Verksamheten i Nato 2025

Utrikesutskottets betänkande 2025/26:UU19

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse om verksamheten inom Nato under helåret 2025 och redogörelsen från den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling om verksamheten under 2025 till handlingarna.

Utskottet föreslår även att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns två reservationer (V, MP).

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Redogörelsens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Verksamheten i Nato 2025

Motioner som bereds förenklat

Reservationer

1. Deltagande av kvinnor och unga, punkt 1 (MP)

2. Centrum för demokratisk resiliens, punkt 2 (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Skrivelse 2025/26:151

Följdmotionerna

Redogörelse 2025/26:RS2

Bilaga 2
Motioner som avstyrks

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagen godkände den 16 mars 2023 Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördragsorganisationen Nato (prop. 2022/23:74, bet. 2022/23:UU16, rskr. 2022/23:148). Sverige blev Natomedlem den 7 mars 2024.

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens skrivelse om verksamheten i Nato under helåret 2025 (skr. 2025/26:151), riksdagens delegation till Natos parlamentariska församlings redogörelse för 2025 (redog. 2025/26:RS2) och tolv yrkanden i följdmotioner som väckts med anledning av skrivelsen. Av motionsyrkandena har tio beretts i en förenklad ordning enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdags­kommitténs betänkande Riksdagen i en ny tid (framst. 2005/06:RS3, bet. 2025/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335). Dessa återfinns i bilaga 2.

Utskottet beslutade den 26 mars 2026 att ge försvarsutskottet tillfälle att yttra sig över skrivelsen och redogörelsen samt eventuella följdmotioner inom försvarsutskottets beredningsområde. Försvarsutskottet beslutade den 14 april 2026 att inte yttra sig (prot. 2025/26:38).

Utskottet fick tillsammans med försvarsutskottet information från regeringen såväl inför Natos toppmöte i Haag i juni 2025 som inför alliansens utrikesminister- och försvarsministermöten under 2025.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redogör regeringen för verksamheten inom Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) under 2025.

Redogörelsens huvudsakliga innehåll

Riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling redogör för sin verksamhet under 2025.

Utskottets överväganden

Skrivelsen

Regeringen konstaterar i skrivelsen att Sveriges Natomedlemskap har inneburit ett paradigmskifte för den svenska utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. Som Natomedlem omfattas Sverige av ömsesidiga försvars­förpliktelser enligt artikel 5 i nordatlantiska fördraget. Sverige har därmed också åtaganden enligt detta fördrag gentemot samtliga övriga allierade. Sverige för en solidarisk allianspolitik och bidrar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde liksom i det euroatlantiska området som helhet.

Regeringen understryker att Sverige ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad som över tid bidrar till hela Natos säkerhet i enlighet med alliansens 360-gradersperspektiv på säkerhet och försvar. 360­gradersperspektivet innebär att alliansen ska ha beredskap att hantera alla hot och utmaningar i alla riktningar över land-, luft-, sjö-, cyber- och rymddomänerna. Genom medlemskapet i Nato har Sverige stärkt sitt säkerhetspolitiska inflytande och bidragit till säkerhet och stabilitet i hela det euroatlantiska området. Sverige bidrar aktivt till Natos tre kärnuppgifter: avskräckning och försvar, krishantering och förebyggande samt säkerhetssamarbete.

Sverige prioriterade under året att bidra till att stärka Natos kollektiva avskräckning och försvar, inte minst genom fortsatt integrering av Sverige i Natos planverk och strukturer samt genom konkreta bidrag till Natos operationer och andra aktiviteter. Vidare prioriterade Sverige Natos stöd till Ukraina och att Nato ska föra en samlad, långsiktig och strategisk politik för att motverka Rysslands maktexpansion och möjligheter att göra skada. Därutöver verkade Sverige också för att bibehålla det amerikanska engagemanget i Nato genom att arbeta för att Europa och Kanada tar ett större ansvar för sin egen säkerhet. I det ingick ett nytt högre åtagande om försvarsutgifter som överenskoms på Natos toppmöte i Haag.

Redogörelsen

I redogörelsen beskrivs verksamheten inom Natos parlamentariska församling och den svenska delegationens arbete under 2025.

Riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling består av sju medlemmar och sju ersättare.

