Regelförenkling för företag

Näringsutskottets betänkande 2024/25:NU16

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om regel­förenkling för företag, bl.a. med hänvisning till pågående insatser och gäll­ande rätt. Motionsyrkandena handlar om allmänna frågor om regelför­enkling för före­tag, Regelrådet, konsekvensutredningar, handläggnings­tider, till­stånds­pro­cesser samt kontakter mellan företag och myndigheter.

I betänkandet finns åtta reservationer (S, SD, V, C, MP).

Behandlade förslag

Cirka 40 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2024/25.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Allmänt om regelförenkling för företag

Utskottets ställningstagande

Regelrådet och konsekvensutredningar

Utskottets ställningstagande

Handläggningstider och tillståndsprocesser

Utskottets ställningstagande

Kontakter mellan företag och myndigheter

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Allmänt om regelförenkling för företag, punkt 1 (SD)

2. Allmänt om regelförenkling för företag, punkt 1 (C)

3. Regelrådet och konsekvensutredningar, punkt 2 (SD)

4. Regelrådet och konsekvensutredningar, punkt 2 (C)

5. Handläggningstider och tillståndsprocesser, punkt 3 (SD)

6. Kontakter mellan företag och myndigheter, punkt 4 (S, V)

7. Kontakter mellan företag och myndigheter, punkt 4 (C)

8. Kontakter mellan företag och myndigheter, punkt 4 (MP)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2024/25

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar utskottet 37 motionsyrkanden från allmänna motions­tiden 2024/25 om olika insatser för att förenkla för företag. En för­teck­ning över de behandlade förslagen finns i bilagan.

Utskottets överväganden

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7 efterfrågas ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslagen från SOU 2021:60 om en förbättrad regelprocess och enklare regel­verk.

Vidare förordas i kommittémotion 2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9 ett tillkännagivande om vad som anförs i motionen om regelförenkling. I motionen argumenteras bl.a. för att en modell för systema­tiserat regelförenklingsarbete initieras där staten och näringslivet tillsammans strävar mot ett bättre företagsklimat.

I kommittémotion 2024/25:2467 yrkande 8 föreslår Elisabeth Thand Ring­qvist m.fl. (C) att gamla lagar och regler ska sorteras ut. Vidare begärs i yrkande 9 ett tillkännagivande om att departement och myndigheter systema­tiskt bör gå igenom sina regler i kontinuerlig dialog med företagar­orga­ni­sa­tioner. Motionärerna menar även i yrkande 10 att regeringen ska upp­manas att genomföra nya EU-regler på miniminivå om det inte finns särskilda skäl för annat. Därtill anser motionärerna i yrkande 15 att regeringen ska uppmanas att anpassa regler för små företag.

I motion 2024/25:2860 av Sten Bergheden (M) framförs att regeringen bör överväga att göra det enklare att driva företag och genomföra genom­gripande regel­förenklingar.

Sten Bergheden (M) anför vidare i motion 2024/25:2874 att regeringen bör överväga att underlätta för nystartade företag.

Därtill förordar Sten Bergheden (M) i motion 2024/25:2905 att regeringen överväger att se över regelverket för UF-företag så att inte redovisningen är svårare för tjänsteföretag än för tillverknings- och handelsföretag.

I motion 2024/25:2944 begär Sten Bergheden (M) även att regeringen över­väger att Regeringskansliet bör stärka ägarskapet för regelförbättrings­arbetet så att samordningen i arbetet mellan departementen blir bättre.

Därutöver vill Sten Bergheden (M) i motion 2024/25:2945 att regeringen uppmanas att överväga att fastställa tydliga regelförenklingsmål som är mät­bara och innebär minskade kostnader och minskat regelkrångel för före­tagen.

I motion 2024/25:2976 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1 framhålls att regeringen bör se över införandet av en småföretagarombudsman.

Martina Johansson (C) förordar i motion 2024/25:51 yrkande 2 att reger­ingen utreder möjligheten att utse en samordnare som tillsammans med företag granskar lagstiftningens krav med syftet att förenkla.

Bakgrund och pågående arbete

Mål för förenklingspolitiken

Regeringen presenterade i september 2021 skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) i vilken fem nya mål för förenklingspolitiken redovisades. Utskottet behandlade skrivelsen under våren 2022 och därefter lade riksdagen den till handlingarna (bet. 2021/22:NU16, rskr. 2021/22:191).

Målen som presenterades i regeringens skrivelse är följande:

1. De samlade regelverken ska utgå från proportionalitet och vara utformade så att de bidrar till att främja svenska företags tillväxt, konkurrenskraft samt innovations- och omställningsförmåga.
2. De kostnader för svenska företag som följer av regler ska över tid minska som andel av BNP, och kostnadsutvecklingen ska vara lägre än i omvärl­den.
3. Förvaltningsmyndigheters handläggningstider för ärenden som rör företag ska bli kortare och mer transparenta och den förväntade handläggnings­ti­den ska synliggöras för den sökande i fler ärendekategorier.
4. Förvaltningsmyndigheters bemötande och service till företag ska vara företagsanpassat och väl fungerande.
5. Andelen tjänster för företagens kontakter med det offentliga som är digi­tala och andelen enskilda ärenden som kan hanteras digitalt ska öka i syfte att förenkla företagens uppgiftslämnande och övriga myndighetskontakter – det långsiktiga målet är att företagen ska lämna en uppgift en gång och till ett ställe.

Det anges i skrivelsen att regeringen årligen kommer att redogöra för arbetet med förenklingspolitiken i budgetpropositionen. I budgetpropositionen för 2025 lämnades en redogörelse utifrån de fem målen för förenklingspolitiken (prop. 2024/25:1 utg.omr. 24).

Regeringen menar det förenklingspolitiska målet, där regelkost­naderna för företag sätts i relation till BNP, är svårtolkat. Regeringen gav därför i oktober 2024 Tillväxt­verket i uppdrag att utveckla och redovisa ett förslag till ett nytt mål för uppföljning av företagens regelkostnader (KN2024/01919). Syftet med uppdraget är att förbättra förutsättningarna att utvärdera effekter av utförda insatser. Tillväxtverket ska slutredovisa uppdraget senast den 5 maj 2025.

 

Samarbetsavtal mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna

Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna pre­senterar i det s.k. Tidöavtalet ett gemensamt samarbete under valperioden 2022–2026. Av avtalet framgår bl.a. att en av åtgärderna för att främja företa­gande och produktivitet är att åstadkomma lägre administrativa kostnader för företagen. Vidare framgår det av avtalet att miljötillståndsprocesserna ska för­enklas och förkortas.

