Det handlar om en extra ändringsbudget för 2020 för att anpassa reglerna kring stöd vid korttidsarbete och förbättra informationsutbytet inom Skatteverket på grund av coronaviruset.
Ska riksdagen godkänna de föreslagna ändringarna i budgeten?
Om förslaget godkänns, kommer det att införas tillfälliga skattefriheter för parkering och gåvor till anställda, samt stärka stödet vid korttidsarbete och förbättra kontrollen inom Skatteverket.
|
Finansutskottets betänkande
|
Extra ändringsbudget för 2020 – Anpassningar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset
Utskottet ställer sig bakom förslagen i propositionen. Propositionen innehåller förslag om åtgärder med anledning av coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19. Detta är den sjätte extra propositionen med förslag till ändringar i budgeten för 2020 som regeringen lämnat till riksdagen under våren. Bakgrunden är att spridningen av det nya coronaviruset under kort tid fått mycket stora konsekvenser för samhället och den ekonomiska tillväxten. Utskottet instämmer i regeringens syn att det behövs ytterligare åtgärder för att mildra de negativa effekterna för näringsliv och samhälle, samtidigt som det finns behov av att få utökade kontrollfunktioner på plats. Dessa åtgärder bör dessutom träda i kraft så snart som möjligt.
I propositionen föreslår regeringen en tillfällig skattefrihet för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen. Det föreslås även en tillfällig skattefrihet för gåvor upp till ett värde på 1 000 kronor per anställd som en arbetsgivare kan ge till sina anställda. Utskottet välkomnar detta, men menar att inte heller transporter till och från arbetet eller fria måltider som ges till personal i vård- och omsorgsverksamhet i anslutning till arbetet med anledning av kampen mot covid-19 borde förmånsbeskattas. Regeringen bör därför snarast möjligt återkomma till riksdagen med förslag om ändringar i lagstiftningen för att säkerställa att sådana förmåner undantas från beskattning. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Som svar på ett tillkännagivande från riksdagen lämnar regeringen förslag om vissa anpassningar av regelverket om s.k. tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt. Förslaget innebär att den sammantagna ränte- och avgiftsnivån under anståndstiden sänks. Anståndsavgiften ska tas ut med 0,2 procent på beviljat anståndsbelopp fr.o.m. den sjunde kalendermånaden efter att anstånd beviljats. Skatteverket ska i vissa fall kunna återkalla anstånd helt eller delvis eftersom det finns risk för att anståndsmöjligheten missbrukas av oseriösa aktörer.
Propositionen innehåller även förslag om en tillfällig förstärkning av stödet vid korttidsarbete. Stöd ska få lämnas vid arbetstidsminskning på 80 procent under stödmånader som infaller under perioden den 1 maj–31 juli 2020. Arbetstagarens löneminskning ska då uppgå till 12 procent. Skatteverket respektive Tillväxtverket ska i egenskap av handläggande myndigheter få genomföra kontrollbesök för att kontrollera rätten till stöd. Vidare ska Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet även omfatta sådana bedrägeribrott där gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet enligt lagen om stöd vid korttidsarbete.
I propositionen lämnas också förslag som gör det enklare att utbyta uppgifter mellan den brottsbekämpande verksamheten och andra verksamheter inom Skatteverket. Det införs ömsesidiga uppgiftsskyldigheter för Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet å ena sidan och verksamheterna beskattning, folkbokföring respektive id-kort å andra sidan. Förslaget syftar till att förebygga, förhindra och upptäcka sådan brottslighet som omfattas av Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet. Förslaget syftar även till att skattebesluten ska bli mer korrekta, att uppgifter i folkbokföringen bättre ska återspegla verkligheten och att id-kort kan utfärdas på ett korrekt sätt.
Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juni 2020.
Utöver lagförslagen innehåller propositionen också förslag till ändringar som avser statens inkomster och utgifter för budgetåret 2020. Sammantaget föreslås att anvisade medel ökar med 76,0 miljarder kronor 2020. Ökningen hänförs i huvudsak till stöd vid korttidsarbete (75,4 miljarder kronor), och baseras på att i genomsnitt 550 000 personer per månad omfattas av korttidsarbete under perioden mars–december 2020. Därutöver anvisas ökade medel till Tillväxtverket och Skatteverket samt till vissa scenkonstinstitutioner och museer. Statens inkomster beräknas minska med 0,4 miljarder kronor 2020, främst till följd av förslaget om sänkta kostnader för tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt. Det finansiella sparandet beräknas därmed sammantaget försvagas med 76,4 miljarder kronor 2020, vilket motsvarar 1,6 procent av BNP, och öka statens lånebehov med motsvarande belopp.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår fyra motionsyrkanden och bifaller delvis tre motionsyrkanden.
I betänkandet finns två reservationer (SD, KD) och två särskilda yttranden (M, V).
Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.
Behandlade förslag
Proposition 2019/20:166 Extra ändringsbudget för 2020 – Fler kraftfulla åtgärder med anledning av coronaviruset.
Sju yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 3
Regeringens lagförslag
Tabeller
Tabell 1 Regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2020
Tabell 2 Regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2020
Tabell 3. Regeringens förslag till ändrade beställningsbemyndiganden 2020
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassningar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset |
Ändringar i statens budget för 2020
Riksdagen
a) godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2020 enligt regeringens förslag,
b) godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt regeringens förslag,
c) bemyndigar regeringen att under 2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst det belopp och inom den tidsperiod som regeringen föreslår.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:166 punkterna 6–8.
Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda,
2. lag om tillfällig förstärkning av stöd vid korttidsarbete,
3. lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet,
4. lag om ändring i lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall,
5. lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:166 punkterna 1–5.
Beskattning av förmåner för personal i vård- och omsorgsverksamhet under coronapandemin
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med förslag om ändringar i lagstiftningen för att säkerställa att förmåner som lämnas efter den 31 mars och till och med den 31 december 2020 i form av transport till och från arbetet och fria måltider i anslutning till arbetet för personal i vård- och omsorgsverksamhet undantas från beskattning och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2019/20:3616 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3,
2019/20:3617 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 2 och
2019/20:3618 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M).
Utvärderingar av delar av lagstiftningen
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:3616 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1, 2 och 4 samt
2019/20:3617 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 1.
Reservation 1 (SD)
Reservation 2 (KD)
Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.
Stockholm den 26 maj 2020
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Oscar Sjöstedt (SD), Emil Källström (C), Ulla Andersson (V), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Karolina Skog (MP), Sofia Westergren (M), Josefin Malmqvist (M), Johanna Haraldsson (S), Pyry Niemi (S) och Fredrik Stenberg (S).
