Extra ändringsbudget för 2020 - Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Finansutskottets betänkande 2019/20:FiU61

Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom förslagen i propositionen. Propositionen innehåller förslag till ytterligare åtgärder för att omhänderta effekterna i samhället av det nya coronaviruset som orsaker sjukdomen covid-19.

I propositionen föreslås att ett omställningsstöd införs för företag som fått en minskad omsättning som en följd av spridningen av sjukdomen covid-19. Stödet omfattar fysiska och juridiska personer som bedriver näringsverksamhet i Sverige och är registrerade för F-skatt. Kravet på F-skatt gäller inte privatbostadsföretag och sådana stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som är undantagna från skattskyldighet. Beslut om omställningsstöd fattas av Skatteverket och stödet tillgodoförs genom kreditering av skattekontot. Ett företag blir återbetalningsskyldigt för omställningsstöd som har tillgodoförts felaktigt eller med ett för högt belopp. Skatteverket ges omfattande möjligheter till utredning och kontroll, däribland kontrollbesök och revision, och särskilda straffbestämmelser införs. Den nya regleringen föreslås träda i kraft den 22 juni 2020.

Utskottet håller med regeringen om att det är angeläget att följa upp vidtagna åtgärder och konstaterar att regeringen avser att göra en utvärdering av omställningsstödet när det varit i kraft en tid, och om det visar sig finnas behov av det, lämna förslag till lämpliga anpassningar av regelverket. Med hänsyn till de betydande belopp som de beslutade stödåtgärdernas innebär anser utskottet att regeringen bör granska stödåtgärdernas sammanlagda påverkan på företagen skyndsamt och fortlöpande. Förutsättningarna för att ta del av de olika stödåtgärderna för företagen kan dock variera. Även om många viktiga åtgärder vidtagits för att mildra krisens konsekvenser anser utskottet att regeringen bör återkomma med förslag till åtgärder som stärker de enskilda näringsidkarnas möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid-19. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

Vidare innehåller propositionen förslag till ändringar i statens budget för 2020 som innebär att anvisade medel ökar med 51,2 miljarder kronor 2020. Ökningen hänförs i huvudsak till införandet av omställningsstödet för företag med kraftigt minskad omsättning (39 miljarder kronor), ökad testning och smittspårning (5,9 miljarder kronor) och ökade generella statsbidrag till kommuner och regioner (6 miljarder kronor). Utgiftsökningarna försämrar statens finansiella sparande med 51,2 miljarder kronor och ökar statens lånebehov med motsvarande belopp.

Därtill föreslås statliga garantier till dels Europeiska kommissionen för lån till medlemsstater, dels Europeiska investeringsbanken för en garantifond för stöd till företag.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår 16 motionsyrkanden och delvis bifaller 1 motionsyrkande.

Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades.

I betänkandet finns tre reservationer (SD, V, KD) och ett särskilt yttrande (M).

Behandlade förslag

Proposition 2019/20:181 Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset.

17 yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Skäl för ändringar i statens budget och förkortad motionstid

Utskottets överväganden

Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Propositionen

Motionerna

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1.Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (SD)

2.Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (V)

3.Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (KD)

Särskilt yttrande

Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (M)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade och nya anslag 2020

Bilaga 3
Utskottets förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade och nya anslag 2020

Bilaga 4
Regeringens lagförslag

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Ändringar i statens budget för 2020

Riksdagen 

a) godkänner avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation till följd av utbrottet av covid-19 (SURE),  

b) bemyndigar regeringen att under 2020 ställa ut en statlig garanti till Europeiska unionen för SURE som uppgår till högst 848 537 250 euro,

c) godkänner deltagaravtalet med Europeiska investeringsbanken samt garantiavtalet med Europeiska investeringsbanken och deltagande länder om en garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19,

d) bemyndigar regeringen att under 2020 ställa ut en statlig garanti till Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 som uppgår till högst 863 337 362 euro,

e) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning,

f) godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt utskottets förslag i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:181 punkterna 5–9, bifaller delvis proposition 2019/20:181 punkt 10 och avslår motionerna

2019/20:3629 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt

2019/20:3631 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5.

 

Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om omställningsstöd,

2. lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet,

3. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,

4. lag om ändring i lagen (2020:435) om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:181 punkterna 1–4 och avslår motion

2019/20:3629 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1.

 

Utvärdering av stöd till näringslivet

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt och fortlöpande bör granska stödåtgärdernas sammanlagda påverkan på företagen och återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder som särskilt stärker de enskilda näringsidkarnas möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid-19, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2019/20:3632 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 1.

 

Utvärderingar av regeringens förslag

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:3630 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkandena 1–7,

2019/20:3631 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1–3 och

2019/20:3632 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 2.

 

Reservation 1 (SD)

Reservation 2 (V)

Reservation 3 (KD)

Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.

Stockholm den 16 juni 2020

På finansutskottets vägnar

Fredrik Olovsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svantesson (M), Gunilla Carlsson (S), Edward Riedl (M), Oscar Sjöstedt (SD), Emil Källström (C), Ulla Andersson (V), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Jakob Forssmed (KD), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Karolina Skog (MP), Josefin Malmqvist (M), Alexandra Völker (S), Azadeh Rojhan Gustafsson (S) och Fredrik Stenberg (S).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 2019/20:181 Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset. I propositionen föreslås att ett omställningsstöd införs för företag som fått minskad omsättning som en följd av spridningen av covid-19. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 22 juni 2020. Förslag lämnas också om statliga garantier till dels Europeiska kommissionen för lån till medlemsstater, dels Europeiska investeringsbanken för en garantifond för stöd till företag. Vidare innehåller propositionen förslag till ändringar i statens budget för 2020. Ökade medel föreslås för att bl.a. trygga tillgången till välfärd i kommuner och regioner och möjliggöra ökad kapacitet för testning och smittspårning.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

I betänkandet behandlar utskottet också 17 yrkanden i följdmotioner.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade och nya anslag för 2020 finns i bilaga 2. I bilaga 3 finns utskottets förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade och nya anslag för 2020. Regeringens lagförslag finns i bilaga 4.

Utskottet har till följd av den korta beredningstiden inte gett andra utskott tillfälle att yttra sig.

Den 11 juni 2020 beslutade Europeiska kommissionen att omställningsstödet på 39 miljarder kronor är förenligt med artikel 107.2.b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget)[1].

Den 15 juni 2020 informerade statssekreterare Leif Jakobsson utskottet om förslagen i propositionen.

Skäl för ändringar i statens budget och förkortad motionstid

Enligt riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggsbestämmelse 9.6.1). Förslag till ändringar i budgeten får dock lämnas vid andra tillfällen om regeringen anser att det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket).

Spridningen av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 har under kort tid fått mycket stora konsekvenser för samhället och den ekonomiska tillväxten. Regeringen har därför vid sju tillfällen under våren 2020 lämnat extra propositioner med förslag till ändringar i budgeten för 2020. Propositionerna har avsett

•       kreditgarantier till flygföretag (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188)

•       ett stort antal åtgärder på inkomst- och utgiftssidan för att omhänderta effekterna i samhället av spridningen av viruset (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199–202)

•       kreditgarantier för lån till företag (prop. 2019/20:142, bet. 2019/20:FiU54, rskr. 2019/20:195)

•       åtgärder på skatteområdet (prop. 2019/20:151, bet. 2019/20:FiU55, rskr. 2019/20:204)

•       förändringar av arbetslöshetsförsäkringen och reglerna om studiestöd (prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56, rskr. 2019/20:207–212)

•       ytterligare åtgärder på bl.a. skatteområdet (prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:276–279)

•       ytterligare stöd till hälso- och sjukvården och utbildningsinsatser (prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60, rskr. 2019/20:293–299).