Förenklingsrådet

Regeringen beslutade om att inrätta Förenklingsrådet den 11 april 2024 genom en ändring i Tillväxtverkets instruktion (SFS 2024:201). Förenklingsrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket och har i uppgift att verka för att minska företagens regelbörda, administrativa kostnader och andra fullgör­an­de­kostnader som företagen har till följd av tillämpliga regler. Arbetet ska syfta till att främja svensk konkurrenskraft, innovation och nya affärs­modeller. För­enklingsrådet ska

•       inhämta, ta emot och analysera förslag på förenklingsåtgärder från närings­livet och andra intressenter

•       identifiera och analysera områden av särskilt intresse för näringslivet ur ett för­enklingsperspektiv

•       inom identifierade områden lämna välmotiverade, konkreta och genom­ar­betade förslag till regeringen på förenklingsåtgärder som minskar före­tag­ens regelbörda och administrativa kostnader eller på annat sätt under­lättar för företag att följa befintliga regelverk

•       tillgängliggöra sina förslag på en webbplats

•       varje år lämna en skriftlig rapport till regeringen med en redovisning av resultat och slutsatser av föregående års uppgifter samt de överväganden som legat till grund för de förslag som har lämnats och andra relevanta överväganden.

Förenklingsrådets förslag ska innehålla en bedömning av hur företagens admin­istrativa kostnader påverkas av förslaget, en konsekvensutredning enligt för­ord­ningen (2024:183) om konsekvensutredningar samt en redogörelse av förslagets genomförbarhet. I de fall det är aktuellt ska även författningsförslag lämnas.

Implementeringsrådet

Den 23 maj 2024 beslutade regeringen om en kommitté i form av ett imple­men­teringsråd (dir. 2024:51). Rådet ska bistå regeringen i arbetet med att stärka svenska företags konkurrenskraft genom att undvika genomförande över miniminivån och motverka omotiverade regelbördor samt minska admi­n­istrativa kostnader och andra fullgörandekostnader vid genomförande av EU:s regel­verk i svensk rätt. Implementeringsrådets arbete ska utgå från ett före­tags­perspektiv. Av kommittédirektivet framgår att rådet ska

•       prioritera vilka kommande, nya eller ändrade EU-rättsakter rådet ska lämna underlag respektive rekommendationer om

•       ta fram underlag med analyser av frågor i kommande EU-rättsakter av sär­skilt intresse för företag i Sverige som regeringen bör uppmärksammas på före eller under EU-förhandlingar

•       ta fram rekommendationer till regeringen om genomförandet av nya eller ändrade EU-rättsakter som rådet bedömer är av särskilt intresse för företag i Sverige

•       redogöra för sin bedömning av hur den svenska processen för genom­för­ande av EU-rättsakter kan förbättras utifrån sina erfarenheter.

Implementeringsrådets underlag och rekommendationer ska tillsammans med analyser och konsekvensutredningar löpande överlämnas till regeringen. Upp­dra­get ska slutredovisas senast den 31 december 2027. I slutredovisningen ska Implementeringsrådet lämna en samlad bedömning av hur EU-rättsakter kan genomföras i svensk rätt, utifrån sina erfarenheter.

Produktivitetskommissionens delbetänkande

Produktivitetskommissionen lämnade i april 2024 sitt delbetänkande Goda möjligheter till ökat välstånd (SOU 2024:29) till regeringen. I delbetänkandet behandlas vissa av de områden som kommissionen har i uppdrag att analysera som t.ex. regelförenkling och tillstånds­processer, men även andra områden såsom bostäder och byggande samt transport­infrastruktur tas upp i betänk­an­det. Utredningens delbetänkande bereds för närvarande inom Regerings­kans­liet.

När det gäller regelförenkling anser Produktivitetskommissionen att det finns behov av ett förstärkt stöd till samt aktiv uppföljning och kontroll av regeringens och myndigheternas arbete med regelförenkling. Kommis­sionen föreslår att en särskild kompetens för detta ska samlas hos Ekonomi­styr­nings­verket (ESV) och att det ska tillföras mer resurser för att kunna stötta statliga för­valt­ningsmyn­digheter och Regeringskansliet med konsekvens­ut­red­ningar och utvärder­ingar. ESV föreslås även ta över Regelrådets uppgifter att granska konse­kvens­utredningar och processen kring detta föreslås skärpas. Kom­mis­sionen föreslår vidare att det i samband med att förslag om nya regler tas fram ska bedömas om det finns möjlighet att genomföra komp­enserande regel­för­enklingar eller om det går att ta bort regler. Produktivitets­kom­­mis­sionen före­slår därtill att det ska bli obligatoriskt att uppdatera konsekvens­utredningar om före­skrifter och att utvärdera nya lagar och förordningar efter en viss tid. Kommissionen lämnar också förslag om genom­förandet av EU-rätt i Sverige. För­slagen handlar om att EU-lagstiftning inte ska över­implemen­teras och att möjlig­heterna till flexibilitet och undantag i lagstift­ningen bör användas. Produkti­vi­tets­kommissionen lämnar även förslag som bl.a. syftar till att skapa ökad tyd­lighet för företagen och minska mängden rapporterings­krav. Bland annat bör digital inhämtning samt användning av redan inlämnade uppgifter öka jämfört med i dag. Målet bör vara att en uppgift endast ska behöva lämnas till den s.k. myndighetssfären en gång. Vidare föreslår kom­mis­­sionen att reger­ing­en utökar och intensifierar arbetet med att korta myn­dig­heternas handlägg­nings­­tider samt utreder om kommunala myn­dig­heters service­skyld­ighet behöver förtydligas i kommunallagen (2017:725).

När det sedan gäller tillståndsprocesser lämnar kommissionen bl.a. förslag som syftar till att förbättra vissa typer av tillståndsprocesser genom att göra dem snabbare. Det kan exempelvis ske genom att vissa åtgärder som i dag kräver en fullständig tillståndsansökan i stället hanteras inom ramen för en ansökan om ett s.k. ändringstillstånd.

Regeringen tillsatte Produktivitetskommissionen i april 2023 (dir. 2023:58). Den har i uppdrag att analysera vilka faktorer som påverkar produk­ti­­vitets­tillväxten i ett land generellt och identifiera hinder mot och möjligheter att höja produktivitetstillväxten i Sverige. Vidare ska kom­mis­sionen lämna för­slag för att höja produktivitetstillväxten i näringslivet och därigenom höja den ekonomiska tillväxten. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 oktober 2025.

Utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag

Utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bok­föringslag överlämnade i juni 2021 sitt betänkande Förenklingar för mikro­företag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60) till reger­ingen. Utredningen remissbehandlades vid årsskiftet 2021/22, och det kom in drygt 90 remissvar. Betänkandet innehåller förslag till förenklingar av regel­verk för mikroföretagande, såsom avskaffande av hotelltillståndet, avgräns­ade för­enklingar av möjligheterna att ersätta eller ändra befintliga små bygg­nader i strandskyddade områden och förenklingar i reglerna om kör- och vilo­tider. Utred­ningen presenterar därtill ett flertal andra förslag som syftar till att för­enkla för företag. För en närmare genomgång av utredningen och dess förslag hän­visas till utskottets betänkande 2022/23:NU15. I utredningens betänk­ande finns förslag som regeringen valt att gå vidare med. Det gäller t.ex. avskaf­fandet av danstillståndet (prop. 2022/23:67, bet. 2022/23:JuU22, rskr. 2022/23:194), avskaffandet av krav på att bevara räkenskapsinformation i ori­ginal (prop. 2023/24:78, bet. 2023/24:CU21, rskr. 2023/24:193) och avskaff­andet av hotelltillståndet (prop. 2024/25:27, bet. 2024/25:NU8, rskr. 2024/25:34). Förslag från utredningen bereds inom Regeringskansliet.

