Verksamheten i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) under 2024

Utrikesutskottets betänkande 2024/25:UU19

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse om verksamheten inom Nato under helåret 2024 och redogörelsen från den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling om verksamheten under 2024 till handlingarna.

Utskottet föreslår även att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns tre reservationer (V, MP).

Behandlade förslag

Skrivelse 2024/25:112 Verksamheten inom Nato under helåret 2024.

Elva yrkanden i följdmotioner.

Redogörelse 2024/25:RS2 Redogörelse för verksamheten i riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling 2024.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Redogörelsens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Verksamheten i Nato under 2024

Motioner som bereds förenklat

Reservationer

1. Säkerhets- och försvarspolitiska beslutsprocesser, punkt 1 (V)

2. Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik som medlem i Nato, punkt 2 (MP)

3. Centrum för demokratisk resiliens, punkt 3 (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Skrivelse 2024/25:112

Följdmotionerna

Redogörelse 2024/25:RS2

Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

Bilaga 3
Försvarsutskottets yttrande 2024/25:FöU4y

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagen godkände den 16 mars 2023 Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördragsorganisationen Nato (prop. 2022/23:74, bet. 2022/23:UU16, rskr. 2022/23:148). Sverige blev Natomedlem den 7 mars 2024.

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens skrivelse om verksamheten i Nato under helåret 2024 (prop. 2024/25:112), riksdagens delegation till Natos parlamentariska församlings redogörelse för 2024 (redog. 2024/25:RS2) och elva yrkanden i två följdmotioner som väckts med anledning av skrivelsen. Av motionsyrkandena har åtta beretts i en förenklad ordning enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs betänkande Riksdagen i en ny tid (framst. 2005/06:RS3, bet. 20025/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335). Dessa återfinns i bilaga 2.

Utskottet beslutade den 3 april 2025 att ge försvarsutskottet tillfälle att yttra sig över skrivelsen och eventuella följdmotioner inom försvarsutskottets beredningsområde. Yttrande kom in den 29 april och återfinns i sin helhet i bilaga 3.

Utskottet har tillsammans med försvarsutskottet fått information från regeringen inför Natos toppmöte i Washington samt inför alliansens utrikesminister- och försvarsministermöten under 2024. Utskottet besökte i april 2025 den svenska väpnade styrka som i Lettland ställts till Natos förfogande för att bidra till alliansens samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området.

Karin Enström (M), ordförande för riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling informerade den 3 april 2025 utskottet om delegationens verksamhet.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redogör regeringen för verksamheten inom Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) under 2024.

Redogörelsens huvudsakliga innehåll

Riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling redogör för sin verksamhet under 2024.

 

 

Utskottets överväganden

Skrivelsen

I skrivelsen redogör regeringen för verksamheten inom Nato 2024. Regeringen konstaterar att Sverige sedan den 7 mars 2024 fullt ut deltar i Natos beslutsfattande och därmed bidrar till att påverka alliansens inriktning. Enligt skrivelsen har svenska prioriteringar under året varit att stärka Natos kollektiva avskräcknings- och försvarsförmåga inte minst genom integreringen av Sverige i Natos planverk och strukturer samt genom konkreta bidrag till Natos aktiviteter, insatser och operationer. Vidare har Sverige prioriterat Natos stöd till Ukraina samt att Nato ska föra en samlad, långsiktig och strategisk politik för att motverka Rysslands maktexpansion och möjligheter att göra skada.

Som allierad är Sverige en del av Natos kollektiva avskräcknings- och försvarsförmåga samt Natos styrke- och ledningsstruktur. Sveriges geografiska läge och förmåga att stödja andra allierade är enligt regeringen avgörande för att Nato ska kunna verka i vår del av Europa.

Sverige deltar i Natos operationsplanering och i Natos förmågeplanerings­process. Sverige ingår även i den del av Natos operationsplanering som inkluderar Natos kärnvapenavskräckning. Sverige har tilldelats interimistiska förmågemål och Försvarsmaktens befintliga krigsorganisation har anmälts till Natos styrkemodell.

Sverige deltarenligt skrivelsen aktivt inom Nato för att stärka arbetet med kvinnor, fred och säkerhet samt för att genomgående integrera ett jämställdhetsperspektiv i Natos verksamhet.