Det nya coronaviruset bedöms även fortsättningsvis få betydande konsekvenser för samhället och den ekonomiska tillväxten. Det finns därför anledning att vidta ytterligare åtgärder för att möjliggöra nödvändig utbyggnad av kapaciteten för testning och smittspårning, mildra de negativa effekterna för näringsliv, kommuner och regioner och bidra till de stödåtgärder som vidtas inom EU. Dessa åtgärder bör vidtas så snart som möjligt. Regeringen anser därför att det finns särskilda skäl att lämna ytterligare förslag till ändringar i statens budget för 2020.

Regeringen anser vidare mot bakgrund av vad som anförts ovan att det finns synnerliga skäl för riksdagen att besluta om förkortad motionstid. Regeringen föreslår därför att motionstiden förkortas till två dagar.

Enligt 9 kap. 13 § riksdagsordningen får riksdagen, om en proposition måste behandlas skyndsamt, på förslag av regeringen, besluta om kortare motionstid om det finns synnerliga skäl. Propositionen överlämnades till riksdagen den 10 juni 2020. Vid bordläggningen av propositionen samma dag beslutade riksdagen, i enlighet med regeringens förslag, att förkorta motionstiden till två dagar. Motionstiden löpte således ut den 12 juni 2020. Propositionen hänvisades till finansutskottet den 10 juni 2020.

Regeringens förslag i propositionen om ett omställningsstöd till företag utgör ett sådant statligt stöd som ska anmälas i enlighet med EUF-fördraget. Stödet bedöms vara förenligt med artikel 107.2.b i fördraget. Europeiska kommissionen väntas fatta beslut i ärendet i sådan tid att riksdagen kan beakta det vid handläggningen av förslaget.

Lagrådets yttrande har begärts in, och regeringen har följt Lagrådets förslag. Därutöver har vissa ändringar gjorts av författningsteknisk karaktär och av sådan art att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. I förhållande till lagrådsremissen har även vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts.

Utskottets överväganden

Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

 

Propositionen

Ändringar i statens budget för 2020

Ändringarna i statens budget är en följd av de lagförslag som lämnas i propositionen och som avser ett omställningsstöd för företag, stödåtgärder inom Europeiska unionen och övriga åtgärder som föreslås för att bekämpa virusutbrottet och begränsa dess följdverkningar.

Ändringar av statens utgifter

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag enligt tabellen i bilaga 2. Sammantaget innebär förslaget att de anvisade medlen ökar med 51,2 miljarder kronor 2020. Som framgår av propositionen har flera av de nu aktuella anslagen ändrats i samband med tidigare ändringsbudgetar under 2020.

Regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse ökar med 60 miljoner kronor. Med anledning av utbrottet av coronaviruset har regeringen gett länsstyrelserna i uppdrag att i samråd med Folkhälsomyndigheten och på regionernas initiativ bistå regionerna vid utbyggnaden av kapaciteten för och vid utförandet av tester för covid-19 inom sina respektive områden. Anslaget 1:5 Länsstyrelserna m.m. föreslås därför ökas med 60 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) till följd av covid-19 och bemyndigar regeringen att under 2020 ställa ut en statlig garanti till Europeiska unionen för SURE som uppgår till högst 848 537 250 euro. Europeiska rådet antog den 19 maj 2020 förordning (EU) 2020/672 om inrättande av ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) till följd av covid-19. Enligt förordningen blir SURE tillgängligt först efter att alla medlemsstater har ställt ut nödvändiga garantier.

Medlemsländerna ska enligt förordningen ha möjlighet att ansöka om lån för faktiska, och eventuellt planerade, offentliga utgifter som ökat plötsligt och kraftigt fr.o.m. den 1 februari 2020. Utgiftsökningen ska bero på nationella åtgärder med direkt anknytning till system för korttidsarbete eller liknande åtgärder samt, i tillämpliga fall, relevanta hälsorelaterade åtgärder. Villkoren för lånen, inklusive amorteringsperioder, kan skilja sig åt mellan låntagarländer. Europeiska unionens råd ska fatta beslut om lån på förslag från Europeiska kommissionen.

Instrumentets storlek föreslås sammantaget uppgå till högst 100 miljarder euro och finansieras genom att Europeiska kommissionen lånar medel på kapitalmarknaden för Europeiska unionens räkning.

Enligt den antagna förordningen ska EU:s medlemsländer ställa ut garantier om totalt 25 miljarder euro som tillsammans med EU:s budget ska säkerställa Europeiska unionens kreditvärdighet. Garantierna kommer att vara utställda till dess att Europeiska unionens alla betalningsåtaganden kopplade till SURE är infriade, dock längst t.o.m. 2053. Medlemsländernas garantiåtaganden baseras på deras bruttonationalinkomst. För Sverige innebär det en garanti om högst 848 537 250 euro, vilket för närvarande motsvarar ca 9 258 miljoner kronor.

Enligt regeringen finns en rad osäkerhetsfaktorer som försvårar en värdering av den förväntade förlusten under garantins löptid, som t.ex. lång tidshorisont, oklar genomsnittlig amorteringsperiod och oklarheter när det gäller hur stor andel av eventuella förluster som kommer att kunna täckas av EU-budgeten. Garantin bör därför inte hanteras inom ramen för den statliga garantimodellen.

Regeringen bedömer att det finns risker med att inrätta SURE; bl.a. undergräver förslaget medlemsländernas egna ansvar för att upprätthålla tillräckligt starka offentliga finanser för att hantera framför allt arbetsmarknadsrelaterade utgifter. Det riskerar också att bidra till att liknande stödmekanismer av mer permanent natur etableras framöver samt att garantin infrias och skapar bestående kostnader. Samtidigt bedömer regeringen att den extraordinära situationen kan innebära ett tillfälligt behov av att komplettera nationella åtgärder med viss finansiering på EU-nivå, och SURE skulle förbättra förutsättningarna för långsiktig finansiering till lägre kostnad för länder som drabbats av covid-19, vilket bedöms som positivt för svensk ekonomi som är beroende av omvärlden. Vidare anser regeringen att förslagets tillfälliga karaktär har tydliggjorts bl.a. genom att ett slutdatum har införts. Den risk som utställandet av garantin innebär är enligt regeringen rimlig i förhållande till vad garantin bidrar till att uppnå genom etablering av SURE.

Regeringen har för avsikt att återkomma i budgetpropositionen för 2021 till hanteringen av Riksgäldskontorets kostnader. Utgångspunkten är att kostnaderna så långt som möjligt ska finansieras inom befintliga ekonomiska ramar.

Regeringen föreslår också att riksdagen godkänner deltagaravtalet med Europeiska investeringsbanken samt garantiavtalet med Europeiska investeringsbanken (EIB) och deltagande länder om en garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av covid-19 och att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 ställa ut en statlig garanti till fonden som uppgår till högst 863 337 362 euro.