I betänkandet behandlas regeringens proposition 2019/20:166 Extra ändringsbudget för 2020 – Fler kraftfulla åtgärder med anledning av coronaviruset. Propositionen innehåller förslag om åtgärder med anledning av coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19. Det handlar om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och förmån av gåva till anställda, anpassningar av regelverket om tillfälliga anstånd, en tillfällig förstärkning av stödet vid korttidsarbete och ytterligare kontrollåtgärder samt om ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
I betänkandet behandlar utskottet också sju yrkanden i följdmotioner.
Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens förslag till ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar och anslag samt beställningsbemyndiganden finns i bilaga 2. Regeringens lagförslag finns i bilaga 3. Lagförslagen har granskats av Lagrådet.
Skäl för ändringar i statens budget och förkortad motionstid
Enligt riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggsbestämmelse 9.6.1). Förslag till ändringar i budgeten får dock lämnas vid andra tillfällen om regeringen anser att det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket).
Spridningen av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 har under kort tid fått mycket stora konsekvenser. Regeringen har därför vid fem tillfällen under våren 2020 lämnat extra propositioner med förslag till ändringar i budgeten för 2020. Propositionerna har avsett
• kreditgarantier till flygföretag (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188)
• ett stort antal åtgärder på inkomst- och utgiftssidan för att omhänderta effekterna i samhället av spridningen av viruset (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199–202)
• kreditgarantier för lån till företag (prop. 2019/20:142, bet. 2019/20:FiU54, rskr. 2019/20:195)
• åtgärder på skatteområdet (prop. 2019/20:151, bet. 2019/20:FiU55, rskr. 2019/20:204)
• förändringar av arbetslöshetsförsäkringen och reglerna om studiestöd (prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56, rskr. 2019/20:207–212).
Det nya coronaviruset bedöms enligt regeringen få betydande konsekvenser för samhället och den ekonomiska tillväxten. Det finns enligt regeringen därför anledning att vidta ytterligare åtgärder för att mildra de negativa effekterna för näringsliv och samhälle, samtidigt som det finns behov av att få utökade kontrollfunktioner på plats. Dessa åtgärder bör träda i kraft så snart som möjligt.
Regeringen anser därför att det finns särskilda skäl för att lämna ytterligare förslag till ändringar i statens budget för 2020. Regeringen anser vidare mot bakgrund av vad som anförts ovan att det finns synnerliga skäl för riksdagen att besluta om förkortad motionstid. Regeringen föreslår därför att motionstiden förkortas till fyra dagar.
Enligt 9 kap. 13 § riksdagsordningen får riksdagen, om en proposition måste behandlas skyndsamt, på förslag av regeringen, besluta om kortare motionstid om det finns synnerliga skäl. Propositionen överlämnades till riksdagen den 14 maj 2020. Vid bordläggningen av propositionen samma dag beslutade riksdagen, i enlighet med regeringens förslag, att förkorta motionstiden till fyra dagar. Motionstiden löpte således ut den 18 maj. Propositionen hänvisades av kammaren till finansutskottet den 14 maj 2020.
Intern utfrågning
Den 25 maj 2020 informerades utskottet av statssekreterare Leif Jakobsson, finansdepartementet, och Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm, om åtgärder med anledning av coronaviruset.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering respektive gåva till anställda, anpassningar av regelverket om tillfälliga anstånd, en tillfällig förstärkning av stödet vid korttidsarbete och ytterligare kontrollåtgärder samt om ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket.
Riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen som handlar om att undanta vissa förmåner för personal i vård- och omsorgs-verksamhet från förmånsbeskattning.
Riksdagen godkänner regeringens förslag om en ändrad beräkning av inkomster för 2020. Riksdagen godkänner också ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt regeringens förslag. Sammantaget ökar anvisade medel med 76 miljarder kronor och statens inkomster beräknas minska med 0,4 miljarder kronor 2020. Det finansiella sparandet beräknas sammantaget försvagas med 76,4 miljarder kronor 2020, vilket motsvarar 1,6 procent av BNP, och öka statens lånebehov med motsvarande belopp.
Riksdagen avslår fyra motionsyrkanden och bifaller delvis tre motionsyrkanden.
Jämför reservation 1 (SD) och 2 (KD) samt särskilt yttrande 1 (M) och 2 (V).
Ändringar i statens budget för 2020
Regeringen lämnar i propositionen förslag till ändringar i statens budget för 2020 med anledning av det nya coronaviruset. Ändringarna är dels en följd av de lagförslag som lämnas i propositionen, dels en följd av åtgärder som redan vidtagits och nya åtgärder som bör vidtas för att bekämpa följdverkningarna av virusutbrottet. Regeringens förslag till ändringar i statens budget framgår av tabellerna i bilaga 2.
Sammantaget innebär regeringens förslag att anvisade medel ökar med 76,0 miljarder kronor 2020. Ökningen hänförs i huvudsak till stöd vid korttidsarbete. Utgiftsökningarna försämrar statens finansiella sparande och ökar statens lånebehov med motsvarande belopp. Förslag som påverkar inkomsterna beräknas minska statens inkomster med 0,4 miljarder kronor 2020. För 2021 beräknas inkomsterna minska med 0,2 miljarder kronor medan de från och med 2022 beräknas öka med 0,1 miljarder kronor. Det finansiella sparandet beräknas påverkas med motsvarande belopp.
Det finansiella sparandet beräknas därmed sammantaget försvagas med 76,4 miljarder kronor 2020, vilket motsvarar 1,6 procent av BNP, och öka statens lånebehov med motsvarande belopp. För 2021 beräknas det finansiella sparandet försämras med 0,2 miljarder kronor och statens lånebehov öka med motsvarande belopp. Från och med 2022 beräknas det finansiella sparandet förbättras och statens lånebehov minska med 0,1 miljarder kronor.
Nedan redogörs mer i detalj för förslaget till ändringar i statens budget.
Ändrad beräkning av inkomster i statens budget 2020
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner en ändrad beräkning av inkomster på statens budget. I tabell 1 i bilaga 2 framgår förändringarna uppdelat på berörda inkomsttitlar.
Prognosen för statens inkomster 2020 har reviderats ned med 90 miljoner kronor till följd av lagförslaget om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering. De inkomsttitlar som påverkas negativt är 1111 Statlig inkomstskatt med 15 miljoner kronor, 1115 Kommunal inkomstskatt med 35 miljoner kronor och 1217 Allmän löneavgift med 40 miljoner kronor.
Förslaget om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av gåva till anställda påverkar inkomsttitel 1321 Skatt på företagsvinster, där prognosen har reviderats ned med 80 miljoner kronor 2020.
