätt att utgångspunkten numera är att asylsökande ska bo på Migrationsverkets boenden i stället för att ordna boende på egen hand (prop. 2024/25:49, bet. 2024/25:SfU11, rskr. 2024/25:136). Asylsökande har som huvudregel endast rätt till ekonomiskt bistånd om de enbart bor på det asylboende där de har tilldelats plats. Migrationsverket får i vissa fall undersöka asylsökandes boende- och förvaringsutrymmen på asyl­boendena och en ansökan om uppehållstillstånd får under vissa förutsättningar betraktas som återkallad. Regeringen anser att det finns behov av ytterligare åtgärder och sanktioner för att systemet med asylboenden ska efterlevas och föreslår därför bl.a. flera olika kontrollåtgärder, såsom närvarokontroll och anmälningsskyldighet för utlänningar. Utskottet bedömde att lagförslagen i den tidigare propositionen skulle medföra en effektivare asylprocess, vilket inte bara var positivt för myndigheternas arbete och samhället i stort utan även för de individer som väntar på besked i fråga om uppehållstillstånd. Utskottet anser att detta även gäller förslagen i den nu aktuella propositionen och att mottagandet därmed bör ordnas så att processen effektiviseras ytterligare. Det finns därför inte skäl att lätta upp de krav som nyligen har införts, utan i stället finns det anledning att införa ytterligare begränsningar och kontrollåtgärder. Det behöver också få tydliga konsekvenser för den enskilde att inte följa uppställda krav.

Utskottet konstaterar att den föreslagna områdesbegränsningen kan öka kontrollen över var utlänningar befinner sig, vilket bl.a. kan bidra till en lägre risk för att personer avviker samt till att underlätta kontakterna med myndigheter. Den föreslagna närvarokontrollen kan ge Migrationsverket ett gott underlag för att kunna kontrollera att asylsökande faktiskt bor på det tilldelade asylboendet och därmed har rätt till bistånd. När det gäller anmälnings­skyldigheten för utlänningar med avlägsnandebeslut och den boende- och anmälningsskyldighet som man under vissa förutsättningar kan besluta om för asyl­sökande kan även dessa åtgärder minska risken för att utlänningar avviker och ge effektiva möjligheter för Migrationsverket att kontrollera var utlänningar befinner sig.

Flera motionärer framhåller att områdesbegränsningen och kontroll­åtgärderna är oproportionerliga och står i strid med enskildas fri- och rättigheter. Utskottet konstaterar att förslagen innebär vissa frihets­inskränkningar, bl.a. när det gäller enskildas rörelsefrihet. Regeringen har dock bedömt att inskränkningarna är nödvändiga, proportionerliga och förenliga med skyddet för enskildas grundläggande fri- och rättigheter. Även när de sammanlagda effekterna av åtgärderna vägs ihop bedömer regeringen att de är proportionerliga och förenliga med internationella åtaganden. Utskottet noterar särskilt de föreslagna möjligheterna till undantag från skyldigheterna, där en bedömning av individuella omständigheter ska göras. Även vid bedömningen av om dagersättningen ska sättas ned efter att en skyldighet inte följts kommer det att behöva tas hänsyn till omständigheterna kring överträdelsen. Om en enskild är missnöjd med ett beslut kommer det dessutom enligt förslaget att vara möjligt att överklaga till domstol. Utskottet anser, till skillnad mot vad flera motionärer har framfört, att regeringens förslag innehåller tillräckliga rättssäkerhetsgarantier.