Covid-19 har skapat en ansträngd likviditetssituation för många företag i EU, och de finansiella marknaderna är mindre benägna att bevilja företag nya krediter, liksom att investera i aktiekapital, eftersom osäkerheten kring företagens framtida lönsamhet är stor. Mot den bakgrunden har EIB:s styrelse beslutat att skapa ett nytt instrument för att bidra med likviditetsstöd till framför allt små och medelstora företag i EU. Det förutsätter att EU:s medlemsländer ställer ut statliga garantier på upp till 25 miljarder euro för en garantifond som EIB ska använda för att kunna erbjuda riskdelning för finansiella mellanhänder, såsom banker och riskkapitalbolag. Målsättningen är att möjliggöra stöd om sammanlagt 200 miljarder euro. Fonden etableras först efter att medlemsländer som sammanlagt äger minst 60 procent av EIB undertecknat avtal om deltagande.

Investeringar kan göras fram t.o.m. utgången av 2021 i företag i de medlemsländer som deltar i fonden. De statliga garantierna ska vara utställda t.o.m. utgången av 2037. Enligt EIB:s förslag ska EU:s medlemsländer ställa ut garantier till fonden motsvarande deras respektive ägarandel i EIB. Sveriges ägarandel uppgår till 3,45 procent, vilket motsvarar en statlig garanti på 863 337 362 euro eller ca 9 417 miljoner kronor. Regeringen anser att Sverige bör delta i garantifonden. Sverige är beroende av handel och påverkas av den ekonomiska utvecklingen i EU. Inrättandet av garantifonden väntas stärka den ekonomiska utvecklingen i EU och värna likvärdiga villkor på den inre marknaden genom att komplettera nationella stödprogram. I Sverige är bl.a. privata banker, riskkapitalbolag och offentliga aktörer, såsom Almi Företagspartner AB och Stiftelsen Norrlandsfonden, möjliga mottagare av stöd för vidareutlåning till svenska företag.

Eftersom det råder en stor osäkerhet om bl.a. den ekonomiska utvecklingen är det svårt att förutspå de förväntade förlusterna varför garantin enligt regeringen inte bör hanteras inom ramen för den statliga garantimodellen. Regeringen utgår från ett förenklat antagande om att förluster kommer att realiseras jämnt över fondens livstid och mot den bakgrunden beräknas Sveriges andel av den förväntade förlusten för 2020 till 54 miljoner kronor och den årliga förväntade förlusten 2021–2037 till 108 miljoner kronor.

Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2021 till hanteringen av Riksgäldskontorets kostnader. Utgångspunkten är att kostnaderna så långt som möjligt ska finansieras inom befintliga ekonomiska ramar.

Mot bakgrund av förslagen om att ingå de ovan beskrivna avtalen föreslås att ramen för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ökas med 53,8 miljoner kronor 2020. För avtalet med kommissionen om SURE beräknas inga förluster uppstå. För avtalen med EIB och deltagande länder beräknas däremot förväntade förluster för 2020–2037. Anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter bör därför ökas med 53,8 miljoner kronor 2020. Vidare bör ändamålet med anslaget utvidgas med att anslaget även får användas för infriande av statens åtaganden i enlighet med avtalen om EIB:s garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 och avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation till följd av utbrottet av covid-19 (SURE).

Ramen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution föreslås ökas med 150 miljoner kronor 2020. I propositionen föreslås att ett omställningsstöd ska införas och att Skatteverket ska vara ansvarig myndighet för beslut om utbetalning av stödet. Det innebär att Skatteverket får tillkommande kostnader för hantering och kontroll av utbetalningar. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:1 Skatteverket ökas med 150 miljoner kronor 2020.

Regeringen föreslår vidare att ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökas med 5,9 miljarder kronor 2020. Testning för covid-19 och smittspårning behöver ske i ökad utsträckning och anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökas därför med 5,8 miljarder kronor.

Med anledning av den pågående spridningen av covid-19 har regeringen gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att, i samråd med länsstyrelserna och regionerna, skyndsamt säkerställa adekvata flödeskedjor för storskalig serologisk testning och PCR-testning för covid-19 i hela landet. I uppdraget ingår bl.a. att säkerställa att testningen är ändamålsenlig och resurseffektiv utifrån förväntad immunitetsnivå och möjlighet till smittspårning samt att bygga upp och tillhandahålla en nationell funktion i form av ett utbrottsteam som kan stödja regionerna i smittspårningen och utredningen av positiva fall av covid-19. Anslaget 2:2 Folkhälsomyndigheten ökas därför med 30 miljoner kronor.

Socialstyrelsen har en central roll i hanteringen av krisen. Den pågående spridningen av covid-19 medför extra kostnader för Socialstyrelsen som fått i uppdrag att stödja samordningen av regionernas hälso- och sjukvårdsresurser under sommaren 2020. Anslaget 8:1 Socialstyrelsen föreslås därför ökas med 100 miljoner kronor.

Vidare föreslår regeringen att ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv ökas med 39 miljarder kronor. För att finansiera förslaget i propositionen om att införa ett omställningsstöd föreslås att ett nytt anslag 1:24 Omställningsstöd förs upp på statens budget med 39 miljarder kronor. Anslaget får användas för Skatteverkets utbetalningar av omställningsstöd till företag i enlighet med den föreslagna lagen.

Ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner föreslås ökas med 6 miljarder kronor. Den försvagade arbetsmarknaden medför både minskade kommunalskatteintäkter och ökade utgifter inom olika områden. Regeringen anser därför att ytterligare medel bör tillföras kommunsektorn i form av generella statsbidrag. Tillskottet föreslås fördelas proportionellt utifrån befolkningsmängd med 50 procent till kommunerna och 50 procent till regionerna.

Konsekvenser för statens budget

De förslag som lämnas i denna proposition innebär att anvisade medel ökar med 51,2 miljarder kronor 2020. Ökningen hänförs i huvudsak till införandet av omställningsstödet för företag med kraftigt minskad omsättning, medlen för ökad testning och smittspårning och de ökade generella statsbidragen till kommuner och regioner. Utgiftsökningarna försämrar statens finansiella sparande och ökar statens lånebehov med motsvarande belopp. Utgifterna beräknas även öka med 0,1 miljarder kronor per år 2021–2037 till följd av förslagen i denna proposition. Statens finansiella sparande försämras och statens lånebehov ökar med motsvarande belopp.

Förslagen innebär även att de statliga garantiåtagandena ökar med ca 18,3 miljarder kronor. Statens lånebehov och finansiella sparande påverkas inte av utfärdandet av garantierna. Om garantierna behöver infrias innebär det att staten betalar ut ersättning för förluster på garantierna, vilket tar utrymme under utgiftstaket i anspråk, försämrar statens finansiella sparande och ökar statens lånebehov. Omvänt kommer framtida återvinningar på tidigare utbetalda infrianden att leda till att statens lånebehov minskar och att statens finansiella sparande förbättras.

Införandet av ett omställningsstöd

Regeringen föreslår att det införs ett ekonomiskt stöd till företag vars nettoomsättning har minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19. Stödet införs genom en ny lag om omställningsstöd. Av lagen ska det bl.a. framgå vem som har rätt till stödet och hur ärenden om stödet ska hanteras.

En bestämmelse i lagen ska upplysa om att regeringen kan meddela föreskrifter om

1. när omställningsstöd får lämnas
2. hur omställningsstödet ska beräknas
3. ansökan om omställningsstöd
4. utbetalning och återbetalning av omställningsstöd.  