Förslaget om ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket förväntas öka inkomsterna på inkomsttitel 1612 Restförda skatter. Prognosen har reviderats upp med 100 miljoner kronor till följd av förslaget.
Förslaget om anpassning av regelverket om tillfälliga anstånd påverkar inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet och prognosen har reviderats ned med 330 miljoner kronor till följd av förslaget.
Ändringar av statens utgifter
Regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag framgår av tabell 2 i bilaga 2.
Ramen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution föreslås ökas med 71 miljoner kronor till följd av en ökning av anslaget 1:1 Skatteverket med samma summa. Flera stödåtgärder har vidtagits för företag med anledning av utbrottet av det nya coronaviruset. Med fler stödåtgärder ökar risken för fusk och skatteundandragande och därför krävs enligt regeringen en mer omfattande kontrollverksamhet.
Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap ingå avtal om pandemivaccin som medför behov av framtida anslag på högst 450 miljoner kronor 2021–2024. Folkhälsomyndigheten har till uppgift att säkerställa tillgång till vaccinbehandling för hela befolkningen vid en influensapandemi. Upphandlingen av ett nytt avtal, som inte har någon koppling till sjukdomen covid-19, pågår och bedömningen är att avtalet kommer att medföra utgifter även 2024. I förslaget ligger också att bemyndigandet förlängs med ytterligare ett år.
En utökad ram med sammanlagt 319 miljoner kronor föreslås för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Det handlar om förslag till utökade medel inom en rad anslag för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete utökas med 0,6 miljoner kronor, anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner ökas med 82 miljoner kronor, anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter ökas med 126 miljoner kronor, anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser ökas med 79 miljoner kronor och slutligen anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer ökas med 31,4 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv utökas med 75 590 miljoner kronor. Det är framför allt anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete som föreslås öka. Stödet vid korttidsarbete ska förstärkas genom att det införs en fjärde nivå för arbetstidsminskning respektive löneminskning. Anslaget föreslås därför ökas med 12 930 miljoner kronor. Antalet personer som kommer att omfattas av korttidsarbete under perioden mars–december 2020 bedöms bli 550 000 personer i genomsnitt per månad, vilket är betydligt fler jämfört med tidigare bedömningar. Anslaget föreslås därför öka med ytterligare 62 500 miljoner kronor. Sammantaget föreslår regeringen därmed att anslaget ökas med 75 430 miljoner kronor. Också anslaget för Tillväxtverket, som administrerar stödet, föreslås öka med 160 miljoner kronor.
Tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och förmån av gåva till anställda
Propositionen innehåller ett lagförslag om att förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen inte ska tas upp till beskattning. Skattefriheten ska vara tillfällig och gälla till utgången av december 2020. Regeringen anför att det bl.a. av smittskyddsskäl kan finnas behov att kunna ta sig till arbetet på annat sätt än med kollektiva färdmedel och därmed också behov av att kunna få fri parkering i anslutning till arbetsplatsen utan att detta förmånsbeskattas. Det bedöms därför finnas skäl för att införa ett tillfälligt undantag från reglerna om förmånsbeskattning av fri parkering.
Regeringen föreslår också en tillfällig skattefrihet för gåva till anställda. Förmån av gåva eller gåvor som ges till en anställd ska inte tas upp till beskattning till den del gåvornas värde sammantaget uppgår till högst 1 000 kronor per anställd. Skattefriheten ska vara tillfällig och gälla till utgången av december 2020.
Förmån av fri parkering och förmån av gåva som är skattefria enligt den tillfälliga lagen ska inte heller tas upp till beskattning enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Vidare ska dessa förmåner också vara avgiftsfria enligt socialavgiftslagen, lagen om allmän pensionsavgift och lagen om allmän löneavgift.
Den nya lagen om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda föreslås träda i kraft den 1 juni 2020. När det gäller förmån av fri parkering ska lagen tillämpas på förmån som lämnas efter den 31 mars 2020. När det gäller förmån av gåva till anställda ska lagen tillämpas på förmån som lämnas efter ikraftträdandet. Lagen ska upphöra att gälla vid utgången av december 2020.
Anpassningar av regelverket om tillfälliga anstånd
I propositionen hänvisar regeringen till att riksdagen har ställt sig bakom det som finansutskottet anfört om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om att sänka den sammantagna ränta som ska betalas vid anstånd med inbetalning av skatt (bet. 2019/20:FiU51 punkt 2 b, rskr. 2019/20:199). Riksdagen anför bl.a. att den sammantagna räntan är för hög och att detta är problematiskt i synnerhet för många små och medelstora företag som är i kris.
Regeringen föreslår nu att anståndsavgiften sänks och inte tas ut de sex första månaderna. Befintliga regler innebär att anståndsavgiften tas ut med 0,3 procent på beviljat anståndsbelopp per kalendermånad fr.o.m. månaden efter det att anstånd beviljats t.o.m. den månad då anståndsbeloppet ska betalas. Enligt regeringens förslag ska i stället anståndsavgiften tas ut med 0,2 procent på beviljat anståndsbelopp fr.o.m. den sjunde kalendermånaden efter det att anstånd beviljats. Förslaget innebär att den sammantagna ränte- och avgiftsnivån under anståndstiden sänks, och kan enligt regeringen också innebära att fler företag väljer att utnyttja den möjlighet till likviditetsförstärkning som erbjuds genom anstånd.
Regeringen föreslår också att Skatteverket ska kunna återkalla anstånd på eget initiativ i vissa fall, mot bakgrund av risken för att anståndsmöjligheten missbrukas av oseriösa aktörer. Ett anstånd ska kunna återkallas helt eller delvis om den skattskyldige har näringsförbud eller är försatt i konkurs, om beslutet om anstånd är felaktigt och felaktigheten beror på att den skattskyldige har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter eller om det finns synnerliga skäl. Om de skatter och avgifter som anståndet avser har satts ned får Skatteverket återkalla anståndet i motsvarande mån.
När det gäller beredningen av sistnämnda förslag om att Skatteverket ska kunna återkalla anstånd menar Lagrådet att remisstiden är alltför kort för att beredningskravet i regeringsformen i 7 kap. 2 § ska anses vara uppfyllt, om det inte finns exceptionella omständigheter. Det gäller särskilt eftersom det är fråga om ett förslag som rör en återkallelse av ett för den enskilde gynnande beslut och som har tagits fram under kort tid inom Regeringskansliet. En möjlighet att hantera detta är enligt Lagrådet att det längre fram görs en utvärdering av lagstiftningen. Regeringen uppger att den avser att noga följa utvecklingen och att, som förordas av Lagrådet, vid tillfälle utvärdera lagstiftningen och se över behovet av de föreslagna bestämmelserna. Regeringen kan då vid behov återkomma med förslag på lämpliga anpassningar av regelverket.