Tillkännagivanden om solnedgångsklausuler

Våren 2019 tillkännagav riksdagen för regeringen att den bör pröva att använda solnedgångsklausuler när nya lagar och regler införs (bet. 2019/20:NU16, rskr. 2019/20:287). Regeringen bedömde i skrivelse 2021/22:3 att tillkännagi­vandet var slutbehandlat. Riksdagen delade inte reger­ingens bedömning och riktade samtidigt, på förslag av näringsutskottet, ett nytt tillkännagivande till regeringen i frågan (bet. 2021/22:NU16, rskr. 2021/22:191). I betänkandet fanns en reservation mot tillkännagivandet (S, V, MP).

I regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024, som överlämnades till riksdagen den 18 mars 2025, anger reger­ingen att det aktuella tillkännagivandet inte är slutbehandlat (skr. 2024/25:75). Vidare anför regeringen att det inom Reger­ings­kansliet övervägs vilka even­tu­ella åtgärder som skulle kunna göras, t.ex. i bestämmelserna om konse­kvens­utredningar, för att förtydliga när och hur olika regler ska utvärderas efter att de beslutats. Därtill anger regeringen att det inom ramen för För­enk­lings­rådets uppdrag ingår att bl.a. identifiera exister­ande regler som bör för­enklas.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden med ett liknande innehåll som de nu aktuella om att bl.a. införa ett systematiskt regelförenklingsarbete, inleda en dialog med företags­org­­anisationer och genomföra nya EU-regler på miniminivå har under den inne­­­var­ande valperioden senast behandlats av utskottet våren 2024 (bet. 2024/25:NU10). Utskottet avstyrkte då motionsyrkandena bl.a. med hänvis­ning till förenklingspolitikens fem mål och pågående insatser.

Utskottets ställningstagande

I ett antal motionsyrkanden efterfrågas tillkännagivanden som rör över­grip­ande regelförenklingsfrågor. Det handlar t.ex. om ett systematiskt regel­för­enk­lings­arbete, att departement och myndigheter bör gå igenom regler i dialog med företagar­organisationer och att regeringen bör fastställa regel­för­enk­lings­mål som är mätbara. Utskottet vill inledningsvis påminna om de fem mål för regel­förenklingsarbetet som regeringen antog 2021. Där anges bl.a. att ett mål är att de samlade regelverken ska utgå från proportionalitet och vara utform­ade så att de bidrar till att främja svenska företags tillväxt, konkurrens­kraft samt innovations- och omställningsförmåga. Ett annat mål är att de kost­na­der för svenska företag som följer av regler ska minska över tid som andel av BNP, och att kostnadsutvecklingen ska vara lägre än i omvärl­den. Mot bak­grund av de motionsyrkanden som efterfrågar tydliga regelförenklingsmål som bl.a. är mätbara kan utskottet konstatera att regeringen gett Tillväxtverket i uppdrag att ta fram ett nytt mål för uppföljning av företagens regelkostnader. Målet där regelkost­naderna för företag sätts i relation till BNP anser reger­ingen vara svårtolkat, och syftet med uppdraget är därför att förbättra förut­sättningarna att utvärdera effekter av utförda insatser. Tillväxtverket ska slut­redovisa upp­draget senast den 5 maj 2025.

Vidare noterar utskottet att regeringen i april 2024 inrättade ett förenk­lings­råd, vars uppgift är att minska företagens regelbörda och admin­istrativa kost­na­der och andra fullgörande kostnader som företagen har till följd av tillämp­liga regler. Förenklingsrådet, som är ett särskilt beslutsorgan inom Till­växt­verket, ska inhämta, ta emot och analysera förslag på förenklings­åt­gärder från när­ings­­livet och andra intressenter. Rådet ska även identifiera och analysera områden av särskilt intresse för näringslivet ur ett förenklingspers­pektiv och lämna välmotiverade, konkreta och genom­ar­betade förslag till reger­ingen på för­enklingsåtgärder.

Utskottet noterar även Produktivitetskommissionens delbetänkande i vilket det lämnas förslag om både regelförenkling och tillstånd. I delbetänkandet lyfts exempelvis förslag om att det i samband med att förslag till nya regler tas fram ska bedömas om det finns möjlighet att genomföra komp­enserande regel­för­­enklingar eller om det går att ta bort regler. Delbetänkandet bereds för när­varande inom Regeringskansliet. Utskottet kan i detta sammanhang även konst­atera att regeringen valt att gå vidare med förslag från betänkandet För­enklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60). Det handlar som redogjorts för ovan om exempelvis avskaffandet av danstillståndet, avskaffandet av krav på att bevara räkenskapsinforma­tion i ori­ginal och avskaffandet av hotelltillståndet. I övrigt noterar utskottet att för­slag från utredningen fortfarande bereds inom Regeringskansliet.

Därtill kan utskottet notera vad regeringen anför i skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 med anled­ning av att riksdagen 2019 riktade ett tillkännagivande till regeringen om sol­ned­gångsklausuler (skr. 2024/25:75). Utskottet kommer att få skäl att återkomma till frågan i samband med hanteringen av skrivelsen senare i vår och ser inget skäl för riksdagen att före­gripa denna process.

När det gäller det motionsyrkande i vilket det efterfrågas ett tillkänna­giv­ande om att EU-regler ska genomföras på miniminivå om det inte finns sär­skilda skäl för annat vill utskottet anföra följande. Utskottet kan konstatera att Imp­lementeringsrådet som regeringen inrättade i maj 2024 har till uppgift att bistå regeringen i arbetet med att stärka svenska företags kon­kur­rens­kraft genom att undvika genomförande över miniminivån, motverka omotiv­erade regel­bördor samt minska admin­istrativa kostnader och andra fullgör­ande­­kost­nader vid genomförande av EU:s regel­verk i svensk rätt. Vidare lämnade Pro­duk­tivitetskommissionen i sitt delbetänkande förslag om att EU-lagstift­ning inte ska över­implemen­teras och att möjligheterna till flexibilitet och undan­tag i lagstift­ningen ska användas.

Med hänvisning till det som anförts ovan ser utskottet inget skäl för riks­dagen att rikta tillkännagivanden till regeringen i linje med vad som föreslås i motio­nerna.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrk­ande 1 efter­frågas ett tillkännagivande om att förstärka och flytta Regelrådet från Till­växtverket till Statsrådsberedningen. I yrkande 2 begär motionärerna ett till­kän­na­givande om att det ska införas en stoppfunktion för regler med brist­fällig kons­ekvensutredning. Vidare anser motionärerna i yrkande 3 att reger­ingen ska uppmanas att reformera förordningen (2007:1244) om konse­kvens­ut­red­ning vid regelgivning. Därtill efterfrågar motionärerna i yrkande 4 ett till­känna­­givande om att proportionalitetsprincipen tydligare ska vara väg­led­ande vid konsekvensanalyser.

Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) begär i kommittémotion 2024/25:2467 yrk­ande 12 ett tillkännagivande om att förstärka Regelrådet så att det får man­dat att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen.