Regeringen bedömer att förslaget medför en betydande lättnad för företag som drabbats av omsättningstapp samtidigt som de har kvar sina fasta kostnader och behöver ställa om sin verksamhet för att möta effekterna av covid-19. Om förslaget inte genomförs bedöms det finnas en risk för att företag som i grunden är livskraftiga tvingas avveckla sin verksamhet, vilket enligt regeringen kommer att försvåra återhämtningen i samhället i stort.

De närmare förutsättningarna för bl.a. rätt till stöd bör enligt regeringen regleras i förordning som ger regeringen flexibilitet att snabbt anpassa stödets utformning till ändrade förutsättningar.    

Alla juridiska och fysiska personer som bedriver näringsverksamhet i Sverige och som är godkända för F-skatt inom samtliga branscher och inom alla företagsformer föreslås ha rätt till omställningsstöd. Kravet på F-skatt ska dock inte gälla ett privatbostadsföretag eller en stiftelse, ideell förening eller ett registrerat trossamfund som helt eller delvis undantas från skattskyldighet. En ideell förening har rätt till omställningsstöd om organisationsnummer för föreningen har fastställts senast vid utgången av 2019.

Verksamhet som redan huvudsakligen finansieras med allmänna medel bör som utgångspunkt inte få en statlig subvention i form av omställningsstöd. Därför föreslås att staten, regioner, kommuner och kommunalförbund undantas rätten till omställningsstöd. Även företag över vilka staten, regioner, kommuner och kommunalförbund har ett direkt eller indirekt rättsligt bestämmande inflytande undantas, om inte verksamheten som ett sådant företag bedriver avser affärsverksamhet.

Utformningen av omställningsstödet

De närmare förutsättningarna för omställningsstödet kommer som beskrevs ovan att framgå av en förordning. Regeringen lämnar dock en redogörelse för sin bedömning av hur omställningsstödet bör utformas.   

•       Omställningsstödet bör omfatta företag som under mars och april 2020 fick en minskad nettoomsättning jämfört med samma månader 2019 på grund av covid-19.

•       Beräkningen av nettoomsättningen bör ske i förhållande till den juridiska eller fysiska person som ansöker om stödet.

•       Det bör finnas en omsättningsgräns för att företag ska få stöd och en lägsta gräns för utbetalning av stöd.

•       Företag bör kunna ansöka om stödet under en viss tid.

•       Företag som lämnat vinstutdelning eller vissa andra typer av särskilt reglerade värdeöverföringar till aktieägare eller medlemmar under en viss tidsperiod bör inte kunna få stöd.

•       Det bör även finnas begränsningar när det gäller möjligheten till stöd för företag i ekonomiska svårigheter.

•       Omställningsstödet bör lämnas för vissa fasta kostnader som företaget har och beräknas som en andel av de kostnaderna för mars och april 2020.

•       Bestämmelser om maxbelopp per företag och om avräkning av annat stöd bör införas.

•       För att förhindra överkompensation bör en särskild begränsning införas för företag med negativt rörelseresultat föregående räkenskapsår.

•       Från omställningsstödet bör avräknas statligt stöd, försäkringsersättning, skadestånd och annan liknande ersättning för sådan förlorad omsättning eller sådana kostnader som stödet ska beräknas på.

•       En förutsättning för stöd bör vara att ett revisorsintyg ges in, om stödet uppgår till minst 100 000 kronor eller om Skatteverket i ett enskilt fall anser att det finns skäl för det.

Flera remissinstanser har ifrågasatt att bl.a. nystartade företag inte kan vara stödmottagare. Regeringen anser att det inte är lämpligt att införa en generell undantagsregel som täcker samtliga situationer då en omstrukturering har skett eller en ny verksamhet har startats. En sådan reglering skulle onödigt komplicera regelverket och öka riskerna för missbruk.

Flera remissinstanser anser även att stödet bör förlängas och omfatta fler månader än mars och april. Enligt regeringen är den aktuella perioden vald för att möjliggöra en omställning för företagen och för att minimera risken för missbruk. Mars och april 2019 bedöms vara en lämplig jämförelseperiod.

Omställningsstödet förväntas ge upphov till ett stort antal ansökningar som ska handläggas på kort tid. Det finns därför ett stort behov av en reglering som i möjligaste mån inte ger upphov till gränsdragningsproblem. För att underlätta tillämpningen bör därför fasta kostnader definieras genom att det i förordning räknas upp vilka kostnader som är stödberättigande.

För att underlätta den handläggande myndighetens administration och kontroll och minska risken för missbruk bör det enligt regeringen vara en förutsättning för stöd att ett revisorsintyg lämnas in. För att i så stor utsträckning som möjligt undvika att kravet omfattar de företag som i dag inte omfattas av krav på revisor bör revisorsintyg bara lämnas in om stödet uppgår till minst 100 000 kronor eller om Skatteverket i ett enskilt fall anser att ett sådant intyg bör lämnas in. Regeringen anser att gränsen på 100 000 kronor är väl avvägd.

Förfarandet

Regeringen föreslår att Skatteverket ska vara handläggande myndighet. Det förutses att ett mycket stort antal företag kommer att vilja utnyttja stödet och att det är fråga om mycket stora belopp som kan komma att betalas ut. Riskerna för att företag otillbörligen utnyttjar dessa möjligheter för egen vinning bedöms som stora. Regeringen anser därför att det är nödvändigt att den myndighet som ska hantera utbetalningarna av omställningsstödet har en uppbyggd kontrollverksamhet som kan användas för att i största möjliga mån undvika att stödet missbrukas. För att säkerställa en effektiv, snabb och rättssäker handläggning av ansökningarna om omställningsstöd bör den handläggande myndigheten dessutom ha vana av att handlägga ett stort antal ärenden på kort tid. Skatteverket är enligt regeringen den myndighet som har bäst förutsättningar att klara av denna uppgift på den korta tid som står till förfogande. Trots att hantering av stöd till företag inte har någon naturlig koppling till beskattningsverksamhet föreslås därför att ärenden om omställningsstöd ska handläggas av Skatteverket.

Ansökan om omställningsstöd ska göras elektroniskt på ett av Skatteverket fastställt formulär.

Regeringen bedömer det som angeläget att omställningsstödet kan komma företagen till del så snart som möjligt och att det därför är nödvändigt att använda sig av administrativa rutiner som redan finns hos Skatteverket, eller som relativt lätt kan byggas upp. Regeringen anser att det bästa förfarandet är att omställningsstöd som beslutas av Skatteverket ska tillgodoföras ett företag genom kreditering på företagets skattekonto.

Skatteverket föreslås också ges möjlighet till utredning och kontroll enligt den nya lagen om omställningsstöd.

Regeringen föreslår vidare att företag ska vara återbetalningsskyldiga för felaktiga utbetalningar och att dröjsmålsränta ska utgå på belopp som inte betalats i rätt tid. 

Regeringen föreslår också att straffbestämmelser införs i lagen om omställningsstöd. Inom omställningsstödet kommer ett stort antal ärenden att behöva hanteras under mycket kort tid. Masshanteringen och kravet på effektivitet och smidighet medför enligt regeringen att det kommer att vara omöjligt att göra mer ingående individuella bedömningar och kontroller i varje enskilt ärende. I handläggningen kommer Skatteverket i stor utsträckning att vara hänvisat till uppgifter som lämnas av de sökande företagen. En skillnad jämfört med stöd enligt bidragsbrottslagen är att dessa avser centrala välfärdsförmåner till enskilda, medan omställningsstöd är ett statligt stöd till företag. En annan skillnad är att omställningsstödet till skillnad från välfärdsförmåner som omfattas av bidragsbrottslagen kommer att kunna omfatta mycket stora belopp. Utformningen av omställningsstödet innebär att det bedöms finnas ett särskilt behov av en tydlig straffrättslig reglering för den som inte anmäler ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att anmäla enligt lagen om omställningsstöd.