Regeringen föreslår att lagen träder i kraft den 1 juni 2020, och tillämpas på anstånd som har beviljats fr.o.m. den 30 mars 2020.
En tillfällig förstärkning av stödet vid korttidsarbete och ytterligare kontrollåtgärder
Regeringen anser att det nya systemet för stöd vid korttidsarbete ytterligare bör förstärkas genom att det tillfälligt införs en ny högre nivå för arbetstidsminskning. Utöver de befintliga nivåerna för arbetstidsminskning på 20, 40 och 60 procent föreslås att det för en begränsad tid ska vara möjligt att avtala om och få stöd för en arbetstidsminskning på 80 procent. Subventionsgraden uppgår till 75 procent av lönekostnaden. För stöd vid korttidsarbete som lämnas efter godkännande av Tillväxtverket och stödmånader som infaller under perioden den 1 maj–31 juli 2020 införs därmed en fjärde nivå för arbetstidsminskning respektive löneminskning. Arbetstagarens löneminskning ska vid denna nya nivå på arbetstidsminskning uppgå till 12 procent av ordinarie lön. Jämfört med 60-procentsnivån bär arbetstagaren därmed en något större andel av den ytterligare kostnaden än arbetsgivaren.
Det är enligt regeringen viktigt för systemets legitimitet att stödet lämnas på korrekta grunder och med rätt belopp. Regeringen föreslår därför skärpt kontroll. Skatteverket respektive Tillväxtverket ska i egenskap av handläggande myndigheter få genomföra oannonserade kontrollbesök för att kontrollera rätten till stöd vid korttidsarbete. Vidare föreslås att Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet även ska omfatta sådana bedrägeribrott där gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.
När det gäller beredningen av förslagen som syftar till skärpt kontroll konstaterar Lagrådet att fem dagars remisstid normalt är alltför kort för att beredningskravet i 7 kap. 2 § regeringsformen ska anses vara uppfyllt. En möjlighet att hantera detta är enligt Lagrådet att det görs en utvärdering av åtgärderna längre fram. Regeringen avser att noga följa utvecklingen och att, som förordas av Lagrådet, se över behovet av de nu aktuella förslagen och vid behov återkomma med förslag på lämpliga anpassningar av regelverket.
Regeringen hänvisar i propositionen bl.a. till finansutskottets uttalanden om att det inte kan anses försvarligt att arbetsgivare som tar emot stöd från det allmänna vid korttidsarbete samtidigt genomför aktieutdelningar och andra liknande utbetalningar. (bet. 2019/20:FiU51 s. 22, rskr. 2019/20:199). Till skillnad från i lagrådsremissen gör regeringen i propositionen bedömningen att det inte behöver anges i lagstiftningen att aktieutdelning och andra utbetalningar särskilt ska beaktas vid bedömningen av om arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter. Skälet är att detta redan följer av gällande rätt. Lagrådet framhåller i sitt yttrande att det inte är nödvändigt att det i lagtexten anges att aktieutdelning eller liknande utbetalningar särskilt ska beaktas för att detta ska få genomslag i rättstillämpningen. Regeringen uppger att den kommer att följa denna fråga och vid behov kan återkomma med förslag på ytterligare reglering.
Regeringen föreslår att den nya lagen om tillfällig förstärkning av stöd vid korttidsarbete ska träda i kraft den 1 juni 2020. Lagen ska tillämpas för stödmånader som infaller under perioden den 1 maj–31 juli 2020 och upphöra att gälla vid utgången av juli 2020. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för stödmånader som infaller under perioden den 1 maj–31 juli 2020. Också de föreslagna ändringarna i lagen om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet och lagen om stöd vid korttidsarbete ska träda i kraft den 1 juni 2020.
Ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket
Regeringen anser att det behöver bli enklare att utbyta uppgifter mellan den brottsbekämpande verksamheten och andra verksamheter inom Skatteverket. Därför föreslår regeringen att det införs en möjlighet för den brottsbekämpande verksamheten och andra verksamheter inom Skatteverket att lämna ut uppgifter även om ett utlämnande annars skulle hindras på grund av sekretess. Syftet är att förbättra Skatteverkets möjligheter att förebygga, förhindra och upptäcka brottslighet som har anknytning till myndighetens verksamhet. Vidare syftar förslaget till att skattebesluten ska bli mer korrekta, att uppgifter i folkbokföringen bättre ska återspegla verkligheten och att id-kort kan utfärdas på ett korrekt sätt.
Förslaget innebär att uppgifter som förekommer i Skatteverkets beskattningsverksamhet, folkbokföringsverksamhet eller id-kortsverksamhet ska lämnas till den brottsbekämpande verksamheten, om uppgifterna kan antas ha samband med misstänkt brottslig verksamhet enligt lagen om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet och som innefattar brott för vilket det är föreskrivet fängelse i ett år eller mer, eller sker systematiskt. På motsvarande sätt ska uppgifter som förekommer i Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet och som kan antas ha särskild betydelse för ett ärende i beskattningsverksamheten, folkbokföringsverksamheten eller id-kortsverksamheten lämnas till den verksamheten. Medan det pågår en förundersökning avgör förundersökningsledaren om och i så fall när det är lämpligt att lämna uppgifterna.
De föreslagna bestämmelserna är utformade som uppgiftsskyldigheter som inträder när förutsättningarna för utlämnande är uppfyllda. Innan en uppgift lämnas ut ska en intresseavvägning göras. En uppgift som omfattas av sekretess ska inte lämnas om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut. I propositionen lämnar regeringen en rad exempel på omständigheter som kan ha betydelse vid intresseavvägningen.
Regeringen konstaterar att flera remissinstanser har framfört synpunkter på de integritetsaspekter som aktualiseras av förslaget. Lagrådet avstyrker i sitt yttrande att förslaget läggs till grund för lagstiftning, bl.a. med hänsyn till skyddet för den personliga integriteten. Regeringen har därefter i propositionen gjort förtydliganden och tillägg om behovet av och nyttan med den föreslagna lagstiftningen. Datainspektionen, JK, JO och Sveriges advokatsamfund, som getts möjlighet att vid ett kompletterande remissförfarande på nytt yttra sig över förslaget, har dock avstyrkt eller inte kunnat tillstyrka att förslaget läggs till grund för lagstiftning, främst med hänvisning till de integritetsaspekter som förslaget aktualiserar.