Församlingen fortsatte under 2025 att kraftigt fördöma Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och bekräfta sitt starka stöd för Ukraina genom deklarationer och resolutioner.

Församlingen uppmärksammade vid flera tillfällen under året i både resolutioner och diskussioner att det gått 30 år sedan det fredsavtal som av­slutade kriget på västra Balkan slöts i Dayton, USA, 1995.

Församlingen fortsatte också att understryka vikten av att de demokratiska värderingar som utgör grunden för försvarsalliansen ska vara vägledande och upprepade uppmaningen att inrätta ett centrum för demokratisk resiliens vid Natos högkvarter.

Medlemsländernas försvarsutgifter och Natos budget diskuterade mycket under året, inte minst i ljuset av de uttalanden som gjordes när det gällde fördelning av försvarsutgifter mellan de europeiska länderna och USA. Under året antog församlingen två deklarationer, sex resolutioner och 16 rapporter.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3963 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 6 anförs att Sverige inom Nato ska verka för att kvinnor och unga ges ett meningsfullt deltagande i freds- och säkerhetsprocesser, i enlighet med FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet samt unga, fred och säkerhet.

I kommittémotion 2025/26:4029 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 6 anförs att Sverige bör driva på för att inrätta ett centrum för demokratisk resiliens.

Utskottets ställningstagande

Skrivelsen

Utskottet vill inledningsvis återigen understryka att riksdagen behöver ha insyn i och inflytande över regeringens agerande i Natofrågor, vilket betonades redan i samband med riksdagens beslut om att godkänna Sverige medlemskap i alliansen (bet. 2022/23:UU16). Utskottet välkomnar därför att regeringen nu återkommer med en skrivelse om verksamheten i Nato i enlighet med vad som utlovades i regeringens utrikesdeklaration med anledning av Natomedlemskapet. Av deklarationen framgick att regeringen avsåg att informera riksdagen såväl inför Natos formella minister- och toppmöten som i en årlig skrivelse om Nato.

Utskottet konstaterar att Nato är Sveriges viktigaste försvarspolitiska arena. Säkerhets- och försvarspolitiska beslut i riksdagen ligger till grund för Sveriges bidrag till Nato. Utskottet förutsätter att regeringen, som Sveriges företrädare i Natos förhandlingar och beslutsprocesser, agerar utifrån såväl alliansens 360-gradersperspektiv som svenska intressen med utgångspunkt i beslut som riksdagen fattar.

Utskottet välkomnar att Natos medlemsstater på toppmötet i Haag i juni 2025 enades om ett nytt åtagande om 5 procent av BNP till utgifter för samlad försvarsförmåga i syfte att stärka alliansens avskräckning och försvar. Beslutet innebär att samtliga allierade senast 2035 årligen ska avsätta minst 3,5 procent av BNP i försvarsutgifter och upp till 1,5 procent av BNP ska gå till försvars- och säkerhetsrelaterade utgifter. Utskottet noterar att deklarationen från mötet underströk de allierades orubbliga stöd för Natos kollektiva försvar och artikel 5 samt att alliansen står enad inför det långsiktiga hot som Ryssland utgör. Vidare framhölls det nya åtagandet om 5 procent till utgifter för samlad försvarsförmåga som nämns ovan, målsättningen att öka det försvarsindustriella samarbetet och de allierades långsiktiga stöd till Ukraina.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att Rysslands aggression mot Ukraina underminerar såväl den euroatlantiska som den globala säkerheten. Den utgör en flagrant överträdelse av folkrätten och utmanar den europeiska säkerhetsordningen. Utskottet noterar att allierade i Nato på toppmötet i Haag bekräftade sitt långsiktiga åtagande om att bidra med stöd till Ukraina och att Ukrainas säkerhet bidrog till allierades säkerhet. Generalsekreterare Mark Rutte framhöll vid upprepade tillfällen under året att Rysslands aggression mot Ukraina är ett hot mot Nato och den euroatlantiska säkerheten och att de allierades stöd till Ukraina därför är centralt. Utskottet välkomnar att regeringen under året har fortsatt att verka för att Nato ska upprätthålla ett starkt stöd för Ukraina samt föra en samlad, långsiktig och strategisk politik för att motverka Rysslands maktexpansion och möjligheter att göra skada. Stärkt avskräckning och försvar och stödet till Ukraina utgör två kraftfulla verktyg för att motverka Rysslands aggressiva beteende.