De uppgifter som ett företag ska lämna i sin ansökan om stöd medför att personuppgifter om sökande företag som är fysiska personer måste behandlas av enskilda revisorer. Det kan bl.a. avse sökandens namn, personnummer och samordningsnummer. I ansökningsförfarandet och i Skatteverkets verksamhet för kontroll av stödet kommer myndigheten att behöva behandla ytterligare uppgifter för att bedöma rätten till stöd. Regeringen föreslår därför att lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska kompletteras med en uttrycklig bestämmelse om att behandlingen av personuppgifter vid handläggning enligt lagen om omställningsstöd omfattas av lagens tillämpningsområde.

Ikraftträdande

Regeringen instämmer i remissinstansernas synpunkt att omställningsstödet bör träda i kraft så snart som möjligt. Den nya lagen om omställningsstöd och övriga lagändringar föreslås därför träda i kraft den 22 juni 2020.  

Motionerna

Elisabeth Svantesson m.fl. (M) anför i kommittémotion 2019/20:3632 att det är välkommet att regeringen nu inför ett stöd för att täcka fasta kostnader för de företag som har sett ett stort omsättningsfall. Motionärerna menar dock att stödets utformning kommer att missgynna framför allt enskilda näringsidkare eftersom lönekostnader inte kommer att utgöra underlag för omställningsstöd. Det bedömer att det är orimligt att staten ska behandla företagare olika enbart baserat på företagsform. Motionärerna anser därför att regeringen snarast bör analysera konsekvenserna av förslaget om omställningsstöd utifrån enskilda näringsidkares situation (yrkande 1).

För att ytterligare underlätta för enskilda näringsidkare anser motionärerna att regeringen skyndsamt bör möjliggöra för enskilda näringsidkare att kombinera den egna verksamheten med arbetslöshetskassa upp till 50 procent under resterande del av året.

Motionärerna anser vidare att regeringen redan nu behöver förbereda sig för att krisåtgärder kan behöva förlängas om ekonomin återigen börjar falla kraftigt och därför ha beredskap för att förlänga omställningsstödet. Stödet bör dock anpassas till att gälla för den del av ekonomin som berörs av restriktionerna och rekommendationerna, och den anpassningen och beredskapen menar motionärerna behöver tas fram redan nu. Motionärerna anser därför att regeringen bör utvärdera den period som stödet avser och återkomma till riksdagen med resultatet av en sådan utvärdering senast den 21 september 2020 (yrkande 2).

Vidare betonar motionärerna vikten av att även företag som får finansiering från allmänna medel ska kunna få del av omställningsstödet.

Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) anför i kommittémotion 2019/20:3631 att det är positivt att regeringen valt att gå vidare med direktstöd till företag som tappat en del av sin omsättning som ett resultat av covid-19. Däremot är motionärerna kritiska till tidsperioden som systemet omfattar och menar att det är otillräckligt att bli kompenserad för ett omsättningstapp i mars och april om majoriteten av verksamheten äger rum under juni, juli och augusti. Motionärerna anser att regeringen bör utvärdera tidsbegränsningen av stödet (yrkande 1).

Motionärerna delar regeringens uppfattning att vinstutdelning inte är kompatibelt med att få stöd från det offentliga. Däremot ställer sig motionärerna frågande till om det är rimligt att införa samma regelverk för småbolag som för stora multinationella företag. Motionärerna anser därför att regeringen bör utvärdera reglerna för vinstutdelning i förhållande till de särskilda förutsättningar som gäller för 3:12-företag (yrkande 2).

Vidare framhåller motionärerna vikten av att beivra fusk och brottslighet och anser att regeringen särskilt bör beakta de rättsvårdande instansernas remissyttranden (yrkande 3).

Motionärerna avslår regeringens förslag om att godkänna avtal med Europeiska unionen om en garanti för ett europeiskt instrument (SURE) samt förslaget om att ställa ut en statlig garanti till SURE (yrkandena 4 och 5).

Jonas Sjöstedt m.fl. anför i kommittémotion 2019/20:3629 att Vänsterpartiet står bakom de flesta av regeringens förslag för att stärka företagens ekonomiska situation, som likviditetsstöden, permitteringsstödet, hyressubventionerna m.m. Motionärerna menar att omställningsstödet, i sin nuvarande utformning, innebär en oproportionerlig överföring av skattebetalarnas pengar till kapitalägarna. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag till omställningsstöd (yrkande 1).

Motionärerna anser dock att det kan finnas ytterligare behov av att hjälpa företagen med deras fasta kostnader och förordar därför ett mer balanserat och träffsäkert system, bl.a. i form av räntefria lån till små och medelstora företag. Omställningsstödet föreslås ändras bl.a. så att stödet enbart går till små och medelstora företag. Maxbeloppet bör sättas till 10 miljoner kronor, omsättningskravet bör sättas till 50 procent och stödet ska bara omfatta företag som beskattas i Sverige och som inte har några kopplingar till skatteparadis. Motionärerna anser att regeringen bör återkomma med förslag som motsvarar den utformning av omställningsstödet som motionärerna föreslår.

Vidare anser motionärerna att ett särskilt omställningsstöd bör införas för egenföretagare.

Motionärerna är vidare kritiska till regeringens förslag om statliga garantier till Europeiska unionen för lån till medlemsstater (SURE). Motionärerna menar att EU med detta upplägg utvidgar sin överstatliga finanspolitiska makt på ett sätt som är olämpligt, varför riksdagen bör avslå regeringens förslag om att godkänna avtalet med Europeiska kommissionen samt regeringens förslag om att godkänna den föreslagna användningen av anslaget 1:14 inom utgiftsområde 2 i den del som avser SURE, (yrkandena 2 och 3).

Motionärerna välkomnar att regeringen tillför ytterligare resurser till kommunsektorn för att stärka välfärden, men framhåller att ytterligare resurser behövs för att både kunna förhindra nedskärningar och förbättra kvaliteten och personaltätheten i välfärden och arbetsvillkoren för alla som nu hanterar konsekvenserna av coronapandemin.

Jakob Forssmed m.fl. (KD) konstaterar i kommittémotion 2019/20:3630 att omställningsstödet ska gälla för månaderna mars och april 2020. Motionärerna anser att det är en väl snäv tidsram som riskerar att missa månader av kraftiga omsättningsfall, vilket kan öka risken för att företag behöver vidta kostnadsbesparande åtgärder i form av extra uppsägningar och öka risken för konkurser. Mot bl.a. den bakgrunden anser motionärerna att regeringen bör utvärdera sin bedömning av stödperiodens längd och snarast lämna besked om eventuell förlängning (yrkande 1).