Flera motionärer framför synpunkter på förslaget om att det först efter sex månader ska kunna beviljas undantag från krav på arbetstillstånd. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att intresset av att Sverige inte erbjuder förmånligare mottagningsvillkor än övriga EU-länder väger tungt. Utskottet konstaterar att förslaget i och för sig kan komma att ge negativa effekter för utlänningarnas förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden och att det finns risk för att fler asylsökande arbetar utan att ha rätt till det, men noterar samtidigt att förslagen i stort kan bidra till att asylprocessen blir kortare och att utlänningar som beviljas uppehållstillstånd därefter kan börja arbeta. Förslaget kan också minska incitamenten för utlänningar vars egentliga avsikt är att arbeta i Sverige att resa in i landet utan att först ordna arbetstillstånd. Utskottet anser mot denna bakgrund att förslaget innebär en godtagbar inskränkning i asylsökandes rätt att arbeta och försörja sig och sin familj.

I flera motioner framförs farhågor för de konsekvenser lagförslagen kan få för enskilda, bl.a. barn. Utskottet noterar att regeringen bedömer att förslagen kan förväntas medföra samhällsekonomiska vinster på sikt, t.ex. förbättras förutsättningarna att motverka utanförskap, och asylprocessen effektiviseras. När det gäller barn konstaterar utskottet att ett system med eget boende riskerar att leda till att barn i asylsökande familjer som bor i eget boende hamnar i svår utsatthet och utanförskap. Ett boende på asylboende under ordnade former kan däremot bidra till att barns rättigheter tillgodoses i större utsträckning. Migrations­verket ska dessutom beakta barnets bästa vid bedömningen av vilket boende en familj ska tilldelas. Utskottet noterar också att Migrations­verket i regleringsbrevet för 2026 har fått i uppdrag att redovisa vidtagna åtgärder för att sektionera boenden i syfte att skapa en lämplig boendemiljö för barn och familjer fritt från otrygga miljöer och olämpliga personer. Utöver detta har Migrationsverket nyligen fått i uppdrag att vidta åtgärder som stärker tryggheten och säkerheten på myndighetens boenden med fokus på att förbättra förhållandena framför allt för barn, genom bl.a. ökad tillgång till gemensamma utrymmen samt en tryggare och säkrare utomhusmiljö. Utskottet bedömer mot denna bakgrund att konsekvenserna för enskilda är godtagbara och att lagförslagen är förenliga med bl.a. de krav som ställs enligt barnkonventionen.

När det gäller integration konstaterar utskottet att en mer effektiv asyl­process kan innebära att integrationsfrämjande insatser för nyanlända kan påbörjas snabbare för dem som beviljas uppehållstillstånd. Att fler bor på asyl­boende och därmed kan omfattas av anvisning till en kommun enligt lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning skapar också bättre förutsättningar för en lyckad integration.

I fråga om förslaget till ändring i 4 § lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. är denna paragraf även föremål för ändringsförslag i bl.a. proposition 2025/26:265 Skärpta regler om uppsikt och förvar, som bereds av utskottet i betänkande 2025/26:SfU31 och som riksdagen avser att besluta om under försommaren 2026. För att uppnå en lagteknisk samordning mellan lagförslagen har denna paragraf överlämnats till betänkande 2025/26:SfU31 när det gäller beredningen av riksdagens beslut om att anta paragrafen. Det bör dock understrykas att den sakliga behandlingen av paragrafen görs i detta betänkande.

Utöver detta bör regeringens lagförslag i 1 kap. 4 § arbetsmiljölagen ändras genom en lagteknisk anpassning för att det ska överens­stämma med annan lagstiftning. Förslag till ändring av denna bestämmelse finns även i propositionerna 2025/26:207 Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd och 2025/26:185 Tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands. Ändringarna i dessa propositioner föreslås träda i kraft den 1 respektive den 3 juli 2026. Socialutskottet har i betänkande 2025/26:SoU29 ställt sig bakom regeringens lagförslag i proposition 2025/26:207, och justitieutskottet har i betänkande 2025/26:JuU35 ställt sig bakom regeringens lagförslag i proposition 2025/26:185. Förslagen i propositionerna är inte samordnade. I utskottets lagförslag i bilaga 3 har de ändringar som föreslås i de andra utskottens betänkanden beaktats.