Försvarsmakten har under året bemannat befattningar vid Natos olika militära staber. Bland dessa finns Sveriges första general inom Nato. Sedan medlemskapet har Sverige även bemannat ett tiotal civila sekunderingar (Voluntary National Contributions) vid Natohögkvarteret i Bryssel. Sverige bidrar även med drygt 15 civila experter inom olika beredskapssektorer till Natos pool av civila experter under Natos resilienskommitté.

Regeringen konstaterar att riksdagen den 12 december 2024 gav sitt medgivande till regeringen att ställa en svensk väpnad styrka bestående av mark förband, specialförband och amfibieförband om högst 1 200 personer, högst sex örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan med tillhörande personal till förfogande t.o.m. den 31 december 2025 för att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området (prop. 2024/25:22, bet. 2024/25:UFöU2, rskr. 2024/25:104). Beslutet innefattar bidrag till bl.a. Natos multinationella brigad i Lettland, Natos marina styrkor och Natos luftrumsövervakning och incidentberedskap.

Natos toppmöte i Washington den 9–11 juli 2024 kretsade enligt skrivelsen kring tre huvudsakliga teman: avskräckning och försvar, stöd till Ukraina samt samarbetet med EU och Natos partnerländer, framför allt i Asien. I toppmötesdeklarationen konstaterades det att alliansens kollektiva försvar förstärkts. Försvarsutgifter bland europeiska allierade och Kanada hade under 2024 ökat med 18 procent och allierade investerade i modernare försvarsförmågor. Två tredjedelar av allierade uppfyllde åtagandet från 2014 om att lägga minst 2 procent av BNP på försvarsutgifter. Samtidigt betonades att det i många fall behövs försvarsutgifter bortom 2 procent för att möta behoven utifrån det försämrade säkerhetspolitiska världsläget.

Redogörelsen 

I redogörelsen beskrivs verksamheten inom den parlamentariska församlingen och den svenska delegationens arbete under 2024.

Sveriges anslutning till Nato i mars 2024 innebar samtidigt fullvärdigt medlemskap i Natos parlamentariska församling. En ny delegation till Natos parlamentariska församling bestående av sju medlemmar och sju ersättare utsågs i april 2024, och riksdagen betalar sedan dess en avgift till församlingen.

Nato firade under året 75 år som organisation. Detta uppmärksammades särskilt under Natos toppmöte i Washington, USA, i juli och även i riksdagen under ett seminarium. Natos parlamentariska församling fortsatte under 2024 att kraftigt fördöma Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och bekräfta sitt starka stöd för Ukraina genom deklarationer och resolutioner.

Församlingen har också fortsatt att understryka vikten av att de demokratiska värderingar som utgör grunden för försvarsalliansen ska vara vägledande vid Natos transformering, och har upprepat uppmaningen att inrätta ett centrum för demokratisk resiliens vid Natos högkvarter.

Medlemsländernas försvarsutgifter och Natos budget diskuterades mycket under året, inte minst i ljuset av det amerikanska presidentvalet och de uttalanden som gjorts om fördelningen av försvarsutgifter mellan de europeiska länderna och USA.

Under året antog församlingen två deklarationer, fem resolutioner och 17 rapporter.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:3360 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 1 anförs att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur Sveriges försvarspolitiska beslutsprocesser kan bevaras och synkroniseras med Nato. I yrkande 6 anförs att Sverige bör driva på för inrättandet av ett centrum för demokratisk resiliens.

I kommittémotion 2024/25:3384 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 1 anförs att Sveriges medlemskap i Nato måste förenas med en självständig utrikes- och säkerhetspolitik som står upp för demokrati och mänskliga rättigheter.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet har yttrat sig över skrivelse 2024/25:112 och motion 2024/25:3360 (V) yrkande 1.

Försvarsutskottet understryker riksdagens och försvarsutskottets behov av insyn i och inflytande över regeringens agerande i Natofrågor och välkomnar därmed regeringens skrivelse. Vidare ser försvarsutskottet positivt på att regeringen i skrivelsen redogör för att Sverige under året prioriterade att stärka Natos kollektiva avskräcknings- och försvarsförmåga, bl.a. genom integreringen av Sverige i Natos planer och strukturer samt genom konkreta bidrag till Natos aktiviteter, insatser och operationer. Det är också mycket positivt att särskild prioritet har getts åt Natos stöd till Ukraina samt åt att Nato ska föra en samlad, långsiktig och strategisk politik för att motverka Rysslands maktexpansion och möjligheter att göra skada. Sverige ska även i fortsättningen bidra till hela Natos säkerhet i enlighet med alliansens 360-gradersperspektiv och inom Natos kärnuppgifter, däribland avskräckning och försvar, krishantering och före­byggande arbete. Vidare konstaterar försvarsutskottet att det med Natomedlemskapet följer krav på ökad civil och militär försvars­förmåga. Regeringens inriktning att Sverige ska eftersträva och tillvarata de möjligheter att utveckla Sveriges totalförsvar som följer av Nato­medlemskapet är lovvärd. Försvarsutskottet instämmer med regeringen i att genom­förandet av militära operationer kräver militära förmågor såväl som civilt stöd. Försvarsutskottet föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna.