Regeringen konstaterar dock att behovet av åtgärder är akut för att mildra effekterna av spridningen av coronaviruset, samtidigt som det finns ett starkt behov av effektiva åtgärder för att kontrollera att de omfattande stödpaket som införs inte missbrukas. Regeringen föreslår att bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juni 2020. Några övergångsbestämmelser behövs enligt regeringen inte.
Med hänsyn till det intrång i den personliga integriteten som förslaget kan ge upphov till avser regeringen att en tid efter ikraftträdandet utvärdera lagstiftningen, och vid behov återkomma med förslag på lämpliga anpassningar av regelverket.
Elisabeth Svantesson m.fl. (M) anför i kommittémotion 2019/20:3618 att de yrkesgrupper som står i krisens frontlinje förtjänar samhällets och det offentligas oreserverade uppbackning. Att inte förmånsbeskatta stöd till de som i dag arbetar inom vård och omsorg är i grunden en fråga om såväl anständighet som skattesystemets legitimitet. Motionärerna står bakom regeringens förslag om att tillfälligt undanta fri parkering och gåvor från förmånsbeskattning. Transporter med taxi och fria måltider är andra exempel på tillfälliga stöd för att underlätta för vissa yrkesgrupper i det dagliga arbetet. Motionärerna anser att regeringen snarast bör utvärdera effekten av de tillfälliga bestämmelserna om förmåner till anställda som nu införs. Även måltider som ges till vård- och omsorgspersonal i anslutning till arbetet med anledning av kampen mot covid-19 borde undantas från förmånsbeskattning. Därutöver välkomnar motionärerna att regeringen föreslår att permitterings-graden utökas till 80 procent, men hänvisar också till att de i samband med beredningen av Vårändringsbudget för 2020 motionerat om möjlighet till heltidspermittering.
I kommittémotion 2019/20:3616 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) anförs att regeringen bör utvärdera ändringarna i 5 § lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall (yrkande 1). Även om regeringen nu föreslår en sänkt anståndsavgift är den sammantagna kostnaden för företagen fortfarande relativt hög för de uppskjutna skatteinbetalningarna. Motionärernas uppfattning är att anståndsavgiften tillfälligt borde avskaffas under krisen och den effektiva räntan därmed motsvara 1,25 procent. Vidare anser motionärerna att regeringen bör utvärdera permitteringsgraden i den nya lagen om tillfällig förstärkning av stöd vid korttidsarbete (yrkande 2). Utgångspunkten i en sådan utvärdering borde enligt motionärerna vara att möjliggöra en arbetstidsminskning med 100 procent. Även om kostnaderna på kort sikt då blir högre är alternativet enligt motionärerna ännu högre kostnader längre fram, i form av bl.a. ökade kostnader för arbetslöshetsersättning och minskade skatteintäkter. Därutöver bör de tillfälliga bestämmelser som föreslås när det gäller gåva till anställda utvärderas (yrkande 3). Det är enligt motionärerna visserligen bra att förmånsbeskattningen av fri parkering och gåvor till anställda tillfälligt tas bort. Däremot hanteras inte den situation som uppkommit där privatpersoner och företag t.ex. skänker lunchlådor eller där arbetsgivaren bekostar taxiresor hem för hårt arbetande vårdpersonal. Motionärerna vill i stället se ett tillfälligt undantag från förmånsbeskattning under krisen för berörda yrkesgrupper inom vården. Slutligen framhåller motionärerna att åtgärderna för att stötta näringslivet bör förenas med tydliga kontrollmekanismer och att missbruk eller vårdslöshet med offentliga medel motverkas. Därför vill motionärerna även se en utvärdering av de kontrollåtgärder som införs mot missbruk av stöd vid korttidsarbete (yrkande 4).
Jakob Forssmed m.fl. (KD) framhåller i kommittémotion 2019/20:3617 att de i grunden stödjer de förslag som lämnas i propositionen. Samtidigt behöver förslagen förbättras ytterligare. Motionärerna anser att regeringen bör utvärdera permitteringsgraden i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete (yrkande 1). Att regeringen nu föreslår höjd permitteringsgrad är ett välkommet steg, men den högsta permitteringsgraden borde uppgå till 90 procent. Nuvarande kris är inte orsakad av ekonomiska obalanser eller strukturella problem. Det är då enligt motionärerna långt bättre om företag behåller så många anställda som möjligt. På så sätt undviks bl.a. högre offentliga utgifter för arbetslöshetsersättning och försörjningsstöd, och en ekonomisk återhämtning kan gå snabbare när den väl sker genom att produktivitet bibehålls i företagen. Också de tillfälliga bestämmelser som införs vid gåva till anställda bör utvärderas, enligt motionärerna (yrkande 2). För att stötta sjukvårdens personal har exempelvis restauranger vid olika tillfällen skänkt lagad mat till sjukvården. Motionärerna anser att sådana matgåvor till vårdpersonal inte borde behöva tas upp till beskattning under 2020. Motionärerna utvecklar också sin syn på ytterligare åtgärder som de skulle vilja se när det gäller stöd för korttidsarbete, åtgärder som ligger utanför den ram för ärendet som ges av propositionen. Det handlar bl.a. om ett ifrågasättande av kravet att, för att kunna erhålla stöd, uttömma möjligheterna att minska personalkostnader genom att bl.a. säga upp personal med tidsbegränsade anställningar, såvida denna inte är verksamhetskritisk. Det handlar också om mer flexibla regler för företag som saknar kollektivavtal och om lönetaket för kortidspermittering.
Utskottet behandlar här den sjätte extra propositionen med förslag till ändringar i budgeten för 2020, som regeringen lämnat till riksdagen under våren. Bakgrunden är att spridningen av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 under kort tid fått mycket stora konsekvenser för samhället och den ekonomiska tillväxten. Utskottet instämmer i regeringens syn att det behövs ytterligare åtgärder för att mildra de negativa effekterna för näringsliv och samhälle, samtidigt som det finns behov av att få utökade kontrollfunktioner på plats. Dessa åtgärder bör dessutom träda i kraft så snart som möjligt.
Utskottet välkomnar den tillfälliga skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering respektive gåva till anställda som regeringen föreslår. Inte minst av smittskyddsskäl kan det finnas behov att kunna ta sig till arbetet på annat sätt än med kollektiva färdmedel och därmed även behov att kunna få fri parkering i anslutning till arbetsplatsen utan att detta blir föremål för förmånsbeskattning. Vidare bedöms en tillfällig utvidgning av möjligheten att ge skattefria gåvor till anställda vara en åtgärd som ger kommuner och företag en möjlighet att genom sina anställda stödja olika branscher inom det lokala näringslivet. Det underlättar också för arbetsgivare som under rådande omständigheter helt enkelt vill ge en uppmuntran till sina anställda.