Utskottet förordar att riksdagen, av de skäl som utskottet anför ovan, godtar förslaget till lag om ändring i lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. i de delar det avser 4 § samt antar lagförslagen i övrigt, med den lagtekniska anpassning som framgår ovan.

Utskottet har slutligen inga invändningar mot regeringens redovisning av tillkännagivandet om ett sammanhållet och effektivt återvändande, som regeringen anser är slutbehandlat genom förslagen i propositionen. 

Framtida utformning av lagstiftningen

Propositionen

Privat drift av asylboenden och utformning av sådana boenden

Regeringen föreslår att Migrationsverket, precis som i dag, ska ha huvud­ansvaret för mottagandet av utlänningar som omfattas av mottagandelagen. Utlänningar som omfattas av lagen har rätt till en plats på ett asylboende, och Migrationsverket ansvarar som huvudregel för att bistånd i form av bl.a. boende lämnas. När Migrationsverket ordnar boende för en utlänning ska verket se till att den som bor på boendet kan få sina grundläggande behov tillgodosedda. Migrationsverket ska driva asylboenden eller få uppdra åt andra att göra det.

Anvisning till kommuner

Enligt regeringens förslag ska Migrationsverket i vissa fall ha möjlighet att anvisa en kommun att ordna boende, bl.a. vid extraordinära situationer, alltså när tillströmningen av asylsökande har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande och det är nödvändigt för att behovet av platser på asylboenden ska kunna tillgodoses. Kommunen ska efter anvisning av Migrationsverket ordna boende för utlänningarna. Vid fördelningen av anvisningar mellan kommunerna ska vissa kriterier beaktas, bl.a. omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen. Regeringen föreslås få meddela föreskrifter om ytterligare kriterier.

Dagersättning

En utlänning som omfattas av mottagandelagen ska, enligt förslaget, ha rätt till bistånd i form av dagersättning och särskilt bidrag om han eller hon saknar inkomst och tillgångar och, i tillämpliga fall, uppfyller vissa uppställda villkor. Dagersättning lämnas för den dagliga livsföringen och särskilt bidrag för annat angeläget behov. Regeringen ska kunna meddela föreskrifter om bl.a. grunderna för beräkningen av dagersättning.

Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen

Regeringen föreslår att den som omfattas av mottagandelagen inte ska ha rätt till ekonomiskt bistånd enligt 12 kap. 1 § socialtjänstlagen för sin försörjning eller för sina levnadskostnader i övrigt. Begränsningen påverkar dock inte kommunernas möjlighet att, enligt 12 kap. 2 § socialtjänstlagen, lämna ekonomiskt bistånd utöver vad den enskilde har rätt till. Den som omfattas av mottagandelagen kommer också att vara berättigad till insatser för personliga behov enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen.

Motionerna

Eget boende

I kommittémotion 2025/26:4080 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som avskaffar eget boende som en möjlighet för asylsökande under asylprövnings­tiden utom i undantagsfall.

Privat drift av asylboenden och utformning av sådana boenden

I kommittémotion 2025/26:4080 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att asylboenden inte ska kunna överlåtas i privat drift.

I kommittémotion 2025/26:4087 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att Migrationsverkets boenden bör reformeras till mindre enheter eller enskilda lägenheter insprängda i ordinarie bostads­bestånd.

Anvisning till kommuner

I kommittémotion 2025/26:4080 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att det vid anvisningar till kommuner att ordna boende vid extraordinära situationer bör tydliggöras att utsatta områden i kommuner ska kunna undantas och att undantaget i vissa fall ska kunna omfatta hela kommuner. I yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att kommun­fullmäktiges och kommunstyrelses ansvar ska tydliggöras när det gäller skyldigheten för kommuner att ordna boende efter anvisning.

Dagersättning

I kommittémotion 2025/26:4087 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om höjd dagersättning.

Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen

I kommittémotion 2025/26:4089 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att kommuners rätt att ge ekonomiskt bistånd i akuta situationer till personer som omfattas av mottagande­lagen ska tydliggöras.

Översyn av mottagandet

I kommittémotion 2025/26:4076 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett förslag på ett reformerat mottagandesystem.

I kommittémotion 2025/26:4087 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med en ny över­syn av mottagandet av asylsökande med utgångspunkt i rättssäkerhet, integration, psykisk hälsa och barnkonventionen.

Utskottets ställningstagande

Eget boende

Utskottet konstaterar att huvudregeln om att den som omfattas av mottagande­lagen ska bo på asylboende och medverka i asylprocessen för att ha rätt till dagersättning inskärps genom regeringens förslag. Det kan också leda till andra kraftfulla konsekvenser att inte följa de villkor och kontrollåtgärder som föreslås. Asylsökande som inte fullgör sina skyldigheter kan i vissa fall komma att få sina ansökningar om uppehållstillstånd betraktade som åter­kallade, och utlänningar kan även komma att tas i förvar om vissa skyldigheter inte fullgörs. Utskottet noterar särskilt att regeringen nyligen har lagt fram ett lagförslag om skärpta regler för uppsikt och förvar som innefattar ett förslag om att en utlänning som inte har följt ett beslut om individuell boende­skyldighet under vissa förutsättningar ska få ställas under uppsikt eller tas i förvar (prop. 2025/26:265). Utskottet anser mot denna bakgrund och i likhet med regeringen att ytterligare åtgärder skulle fylla en begränsad funktion vid sidan om de föreslagna påtryckningsmedlen och avstyrker därför motion 2025/26:4080 (S) yrkande 4.

Privat drift av asylboenden och utformning av sådana boenden

Utskottet noterar att Migrationsverket redan i dag får ge andra i uppdrag att driva asylboenden och att en bestämmelse om detta har funnits i LMA sedan lagen infördes 1994. Utskottet ser inte skäl att ändra den ordning som har gällt under en lång tid och avstyrker därför motion 2025/26:4080 (S) yrkande 1.

När det gäller utformningen av Migrationsverkets boenden konstaterar utskottet, i likhet med regeringen, att det är en självklar utgångspunkt att boendena ska ge en trygg boendemiljö för alla som bor där. Migrationsverket ansvarar för att tilldela ett lämpligt boende och att anpassa boendena så att de är lämpliga och ändamålsenliga. Utskottet anser att det inte finns behov av att reglera boendemiljön eller placeringen av boenden närmare och avstyrker därför motion 2025/26:4087 (MP) yrkande 2.

Anvisning till kommuner

Utskottet konstaterar att det enligt förslaget finns flera kriterier som Migrationsverket ska ta hänsyn till vid fördelningen av anvisningar mellan kommuner och att regeringen föreslås få meddela föreskrifter om ytterligare kriterier. Utskottet anser att det inte finns anledning till ett tillkännagivande om fler kriterier att beakta och noterar särskilt regeringens föreslagna föreskriftsrätt i frågan. Motion 2025/26:4080 (S) yrkande 2 avstyrks därmed.

Utskottet anser dessutom att kommunernas ansvar för att ordna boende efter anvisning inte behöver regleras på ett tydligare sätt och avstyrker därför även motion 2025/26:4080 (S) yrkande 3.

Dagersättning

När det gäller nivån på dagersättningen konstaterar utskottet att detta i dag regleras i förordning, vilket föreslås gälla även i fortsättningen. Regeringen har angett att ersättningsnivåerna kommer att hanteras i kommande förordningsarbete. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motion 2025/26:4087 (MP) yrkande 3.

Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det är en rimlig utgångspunkt att enskilda inte ska ha rätt till bistånd av samma slag enligt flera olika regelverk samtidigt. Enligt förslaget ska utlänningar som omfattas av mottagandelagen inte ha rätt till bistånd enligt 12 kap. 1 § socialtjänstlagen. Kommunerna kommer dock även i fortsättningen att ha möjlighet att lämna ekonomiskt bistånd utöver vad den enskilde har rätt till, vilket kan komma att få betydelse i t.ex. akuta situationer. Förslaget påverkar alltså inte kommunernas möjlighet att lämna ekonomiskt bistånd enligt 12 kap. 2 § socialtjänstlagen. Utskottet anser att något särskilt tydliggörande av detta inte behövs och avstyrker därmed motion 2025/26:4089 (C) yrkande 1.

Översyn av mottagandet

Som framgår ovan ställer sig utskottet bakom regeringens förslag om bl.a. en ny mottagandelag och avstyrker motioner om att avslå propositionen. Utskottet anser därför att det inte heller finns anledning till ett tillkännagivande om att göra en översyn av mottagandet eller ta fram förslag till ett reformerat mottagandesystem. Motionerna 2025/26:4076 (V) yrkande 2 och 2025/26:4087 (MP) yrkande 4 avstyrks därmed.

Reservationer

Ställningstagande

Nuvarande lagstiftning är föråldrad, och det finns tydliga behov av ett mer modernt, rättssäkert och sammanhållet regelverk för mottagandet av asyl­sökande. Regeringens förslag innebär dock en genomgripande omläggning av mottagandesystemet i en restriktiv och kontrollerande riktning där mottagandet bygger på ökad kontroll, sanktioner och begränsningar. Förslagen innebär allvarliga inskränkningar av asylsökandes och andra migranters fri- och rättigheter och riskerar att försämra de enskildas levnadsvillkor, under­gräva rättssäkerheten och motverka integration. Regeringens förslag bör mot denna bakgrund avslås.

 

Ställningstagande

Förslaget om att asylsökande endast ska ges rätt att arbeta utan arbetstillstånd först efter en viss tid i Sverige kan leda till försämrad integration och etablering. Dessutom är det viktigt att ny lagstiftning inte leder till att gängkriminalitet och utnyttjande av svart arbetskraft ökar. Regeringens förslag i den del som avser undantag från kravet på arbetstillstånd bör därmed avslås.

 

Ställningstagande

Dagens system för mottagande av asylsökande har brister som bidrar till segregation och utanförskap. Att skapa ett mer ordnat mottagande där staten tar ett tydligare helhetsansvar och där boendet som huvudregel sker på anläggningsboenden är nödvändigt och ett steg i rätt riktning. Regeringens förslag är därför i grunden välkomna. Förslaget till ny mottagandelag innehåller dock delar som är problematiska och som riskerar att motverka syftet om ett humant och rättssäkert mottagande. Förslaget om områdes­begränsning är oproportionerligt och utgör en oacceptabel inskränkning av rörelsefriheten och rätten till privat- och familjeliv. Förslagen om närvaro­kontroller och anmälningsskyldighet är tillräckliga i detta syfte. Regeringens förslag i den del som avser områdesbegränsning bör därmed avslås.

 

Ställningstagande

Regeringens förslag går inte tillräckligt långt för att eget boende som alternativ för asylsökande och utlänningar med avlägsnandebeslut ska försvinna på riktigt. Många väljer fortfarande eget boende trots att de inte längre får dag­ersättning. Det är förvånande att regeringen inte väljer att gå längre och tydligt avskaffar eget boende och behåller möjligheten endast i mycket begränsade undantagsfall. Regeringen bör återkomma med lagförslag som avskaffar eget boende som en möjlighet utom i undantagsfall.

 

Ställningstagande

Regeringen håller enligt förslagen öppet för att lämna över driften av boenden till privata aktörer. Det är Migrationsverket som ska driva boenden eftersom verksamheten är att betrakta som ett slags myndighetsutövning. Privat­iseringar eller vinstdrivande verksamheter ska i regel inte tillåtas inom detta område. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med detta.