Bakgrund och pågående arbete

Förordningen om konsekvensutredningar

Regeringen beslutade den 27 mars 2024 om en ny förordning (2024:183) om konsekvens­utredningar. Enligt förordningen ska kommittéer, särskilda utred­are och förvaltningsmyndigheter redovisa en konsekvensutredning när de läm­nar in förslag till regeringen eller Regeringskansliet om att regeringen ska före­slå eller besluta om nya eller ändrade lagar och förordningar. Konse­kvens­utred­ningen ska påbörjas så tidigt som möjligt och stå i proportion till för­slag­ets eller beslutets omfattning och effekter. Därtill anges att en konsekvensut­red­ning bl.a. ska innehålla en redogörelse för det aktuella problemet och vilken för­ändring som eftersträvas, vilka konsekvenser som bedöms uppstå om ingen åtgärd vidtas, de olika alternativ som finns för att uppnå förändringen och det eller de alternativ som bedöms lämpligast och av vilka skäl. Konsekvens­utred­ningen ska även innehålla en analys av det förslag som lämnas eller det beslut som avses att fattas. Analysen ska exempelvis bestå av en beskrivning och beräk­ning av förslagets eller beslutets kostnader och intäkter för staten, kom­munerna, regionerna, företag och andra enskilda. Därutöver fastställs att kon­se­kvensutredningen ska innehålla en bedömning av om förslaget eller beslutet över­ensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslut­ning till EU, och om ett förslag till genom­förande av EU-direktiv i nationell rätt går utöver direk­tivets miniminivå ska skälen för detta anges. I för­ord­ningen anges också att Regelrådet ska ges tillfälle att inom minst två veckor yttra sig över konsekvensutredningen innan en förvaltnings­myndighet beslutar om föreskrifter.

Av förordningen framgår vidare att ESV ska ansvara för metodutveckling, väg­ledning och utbildning med anledning av förordningen.

Förordningen trädde i kraft den 6 maj 2024.

Regelrådet

Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket. Regelrådet har som upp­gift att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Av Till­växtverkets instruktion (SFS 2009:145) framgår att rådet bl.a. ska yttra sig över konsekvens­utredningar som upprättats i enlighet med förordningen om kon­sekvensutredningar och som har legat till grund för ett förslag till före­skrifter som kan få effekter av betydelse för företag. Rådet ska även yttra sig över andra konsekvensutredningar som har legat till grund för ett förslag som kan få effekter av betydelse för företag, om Regeringskansliet begär det. Där­till ska rådet bistå regelgivarna, om dessa begär det, med att granska konse­kvensutredningar till förslag från EU som bedöms få stor påverkan för företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konse­kvens­utredning bör innehålla.

I Regelrådets årsredovisning för 2024 anger rådet att det har yttrat sig över 184 ärenden. Av dessa visar statistiken att andelen godtagbara konsekvens­ut­redningar uppgår till 61 procent, vilket är identiskt med andelen för 2023.

ESV och konsekvensutredningar

Regeringen beslutade den 27 juni 2024 om ett nytt uppdrag till ESV. ESV ska ta fram ett ramverk för vägledning till dem som gör konsekvensutredningar i enlig­het med förordningen om konsekvensutredningar. ESV ska vidare erbjuda riktad handledning till ett urval av nyligen tillkallade kommittéer och sär­skilda utredare samt följa upp effekten av denna handledning. Myndigheten ska senast den 15 april 2027 slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet (Fi2024/01483).

Tidigare riksdagsbehandling

De motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt liknar förslag som utskottet behandlat tidigare. Det handlar t.ex. om Regelrådets organisation och upp­gifter samt om att förbättra konsekvensutred­ningarnas kvalitet. Utskottet behand­­lade sådana förslag våren 2024 (bet. 2023/24:NU10) och avstyrkte då motio­ns­yrkandena med hänvis­ning till pågående insatser och beredning av utred­ningsförslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att det i ett antal motioner efterfrågas tillkännagivanden om att Regelrådet ska stärkas samt åtgärder som avser att förbättra Regerings­kansliets, myndigheters och utredningars konsekvensutredningar. Utskottet kan konstatera att Regelrådet är inordnat i Tillväxtverket som ett särskilt besluts­­organ, och att dess huvuduppgift är att granska och yttra sig över kvali­teten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betyd­else för företag. Det är utskottets uppfattning att Regelrådet i dag har en viktig roll som remissinstans. Utskottet noterar vidare att Produkti­vi­tets­kommissionen i sitt delbetänkande från april 2024 anger att det finns behov av för­stärkt stöd till samt aktiv uppföljning och kontroll av regeringens och myn­digheternas arbete med regelförenkling. Produktivitets­kom­missionen föreslår därför att en särskild kompetens för detta ska samlas hos ESV och att det ska tillföras mer resurser för att kunna stötta statliga för­valt­ningsmyn­digheter och Regeringskansliet med konsekvens­ut­red­ningar och utvärder­ingar. ESV före­slås även ta över Regel­rådets uppgifter att granska konse­kvens­utredningar och processen kring detta föreslås skärpas. Utskottet noterar även att Produkti­vi­tetskom­missionens förslag bereds inom Regeringskansliet och ser inget skäl att före­gripa denna process. När det gäller ett motionsyrkande om att flytta Regelråd­ets organisatoriska placering till Statsråds­bered­ningen anser utskottet att detta lämpligen en fråga för regeringen, och inte riksdagen, att avgöra.  

Vad gäller motionsyrkanden om konsekvensutredningar konstaterar utskot­tet att regeringen våren 2024 beslutade om en ny förordning om kon­se­kvens­­­utredningar. Det redogörs närmare för förordningen ovan och utskottet kan konstatera att den trädde i kraft i maj 2024, vilket är mindre än ett år sedan. Utskottet ser därmed inget skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen i enlig­het med vad som efterfrågas i motionerna.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrk­ande 5 efter­frågas ett tillkännagivande om att statens myndigheter ska identi­fiera och upp­rätta mål och strategier för de mest kostsamma hand­lägg­nings­tid­erna för för­etag.

Sten Bergheden (M) begär i motion 2024/25:2861 ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga att införa servicegarantier för företagen i syfte att få snabbare och mer förutsägbar myndighetsservice med högre kvalitet.

I motion 2024/25:2914 anser Sten Bergheden (M) vidare att regeringen ska upp­manas att överväga att göra tillståndsprocesserna mer likartade och mer för­utsägbara för att inte riskera olika utfall i olika kommuner i landet.

Martina Johansson (C) framhåller i motion 2024/25:51 yrkande 1 att myn­dig­heter bör ges i uppdrag att gå igenom samtliga tillstånd som krävs för före­tag. Vidare anser motionären i yrkande 3 att regeringen bör utreda om det går att ha olika krav på tillstånd för företagen beroende på storlek och hur länge de bedrivit verksamhet. Därtill begär motionären i yrkande 4 ett tillkänna­giv­ande om att det ska införas krav på myndigheter att även bistå med råd och stöd till företag i samband med ansökningar och tillsyn.