När det gäller motionsyrkandet om att regeringen ska föreslå hur Sveriges försvarspolitiska beslutsprocesser kan bevaras och synkroniseras med Nato behandlade utskottet ett likalydande yrkande i betänkandet Totalförsvaret 2025–2030 (bet. 2024/25:FöU2, rskr. 2024/25:114). Utskottet framhöll i betänkandet att den parlamentariskt sammansatta Försvars­beredningen sedan 1990-talet svarar för samråd mellan regeringen och riksdagspartierna om den långsiktiga inriktningen av försvars- och säkerhetspolitiken. Efter det att Försvarsberedningen har slutfört ett uppdrag genom att lämna sin slutrapport inför en försvarspolitisk inriktnings­proposition entledigas beredningens ledamöter. Försvarsberedningen har dock alltid en permanent ordförande och en huvudsekreterare för att snabbt kunna sammankallas vid behov. Chefen för Försvarsdepartementet är bemyndigad att lämna närmare anvisningar för Försvarsberedningens arbete och på så vis återuppta en ”vilande” beredning när så behövs. Utskottet kunde vid den aktuella tidpunkten inte se att Natomedlemskapet påverkade den svenska beslutsmodellen och avstyrkte yrkandet om att regeringen skulle föreslå hur Sveriges försvarspolitiska beslutsprocesser kan bevaras och synkroniseras med Nato. Med hänvisning till det redovisade anser försvarsutskottet att utrikesutskottet bör avstyrka kommittémotion 2024/25:3360 (V) yrkande 1.

Utskottets ställningstagande

Skrivelsen

Utskottet vill inledningsvis återigen understryka riksdagens behov av insyn i och inflytande över regeringens agerande i Natofrågor, vilket betonades redan i samband med riksdagens beslut att godkänna Sverige medlemskap i alliansen (bet. 2022/23:UU16). Utskottet välkomnar därför att regeringen nu återkommer med en skrivelse om verksamheten i Nato i enlighet med vad som utlovades i regeringens utrikesdeklaration med anledning av Nato­medlemskapet. Av deklarationen framgick att regeringen avsåg att informera riksdagen såväl inför Natos formella minister- och toppmöten som i en årlig skrivelse om Nato. Även försvarsutskottet understryker i sitt yttrande vikten av riksdagens insyn och inflytande i Natofrågor.

Försvarsutskottet anför i sitt yttrande att Nato är Sveriges viktigaste försvarspolitiska arena och konstaterar att säkerhets- och försvarspolitiska beslut i riksdagen ligger till grund för Sveriges bidrag till Nato. Utskottet delar denna uppfattning och förutsätter liksom försvarsutskottet att regeringen, som Sveriges företrädare i Natos förhandlingar och beslutsprocesser, agerar utifrån såväl alliansens 360-gradersperspektiv som svenska intressen med utgångs­punkt i beslut som riksdagen fattar.

Utskottet anser liksom regeringen och försvarsutskottet att Sverige ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad som bidrar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde liksom i det euroatlantiska området som helhet. Ut­skottet delar därför försvarsutskottets uppfattning att det är positivt att regeringen under 2024 prioriterade att stärka Natos kollektiva avskräcknings- och försvarsförmåga, bl.a. genom att integrera Sverige i Natos planer och strukturer samt genom konkreta bidrag till Natos aktiviteter, insatser och operationer. Det är även mycket positivt att särskild prioritet har getts åt Natos stöd till Ukraina samt åt att Nato ska föra en samlad, långsiktig och strategisk politik för att motverka Rysslands maktexpansion och möjligheter att göra skada. Utskottet vill återigen understryka att stödet till Ukraina även fortsättningsvis bör vara en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik och att Sverige ska stödja Ukrainas kamp så länge det krävs.