Utskottet välkomnar att Sverige under 2025 bidrog substantiellt till Natos avskräckning och försvar utifrån Sveriges geografi. De svenska insatserna omfattade förband i mark-, sjö- och luftdomänerna samt stöd till säkerhetshöjande operationer inom ramen för alliansens löpande aktiviteter och operationer. Den 12 december 2024 beslutade riksdagen om svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025. Riksdagens beslut innebar ett medgivande för regeringen att ställa en svensk väpnad styrka bestående av markförband, specialförband och amfibieförband om högst 1 200 personer, högst sex örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan med tillhörande personal till förfogande t.o.m. den 31 december 2025 för att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området (prop. 2024/25:22, bet. 2024/25:UFöU2, rskr. 2024/25:104). Det svenska bidraget gällde bl.a. markförband till Natos multinationella brigad i Lettland (FLF Lettland).

Sverige bidrog under perioden april–maj 2025 även med upp till åtta svenska stridsflygplan till Natos förstärkta luftrumsövervakning och incidentberedskap (enhanced air policing) i Polen. Operationen är en viktig del i Natos integrerade luft- och robotförsvar (prop. 2024/25:113, bet. 2024/25:UFöU3, rskr 2024/25:166).

Den 5 november 2025 antog riksdagen regeringens lagförslag i propositionen En tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar (prop. 2025/26:6, bet. 2025/26UFöU1, rskr. 2025/26:30). Ändringarna trädde i kraft den 1 december 2025. Genom ändringarna infördes en tydlig reglering om hur beslut ska fattas för att sätta in svenska väpnade styrkor i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar. Det kräver som huvudregel att riksdagen beslutar om ramarna för det svenska deltagandet. Ett sådant beslut kan avse verksamhet under ett kalenderår eller en annan period, men även deltagande i en särskild operation eller aktivitet. Vidare får regeringen, även utan ett föregående beslut av riksdagen, under en begränsad tid sätta in en svensk väpnad styrka med ett begränsat antal om behovet av ett svenskt deltagande uppkommer med kort varsel eller om ett dröjsmål skulle kunna leda till avsevärda men för angelägna svenska intressen. Ändringarna syftar till att skapa bättre förutsättningar för Sverige att delta i det operativa militära samarbetet inom Nato.

Den 10 december 2025 antog riksdagen regeringens proposition Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026 (prop. 2025/26:25, bet. 2025/26:UFöU2, rskr. 2025/26:110). Riksdagens beslut innebär att regeringen t.o.m. den 31 december 2026 får sätta in svenska väpnade styrkor bestående av markförband och specialförband om högst 1 700 personer, marina förband om högst 700 personer och flyg- och luftförsvarsförband om högst 600 personer för att i enlighet med internationell rätt bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området. De svenska bidragen omfattar bl.a. ett markförband till Natos multinationella brigad i Lettland, marina förband till Natos stående marina styrkor samt flyg- och luftförsvarsförband till Natos integrerade luft- och robotförsvar.

Utskottet föreslår att skrivelse 2025/26:151 läggs till handlingarna.

Redogörelsen

Utskottet konstaterar att Natos samtliga 32 medlemsländer ingår i den parlamentariska församlingen. Riksdagens delegation till Natos församling ingår som en fullvärdig medlem sedan mars 2024. Utskottet vill understryka den svenska delegationens betydelse för riksdagens insyn i Natos verksamhet.

Utskottet noterar att den parlamentariska församlingens verksamhet syftar till att diskutera och påverka beslut om den gemensamma säkerheten. Församlingen vill skapa förståelse för de säkerhetspolitiska utmaningar som det transatlantiska samarbetet står inför och stödja de nationella parlamentens insyn i frågor om försvar och säkerhet. Samarbetet mellan Nato och den parlamentariska församlingen befästs bl.a. genom att Natos generalsekreterare deltar i församlingens sessioner, redogör för alliansens verksamhet och svarar på frågor från parlamentarikerna.