Motionärerna välkomnar att regeringen gjort undantag från kravet på F‑skatt för ideella föreningar, stiftelser och trossamfund men menar att det trots detta innebär begränsningar i stödet och att det fortfarande inte är lämpat för dessa organisationer. Viktiga intäkter som t.ex. medlemsavgifter, gåvor och bidrag omfattas inte. Motionärerna anser att det bör göras ett undantag så att sådana bidrag inkluderas i underlaget för omställningsstöd. Regeringen bör därför utvärdera konsekvenserna av den gällande definitionen av nettoomsättning där intäkter som rör medlemsavgifter, gåvor och bidrag inte är inkluderade (yrkande 2).

Motionärerna anser vidare att det bör tydliggöras att privatägda företag omfattas av omställningsstödet oavsett verksamhetsinriktning och därmed att även privat och idéburen verksamhet som finansieras med allmänna medel, såsom vård- och omsorgsföretag, ska omfattas av stödet fullt ut. Regeringen bör därför utvärdera konsekvenserna av den föreslagna lagstiftningen i denna del (yrkande 3).

När det gäller jämförelseperioden som anges i propositionen anser motionärerna att den kan vara problematisk av en rad orsaker, varför Skatteverket bör ges möjlighet att tillåta en annan jämförelseperiod. Motionärerna anser därför att regeringen bör utvärdera konsekvenserna av den föreslagna jämförelseperioden mars–april 2019 (yrkande 5).

I motionen framhålls att fasta kostnader närmare ska definieras i kommande förordning. Motionärerna anser att riksdagen bör klarlägga att fasta kostnader som upphandlad bokföring, administration och it-service bör kunna komma ifråga som underlag vid beräkning av omställningsstöd. Regeringen bör därför utvärdera tillämpningen av beräkningsunderlaget för fasta kostnader (yrkande 4).

När det gäller avräkning vid försäkringsersättning anser motionärerna att det är oklart hur omfattande underlag som krävs i ett företags ansökan om omställningsstöd för att det ska anses klarlagt att försäkringsersättning inte kommer att erhållas. Motionärerna anser att det bör räcka med att ett företag intygar att man utrett möjligheterna till försäkringsersättning genom kontakt med sitt försäkringsbolag. Regeringen bör utvärdera kravnivån på underlag vid bedömning av om en försäkring för ekonomiskt bortfall ska innebära en avräkning från omställningsstödet (yrkande 6).

Vidare anser motionärerna att det är av största vikt att ideella föreningar och trossamfund som omfattar flera juridiska personer kan söka omställningsstöd som en enhet för att stödet ska få någon verklig effekt för ideella organisationer. Motionärerna menar att det därför bör införas en särskild bestämmelse, eller regleras i kommande förordning, att ideella föreningar och trossamfund som omfattar flera juridiska personer ska ha möjlighet att betraktas som en koncern när de tillhör en riksorganisation. Regeringen bör utvärdera konsekvenserna av att ideella föreningar och trossamfund hanteras som enskilda föreningar och inte som en koncern (yrkande 7).

Utskottets ställningstagande

Spridningen av det nya coronaviruset har på kort tid fått mycket stora konsekvenser för samhället och den ekonomiska tillväxten. Under våren 2020 har riksdagen hittills beslutat om sju extra propositioner med förslag om ändringar i statens budget för 2020. Utskottet konstaterar att coronaviruset även fortsättningsvis bedöms få betydande konsekvenser för samhället och den ekonomiska tillväxten. Utskottet delar därför regeringens bedömning att det finns anledning att vidta ytterligare åtgärder för att möjliggöra nödvändig utbyggnad av kapaciteten för testning och smittspårning, mildra de negativa effekterna för näringsliv, kommuner och regioner samt bidra till de stödåtgärder som vidtas inom EU.

Spridningen av covid-19 har påverkat svenska företag drastiskt. Flera åtgärder har också införts som t.ex. korttidsarbete, hyresstöd och möjlighet till anstånd med skatteinbetalningar. De företag som har haft ett stort omsättningstapp kan dock ha höga fasta kostnader som försvårar för företagen att ställa om verksamheten och som inget av de nuvarande stöden träffar. Som regeringen framhåller kan det leda till att även i grunden livskraftiga företag riskerar att inte överleva krisen. För att undvika detta anser utskottet att det omställningsstöd som regeringen föreslår bör införas.

Samtliga av riksdagen och regeringen beslutade stödåtgärder med anledning av covid-19 har haft som syfte att överbrygga de påfrestningar som sjukdomen innebär på samhället. Stödåtgärderna har varit omfattande och fattats beslut om på kort tid, i många fall med bred politisk enighet. I likhet med regeringen anser utskottet att det är angeläget att följa upp vidtagna åtgärder, och utskottet konstaterar att regeringen avser att göra en utvärdering av omställningsstödet när det varit i kraft en tid och, om det visar sig finnas behov av det, lämna förslag till lämpliga anpassningar av regelverket. Med hänsyn till de betydande belopp som de beslutade stödåtgärderna innebär anser utskottet att regeringen bör granska stödåtgärdernas sammanlagda påverkan på företagen. Utskottet vill i detta sammanhang särskilt understryka behovet av att dessa utvärderingar görs skyndsamt och fortlöpande då konsekvenserna av covid-19 för svenska företag i många fall kan bli omedelbara. Covid-19 påverkar i alla delar svensk företagsamhet. Förutsättningarna för att ta del av de olika stödåtgärderna för företagen kan dock variera. Ett exempel på detta är den nuvarande situationen för enskilda näringsidkare som förlorat hela eller stora delar av sina intäkter. Även om många viktiga åtgärder vidtagits för att mildra krisens konsekvenser för enskilda näringsidkare anser utskottet att regeringen bör återkomma med åtgärder som särskilt stärker de enskilda näringsidkarnas möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid-19. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

Utskottet delar vidare regeringens bedömning att det finns risker med att inrätta SURE. Som regeringen anför undergräver förslaget delvis medlemsländernas egna ansvar för att upprätthålla tillräckligt starka offentliga finanser för att hantera framför allt arbetsmarknadsrelaterade utgifter. Det finns också en risk för att införandet kan bidra till att liknande stödmekanismer av mer permanent natur etableras framöver. Utskottet noterar samtidigt att den extraordinära situationen med covid-19 kan innebära ett tillfälligt behov av att komplettera nationella åtgärder med viss finansiering på EU-nivå. Utskottet delar regeringens bedömning att SURE skulle förbättra förutsättningarna till långsiktig finansiering till lägre kostnad för länder som drabbats av covid-19, vilket är positivt för svensk ekonomi som är beroende av omvärlden. Utskottet noterar också att förslagets tillfälliga karaktär har tydliggjorts genom ett slutdatum och genom att medlemsstaternas risker kopplade till att garantin infrias har minskat då i första hand EU-budgeten ska användas för att täcka förluster. I likhet med regeringen anser utskottet att den risk som utställandet av garantin innebär är rimlig i förhållande till vad garantin bidrar till att uppnå genom etableringen av SURE.

Utskottet påminner om att finansutskottet på förslag av regeringen har tillstyrkt höjda utgiftsramar för utgiftsområde 1, 3, 9, 24 och 25 samt höjda anslagen för 1:6 och 8:1 inom utgiftsområde 9 och anslaget 1:5 inom utgiftsområde 25 (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21). I regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag i bilaga 2 i detta betänkande ingår inte dessa ändringar. I utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag i bilaga 3 i betänkandet är däremot de ändringar som riksdagen fattar beslut om den 16 juni 2020 inkluderade.