Utskottet menar dock att inte heller transporter till och från arbetet eller fria måltider som ges till personal i vård- och omsorgsverksamhet i anslutning till arbetet med anledning av kampen mot covid-19 borde förmånsbeskattas. Regeringen bör därför snarast möjligt återkomma till riksdagen med förslag om ändringar i lagstiftningen för att säkerställa att sådana förmåner undantas från beskattning. Utskottet avser här alla de personalkategorier som jobbar med vård- och omsorg i kampen mot pandemin, inklusive exempelvis lokalvårdare. Det bör gälla sådana förmåner som lämnas efter den 31 mars och till och med den 31 december 2020. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Det är vidare bra att regeringen i enlighet med riksdagens tillkännagivande återkommit med ett förslag om sänkt kostnad för tillfälligt anstånd med inbetalning av skatt (bet. 2019/20:FiU51 punkt 2 b, rskr. 2019/20:199). Som utskottet påpekat är den nuvarande relativt höga sammantagna räntan problematisk i synnerhet för små och medelstora företag som är i kris. Att helt avskaffa anståndsavgiften under krisen, som föreslås i en av motionerna, vore dock att gå för långt. Utskottets uppfattning är att regeringens förslag innebär en rimlig avvägning mellan att å ena sidan ge stöd till företag med tillfälliga likviditetsproblem och å andra sidan se till att staten får kompensation för uppbördsförlusterna och de ökade kostnader för skattebetalarna som dessa medför.
Det är angeläget att underlätta bevarandet av arbetstillfällen i företag som till följd av krisen möter kraftigt vikande efterfrågan. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag att temporärt under tre månader införa en ny högre nivå för arbetstidsminskning på 80 procent inom ramen för stödet vid korttidsarbete. Som regeringen pekar på behöver man vid valet av nivå även ta hänsyn till andra krisåtgärder i form av nedsatta arbetsgivaravgifter som går att kombinera med stödet vid korttidsarbete samt risken för fusk och missbruk. En nivå på arbetstidsminskning på exempelvis 100 procent skulle, i kombination med de nedsatta avgifterna, medföra att arbetsgivaren i vissa fall skulle få ersättning för mer än 100 procent av lönekostnaderna. Detta vore inte rimligt. Utskottet delar också regeringens bedömning att en nivå för arbetstids-minskning som överstiger 80 procent skulle öka risken för fusk och missbruk. Utskottet ser mot den bakgrunden heller ingen anledning till att, som motionärerna förespråkar, permitteringsgraden ska utvärderas med intentionen att ytterligare höja densamma. Det är vidare viktigt för systemets legitimitet att stödet lämnas på korrekta grunder och med rätt belopp. Utskottet är därför positivt till de skärpta kontrollmöjligheter som handläggande myndigheter får genom regeringens förslag.
I propositionen lämnas förslag om ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket. Förslaget innebär att det införs ömsesidiga uppgiftsskyldigheter för Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet å ena sidan och verksamheterna beskattning, folkbokföring respektive id-kort å andra sidan. Utskottet anser att det är ett angeläget samhällsintresse att bekämpa brottslighet och att uppgifter i Skatteverkets verksamhet är korrekta. Det finns också ett starkt behov av effektiva åtgärder för att kontrollera att de omfattande stödpaket som nu införs inte missbrukas. Ett ökat utbyte av uppgifter innebär samtidigt större risker för intrång i den personliga integriteten. Lagförslaget innebär således en avvägning mellan å ena sidan intresset av effektivitet i Skatteverkets verksamheter och å andra sidan skyddet för den personliga integriteten. Avvägningen mellan dessa intressen är enligt utskottet komplex, och förslaget har också under beredningen mött kritik från flertalet remissinstanser. Med hänsyn till det intrång i den personliga integriteten som förslaget kan ge upphov till avser regeringen att en tid efter ikraftträdandet utvärdera lagstiftningen. Med tanke på de intressen och hänsyn som här måste vägas mot varandra och mot bakgrund av den kritik som lämnats av tunga remissinstanser, vill utskottet inskärpa betydelsen av att det görs en sådan utvärdering av de fulla konsekvenserna av dessa lagändringar längre fram. Om det finns behov ska regeringen därefter återkomma till riksdagen med förslag på lämpliga anpassningar av regelverket.
Avslutningsvis kan utskottet konstatera att förslagen i propositionen innebär att anvisade medel ökar med 76 miljarder kronor 2020. Merparten av ökningen, drygt 75 miljarder kronor, hänförs till stöd vid korttidsarbete. Denna beräkning baseras bl.a. på att det i genomsnitt är 550 000 personer i korttidsarbete per månad under perioden mars–december 2020. Detta är förstås mycket osäkra beräkningar och regeringen presenterar i propositionen några ytterligare scenarier där antalet personer i korttidsarbete är både högre och lägre än detta. Med denna osäkerhet i beaktande uppgår därmed de totala uppskattade kostnaderna för korttidsarbete i nuläget till ca 95 miljarder kronor 2020 (riksdagen har tidigare anvisat 2,4 miljarder kronor i en extra ändringsbudget, och i propositionen Vårändringsbudget för 2020 föreslår regeringen att ytterligare ca 17 miljarder kronor anvisas till denna åtgärd). Utöver korttidsarbete anvisas även ökade medel till Tillväxtverket och Skatteverket samt till vissa scenkonstinstitutioner och museer. Detta välkomnar utskottet. Statens inkomster beräknas minska med 0,4 miljarder kronor 2020, främst till följd av förslaget om sänkta kostnader för tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt.
Det finansiella sparandet beräknas därmed sammantaget försvagas med 76,4 miljarder kronor 2020, vilket motsvarar 1,6 procent av BNP, och öka statens lånebehov med motsvarande belopp. Som utskottet tidigare understrukit befinner vi oss i ett exceptionellt läge och det är helt nödvändigt att vidta långtgående åtgärder för att dämpa effekterna på samhällsekonomin. Dessutom vidtas dessa åtgärder utifrån ett gott statsfinansiellt läge, tack vare det finanspolitiska ramverk som värnats under lång tid.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet propositionen, tillstyrker delvis tre motionsyrkanden och avstyrker övriga motionsyrkanden.
|
1. |
av Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD) och Charlotte Quensel (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Ändringar i statens budget för 2020
=utskottet
Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget
=utskottet
Beskattning av förmåner för personal i vård- och omsorgsverksamhet under coronapandemin
=utskottet
Utvärderingar av delar av lagstiftningen
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3616 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1, 2 och 4 samt
bifaller delvis motion
2019/20:3617 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 1.