Utskottet välkomnar också att regeringen är aktiv i Natos löpande arbete med att samordna och stödja medlemsstaternas åtaganden inom ramen för rustningskontroll, nedrustning och icke spridning av massförstörelsevapen. Natos medlemmar är statsparter till icke-spridningsfördraget för kärnvapen och alliansen betonar i sitt strategiska koncept att icke-spridningsfördraget för kärnvapen är hörnstenen i det globala arbetet och den enda trovärdiga vägen mot nedrustning.

Utskottet konstaterar att Natos strategiska koncept slår fast att säkerhetssamarbete är en av Natos tre kärnuppgifter. Det strategiska konceptet betonar också betydelsen av att fortsätta stärka alliansens band till partners som delar dess intressen och värderingar, inklusive vikten av att upprätthålla en regelbaserad världsordning. Utskottet anser liksom regeringen att den euroatlantiska säkerheten säkerställs bäst genom ett brett nätverk av partnerrelationer med länder och organisationer runt om i världen. Utskottet vill särskilt understryka vikten av ett nära samarbete mellan Nato och EU och välkomnar att regeringen verkar för detta. Ett nära samarbete är centralt för att möta gemensamma utmaningar i ett försämrat säkerhetspolitiskt världsläge, inte minst när det gäller Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Utskottet konstaterar vidare att krishantering och förebyggande är en av Natos kärnuppgifter och omfattar bl.a. krishanteringsinsatser, humanitärt stöd och kapacitetsuppbyggnad. Nato genomför internationell krishantering, i egen regi och tillsammans med partnerländer och internationella organisationer. Det är en del i Natos mål att främja säkerhet och stabilitet i och utanför Natos medlemsländer. Det framgår av skrivelsen att sedan Natos insats i Afghanistan avslutades i september 2021 har Natos fokus i allt högre utsträckning legat på det kollektiva försvaret av alliansen, för vilket internationella krishanterings­insatser är en viktig, om än mindre framträdande del. För närvarande deltar Sverige i insatserna NATO Mission in Iraq och Kosovo Force.

Utskottet ser också positivt på att regeringen aktivt deltagit i Natos arbete i fråga om kvinnor, fred och säkerhet, mänsklig säkerhet, klimatförändringar och strategisk kommunikation. Utskottet välkomnar att Natos tydliggjort att dessa horisontella frågor ska genomsyra verksamheten inom alliansens samtliga kärnuppgifter.

Utskottet föreslår att skrivelse 2024/25:112 läggs till handlingarna.

Redogörelsen

Utskottet konstaterar att Natos samtliga 32 medlemsländer ingår i den parlamentariska församlingen. Riksdagens delegation till Natos församling ingår som en fullvärdig medlem sedan mars 2024. Utskottet vill understryka den svenska delegationens betydelse för riksdagens insyn i Natos verksamhet.

Utskottet noterar att den parlamentariska församlingens verksamhet syftar till att diskutera och påverka beslut om den gemensamma säkerheten, skapa förståelse för de säkerhetspolitiska utmaningar som det transatlantiska samarbetet står inför och stödja de nationella parlamentens insyn i frågor om försvar och säkerhet. Samarbetet mellan Nato och den parlamentariska församlingen befästs bl.a. genom att Natos generalsekreterare deltar i församlingens sessioner, redogör för alliansens verksamhet och svarar på frågor från parlamentarikerna.

Utskottet ser positivt på att stödet till Ukraina även fortsättningsvis kommer att vara högt prioriterat inom församlingen under 2025. Utskottet välkomnar att församlingen i flera resolutioner har understrukit vikten av att upprätta ett centrum för demokratisk resiliens vid Natos högkvarter.

Utskottet välkomnar redogörelse 2024/25:RS2 och föreslår att den läggs till handlingarna.

Motionerna

Försvarsutskottet anför i sitt yttrande följande med anledning av motionsyrkandet om att regeringen ska föreslå hur Sveriges försvarspolitiska beslutsprocesser kan bevaras och synkroniseras med Nato.