Bakgrund och pågående arbete

Förvaltningslagen och åtgärder om handläggningen försenas

Förvaltningslagen (2017:900) gäller för handläggning av ärenden hos för­valt­ningsmyndigheterna, om inte annat är reglerat i lag eller förordning. Av lagen fram­går det att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnads­effek­tivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Vidare anges att det är en skyldighet för myndigheter att underrätta parten i ett ärende om myn­dig­heten bedömer att avgörandet i ett ärende som har inletts av en enskild part kommer att bli väsentligt försenat. I en sådan underrättelse ska myn­dig­heten redo­visa anled­ningen till förseningen. Därtill finns en bestäm­melse om dröjs­målstalan. Om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans inom sex månader, får parten skriftligen begära att myn­digheten ska avgöra ären­det. Myndigheten ska inom fyra veckor från den dag då en sådan begäran kom in antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran. Ett sådant beslut får överklagas till den domstol eller för­valt­nings­­myn­dig­het som är behörig att pröva ett överklagande av avgör­andet i ärendet. Myn­dig­­­hetens pröv­­ning är begränsad på så sätt att den får begäras av parten vid ett tillfälle under ärendets handläggning.

Uppföljning av mål om bl.a. handläggningstider

Regeringen gav i september 2022 Bolagsverket, Energimarknadsinspektionen, Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg, Lantmäteriet, Natur­vårdsverket, Statens jordbruksverk, Trafikverket och Transportstyrelsen i upp­drag att följa upp myndigheternas arbete med det förenklingspolitiska målet i enlighet med regeringens skrivelse (skr. 2021/22:3) om kortare och mer trans­parenta handläggningstider samt bemötande och service (N2022/01751). Där­till gav regeringen Tillväxtverket i uppdrag att årligen sammanställa, ana­lysera och redovisa underlaget. Tillväxtverket ska redovisa den sammanfatt­ande rapporten till Regeringskansliet årligen senast den 15 april 2023–2028. En fördjupad redovisning med analys och förslag som kan bidra till att nå de för­enklingspolitiska målen ska lämnas senast den 15 april 2024, 2026 och 2028. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 april 2029.

Av delrapporten från april 2024 framgår att Tillväxtverkets övergripande reflek­tion är att myndigheterna förefaller arbeta med relativt kortsiktiga åtgärder snarare än med mer långsiktiga och kraftfulla åtgärder såsom regel­för­­­­änd­­ringar, digitalisering och automation (Ä 2022-4494). Tillväxtverket anger att organisa­tions­förändringar, kompetensutveckling och ökade perso­nella resurser är de åtgärder som myndigheterna arbetade mest med under 2023 och att dessa kan vara viktiga åtgärder men enligt Tillväxtverket inte är lika lång­siktiga och kraftfulla som regel­förändringar, digitalisering och auto­­mation.

Sedan december 2023 omfattas även länsstyrelserna av uppdraget om kortare och mer transparenta handläggningstider samt bemötande och service, genom uppdrag i reg­ler­ings­breven. Vidare omfattas Patent- och registrerings­verket och Socia­lstyrelsen sedan juni 2024 av upp­draget (KN2024/01378, KN2024/02578).

Miljötillståndsutredningen

Miljötillståndsutredningen överlämnade den 21 januari 2025 sitt betänkande En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess (SOU 2024:98) till regeringen. Utredningens uppdrag har bl.a. varit att se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och för­kortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsägbar. I utred­­ningen föreslås bl.a. att det inrättas en ny prövningsmyndighet för hela miljö­­prövningsprocessen. Den nya myndigheten ska ansvara för hela miljö­be­döm­nings- och tillståndsprövningsprocessen. Länsstyrelsens och miljöpröv­nings­­­delegationernas ansvar för dagens samrådsprocess flyttas till den nya myn­digheten, och företag och andra verksamhetsutövare kommer därmed att ha kontakt med en och samma myndighet genom hela processen. Vidare före­slås att det införs en ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndspröv­nings­process. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regerings­kan­sliet.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden som rör olika insatser för att förkorta myndigheternas hand­lägg­­nings­tider behandlades under den innevarande valperioden senast av utskottet våren 2024 (bet. 2023/24:NU10). Utskottet avstyrkte motionsyrk­an­dena bl.a. med hänvisning till pågående insatser.

Utskottets ställningstagande

I ett antal motioner efterfrågas tillkännagivanden som syftar till att korta myndigheternas handläggningstider och tillståndsprocesser. Utskottet noterar att ett av regeringens mål för förenklingspolitiken är att förvaltnings­myndig­heters handläggningstider för ärenden som rör företag bl.a. ska bli kortare och mer transparenta. Utskottet vill även påminna om förvaltningslagens bestäm­melser om att en myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smid­iga och enkla. Ärenden ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnads­effektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Dessutom innehåller lagen en bestäm­melse om dröjsmålstalan. Det är utskottets uppfattning att ärenden ska hand­läggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rätts­säkerheten eftersätts, i enlighet med förvaltningslagens bestäm­melser. Utskottet noterar därutöver att regeringen i september 2022 gav nio myn­digheter i uppdrag att bl.a. följa upp och vidta åtgärder för att förkorta hand­lägg­ningstiderna. Sedan december 2023 omfattas även länsstyrelserna av upp­dra­get och sedan juni 2024 omfattas Patent- och registrerings­verket och Social­­styr­elsen av uppdraget.

När det gäller förslagen om myndigheters tillståndsprocesser vill utskottet hän­visa till att det som utskottet nyss anfört om handläggningstider även gäller till­­ståndsprocesser. Därutöver noterar utskottet att Produktivitets­kom­mis­sionen i sitt delbetänkande bl.a. lämnat förslag som syftar till att förbättra vissa typer av tillståndsprocesser genom att göra dem snabbare och att dessa förslag för närvarande bereds inom Reger­ings­­kansliet. Utskottet konstaterar även att när det t.ex. gäller miljö­pröv­ningar lämnade Miljötillståndsutredningen i janu­ari 2025 sitt betänkande En ny samordnad miljöbedömnings- och tillstånds­prövnings­process till reger­ingen. I utred­ningen finns förslag om att förenkla och förkorta tillståndspröv­ningen enligt miljöbalken. Bland annat föreslås att det ska inrättas en ny prövnings­myndig­het för hela miljöprövningsprocessen. Utredningens förslag bereds för när­varande inom Regeringskansliet.

Utskottet ser därför inget skäl att tillstyrka några av motions­yrkandena, som därmed avstyrks.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 13 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör underlätta för småföretagare i kontakten med myndigheter.

Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) anger i kommittémotion 2024/25:2467 yrkande 4 att regeringen bör uppmanas att införa regulatoriska sandlådor på myndigheter. Vidare efterfrågas i yrkande 7 ett tillkännagivande om att myn­dig­­heter som skriver instruktioner ska vara skyldiga att göra det så enkelt och begrip­ligt som möjligt. Motionärerna framför i yrkande 13 att regeringen ska upp­manas att inrätta en instans som har rådighet och mandat att ställa krav på myn­digheter att vidta åtgärder som minskar uppgifts­lämnande. Därtill begärs i yrkande 14 att regeringen ska skapa ”En väg in” i syfte att göra Sverige mer attraktivt för investeringar.