Ställningstagande
Vi menar att regeringen bör utvärdera ändringarna i 5 § lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall. Även om regeringen nu föreslår en sänkt anståndsavgift är den sammantagna kostnaden för företagen fortfarande relativt hög för de uppskjutna skatteinbetalningarna. Vår uppfattning är att den effektiva räntan bör motsvara 1,25 procent och att anståndsavgiften tillfälligt bör avskaffas under krisen.
Vidare bör regeringen utvärdera permitteringsgraden i den nya lagen om tillfällig förstärkning av stöd vid korttidsarbete. Utgångspunkten i en sådan utvärdering bör vara att möjliggöra en arbetstidsminskning med 100 procent. Även om de kortsiktiga kostnaderna då blir högre är alternativet enligt vår uppfattning ännu högre kostnader längre fram, i form av bl.a. ökade kostnader för arbetslöshetsersättning och minskade skatteintäkter.
I takt med att kostnaderna ökat mer än regeringen räknat med för de åtgärder som utarbetats för att möta den ekonomiska krisen, har behovet av tydliga kontrollmekanismer blivit större. Det är därför viktigt att åtgärderna för att stötta näringslivet förenas med tydliga kontrollmekanismer och att missbruk eller vårdslöshet med offentliga medel motverkas. Därför vill vi även se en utvärdering av de kontrollåtgärder som införs mot missbruk av stöd vid korttidsarbete.
|
2. |
av Jakob Forssmed (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Ändringar i statens budget för 2020
=utskottet
Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget
=utskottet
Beskattning av förmåner för personal i vård- och omsorgsverksamhet under coronapandemin
=utskottet
Utvärderingar av delar av lagstiftningen
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3617 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 1,
bifaller delvis motion
2019/20:3616 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 2 och
avslår motion
2019/20:3616 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 4.
Ställningstagande
Jag stödjer i grunden de förslag som lämnas i propositionen. Det är bra att regeringen föreslår förstärkningar av vissa tidigare aviserade åtgärder, underlättar för vårdens personal och att kontrollsystemen stärks för att beivra fusk och felaktigt nyttjande av de stödåtgärder som införts för att lindra coronakrisens ekonomiska effekter. Samtidigt behöver dock förslagen förbättras ytterligare.
Jag anser att regeringen bör utvärdera permitteringsgraden i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Att regeringen nu föreslår höjd permitteringsgrad är ett välkommet steg, men den högsta permitteringsgraden borde uppgå till 90 procent. Den nuvarande krisen är inte orsakad av ekonomiska obalanser eller strukturella problem. Det är då långt bättre om företag behåller så många anställda som möjligt. På så sätt undviks bl.a. högre offentliga utgifter för arbetslöshetsförsäkring och försörjningsstöd, och en ekonomisk återhämtning kan gå snabbare när den väl sker genom att produktivitet bibehålls i företagen.
I motionen beskrivs även Kristdemokraternas syn på behovet av ytterligare åtgärder när det gäller stöd för korttidsarbete, åtgärder som ligger utanför den ram för ärendet som ges av den proposition som nu är aktuell. Det handlar bl.a. om ett ifrågasättande av kravet att, för att kunna erhålla stöd, uttömma möjligheterna att minska personalkostnader genom att bl.a. säga upp personal med tidsbegränsade anställningar, såvida denna inte är verksamhetskritisk. Det handlar också om mer flexibla regler för företag som saknar kollektivavtal och om lönetaket för kortidspermittering.
|
1. |
|
|
|
Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Sofia Westergren (M) och Josefin Malmqvist (M) anför: |
Utskottet nu föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen med innebörden att regeringen snarast möjligt bör återkomma med förslag för att säkerställa att förmåner i form av transport till och från arbetet och fria måltider i anslutning till arbetet för personal i vård- och omsorgsverksamhet undantas från beskattning. Därmed föreslår utskottet delvis bifall till vår motion och vi avstår därför från att reservera oss.
Därutöver välkomnar vi att regeringen föreslår att permitteringsgraden utökas till 80 procent, men hänvisar samtidigt till att vi under beredningen av Vårändringsbudget för 2020 motionerat om möjlighet till heltidspermittering (motion 2019/20:3606). Inom flera branscher är det svårt att permittera på deltid och det behövs därför ett system som tillåter att viss personal permitteras i större utsträckning. Det är nu centralt att så många som möjligt behåller sina anställningar och sin förankring på arbetsmarknaden.
Slutligen välkomnar vi regeringens förslag om att sänka anståndsavgiften vid uppskjuten skattebetalning. Vi ansåg tidigt att den totala kostnaden för anstånd om ca 6,6 procent var för hög. Det riskerade att få till följd att företag som är i behov av anstånd inte har råd att begära det. Det är därför bra att regeringen nu föreslår sänkt anståndsavgift.
|
2. |
|
|
|
Ulla Andersson (V) anför: |
I propositionen föreslår regeringen fler åtgärder med anledning av coronaviruset. Bland annat föreslås en förstärkning av permitteringsstödet, en tillfällig skattefrihet för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen, en tillfällig skattefrihet för gåvor upp till ett värde av 1 000 kronor som en arbetsgivare kan ge till sina anställda samt vissa ändringar av regelverket om s.k. tillfälliga anstånd. Propositionen är regeringens sjätte extra ändringsbudget med anledning av coronaviruset. Motionsrätten på ändringsbudgetar är kraftigt beskuren. Oppositionspartierna får bara föreslå ändringar i de anslag som regeringen föreslår ska ändras, och i de fallen får de dessutom bara föreslå lägre anslag jämfört med regeringens förslag. Motsvarande begränsningar gäller på inkomstsidan. Vänsterpartiet har därför främst lagt kraften på att förbättra regeringens förslag i utskottshanteringen. Vi har bl.a. tagit initiativ till att de som använder sig av permitteringsstöden inte samtidigt ska få göra aktieutdelningar samt att det s.k. familjemedlemsundantaget tillfälligt slopas i syfte att underlätta för små familjeföretag. Vänsterpartiet har också pressat regeringen att anslå mer pengar till landets kommuner och regioner. Vårt samlade svar på coronakrisen finns i Vänsterpartiets motion med anledning av 2020 års ekonomiska vårproposition. Där konstateras att vi överlag stödjer regeringens förslag om likviditetsstöd och minskade kostnader för företagen. Vi efterfrågar dock ett mer balanserat svar på den ekonomiska krisen. Företagen har fått stora omfattande stöd samtidigt som personalen inom sjukvården, äldreomsorgen och Arbetsförmedlingen går på knäna på grund av otillräckliga resurser. Krispolitiken får inte bidra till ökade klyftor utan bör utformas så att den bidrar till ett mer robust och starkare samhälle.