 

Ställningstagande

Segregationen måste motverkas genom att utjämna den ekonomiska ojämlik­heten och utveckla bostadsmarknaden med en blandning av olika upplåtelse­former och storlekar på bostäder. Migrationsverket bör eftersträva att erbjuda asylsökande bostäder på ett sätt som bidrar till mer blandade bostadsområden. Migrationsverkets boenden bör reformeras till mindre enheter eller enskilda lägenheter insprängda i ordinarie bostadsbestånd, och dessa bör finnas över hela landet. Regeringen bör återkomma med förslag om detta.

 

Ställningstagande

Vid en anvisning till en kommun att ordna boende vid extraordinära situationer bör det tydliggöras att utsatta områden i kommuner ska kunna undantas och att undantaget i vissa fall kan omfatta hela kommuner. Även kommun­fullmäktiges och kommunstyrelses ansvar bör tydliggöras när det gäller skyldigheten för kommuner att ordna boende efter en anvisning för ensam­kommande barn, utlänningar med tillfälligt skydd samt asylsökande vid extraordinära situationer. Det är orimligt att kommuner smiter från sitt ansvar, alla måste hjälpa till i extraordinära situationer för att integrationen ska fungera. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med detta.

 

Ställningstagande

Det är beklagligt att regeringen inte har tagit tillfället i akt att se över nivån på dagersättningen till asylsökande. Nivån har inte ändrats sedan 1994 och ligger i dag mycket lågt. Dagersättningen bör höjas till motsvarande nivå som riks­normen för försörjningsstöd. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

 

Ställningstagande

Regeringen föreslår att kommunernas möjlighet att bevilja ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen ska tas bort för personer som omfattas av mottagande­lagen. Även om regeringen anser att kommuner ska ha kvar en möjlighet att ge frivilligt bistånd skapar detta en osäkerhet. Kommuner behöver ha en lag­stadgad och tydlig rätt att kunna bevilja ekonomiskt bistånd i bl.a. akuta situationer. Regeringen bör återkomma med förslag om detta.

 

Ställningstagande

Det finns ett tydligt behov av att göra en översyn och reformera mottagande­systemet. En ny lagstiftning ger en möjlighet att stärka rättighets­skyddet och modernisera systemet. En ny mottagandelag måste bygga på rätts­säkerhet och värdighet. Regeringen bör återkomma med ett förslag på ett reformerat mottagandesystem med utgångspunkt i att bl.a. garantera värdiga levnads­villkor, stärka mänskliga rättigheter och främja tidig etablering och möjlighet till integration.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)

 

Lydelse enligt bet. 2025/26:JuU35

Utskottets förslag

 

1 kap.

4 §

För deltagare i arbetsmarknadspolitiska program är denna lag tillämplig i den utsträckning som framgår av 7 § lagen (2000:625) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

För deltagare i praktik, annan kompetenshöjande verksamhet eller aktivitet som har anvisats av socialnämnd är denna lag tillämplig i den utsträckning som framgår av 12 kap. 6 § socialtjänstlagen (2025:400).

För dem som Migrationsverket ger sysselsättning enligt 4 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. är denna lag tillämplig i den utsträckning som framgår av 5 § lagen om mottagande av asylsökande m.fl.

För dem som Migrationsverket ger sysselsättning enligt 5 kap. 2 § mottagandelagen (2026:000) är denna lag tillämplig i den utsträckning som framgår av 5 kap. 3 § mottagandelagen.

Att denna lag i vissa fall, utöver vad som framgår av 2 § första stycket andra meningen, gäller även utomlands framgår av 5 § lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser och 1 § lagen (2026:000) om arbetsmiljölagens tillämplighet för arbetstagare inom Kriminalvården vid tjänstgöring i en kriminalvårdsanstalt utomlands.