”Den parlamentariskt sammansatta Försvars­beredningen svarar sedan 1990-talet för samråd mellan regeringen och riksdagspartierna om den långsiktiga inriktningen av försvars- och säkerhetspolitiken. Efter det att Försvarsberedningen har slutfört ett uppdrag genom att lämna sin slutrapport inför en försvarspolitisk inriktnings­proposition entledigas beredningens ledamöter. Försvarsberedningen har dock alltid en permanent ordförande och en huvudsekreterare för att snabbt kunna sammankallas vid behov. Chefen för Försvarsdepartementet är bemyndigad att lämna närmare anvisningar för Försvarsberedningens arbete och på så vis återuppta en ”vilande” beredning när så behövs. Utskottet kunde vid den aktuella tidpunkten inte se att Natomedlemskapet påverkade den svenska beslutsmodellen och avstyrkte yrkandet om att regeringen skulle föreslå hur Sveriges försvarspolitiska beslutsprocesser kan bevaras och synkroniseras med Nato. Med hänvisning till det redovisade anser försvarsutskottet att utrikesutskottet bör avstyrka motionen.”

Utskottet instämmer i försvarsutskottets bedömning och avstyrker motion 2024/25:3360 (V) yrkande 1.

I ett motionsyrkande berörs frågan om att inrätta ett centrum för demokratisk resiliens inom Nato.  Som framgår tidigare i betänkandet välkomnar utskottet att Natos parlamentariska församling tagit upp denna fråga i flera resolutioner under året. Utskottet instämmer i att Nato än mer behöver befästa gemensamma demokratiska värderingar för att bemöta en alltmer auktoritär utveckling i flera delar av världen. Utskottet utgår från att regeringen verkar för detta.

Med anledning av ett motionsyrkande om att medlemskapet i Nato måste förenas med en självständig utrikes- och säkerhetspolitik vill utskottet påminna om att statsministern vid presentationen av regeringens utrikes­politiska deklaration med anledning av medlemskapet i Nato underströk att Sverige som medlem i Nato ska fortsätta att främja grundvärden i vår utrikes- och säkerhetspolitik. Sverige ska inom Nato, liksom i EU, FN, organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Europarådet värna den regelbaserade världsordningen, den europeiska säkerhetsordningen, demokrati, frihet, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Utskottet välkomnar detta men är därutöver inte berett att vidta någon åtgärd med anledning av motionen.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:3360 (V) yrkande 6 och 2024/25:3384 (MP) yrkande 1.

Utskottets ställningstagande

Utöver de yrkanden som behandlas tidigare i detta betänkande finns förslag i ett antal motioner som är föremål för förenklad motionsberedning enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs betänkande Riksdagen i en ny tid (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335) och i enlighet med promemorian Förenklad motions­beredning under valperioden 2022–2026 som utrikesutskottet fastställde den 5 oktober 2023 (prot. 2023/24:3).

Utskottet har under beredningen kommit fram till att de yrkanden som redovisas i bilaga 2 inte kan vara aktuella för något tillkännagivande från riks dagen, och ett enigt utskott avstyrker dessa motioner. Detta kan innebära att partier vidhåller de synpunkter som framförs i motionsyrkandena men att de avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.

 

 

 

 

 

 

Reservationer

Ställningstagande

Sverige har varit medlem i Nato i drygt ett år, och det Nato som Sverige gick med i den 7 mars 2024 är inte detsamma som det Nato vi har nu. Det beror i huvudsak på Donald Trumps återinträde som president i USA och hans olika hot och uttalande om att lämna Nato m.m. I Donald Trump har vi fått en auktoritär president som inte verkar bry sig om internationell rätt. Han har på kort tid riktat militära och politiska hot mot flera länder, såsom Panama, Grönland och Kanada, samt allierat sig med Putin och Ryssland för att tvinga fram ett krigsslut i Ukraina. Utvecklingen i USA kommer de närmaste åren att innehålla stor osäkerhet, och vi vill i likhet med många andra länder i Europa inte ha vår säkerhet villkorad av USA.

USA har som land en särställning och i praktiken veto i Natos agerande samtidigt som de genom historien har bedrivit invasionskrig, stöttat militärkupper mot demokratiskt valda regeringar och beväpnat paramilitära grupper och fortfarande exporterar vapen till krigförande länder, såsom Israel och Saudiarabien. Det politiska läget i USA är dessutom instabilt och starkt polariserat.

Vårt lands historia med mer än 200 år av fred är unik. Den viktigaste, om än inte den enda, förklaringen till detta är den militära alliansfriheten. Genom att inte ingå i militära allianser har Sverige haft bättre möjligheter att skapa trygghet för vår befolkning och hålla svenskt territorium utanför krig. Vänsterpartiet har därför konsekvent sagt nej till ett svenskt medlemskap i Nato.