Förslagen i propositionen innebär att statens utgifter ökar med 51,2 miljarder kronor 2020 och statens lånebehov ökar med motsvarande belopp. Som utskottet tidigare understrukit befinner vi oss i ett exceptionellt läge, och det är helt nödvändigt att vidta långtgående åtgärder för att dämpa effekterna på samhällsekonomin. Dessutom vidtas dessa åtgärder utifrån ett gott statsfinansiellt läge, tack vare det finanspolitiska ramverket som värnats under en lång tid.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet delvis regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och anslag. Samtliga övriga förslag i propositionen tillstyrks. Utskottet tillstyrker också delvis ett motionsyrkande och avstyrker övriga motionsyrkanden.

Reservationer

 

1.	Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (SD)

av Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD) och Charlotte Quensel (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Ändringar i statens budget för 2020

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:181 punkterna 7–10 och motion

2019/20:3631 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5 samt

avslår proposition 2019/20:181 punkterna 5 och 6 samt motion

2019/20:3629 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 2 och 3.

 

Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget

=utskottet

 

Utvärdering av stöd till näringslivet

=utskottet

 

Utvärderingar av regeringens förslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:3631 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1–3 och

avslår motionerna

2019/20:3630 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkandena 1–7 och

2019/20:3632 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 2.

 

 

Ställningstagande

Det är positivt att regeringen valt att gå vidare med direktstöd till företag som tappat en del av sin omsättning som ett resultat av covid-19. Däremot anser vi att stödet är otillräckligt när det endast kompenserar för ett omsättningstapp i mars och april, om majoriteten av verksamheten äger rum under främst juni, juli och augusti. Regeringen bör därför utvärdera tidsbegränsningen av stödet.

Vi delar regeringens uppfattning att vinstutdelning inte är kompatibelt med att få stöd från det offentliga. Däremot ställer vi oss frågande till om det är rimligt att införa samma regelverk för småbolag som för stora multinationella företag. Vi anser att regeringen bör utvärdera reglerna för vinstutdelning i förhållande till de särskilda förutsättningar som gäller för 3:12-företag.

Vi anser vidare att regeringen särskilt bör beakta de rättsvårdande instansernas remissyttranden för att beivra fusk och brottslighet.

Därutöver bör riksdagen avslå förslaget om att godkänna avtal med Europeiska unionen om en garanti för ett europeiskt instrument (SURE) samt förslaget om att ställa ut en statlig garanti till SURE.

 

 

2.	Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (V)

av Ulla Andersson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Ändringar i statens budget för 2020

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:181 punkterna 7–9 och motion

2019/20:3629 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 2 och 3,

bifaller delvis proposition 2019/20:181 punkt 10 och avslår proposition 2019/20:181 punkterna 5 och 6 samt motion

2019/20:3631 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5.

 

Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:3629 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår proposition 2019/20:181 punkterna 1–4.

 

Utvärdering av stöd till näringslivet

=utskottet

 

Utvärderingar av regeringens förslag

=utskottet

 

 

Ställningstagande

Omställningsstödet i sin nuvarande utformning innebär en oproportionerlig överföring av skattebetalarnas pengar till kapitalägarna. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag till omställningsstöd.

Det kan emellertid finnas ytterligare behov av att hjälpa företagen med deras fasta kostnader, varför Vänsterpartiet förordar ett mer balanserat och träffsäkert system, bl.a. i form av räntefria lån till små och medelstora företag. När det gäller omställningsstödet bör det ändras så att stödet enbart går till små och medelstora företag. Maxbeloppet bör sättas till 10 miljoner kronor, omsättningskravet bör sättas till 50 procent och stödet ska bara omfatta företag som beskattas i Sverige och som inte har några kopplingar till skatteparadis. Regeringen bör återkomma med förslag som motsvarar en sådan utformning av omställningsstödet.

Vänsterpartiet står bakom utskottets förslag om att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att granska stödåtgärdernas sammanlagda påverkan på företagen och återkomma med åtgärder som särskilt stärker de enskilda näringsidkarnas möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid-19. Jag avstår därför från att reservera mig för Vänsterpartiets förslag om att det bör införas ett särskilt omställningsstöd till egenföretagare.

Vänsterpartiet är kritiskt till regeringens förslag om statliga garantier till Europeiska unionen för lån till medlemsstater (SURE). Med detta upplägg utvidgar EU sin överstatliga finanspolitiska makt på ett sätt som är olämpligt, varför riksdagen bör avslå regeringens förslag om att godkänna avtalet med Europeiska kommissionen samt regeringens förslag om att godkänna den föreslagna användningen av anslaget 1:14 inom utgiftsområde 2 i den del som avser SURE.

Det är välkommet att regeringen tillför ytterligare resurser till kommunsektorn för att stärka välfärden, men jag menar att ytterligare resurser kommer att behövas både för att kunna förhindra nedskärningar och för att förbättra kvaliteten och personaltätheten i välfärden och arbetsvillkoren för alla som nu hanterar konsekvenserna av coronapandemin.

 

 

3.	Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (KD)

av Jakob Forssmed (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Ändringar i statens budget för 2020

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:181 punkterna 5–10 och avslår motionerna

2019/20:3629 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt

2019/20:3631 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5.

 

Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget

=utskottet

 

Utvärdering av stöd till näringslivet

=utskottet

 

Utvärderingar av regeringens förslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:3630 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkandena 1–7 och

avslår motionerna

2019/20:3631 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1–3 och

2019/20:3632 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 2.

 

 

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att tidsramen för omställningsstödet är väl snäv och att den riskerar att missa månader av kraftiga omsättningsfall, vilket kan öka risken för att företag behöver vidta kostnadsbesparande åtgärder i form av extra uppsägningar och öka risken för konkurser. Regeringen bör därför utvärdera sin bedömning av stödperiodens längd och snarast lämna besked om eventuell förlängning.

Trots att undantag har gjorts från kravet på F-skatt för ideella föreningar, stiftelser och trossamfund så är det fortfarande inte är lämpat för dessa organisationer. Viktiga intäkter som t.ex. medlemsavgifter, gåvor och bidrag omfattas inte. Jag anser därför att det bör göras ett undantag så att sådana bidrag inkluderas i underlaget för omställningsstöd. Regeringen bör därför utvärdera konsekvenserna av den föreslagna lagstiftningen i denna del.

Det bör vidare tydliggöras att privatägda företag omfattas av omställningsstödet oavsett verksamhetsinriktning och därmed att även privat och idéburen verksamhet som finansieras med allmänna medel, såsom vård- och omsorgsföretag, omfattas av stödet fullt ut. Regeringen bör därför utvärdera konsekvenserna av den föreslagna lagstiftningen i denna del.

Den jämförelseperiod som anges i propositionen anser jag kan vara problematisk av en rad orsaker, varför Skatteverket bör ges möjlighet att tillåta en annan jämförelseperiod och regeringen bör utvärdera konsekvenserna av den föreslagna jämförelseperioden mars–april 2019.

Vidare bör riksdagen klarlägga att fasta kostnader som upphandlad bokföring, administration och it-service bör kunna komma i fråga som underlag vid beräkning av omställningsstöd. Regeringen bör därför utvärdera tillämpningen av beräkningsunderlaget för fasta kostnader.

När det gäller avräkning vid försäkringsersättning är det oklart hur omfattande underlag som krävs i ett företags ansökan om omställningsstöd för att det ska anses klarlagt att försäkringsersättning inte kommer att erhållas. Jag anser att det bör räcka med att ett företag intygar att man utrett möjligheterna till försäkringsersättning genom kontakt med sitt försäkringsbolag. Regeringen bör utvärdera kravnivån för underlag vid bedömning av om en försäkring för ekonomiskt bortfall ska innebära en avräkning från omställningsstödet.