Utskottet välkomnar att församlingen under 2025 fortsatte att kraftigt fördöma Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och bekräfta sitt starka stöd för Ukraina genom deklarationer och resolutioner. Utskottet ser positivt på att stödet till Ukraina även fortsättningsvis kommer att vara högt prioriterat inom församlingen under 2026. Utskottet noterar också att församlingen fortsatte att understryka vikten av att de demokratiska värderingar som utgör grunden för försvarsalliansen ska vara vägledande, och upprepade uppmaningen att inrätta ett centrum för demokratisk resiliens vid Natos högkvarter.

Utskottet föreslår att redogörelse 2025/26:RS2 läggs till handlingarna.

Motionerna

Med anledning av ett motionsyrkande om att Sverige inom Nato ska verka för att kvinnor och unga ges ett meningsfullt deltagande i freds- och säkerhetsprocesser vill utskottet anföra följande. Utskottet ser positivt på att regeringen aktivt deltagit i Natos arbete i fråga om kvinnor, fred och säkerhet, mänsklig säkerhet, klimatförändringar och strategisk kommunikation. Utskottet välkomnar att Nato tydliggjort att dessa horisontella frågor ska genomsyra verksamheten inom alliansens samtliga kärnuppgifter. Utskottet noterar vidare att Nato med jämna mellanrum arrangerar högnivåmöten för unga (Nato youth summit) för att engagera ungdomar och öka kunskapen om alliansens verksamhet. Utskottet välkomnar att ett sådant möte arrangerades i Stockholm 2024.

I ett motionsyrkande berörs frågan om att inrätta ett centrum för demokratisk resiliens inom Nato. Liksom i förra årets betänkande om Natos verksamhet välkomnar utskottet att alliansens parlamentariska församling understrukit betydelsen av ett sådant center i flera resolutioner (prop. 2024/25:112, redog. 2024/25RS2, bet. 2024/25:UU19). Utskottet anser fortsatt att Nato än mer behöver befästa gemensamma demokratiska värderingar för att bemöta en alltmer auktoritär utveckling i flera delar av världen. Utskottet utgår från att regeringen verkar för detta på lämpligt sätt.

Utskottet avstyrker motionerna 2025/26:3963 (MP) yrkande 6 och 2025/26:4029 (V) yrkande 6 med hänvisning till det anförda.

Utskottets ställningstagande

Utöver de yrkanden som behandlas tidigare i detta betänkande finns förslag i ett antal motioner som är föremål för förenklad motionsberedning enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs betänkande Riksdagen i en ny tid (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335) och i enlighet med promemorian Förenklad motionsberedning under valperioden 2022–2026 som utrikesutskottet fastställde den 5 oktober 2023 (prot. 2023/24:3).

Utskottet har under beredningen kommit fram till att de yrkanden som redovisas i bilaga 2 inte kan vara aktuella för något tillkännagivande från riks dagen, och ett enigt utskott avstyrker dessa motioner. Detta kan innebära att partier vidhåller de synpunkter som framförs i motionsyrkandena men att de avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.

 

Reservationer

Ställningstagande

Säkerhet handlar inte enbart om militär styrka utan också om inkluderande och håll bara fredsprocesser. FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet samt unga, fred och säkerhet – däribland resolution 1325 och 2250 – slår fast vikten av att kvinnor och unga ges ett meningsfullt deltagande i konfliktförebyggande arbete, fredsprocesser och återuppbyggnad. Trots detta är dessa grupper fortsatt kraftigt underrepresenterade i många fredsförhandlingar. Sverige bör inom Nato vara pådrivande för att alliansens arbete integrerar dessa perspektiv och aktivt verka för att kvinnor och unga inkluderas i freds- och säkerhetsprocesser. Detta är avgörande för att uppnå långsiktigt hållbara fredslösningar och stärka den demokratiska legitimiteten i internationellt säker hetsarbete.

 

Ställningstagande

Nato och Natos parlamentariska församling måste vara tydligare i sitt demokratiska budskap till stater inom och utom Nato som krymper det demokratiska utrymmet. Därför behöver också Natos centrum för demokratisk resiliens inrättas. Det är ett förslag som har blockerats av Ungern sedan flera år tillbaka. Tillsammans med en tillbakagång för demokratin i Turkiet, och nu senast i USA, visar det att Nato står inför flera framtida utmaningar kopplade till demokratifrågor.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Motioner som avstyrks