Nu är dock Natomedlemskapet en verklighet, och mycket av det svenska försvarets verksamhet kommer att ha en koppling till Nato. Det måste även i fortsättningen vara Sveriges egen försvarsförmåga som ska stå i centrum för den svenska försvarsplaneringen, men Sverige ska också vara en aktiv samarbetspartner med våra nordiska och baltiska grannländer. Vi ska ta ett gemensamt ansvar för försvaret av Östersjön, Västerhavet, Nordsjön och Arktis, tillsammans med våra grannländer. Det är detta fokus på vårt närområde och inte operationer i länder långt bort som ska vara den svenska prioriteringen.

Natomedlemskapet kommer att innebära en förändring av Sveriges beslutsprocess för totalförsvarets inriktning, då Natos planering inte är synkroniserad med Sveriges. Planeringen och besluten om det svenska totalförsvarets inriktning görs i dag i långa processer med Försvars­beredningen där alla partier deltar i diskussionerna. På så sätt får totalförsvaret både en transparens och en viktig demokratisk förankring, vilket i förlängningen leder till nationell enighet. Detta får inte försvinna i och med Natomedlemskapet. Regeringen har ett stort ansvar för att Sveriges planering och beslutsfattande inte hamnar i otakt med Natos och att partierna fortsätter att vara med i diskussionerna i ett tidigt skede. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur Sveriges försvarspolitiska beslutsprocesser kan bevaras och synkroniseras med Nato.

 

Ställningstagande

Sedan Sverige blev medlem i Nato för ett år sedan har Europas säkerhetspolitiska läge försämrats. Det finns en risk att det amerikanska engagemanget för Europas säkerhet minskar framöver. Ryssland utgör ett reellt hot mot Sverige och andra länder i Europa. Det är därför av yttersta vikt att Europa står stadigt i sitt stöd för Ukraina och att vi stärker vår svenska och europeiska försvarsförmåga. Putins krigsbrott får aldrig löna sig.

Miljöpartiet röstade emot den svenska Natoansökan men har efter riksdagens beslut valt att respektera beslutet. Vår utgångspunkt är att Sveriges säkerhets- och försvarspolitik även i fortsättningen ska präglas av strävan efter fred, avspänning, långsiktig nedrustning och diplomatiska lösningar. Ett trovärdigt totalförsvar, både civilt och militärt, är samtidigt avgörande för att bidra till stabilitet i vårt närområde och inom Nato.

Sveriges medlemskap i Nato måste förenas med en självständig utrikes- och säker hetspolitik. Vi vill att Sverige fortsätter att stå upp för viktiga värden som demokrati och mänskliga rättigheter, såväl inom som utom Nato.

 

 

Ställningstagande

Sedan Sverige blev medlem i Nato har Sveriges riksdag fler ledamöter i Natos parlamentariska församling där representanter för de nationella parlamenten möts och diskuterar Natofrågor. I Sverige har i samförstånd en modell valts där alla partier har fått möjlighet att sitta i riksdagens Natodelegation. Vänsterpartiet har därför en ledamot i Natos parlamentariska församling. I församlingen bedrivs arbetet i fem utskott och i en plenarförsamling med 281 ledamöter. Procedurreglerna i församlingen gör det dock svårt för en enskild ledamot att få större genomslag eftersom det ofta krävs flera förslagsställare bakom varje enskilt yrkande.

Till församlingen finns ett flertal associerade delegationer från länder som Nato samarbetar med. I en del av dessa länder råder demokratiskt underskott, och det demokratiska utrymmet krymper. Nato och dess parlamentariska församling måste var tydligare i sitt demokratiska budskap till stater inom och utom Nato som krymper det demokratiska utrymmet. Därför behöver också Natos centrum för demokratisk resiliens komma på plats - ett förslag som har blockerats av Ungern sedan flera år tillbaka. Detta är ett tydligt exempel på hur bilden av Nato som en allians med demokratiska stater inte stämmer. Tillsammans med en tillbakagång för demokratin i Turkiet, och nu senast i USA, visar det att Nato står inför flera framtida utmaningar kopplade till demokratifrågor. Sverige bör därför driva på för inrättandet av ett Centrum för demokratisk resiliens.

 

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

 

 

 

Bilaga 3

Försvarsutskottets yttrande 2024/25:FöU4y