I kommittémotion 2024/25:3056 av Elin Söderberg m.fl. (MP) efterfrågas ett tillkännagivande om att möjliggöra och stimulera regulatoriska sandlådor för grön omställning.

Ann-Sofie Lifvenhage (M) anför i motion 2024/25:2757 att regeringen bör upp­manas att införa ett gemensamt system för olika myndigheters inhämt­ning av uppgifter från företag som förenklar så att företag bara behöver lämna en uppgift en gång.

I motion 2024/25:2806 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 anges att reger­ingen bör överväga att ta fram en tydlig strategi med åtgärder för hur man ska göra myndigheter och statliga verk mer företagsvänliga.

I motion 2024/25:2878 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 framhålls att reger­ingen bör överväga att se över uppdragen och regleringsbreven till rele­vanta myndigheter och verk så att de också ska ha ett tydligt uppdrag att hjälpa före­tagen att göra rätt. I yrkande 2 efterfrågas ett tillkännagivande om att reger­ingen bör överväga att relevanta myndigheter och verk bör ha ett uppdrag att redo­visa hur de har jobbat för att ge råd och hjälp till företagen för att under­lätta för dessa att göra rätt.

Vidare anser Sten Bergheden (M) i motion 2024/25:2909 yrkande 1 att reger­ingen bör överväga att se över regelverket så att en myndighet inte ska kunna begära in samma uppgifter som redan finns hos en annan myndighet. I yrk­ande 2 framför motionären att regeringen bör överväga att se över regel­verket så att myndigheter i större utsträckning får ansvar för att samordna sin upp­giftsinsamling.

Därtill föreslår Sten Bergheden (M) i motion 2024/25:2917 att regeringen bör överväga att myndigheterna ska ha ett tydligt uppdrag att samordna sina kon­trol­ler av företagen och verksamheten.

Bakgrund och pågående arbete

Myndighetsuppdrag om förenkling för företag

Regeringen gav i november 2024 Tillväxtverket i uppdrag att erbjuda stöd till myndigheter i deras förenklingsarbete samt att bidra till myndigheternas ökade kunskap om förenklingsarbete (KN2024/02225). Stödet ska erbjudas till de myn­­dig­heter som av regeringen har fått ett uppdrag eller återrapporteringskrav om förenkling för företag i sina regleringsbrev. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 31 december 2025.

Bakgrunden till Tillväxtverkets uppdrag är att regeringen i reglerings­breven för 2024 till länsstyrelserna och ytterligare 26 myndigheter gav ett upp­drag om förenkling för företag. Bland de berörda myndigheterna återfinns bl.a. Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Naturvårdsverket, Patent- och regi­strer­ings­verket, Skatteverket och Upphandlingsmyndigheten. Därtill gav reger­ingen i regleringsbreven för 2024 sju myndigheter som sedan tidigare har i uppdrag att arbeta med förenkling av regelverk och processer ett åter­rapport­eringskrav som innebär att de ska redovisa sitt arbete på området. Bland de myn­­dig­heter som fick ett återrapporteringskrav i sitt regleringsbrev finns Boverket, Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och Trafikverket.

Uppdrag om en kontaktpunkt för en regulatorisk sandlåda

I enlighet med regeringens uppdrag (KN2024/01799) överlämnade Vinnova den 21 februari 2025 till regeringen rapporten Genom­för­ande och struktur­er­ing av en kontaktpunkt för regulatoriska sandlådor för netto­noll­teknik – för­slag för implementeringsfasen (2024-03522). Av rapporten framgår att regu­latoriska sandlådor ska främja innovation inom nettonoll­teknik, med fokus på tester i en kontrollerad och verklig miljö. De ska också främja regula­tor­iskt lär­­ande och särskilt beakta behoven hos små och medel­stora företag. Vin­nova ser stor potential i att undanröja regelhinder och öka möjligheterna för inno­va­tiva före­tag och kluster att testa och verifiera ny teknik. I rapporten föreslår Vinnova att kontaktpunkten ska fungera som ”En väg in” för företag. Behöriga myn­dig­heter ska bedöma och fatta beslut om ansökningarna samt ta fram en plan för och över­vaka den testverksamhet som ansökan avser. Vinnova anger att de myn­digheter som initialt bör vara aktuella som behöriga myndigheter är bl.a. Energi­myndigheten, de sex länsstyrelser som regeringen har utsett till kon­takt­­punkter för att underlätta tillståndsprocesser, Naturvårdsverket, Sver­iges geo­­­logiska undersökning och kommunerna.

Förenkling genom digitalisering

Förordningen (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag trädde i kraft den 1 oktober 2018 och syftar till att förenkla för företag att starta, driva och avveckla sin verksamhet genom att underlätta deras kontakter med och uppgiftslämnande till myndigheter. De 67 myndigheter som omfattas av förordningen ska så långt det är möjligt använda sådana uppgifter om före­tag som finns tillgängliga inom statsförvaltningen så att företag inte behöver lämna samma uppgifter flera gånger. Vidare ska myndigheterna när det är lämp­ligt samordna sitt inhämtande av uppgifter från företag med andra myn­digheter så att företagen endast behöver lämna uppgifter vid ett begränsat antal tillfällen.

Verksamt.se

Verksamt.se innehåller information från ca 60 myndigheter, däribland Bolags­verket, Försäkringskassan, Skatteverket, Tillväxtverket och Arbetsförmed­lingen. På webbplatsen finns ett tjugotal e-tjänster som ska underlätta för före­tag­are att uträtta sina myndighetsärenden. Webbplatsen innehåller också guider inom olika områden som visar vilka statliga och kommunala tillstånd som behövs för att starta olika verksamheter. Verksamt.se drivs gemensamt av Bolags­verket, Skatteverket och Tillväxtverket.

Tillkännagivande om ökad digital samverkan mellan myndigheter

Riksdagen tillkännagav våren 2020 på förslag av utskottet att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala sam­verkan mellan myndigheter (bet. 2019/20:NU16, rskr. 2019/20:287). Före­trädare för Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet om ett tillkänna­givande.

Regeringen anger i skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024, som överlämnades till riksdagen den 18 mars 2025, följande med anledning av det aktuella tillkännagivandet (skr. 2024/25:75). Myndigheterna samarbetar om förenkling för företag bl.a. inom ramen för myn­­dighetssamarbetet Starta och driva företag, där Verksamt.se är en del. Vid­­are omfattas ett antal myndigheter av förordningen om digitalt inhämtande av upp­gifter från företag. Därtill gav regeringen i oktober 2021 Statskontoret i upp­drag att utveckla en metod för uppföljning av det förenklingspolitiska målet om digitalisering. Statskontoret slutredovisade uppdraget i maj 2022. Reger­ingen gav sedan i augusti 2022 Statskontoret i uppdrag att följa upp hur långt de berörda myndigheterna kommit i tillämpningen av förordningen om digitalt inhämt­ande av uppgifter från företagen. Statskontoret slutredovisade uppdra­get i april 2023. Regeringen analyserar rapportens förslag och har gett ett upp­drag till Bolagsverket i regleringsbrevet för 2024. Bolagsverket ska dels öka sina insatser för att sprida kunskap om myndighetens sammansatta bas­tjänst i syfte att öka anslutningsgraden till tjänsten, dels identifiera och föreslå vilka ytterligare myndigheter som bör ansluta sig till tjänsten i syfte att under­lätta företagens uppgiftslämnande och därmed förenkla för företag. Bolags­verket ansvarar för den sammansatta bastjänsten. Tjänsten tillhanda­hålls av Bolags­verket, Skatteverket och Statistiska centralbyrån (SCB) och inne­bär att vissa före­tagsuppgifter kan återanvändas av fler myndigheter och kom­muner.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden liknande flera av de nu aktuella om exempelvis företagens uppgiftslämnande och myndigheters främjandeuppdrag behandlades av utskottet senast våren 2024 (bet. 2023/24:NU10). De avstyrktes med hänvis­ning bl.a. till pågående arbete.