Vidare anser jag att det är av största vikt att ideella föreningar och trossamfund som omfattar flera juridiska personer kan söka omställningsstöd som en enhet för att stödet ska få någon verklig effekt för ideella organisationer. Det bör därför införas en särskild bestämmelse, eller regleras i kommande förordning, om att ideella föreningar och trossamfund som omfattar flera juridiska personer ska ha möjlighet att betraktas som en koncern när de tillhör en riksorganisation. Regeringen bör därför utvärdera konsekvenserna av att ideella föreningar och trossamfund hanteras som enskilda föreningar och inte som en koncern.

Särskilt yttrande

 

Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (M)

Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Jan Ericson (M) och Josefin Malmqvist (M) anför:

 

Utskottet föreslår nu att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att granska de sammanlagda stödåtgärdernas påverkan på företagen och återkomma med åtgärder som särskilt stärker de enskilda näringsidkarnas möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid-19.

Därmed föreslår utskottet delvis bifall till vår motion, varför vi avstår från att reservera oss.

Vi vill dock framhålla att en av dessa åtgärder, som särskilt stärker de enskilda näringsidkarnas möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid-19, är att skyndsamt möjliggöra för enskilda näringsidkare att kombinera den egna verksamheten med arbetslöshetsersättning på upp till 50 procent under resterande del av året.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2019/20:181 Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om omställningsstöd (avsnitt 2.1 och 4–10).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet (avsnitt 2.2 och 7.8).

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (avsnitt 2.3 och 7.9).

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:435) om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (avsnitt 2.4 och 7.9).

5.Riksdagen godkänner avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation till följd av utbrottet av covid- 19 (SURE) (avsnitt 11.1).

6.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 ställa ut en statlig garanti till Europeiska unionen för SURE som uppgår till högst 848 537 250 euro (avsnitt 11.1).

7.Riksdagen godkänner deltagaravtalet med Europeiska investeringsbanken samt garantiavtalet med Europeiska investeringsbanken och deltagande länder om en garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 (avsnitt 11.1).

8.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 ställa ut en statlig garanti till Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 som uppgår till högst 863 337 362 euro (avsnitt 11.1).

9.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (avsnitt 11.1).

10.Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt tabell 1.1.

Följdmotionerna

2019/20:3629 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

1.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om omställningsstöd.

2.Riksdagen avslår regeringens förslag om att godkänna avtalet med Europeiska kommissionen (SURE).

3.Riksdagen avslår regeringens förslag om att godkänna den föreslagna användningen av anslag 1:14 inom utgiftsområde 2 i den del som avser SURE.

2019/20:3630 av Jakob Forssmed m.fl. (KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utvärdera konsekvenserna av sin bedömning när det gäller tidsbegränsningen mars–april i omställningsstödet och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera konsekvenserna av den gällande definitionen av nettoomsättning enligt 13 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229) där sådana intäkter som rör medlemsavgifter, gåvor och bidrag inte är inkluderade och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera tillämpningen av 3 § utifrån privat ägda företag vars huvudsakliga försäljning sker till offentliga aktörer och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera tillämpningen av beräkningsunderlaget för fasta kostnader och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera konsekvenserna av den föreslagna jämförelseperioden mars–april 2019 vid beslut om omställningsstöd och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera kravnivån på underlag vid bedömning om en försäkring för ekonomiskt bortfall ska innebära en avräkning från omställningsstödet och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera konsekvenserna av att ideella föreningar och trossamfund hanteras som enskilda föreningar och inte som en koncern och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3631 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utvärdera tidsbegränsningen av stödet och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utvärdera reglerna för vinstutdelning i förhållande till de särskilda förutsättningar som gäller för 3:12-företagen och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen särskilt bör beakta de rättsvårdande instansernas remissyttranden i syfte att beivra eventuellt fusk och regelrätt brottslighet och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen avslår förslaget om att godkänna avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation till följd av utbrottet av covid-19 (SURE).

5.Riksdagen avslår bemyndigandet att under 2020 ställa ut en statlig garanti till Europeiska unionen för SURE som uppgår till högst 848 537 250 euro.

2019/20:3632 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör analysera konsekvenserna av föreslaget omställningsstöd utifrån enskilda näringsidkares situation och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast den 21 september ska återkomma med en utvärdering av den period som stödet för omställningsstöd avser och tillkännager detta för regeringen.

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade och nya anslag 2020

Tusental kronor

Utgiftsområde/Anslag	Beslutad ram/anvisat anslag	Förändring av ram/anslag	Ny ram/ny anslagsnivå
1	Rikets styrelse	15 631 274	60 000	15 691 274
5:1	Länsstyrelserna m.m.	3 172 290	60 000	3 232 290
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	17 390 191	53 823	17 444 014
1:14	Vissa garanti- och medlemsavgifter	240 520	53 823	294 343
3	Skatt, tull och exekution	12 151 989	150 000	12 301 989
1:1	Skatteverket	8 019 955	150 000	8 169 955
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	89 373 642	5 930 000	95 303 642
1:6	Bidrag till folkhälsa och sjukvård	13 768 886	5 800 000	19 568 886
2:1	Folkhälsomyndigheten	497 599	30 000	527 599
8:1	Socialstyrelsen	816 850	100 000	916 850
24	Näringsliv	90 604 863	39 000 000	129 604 863
1:24	Omställningsstöd	0	39 000 000	39 000 000
25	Allmänna bidrag till kommuner	130 903 572	6 000 000	136 903 572
1:5	Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden	2 486 000	6 000 000	8 486 000
Summa anslagsförändring på ändringsbudget		51 193 823

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 3

Utskottets förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade och nya anslag 2020

Finansutskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag med undantag för de ändringar som följer av riksdagens beslut den 16 juni 2020 efter förslag i proposition 2019/20:99 Vårändringsbudget för 2020 (bet. 2019/20:FiU21).

 

Tusental kronor

Utgiftsområde/Anslag	Beslutad ram/anvisat anslag	Förändring av ram/anslag	Ny ram/ny anslagsnivå
1	Rikets styrelse	15 843 774	60 000	15 903 774
5:1	Länsstyrelserna m.m.	3 172 290	60 000	3 232 290
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	17 390 191	53 823	17 444 014
1:14	Vissa garanti- och medlemsavgifter	240 520	53 823	294 343
3	Skatt, tull och exekution	12 161 989	150 000	12 311 989
1:1	Skatteverket	8 019 955	150 000	8 169 955
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	91 734 642	5 930 000	97 664 642
1:6	Bidrag till folkhälsa och sjukvård	15 678 886	5 800 000	21 478 886
2:1	Folkhälsomyndigheten	497 599	30 000	527 599
8:1	Socialstyrelsen	826 850	100 000	926 850
24	Näringsliv	111 051 863	39 000 000	150 051 863
1:24	Omställningsstöd	0	39 000 000	39 000 000
25	Allmänna bidrag till kommuner	150 903 572	6 000 000	156 903 572
1:5	Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden	22 486 000	6 000 000	28 486 000
Summa anslagsförändring på ändringsbudget		51 193 823

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 4

Regeringens lagförslag

 

 

[1] https://COM (2020)4031.