Vad det gäller det särskilda permitteringsstödet vill Vänsterpartiet understryka att det är en brist att det även fortsättningsvis, under vissa förutsättningar, kommer att vara möjligt för företag som saknar centralt kollektivavtal att söka och få stödet. Vänsterpartiet vill också betona att stöd inte borde få lämnas för korttidsarbete som är hänförligt till en arbetstagares uppsägningstid.
I propositionen föreslås att förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen inte ska tas upp till beskattning. Skattefriheten är tillfällig och gäller till utgången av december 2020. Vänsterpartiet välkomnar detta förslag. Motsvarande borde också kunna gälla för taxiresor som arbetsgivaren tillhandahåller för vård- och omsorgsanställda för att minska smittorisken. Därtill menar vi att de måltider som vård- och omsorgspersonal får som gåvor av företag och privatpersoner under coronakrisen borde kunna undantas från förmånsbeskattningen. Det är också något Vänsterpartiet har tagit upp i finansutskottet under beredningen av denna extra ändringsbudget vilket även andra partier gjort. Nu finns det en bred uppslutning för en lösning i utskottet, vilket är väldigt bra, så att de anställda inom vård- och omsorg inte ska få en kostnad för de välförtjänta gåvor de fått eller får under krisen.
I propositionen föreslås vidare att gåvor upp till ett belopp på 1 000 kronor per anställd inte ska förmånsbeskattas under 2020. Bakgrunden till förslaget är att det finns en vilja hos många arbetsgivare att under rådande läge främja det lokala näringslivet genom sina anställda, t.ex. genom köp av presentkort och liknande. Vänsterpartiet tycker att detta är ett bra förslag, men vi anser att beloppsgränsen borde kunna höjas.
I propositionen föreslås också ömsesidiga uppgiftsskyldigheter för Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet å ena sidan och verksamheterna beskattning, folkbokföring respektive id-kort å andra sidan. Regeringens förslag innebär att det blir lättare att komma åt fall där exempelvis företag används som brottsverktyg. Bestämmelsen möjliggör även att brott mot våra välfärdssystem lättare kan utredas. Vänsterpartiet välkomnar detta. Vi har länge drivit på och betonat vikten av att bekämpa ekonomisk brottslighet och arbetslivskriminalitet. En bärande del för att kunna genomföra det arbetet är att det finns olika sekretessbrytande bestämmelser mellan relevanta myndigheter. Givetvis behöver dessa regler vara klart utformade och proportionerliga i förhållande till sitt syfte. Vänsterpartiet anser att regeringen gjort en rimlig avvägning i detta fall. Mot bakgrund av den korta beredningen och för att säkerställa att den nya regleringen inte leder till att data om enskilda hanteras på ett felaktigt sätt hos någon myndighet, förutsätter dock Vänsterpartiet att regeringen ser till att en utvärdering och uppföljning av reglernas tillämpning görs utifrån ett integritetsperspektiv.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda (avsnitt 2.1 och 4).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om tillfällig förstärkning av stöd vid korttidsarbete (avsnitt 2.2 och 6).
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet (avsnitt 2.3, 6 och 7).
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall (avsnitt 2.4 och 5).
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete (avsnitt 2.5 och 6).
6.Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2020 (avsnitt 9.1 tabell 9.1).
7.Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt tabell 1.1.
8.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst det belopp och inom den tidsperiod som anges i tabell 1.2.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utvärdera ändringarna i 5 § lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utvärdera permitteringsgraden i den nya lagen om tillfällig förstärkning av stöd vid korttidsarbete och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera de tillfälliga bestämmelser som införs när det gäller gåva till anställda och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera de kontrollåtgärder som införs mot missbruk av stöd vid korttidsarbete och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utvärdera permitteringsgraden i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera de tillfälliga bestämmelser som införs när det gäller gåva till anställda och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera de tillfälliga bestämmelser som införs när det gäller förmåner till anställda och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Tabell 1 Regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2020
Tusental kronor
|
Inkomsttitel |
Godkänd beräkning |
Ny beräkning |
Bruttoeffekt av åtgärd på inkomstsidan |
|
|
1111 |
Statlig inkomstskatt |
51 458 623 |
51 443 623 |
-15 000 |
|
1115 |
Kommunal inkomstskatt |
773 290 328 |
773 255 328 |
-35 000 |
|
1217 |
Allmän löneavgift |
220 820 070 |
220 780 070 |
-40 000 |
|
1321 |
Skatt på företagsvinster |
153 413 428 |
153 333 428 |
-80 000 |
|
1612 |
Restförda skatter, företag |
-3 377 697 |
-3 277 697 |
+100 000 |
|
2811 |
Övriga inkomster av statens verksamhet |
1 797 365 |
1 467 365 |
-330 000 |
Källa: Prop. 2019/20:166
Tabell 2 Regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2020
Tusental kronor
|
Utgiftsområde / anslagsnummer
|
Beslutad ram/anvisat anslag |
Förändring av ram/anslag |
Ny ram/Ny anslagsnivå |
|
|
3 |
Skatt, tull och exekution |
12 080 989 |
71 000 |
12 151 989 |
|
1:1 |
Skatteverket |
7 948 955 |
71 000 |
8 019 955 |
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
17 061 280 |
319 000 |
17 380 280 |
|
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete |
1 033 084 |
600 |
1 033 684 |
|
2:1 |
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner |
1 104 748 |
82 000 |
1 186 748 |
|
8:1 |
Centrala museer: Myndigheter |
1 347 035 |
126 000 |
1 473 035 |
|
8:2 |
Centrala museer: Stiftelser |
268 714 |
79 000 |
347 714 |
|
8:3 |
Bidrag till vissa museer |
75 519 |
31 400 |
106 919 |
|
24 |
Näringsliv |
14 603 863 |
75 590 000 |
90 193 863 |
|
1:4 |
Tillväxtverket |
304 375 |
160 000 |
464 375 |
|
1:22 |
Stöd vid korttidsarbete |
2 420 000 |
75 430 000 |
77 850 000 |
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
|
75 980 000 |
|
|
Källa: Prop. 2019/20:166
Tabell 3. Regeringens förslag till ändrade beställningsbemyndiganden 2020
Tusental kronor
|
Utgiftsområde / Anslagsnummer |
Beslutat beställnings- bemyndigande |
Förändring av beställnings- bemyndigande |
Nytt beställnings- bemyndigande |
Tidsperiod |
||
|
9 |
2:2 |
Insatser för vaccin-beredskap |
405 000 |
45 000 |
450 000 |
2021–20241 |
|
Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget |
45 000
|
|
|
|||
1 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2021–2023 till 2021–2024.
Källa: Prop. 2019/20:166
Bilaga 3