Utskottets ställningstagande

I ett antal motioner lämnas förslag till åtgärder för att förbättra kontakterna mellan myndigheter och företag. Det handlar t.ex. om att minska företagens upp­giftslämnande, om att ta fram en strategi för att myndigheter ska blir mer före­tagsvänliga och om att underlätta småföretagares kontakter med myn­digheter. När det gäller de här aktuella motionsyrkandena vill utskottet påminna om att regeringen i reglerings­breven för 2024 gav länsstyr­elserna och ytter­ligare 26 myndigheter ett uppdrag om förenkling för företag. Därutöver gav regeringen i regleringsbreven för 2024 sju myndigheter som sedan tidigare har i uppdrag att arbeta med förenkling för företag ett åter­rapporteringskrav som innebär att de ska redovisa sitt arbete på området. De uppdrag regeringen gett syftar till att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader samt förbättra bemötande och service gentemot näringslivet där så är relevant. Till­växtverket har även sedan hösten 2024 i uppdrag att erbjuda stöd och ökad kun­skap till dessa myndigheter i deras förenklingsarbete. Utskottet vill även påminna om det arbete som pågår på 67 myndigheter med anledning av för­ordningen om digitalt inhämtande av uppgifter från företag som redan nämnts ovan. I förordningen anges att dessa myndigheter så långt det är möjligt ska använda sådana uppgifter om företag som finns tillgängliga inom stats­förvaltningen så att företag inte behöver lämna samma uppgifter flera gånger. Vidare ska myndigheterna när det är lämpligt samordna sitt inhämt­ande av upp­gifter från företag med andra myndigheter så att företagen endast behöver lämna uppgifter vid ett begränsat antal tillfällen. Därtill vill utskottet påminna om det arbete som sker inom ramen för Verksamt.se, där information från ca 60 myndigheter är samlad som ska underlätta för före­tagare att uträtta sina myn­dighetsärenden.

Därutöver noterar utskottet vad regeringen anger i skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 med anled­ning av att riksdagen våren 2020 tillkännagav att regeringen bör vidta ytter­ligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter (skr. 2024/25:75). Utskottet kommer att få skäl att återkomma till frågan i sam­band med riksdagens hantering av skrivelsen senare i vår.

I två motioner efterfrågas även tillkännagivanden om att införa regula­tor­iska sandlådor, dvs. regulatorisk försöksverksamhet. Utskottet instämmer med motionärerna i att införandet av regulatorisk försöksverk­samhet kan vara en viktig pusselbit inom innovativa och samhällsviktiga tekniker, såsom tek­niker som är viktiga för den gröna omställningen. Utskottet välkomnar därför att Vinnova, i enlighet med myndighetens regeringsuppdrag från november 2024, presenterade rapporten Genomförande och strukturering av en kontakt­punkt för regulatoriska sandlådor för nettonollteknik i februari 2025. I rap­porten pre­sen­teras förslag på hur en sådan kontaktpunkt ska upprättas i Sverige. Utskottet konstaterar även att behovet av att utveckla arbetet med regu­latoriska sand­lådor i Sverige lyfts i Produktivitetskommissionens delbe­tänk­­ande, vars förslag för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Reservationer

Ställningstagande

Vår utgångspunkt är att stödja de flesta initiativ som vi tror kommer att för­enkla regelprocessen och motverka det redan befintliga regelkrångel som före­tagare möter. Därför såg vi positivt på tillsättandet av utredningen Enklare regel­verk för mikroföretag och en modernisering av bok­föringslagen. Vi anser att utredningens betänkande Förenklingar för mikro­företag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60) utgör ett mani­fest över processfrågor och för­enklingsförslag som om de genomförs skulle gynna det svenska närings­livet. Ett flertal av förslagen i utredningen om enklare regelverk är sedan länge poli­tik för det parti vi företräder. Vi kan konstatera att regeringen enligt vad som redogjorts för tidigare i detta betänkande har lämnat ett antal proposi­tioner till riksdagen med anledning av utredningen och att vissa andra förslag från utredningen har omhändertagits på andra sätt. Vi menar dock att det fort­farande finns flera bra förslag i utredningen som ännu inte blivit verklighet och önskar därför att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med utred­ningsförslagen om en förbättrad regelprocess och enklare regelverk.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Jag anser att det behövs ett flertal insatser för att minska företagens regelbörda och skapa bättre villkor för tillväxt. Regelförenklingsarbetet kommer att kräva tid och resurser, men i slutändan kommer det att leda till sänkta kostnader, fler jobb och en starkare ekonomisk tillväxt. Jag menar därför att regeringen bör inleda arbetet med att sortera ut gamla lagar och regler som inte längre behövs eller som kostar mer än de bidrar. Detta arbete bör ske genom att departement och myndigheter i en kontinuerlig dialog med företagar­organisationer syste­mat­iskt går igenom de regler de ansvarar för – allt för att säkerställa att de som upp­levs som svårast och krångligast hanteras först. Vidare är det min mening att regeringen bör anpassa regler för små företag.

Därtill kan jag konstatera att en stor del av alla regler som drabbar företagen härrör från EU, och därför är det nödvändigt att lägga tid på att förstå hur gen­om­förandet av EU-regler kommer att påverka de svenska företagen. Myn­dig­heter har här ett stort ansvar för att dessa regler genomförs utan onödigt regel­krångel. Jag anser att nya EU-regler generellt ska genomföras på en minimi­nivå om det inte finns särskilda skäl för annat. Om EU-regler genomförs på annat än miniminivå ska detta tydligt motiveras. Det är på samma sätt viktigt att Sverige lägger vikt vid att genomförandet av EU-regler inte väsentligt skiljer sig från det i andra länder, i synnerhet i jämförelse med Sveriges vikti­gaste handelspartner.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Regelrådet inrättades av regeringen 2008 för att verka för regelförenklingar för företag. Sedan januari 2015 är Regelrådet en organisation inom Tillväxt­verket. Regelrådets kompetens och mandat behöver stärkas och det är positivt att regeringen satsat medel på Regelrådet under innevarande val­period. Vi menar dock att rådet bör vara ett oberoende organ med placering under Stats­rådsberedningen. Detta skulle ge rådet en större tyngd och inflyt­ande med möj­lighet att påverka så tidigt som möjligt i processen när nya regler tas fram. Reger­ingen bör därför uppmanas att förstärka och flytta Regelrådet från Till­växtverket till Statsrådsberedningen.

Vidare anser vi att Regelrådet bör stärkas genom att inrätta en s.k. stopp­funktion för regler med bristfälliga konsekvensutredningar. En sådan funktion skulle innebära att en regel inte får införas förrän konsekvenserna av ett regel­förslag har utretts på ett godtagbart sätt. Detta skulle innebära att förslaget går vidare i processen först när Regelrådet anser att konsekvensutredningen upp­fyller kraven i konsekvens­utred­ningsförordningen. Regelrådet ska dock endast kunna stoppa införandet av en ny regel under en viss tid. På så vis sätts det press på politiken och förvaltningsmyndigheterna att återkomma med ett bättre under­lag, samti­digt som det öppnar för debatt och diskussion.

När nya regler tas fram måste de stå i proportion till de mål och problem som reglerna är tänkta att lösa, vilket inte alltid är fallet. I förordningen om konse­kvensutredningar regleras hur bl.a. förvaltningsmyndigheter ska arbeta med konsekvensutredningar när nya föreskrifter införs. Vi anser att det är av stor vikt att såväl regeringen och statliga utredningar som förvaltnings­myndig­heter konsekvent följer förordningen, samt att proportionalitets­prin­cipen i högre utsträckning blir gällande vid val av vilken åtgärd som ska vidtas.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Trots att Regelrådet har funnits i över 15 år har regeringen ännu inte gett rådet de muskler som det behöver. Regelrådets uppgift är att kontrollera att all regler­ing är genomtänkt från ett företagsperspektiv. I dag kommer Regelrådet in för sent i regelgivningsprocessen och har ingen möjlighet att granska, yttra sig och vid behov begära in kompletteringar när konsekvensutredningarna är brist­fälliga. Regeringen har uppdaterat vad som ska finnas med i konsekvens­ut­red­ningarna, men samtidigt har regeringen inte sett till att Regelrådets bedöm­­ningar av konsekvens­utred­ningarna kommer in tidigare i lagstiftnings­pro­­cessen. Att Regelrådet därmed är en remissinstans som alla andra är ineffektivt i och med att en tidig bedömning från Regelrådet gör att ett lag­för­slag kan förbättras innan det skickas ut till alla andra remissinstanser. Den nya för­ordningen om konsekvensutredningar är vidare tyvärr begränsad till myn­dig­­heter och kommittéer, vilket riskerar att leda till att konsekvenserna av reg­ler med stor påverkan på näringslivet inte utreds tillräckligt. Därför anser jag att regeringen bör förstärka Regelrådet så att det får mandat att komma in tidi­gare i lagstiftningsprocessen.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

När lagar och regler ska omsättas i praktiken krävs handläggning av berörda myndigheter. Den processen kan dra ut på tiden och begränsa företagens möjligheter att bedriva sin verksamhet. Tillväxtverket presenterade i april 2021 sin slutrapport Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på cen­trala myndigheter. Av rapporten framgår att utvecklingen när det gäller hand­lägg­ningstider och kundnöjdhet inte gått den väg som regeringen önskat. Det beror enligt oss sannolikt på för dålig styrning och ett felaktigt uppdrag. Till­växt­verket menar också att arbetet måste fortsätta och förbättras. Därför menar vi att regeringen bör ge myndigheterna i uppdrag att identi­fiera de hand­lägg­nings­tider som är mest kostsamma för företagen och för samhället. Där­efter bör regeringen sätta upp mål och ta fram strategier för myndigheterna som ger kapade köer och rimliga handläggningstider för före­tagen.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Vi vill förenkla för mindre företag så att de kan verka och växa med fler jobb som resultat. Det ska vara hög kvalitet på regelgivning och regeltillämpning, god service och ett bra bemötande från statliga och kommunala myndigheter samt rimliga handläggningstider. Regler ska vara proportionella och ända­måls­­­enliga så att den administration som krävs för att följa regelverken minskar över tid. Regelförenklingsarbetet behöver därför tas vidare utifrån de mål som den tidigare regeringen beslutade om 2021. Vi menar att service, bemöt­­ande och korta handläggningstider är av stor betydelse för ett konkur­rens­­­kraftigt före­tagsklimat och att digitaliseringens möjligheter bättre behöver tas till vara för att förbättra servicen i den statliga förvaltningen. Regeringen bör således under­lätta för småföretagare i kontakten med myn­dig­heter.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Företagens uppgiftslämnande är omfattande. För att detta inte ska leda till onödigt krångel menar jag att allt uppgiftslämnande behöver samlas under en myndighet. Det krävs stora insatser från Regeringskansliet i fråga om gemen­samma och enhetliga åtgärder mot alla myndigheter som samlar in uppgifter från företag. Digitalisering och olika portaler eller tekniska lösningar disku­teras frekvent men blir först av värde när information kan delas mellan berörda myndigheter. Det är delningen av information som ger de samhälls­eko­nomiska vinsterna i sammanhanget, inte på vilket sätt informationen kan skickas in till myndigheterna. För att det ska vara möjligt behöver det finnas en instans som har rådighet och mandat att ställa krav på myndigheter att vidta åtgärder som minskar uppgiftslämnandet i olika konkreta fall. Att Sverige inför ett system för uppgiftslämnande för företagen som innebär ”En väg in” för näringslivet till myndigheterna skulle även leda till att Sverige blir mer attraktivt för inve­steringar.

Därtill anser jag att regeringen bör ­ge de myndigheter som skriver instruk­tioner i uppdrag att skriva dem så enkelt och begripligt som möjligt.

Den digitala utvecklingen går i snabb takt och nya innovationer är viktiga för att övervinna de stora samhällsutmaningarna, såsom den gröna omställ­ningen. Samtidigt förlorar EU i konkurrenskraft gentemot Kina och USA och en majoritet av de nya techbolagen grundas just där. De senaste åren har det fun­nits en regleringsiver i EU som påverkar svenska företag och den euro­peiska kon­kur­rens­kraften. Jag menar därför att det har blivit aktuellt att införa regu­latoriska sandlådor i Sverige. Detta innebär att myndigheter som ansvarar för tillsyn och regelefterlevnad under en begränsad tid och i en kontrollerad miljö kan låta företags nya innovationer verka utanför lagarna för att reglerna inte ska stävja innovation och utveckling.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Regulatoriska sandlådor, eller regulatorisk försöksverksamhet, är ett verktyg som kan användas för att ge aktörer möjlighet att testa och pröva exempelvis nya innovativa produkter eller tjänster, som annars hade varit otillåtna för att de strider mot lagar eller andra regelverk som aktörer åtagit sig att följa. Efter­som klimatomställningen är en kamp mot klockan kan regulatoriska sandlådor utgöra en bra metod för att snabbt utveckla nya lösningar som bidrar till fossil­frihet, cirkulär ekonomi och ett miljömässigt hållbart samhälle. Regel­verk är upp­byggda för att skydda befolkningen och naturen samt för att skapa stabilitet i ekonomin. Jag menar därför att regulatoriska sandlådor i huvudsak bör begrän­sas till verksamheter med stor samhällsnytta såsom den gröna omställ­ningen.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag