Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Kulturutskottets betänkande 2025/26:KrU1

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2026 inom utgiftsområde 17, som uppgår till ca 17,3 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om ändring i lagen om public service, vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, samt medelstilldelning för 2026 för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om att upphäva riksdagsbindningar när det gäller Nämnden för hemslöjdsfrågor. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om att upphäva riksdagbindningar när det gäller dels stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler, dels Statens konstråd och Statens centrum för arkitektur och design och dels Statens försvarshistoriska museer. Även regeringens förslag om mål för spelmarknadsområdet tillstyrks. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som förts fram i motioner. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (S, V, C, MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:1 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

Cirka 20 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26.

 

 

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden

Mål för spelmarknadsområdet

Utskottets ställningstagande

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17

Utskottets bedömning

Upphävande av riksdagsbindningar

Utskottets ställningstagande

Statens budget inom utgiftsområde 17

Utskottets ställningstagande till anslagsfördelning och bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst

Utskottets ställningstagande

Särskilda yttranden

1. Statens budget inom utgiftsområde 17, punkt 6 (S)

2. Statens budget inom utgiftsområde 17, punkt 6 (V)

3. Statens budget inom utgiftsområde 17, punkt 6 (C)

4. Statens budget inom utgiftsområde 17, punkt 6 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden

Bilaga 4
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2025/26:1 i de delar som gäller utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2025/26. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och regeringens lagförslag i bilaga 4. Motionsförslagen finns också i bilaga 1. 

I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2026 och beställningsbemyndiganden samt de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner.

Under beredningen har kulturminister Parisa Liljestrand (M) och statssekreterare Petra Noreback från Socialdepartementet lämnat information om förslagen i budgetpropositionen.

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).

Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2026 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid till 17 337 204 000 kronor (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). I detta betänkande föreslår kulturutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut.

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) lämna en redovisning i budgetpropositionen av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om. 

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335). 

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17 i budgetpropositionen. Genom-gången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att målet för spelmarknadsområdet och regeringens resultatredovisning behandlas först. I det avsnittet tar utskottet också upp de tillkännagivanden som regeringen redovisar i budgetpropositionen inom utgiftsområde 17. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 17. Slutligen behandlas regeringens övriga förslag i budgetpropositionen.

Utskottets överväganden

Propositionen

Mål för spelmarknaden

Riksdagen har antagit målet för spelpolitiken: att den är en sund och säker spelmarknad under offentlig kontroll, som värnar intäkterna till det allmänna och som ger goda förutsättningar för allmännyttig ideell verksamhet att erhålla finansiering genom intäkter från spel. De negativa konsekvenserna av spelande ska minskas och det ska råda hög säkerhet i spelen. Spel om pengar ska omfattas av ett starkt konsumentskydd och inte kunna missbrukas för kriminell verksamhet (prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:KrU1, rskr. 2018/19:94).

Förslag på nytt mål för området

I propositionen föreslår regeringen ett nytt mål för området:

Målet för spelpolitiken ska vara en sund och säker spelmarknad under offentlig kontroll. Intäkter till det allmänna ska värnas, och allmännyttig ideell verksamhet ska ges goda förutsättningar att erhålla finansiering genom intäkter från spel. Samtidigt ska det på spelmarknaden ges tydlig information till spelarna och även i övrigt råda ett starkt konsumentskydd. De negativa konsekvenserna av spelande ska minskas och det ska råda hög säkerhet i spelen. Spel om pengar ska inte kunna missbrukas för kriminell verksamhet.

Enligt regeringen är tydlig information grundläggande för att spelare ska kunna förstå spelets villkor, risker och funktioner och få kunskap om vart spelaren kan vända sig vid behov av stöd. För spel till förmån för allmännyttiga lotterier finns det särskilda bestämmelser om information till spelare om licenshavare och förmånstagare. Tydlig information är enligt regeringen en central del av konsumentskyddet på spelmarknaden och kan bidra till bl.a. ett ansvarsfullt spelande, minska riskerna för spelproblem och stärka förtroendet för spelmarknaden. Spelarnas intresse av att få tydlig information vid köp av spel bör därför enligt regeringen tydliggöras i det spelpolitiska målet. 

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att målet för spelmarknadsområdet bör ändras. Genom ändringen klargörs att tydlig information är grundläggande för att spelare ska kunna förstå spelets villkor, risker och funktioner och få kunskap om vart spelaren kan vända sig vid behov av stöd. En tydligare information kan som regeringen anför bl.a. bidra till ett ansvarsfullt spelande och minska riskerna för spelproblem. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17

Propositionen

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid är uppdelat i områdena kulturområdesövergripande verksamhet, teater, dans och musik, litteratur, läsning och språket, konstnärernas villkor, arkiv, kulturmiljö, museer, arkitektur, bild och form, trossamfund, film, medier, ungdomspolitik, politik för det civila samhället (inklusive idrotts- och friluftlivspolitik), folkbildning och spelmarknaden. De första sju områdena samt film benämns gemensamt som kulturområdet.

Kulturområdet

Riksdagsbundna mål

I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i propositionen en resultatredovisning i förhållande till de mål som riksdagen beslutat om. För det övergripande kulturområdet inom utgiftsområde 17 har riksdagen antagit följande nationella kulturpolitiska mål (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145):

Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveck­ling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken

–      främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor

–      främja kvalitet och konstnärlig förnyelse

–      främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas

–      främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan

–      särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.

Det finns även specifika mål för flera delområden inom kulturområdet som påverkar regeringens resultatredovisning i anslutning till respektive budgetavsnitt.

Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Regeringens resultatredovisning använder följande gemensamma bedöm­ningsgrunder för kulturområdet

–      barns och ungas tillgång till kultur

–      jämställdhet

–      tillgänglighet

–      konstnärlig förnyelse och utveckling av verksamheten.

I regeringens mer detaljerade resultatredovisning i anslutning till respektive budgetavsnitt inom kulturområdet tillämpas vidare ett flertal olika resultatindikatorer och bedömningsgrunder.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen bedömer att verksamheter som finansieras genom bl.a. kultursam­verkansmodellen har bidragit till att upprätthålla en kulturell infrastruktur i hela landet men att det fortfarande finns utmaningar för att nå målet om allas delaktighet. Regeringen bedömer att de statliga insatser som gjorts på scenkonst­institutionerna har tillgängliggjort scenkonstupplevelser för barn, unga och en vuxen publik i hela landet. Scenkonstens aktörer har i enlighet med regeringens styrning bedrivit ett aktivt arbete för att nå nya målgrupper. Digitala plattformar fortsätter att vara ett komplement som tillgängliggör scenkonsten för fler. Internationellt utbyte och samverkan har även, enligt regeringen, bidragit till konstnärlig utveckling och mångfald.

Regeringen anser att Statens kulturråds stöd till läsfrämjande insatser har varit viktiga för att nå regeringens ambitioner om att Sverige ska vara ett läsande land. Satsningarna på folkbiblioteken gör enligt regeringen litteraturen tillgänglig för fler. Regeringen bedömer vidare att olika insatser inom det språkfrämjande området har bidragit till att nå målet att alla ska ha rätt till språk.

Filminstitutet har fördelat stöd som stärkt kommunernas riktade film­kulturella arbete för barn och unga. Det ökade antalet rättighetsförsäljningar av svensk film visar, enligt regeringen, att intresset för svensk film är stort. Antalet biobesök fortsätter däremot att minska vilket gör att målet för spridning och visning av film i hela landet inte kan anses vara uppfyllt. Det tillgänglighetsarbete som bedrivs i museernas publika verksamhet, med fokus på att utvidga målgrupper och nå nya besökare, visar en positiv utveckling. Regeringen menar att arbetet för att nå ovana museibesökare och personer med funktionsnedsättning behöver fortsätta. Regeringen framhåller även värdet av de löpande insatser som görs för att stärka museernas förvaltning av sina samlingar. De kulturella och kreativa branscherna har enligt regeringen en särskild potential att bidra till attraktiva och hållbara livsmiljöer samt ett diversifierat och konkurrens­kraftigt näringsliv.

Kulturmiljöbidraget och den kyrkoantikvariska ersättningen har enligt regeringen bidragit till att den fysiska tillgången till ett brett utbud av kulturhistoriskt viktiga byggnader och miljöer har kunnat upprätthållas och förbättras. Regeringen framhåller att en omfattande samverkan mellan olika offentliga aktörer bidrar till att kulturmiljön kan tas till vara i samhällsutvecklingen.

Regeringen bedömer att Statens kulturråds och Konstnärsnämndens bidragsgivning till kulturlivets internationalisering har främjat internationellt utbyte och ökade möjligheter inom scenkonst, musik, konst och konsthantverk samt litteratur och teater. Internationella samarbeten har även gjort det möjligt för svensk publik att se och ta del av konst från flera länder. Regeringen framhåller även olika insatser för att stärka konstnärers och författares arbetsmarknad och inkomster.

Redovisade tillkännagivanden

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör vidta åtgärder i enlighet med vad utskottet anfört om kulturinstitutionernas lokalförsörjning och hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 punkt 2, rskr. 2009/10:144). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra fört med sig inom kulturområdet, belysa i vilken grad kultur­institutionernas lokalkostnader påverkas av antikvariska merkostnader, verka för att deras underhåll kan hållas på en väl avvägd nivå samt ge dem incitament att fortsätta förbättra tillgängligheten och verka för en långsiktigt hållbar utveckling. Enligt tillkännagivandet bör regeringen också noga följa hur Statens fastighetsverks administrationskostnader utvecklas samt ge Ekonomi­styrningsverket ett tydligare och utökat ansvar för stöd till myndigheter i lokalförsörjningsfrågor (bet. 2009/10:KrU1 s. 22–23).

Regeringen har tidigare svarat på delar av tillkännagivandet (prop. 2016/17:1 utg.omr. 2 avsnitt 9.4 s. 124). Den del som kvarstår är frågan om de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. En sakkunnig utredare fick den 8 maj 2024 i uppdrag att göra en fördjupad analys av effekterna av kostnadshyresmodellen och föreslå nya principer för hyressättningen för de byggnader som i dag har kostnadshyra. Uppdraget redovisades den 29 november 2024 i promemorian Efter kostnadshyra – ändamålsenlig hyresmodell för fem centrala kultur­institutioner (Ds 2024:32). Efter remittering av promemorian fick Statens fastighetsverk i september 2025 i uppdrag av regeringen att med berörda avtalsparter påbörja omförhandlingar av hyresavtalen för huvudbyggnaderna för Historiska museet, Kungliga Dramatiska teatern AB, Kungliga Operan AB, Nationalmuseum och Naturhistoriska riksmuseet (Fi2025/01679), i syfte att kunna ingå nya hyresavtal med marknadsmässig hyressättning. Utredningen föreslog även möjligheten att tillämpa en s.k. intäktsjusterad hyra. Regeringen avser att återkomma i fråga om tillämpningen av en intäktsjusterad hyra för de aktuella byggnaderna. Uppdraget ska delredovisas senast den 15 januari 2026 och slutredovisas senast den 1 februari 2031. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat.

Trossamfund

Riksdagsbundna mål

Riksdagen har antagit mål för statens stöd till trossamfund (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45). Stödet ska bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg.

Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Resultatredovisningen för området trossamfund utgår från följande indikatorer:

–      antalet församlingar och antalet medlemmar som får statligt stöd

–      insatser för att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv långsiktig religiös verksamhet.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen bedömer att de statliga insatserna bidrar till att uppfylla målet för statens stöd till trossamfund genom att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktig religiös verksamhet. Regeringen bedömer att höjningen av stödet för säkerhetshöjande åtgärder och det nya regelverket för stöd till trossamfund innebär förändringar som gagnar trossamfundens långsiktiga verksamhet. Vidare bedömer regeringen att ett nytt demokrativillkor stärker legitimiteten i stödet.

Medier

Riksdagsbundna mål

Målen för medieområdet är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17, bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96).

Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Resultatredovisningen inom medier utgår från följande indikatorer:

–      spridningen av mediestöd över landet fördelat på antal nyhetsmedier eller insatser

–      dagspressens ekonomiska resultat och övergripande utveckling

–      antalet taltidningar och prenumeranter samt kostnadsutveckling

–      granskningsnämnden för radio och tv:s bedömning av om program­företagen i allmänhetens tjänst har uppfyllt sina public service-uppdrag

–      antalet tillstånd respektive registreringar av icke tillståndspliktig sändningsverksamhet gällande radio och tv

–      antalet ärenden i granskningsnämnden för radio och tv samt andelen fällande beslut

–      insatser för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem mot skadlig mediepåverkan.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen bedömer att det nya regelverk för mediestöd som infördes den 1 januari 2024 har bidragit till att uppfylla målen genom att främja tillgången till oberoende lokal och regional nyhetsförmedling och bidra till en mångfald av allmänna nyhetsmedier.

Nästan alla dagstidningar finns som taltidningar och kan läsas på flera olika sätt, utifrån det individuella behovet. I sändningstillstånd, medelsvillkor och beslut om tillgängliggörande av tv-sändningar för personer med funktions­nedsättning ställs grundläggande villkor och krav på public service-företagens verksamhet.

Regeringen bedömer att Mediemyndighetens arbete för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda barn mot skadlig mediepåverkan har genomförts på ett sätt som bidrar till att uppfylla det riksdagsbundna målet.

Ungdomspolitik

Riksdagsbundet mål

Målet för alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar mellan 13 och 25 år är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2013/14:354).

Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Resultatredovisningen inom området Ungdomspolitik utgår från följande indikatorer:

–      unga som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra i åldern 16–24 år

–      unga som anger att de har besvär av ängslan, oro eller ångest i åldern 16–24 år

–      unga som inte studerar och som inte genomfört en gymnasial utbildning, i åldern 16–24 år

–      unga som varken arbetar eller studerar i åldern 15–24 år, efter kön och inrikes och utrikes född

–      mediantid i arbetslöshet för unga i åldern 16–24 år

–      unga som bor kvar i föräldrahemmet i åldern 20–24 år

–      unga som besöker fritidsgård eller ungdomens hus varje månad i åldern 16–25 år

–      unga som är medlemmar i en förening i åldern 16–25 år

–      unga som anger att de är medlemmar i ett politiskt parti eller förbund i åldern 16–29 år

–      unga som vill och kan påverka lokalt i åldern 16–25 år.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringens bedömer att de insatser som görs inom flera olika utgiftsområden har haft positiva effekter. Unga bedömer däremot sin psykiska hälsa som sämre än andra åldersgrupper, och andelen unga som upplever psykiska besvär har ökat kraftigt. Regeringen bedömer att det är bekymmersamt att både andelen unga arbetslösa och andelen unga som varken arbetar eller studerar har ökat, även om ökningen är begränsad. Enligt regeringen har unga goda möjligheter till inflytande och att påverka samhällsutvecklingen. Det finns dock utmaningar, som att en större andel unga vill påverka lokalt än andelen unga som upplever att de också kan påverka lokalt. Regeringen bedömer att både statsbidraget till barn- och ungdoms­organisationer och regeringens satsning på ungas ideella ledaruppdrag är viktiga för att ge unga förutsättningar att påverka samhälls­utvecklingen genom ideellt engagemang.

Politik för det civila samhället, idrottspolitik och friluftlivspolitik

Riksdagsbundna mål

Målet för politiken för det civila samhället (prop. 2009/10:55, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195) är att villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin ska förbättras. Detta ska ske i dialog med det civila samhällets organisationer genom att

–      utveckla det civila samhällets möjligheter att göra människor delaktiga utifrån engagemanget och viljan att påverka den egna livssituationen eller samhället i stort

–      stärka förutsättningarna för det civila samhället att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden både som röstbärare och opinionsbildare och med en mångfald verksamheter

–      fördjupa och sprida kunskapen om det civila samhället.

Målet och syftet med statsbidraget till idrotten (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243) är att ge möjligheter för alla i Sverige att motionera och idrotta, att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge alla i Sverige positiva upplevelser av idrott som underhållning. Stöd till barn och ungdomar ska lämnas till verksamhet som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv. Stöd kan även lämnas till sådan verksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft.

Målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37–38).

Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Resultatredovisningen inom området utgår från följande indikatorer och bedömningsgrunder

–      hur de statliga bidragen har fördelats med avseende på det civila samhällets självständighet och oberoende

–      insatser för att besluts- och beredningsprocesser inom olika områden ska omfatta dialog med det civila samhället

–      insatser för att det civila samhället ska kunna verka i rollen som utförare och ingå partnerskap med det offentliga samt insatser för att öka kunskap om det civila samhället hos offentliga aktörer

–      insatser för att stärka stabilitet, enhetlighet och förutsebarhet i villkor för och bidrag till det civila samhället

–      insatser för öppenhet och tillvaratagande av det civila samhällets kunskaper i frågor som rör dem, exempelvis genom remisser, sakråd och möten

–      tillstånd och utveckling som gäller befolkningens deltagande i det civila samhället, förutsättningar för civilsamhällets aktörer att verka inom olika samhällsområden och hur det civila samhället speglar den mångfald som finns i befolkningen.

För idrottspolitiken används indikatorerna antalet medlemmar inom idrottsrörelsen och antalet ideella ledare för att spegla ”idrotten som folkrörelse”. Indikatorerna fördelning av lokalt aktivitetsstöd och antal personer som idrottar på fritiden avser att spegla ”idrottens betydelse för folkhälsan”. Indikatorerna barns och ungdomars deltagande i föreningsidrott och andel kvinnor och män på ledande positioner på förbundsnivå används för att spegla ”lika förutsättningar till deltagande” och antalet dopningstester och antidopningsärenden för att spegla ”motverka doping inom idrotten”. För friluftslivspolitiken används regeringens tio mätbara mål om bl.a. tillgänglig natur, tätortsnära natur och skyddade områden.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen anser att de statliga insatserna inom området bidrar till att uppnå målet för politiken för det civila samhället. Civilsamhällets förutsättningar, villkor och möjlighet till delaktighet i samhällsutvecklingen behöver däremot stärkas inom flera politikområden. Andelen generella statsbidrag till det civila samhällets organisationer är fortfarande hög, vilket bidrar till att bevara organisationernas självständighet och oberoende som en viktig del av demokratin. Det nya demokrati­villkoret för statlig bidragsgivning till civilsamhället kommer att ha stor betydelse för att säkerställa att bidrag inte betalas ut till organisationer vars verksamheter strider mot samhällets grundläggande värderingar.

Regeringen bedömer att statsbidraget för att motverka ofrivillig ensamhet har haft betydelse för att förebygga och bryta isolering och främja lokal samverkan. Bidraget till allmänna samlingslokaler har fortsatt att möjliggöra mötesplatser där civilsamhället kan bedriva verksamhet i trygga och tillgängliga miljöer. Det civila samhället har även deltagit i olika beslutsprocesser, vilket ökar den offentliga sektorns kunskap om civil­samhällets verksamheter och villkor. Regeringen bedömer att både Veten­skapsrådets forskningsprogram om det civila samhället och Statistiska centralbyråns (SCB) statistik­uppdrag inom samma område har bidragit till en ökad förståelse för hur det civila samhällets villkor utvecklats över tid.

Regeringen bedömer att målen för idrottspolitiken har uppfyllts i hög grad men samtidigt kvarstår långsiktiga utmaningar med att bl.a. få fler barn och, unga att delta i föreningsidrotten, särskilt i socioekonomiskt svaga områden. Regeringen lyfter även fram satsningen på att stärka idrottsrörelsens motståndskraft mot idrottsrelaterad brottslighet genom att bl.a. motverka fusk och säkerställa att ekonomiskt stöd används korrekt.

Regeringen bedömer att många myndigheter, regioner och kommuner lämnar värdefulla bidrag till målen inom friluftslivspolitiken. Upprustningen av det statliga ledsystemet i fjällvärlden samt bidragen till vandringsleder som staten inte är huvudman för har bidragit till att stärka förutsättningarna för ett tillgängligt friluftsliv. Regeringen bedömer att bidragen till lokala naturvårds-projekt (LONA) har skapat möjligheter för kommuner att bedriva ett aktivt och långsiktigt arbete med bl.a. friluftsliv och ökad tillgänglighet till naturen. Statsbidragen till friluftlivs­organisationer bedöms ha haft betydande effekter under 2024. De extra medel till friluftlivsorganisationerna som riksdagen har beslutat om för 2025 bedöms ytterligare stärka deras arbete inom angelägna områden.

Folkbildning

Riksdagsbundet mål

Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2013/14:379).

Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Följande indikatorer används för att bedöma resultatet av insatser för att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin:

–      antal folkhögskolor och studieförbund

–      fördelning av folkhögskolor och studieförbund i hela landet

–      deltagare i folkhögskolekurs efter ålder och kön

–      unika studiecirkeldeltagare efter ålder och kön

–      andel utrikes födda deltagare i folkhögskolans långa kurser och i studiecirklar

–      andel deltagare med funktionsnedsättning i folkhögskolornas långa kurser respektive i studieförbundens studiecirklar.

Följande indikatorer används för att bedöma resultatet av insatser som bidrar till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället:

–      andel deltagare utan gymnasieutbildning

–      antal utfärdade intyg om grundläggande behörighet bland deltagare på folkhögskolans allmänna kurs

–      antal utfärdade intyg om avslutad eftergymnasial yrkesutbildning på särskild kurs.

Följande indikatorer används för att bedöma resultatet av insatser som bidrar till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet:

–      antal deltagare i folkhögskolors och studieförbunds kulturprogram

–      andel kvinnor respektive män i kulturprogram.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen bedömer att insatser inom folkbildningen spelar en viktig roll för att upprätthålla och utveckla en levande demokrati, personlig utveckling, bildningsnivån i samhället, möjligheter till ett livslångt lärande för alla vuxna samt ett ökat deltagande i kulturlivet. Regeringen konstaterar dock att det samtidigt finns vissa aspekter som folkbildningens aktörer kan arbeta vidare med för att ytterligare stärka måluppfyllelsen. Det gäller t.ex. att stärka uppföljningen och kontrollen av statsbidraget till främst studieförbunden. Folkbildningsrådet tillämpar sedan 2024 en ny modell för tilldelning av statsbidrag till studieförbund som fokuserar mer på kvalitet än kvantitet vid tilldelningen av bidraget. Regeringen framhåller att bl.a. personer som är nya i Sverige, andra utrikes födda och personer med funktionsnedsättning är viktiga målgrupper för folkbildningen. Regeringen menar att folkbildningen bidrar till att utjämna de utbildningsklyftor som finns i samhället och till att fler personer kan etablera sig på arbetsmarknaden. Enligt regeringen behöver studieförbunden fortsätta arbetet med att nå ökad mångfald i verksamheten. Regeringen betonar vidare att folkbildningens kulturverksamheter och samverkan med andra kulturaktörer ger människor över hela landet möjligheter att ta del av kulturlivet. Folkhögskolor och studieförbund fungerar som lokala och regionala arenor där människor får möjlighet att både delta i utbildningar och kurser och själva vara kulturskapare. Enligt regeringen är studieförbund och folkhögskolor även en viktig arbetsmarknad för professionella konstnärer och andra yrken inom kulturområdet.

Spelmarknaden

Riksdagsbundna mål

Regeringen föreslår följande mål för spelpolitiken: ”Målet för spelpolitiken ska vara en sund och säker spelmarknad under offentlig kontroll. Intäkter till det allmänna ska värnas, och allmännyttig ideell verksamhet ska ges goda förutsättningar att erhålla finansiering genom intäkter från spel. Samtidigt ska det på spelmarknaden ges tydlig information till spelarna och även i övrigt råda ett starkt konsumentskydd. De negativa konsekvenserna av spelande ska minskas och det ska råda hög säkerhet i spelen. Spel om pengar ska inte kunna missbrukas för kriminell verksamhet.”

Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Följande indikatorer används för att bedöma resultatet för området:

–      kanaliseringsgraden (dvs. hur stor del av spelandet på den konkurrens­utsatta marknaden som sker hos aktörer med licens i Sverige)

–      statens intäkter från spel

–      allmännyttiga ideella organisationers överskott från spel

–      antal avstängda på Spelpaus.se.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen menar att det kvarstår allvarliga problem på den licensierade spelmarknaden avseende t.ex. säkerhet och risker för att spel används för att finansiera kriminell verksamhet. Regeringen bedömer att ökningen av Spelinspektionens anslag har bidragit till den stora ökningen av antalet avslutade tillsynsärenden. Flera olagliga speloperatörer har upphört att rikta sig mot Sverige efter Spelinspektionens tillsynsåtgärder. Spelinspektionens förbud mot aktörer som bedriver olagligt spel tredubblades 2024 och det är enligt regeringen viktigt att Spelinspektionen kan fortsätta att bedriva ett effektivt och träffsäkert tillsynsarbete. Regeringen bedömer att ökningen av statens intäkter från spel 2024 bl.a. är en följd av att spelskatten höjdes den 1 juli 2024. Skattehöjningen bedöms därmed ha uppfyllt syftet att förstärka finansieringen av statlig verksamhet. Regeringen anser att det är positivt att de allmännyttiga ideella organisationernas överskott från spel ökade 2024. Det svenska undertecknandet av Macolinkonventionen bedöms vidare förbättra Spelinspektionens förutsättningar att motverka matchfixning.

Redovisade tillkännagivanden

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att arbetet med att ta fram förslag till en ny modell för finansiering av hästnäringen bör ske skyndsamt och redovisas snarast, dock senast under hösten 2020 (bet. 2019/20:KrU6 punkt 9, rskr. 2019/20:179). I propositionen Avveckling av statliga kasinon (prop. 2024/25:73, bet. 2024/25:KrU9, rskr. 2024/25:171) bedömde regeringen att kontrollen över ATG bör överlämnas till dess ägare, förutsatt att den långsiktiga finansieringen av hästnäringen kan säkerställas utan sådan kontroll. Mot denna bakgrund beslutade regeringen den 10 april 2025 att godkänna ändringar i ATG:s bolagsordning och ingå ett nytt avtal med bolagets ägare (Fi2023/03305). Den nya avtalskonstruktionen syftar till att säkerställa en långsiktig finansiering av hästnäringen och inte till att vare sig ge staten inflytande i bolaget eller uppfylla det spelpolitiska målet. Regeringens kontroll över ATG minskar med det nya avtalet bl.a. eftersom regeringen inte längre kommer att nominera styrelseledamöter till bolaget. ATG:s överskott ska även fortsättningsvis gå till hästnäringen och medel ska avsättas till Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS). Regeringen kommer också att nominera en ledamot till HNS styrelse. Regeringen menar att det därmed finns en långsiktig lösning för finansieringen av hästnäringen och HNS verksamhet. Regeringen anser att syftet med tillkännagivandet därmed får anses tillgodosett med en annan lösning än den som riksdagen föreslagit. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Utskottets bedömning

Kulturområdet

Utskottet tillämpar vid årets granskning av regeringens resultatredovisning riksdagens struktur för granskningen. Utskottet väljer att granska redovisningen för kulturområdet främst utifrån de gemensamma bedömnings­grunderna ”barns och ungas tillgång till kultur, jämställdhet, tillgänglighet och konstnärlig förnyelse och utveckling av verksamheten”.

Utskottet konstaterar att regeringens redovisning ger en bra samman­fattning av regeringens prioriteringar på området. De olika kulturpolitiska målen är mät- och uppföljningsbara i olika grad och därför kan det vara svårt att åstadkomma en likartad resultatredovisning för alla områden. Utskottet välkomnar därför att det är förhållandevis enkelt att ta del av de olika avsnitten inom kulturområdet trots att det rör sig om ett stort antal olika områden. En gemensam och tydlig struktur för resultat­redovisningen underlättar granskningen av enskilda avsnitt och en jämförelse mellan olika avsnitt.

Övriga områden

I redovisningen för området trossamfund används bl.a. bedömningsgrunden ”insatser för att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktig religiös verksamhet”. Här skulle fler insatser och resultat kunna beskrivas och utskottet skulle gärna se en mer utförlig redovisning.

Bedömningsgrunder och indikatorer för området medier förefaller över lag vara väl valda och återfinns även relativt tydligt i rubriksättningen. Det är bra att längre dataserier förekommer, vilket möjliggör att fastställa trender som främst är synliga över längre tid (t.ex. diagram 13.2). Beskrivningen och analysen av dagspressens ekonomiska förutsättningar är bra men kan åtföljas av diagram eller tabeller med längre tidsserier. Information om motiven till den aktuella fördelningen av stöd till svagt bevakade områden skulle göra redovisningen mer komplett. Utskottet välkomnar vidare redovisningen av de olika satsningarna för att åstadkomma en stärkt medie- och informations­kunnighet.

Avsnittet Ungdomspolitik har genomgående en tydlig och bra struktur där indikatorer och bedömningsgrunder är väl valda, med tillgänglig statistik och längre tidsserier. Regeringens bedömning av måluppfyllelsen kan utökas något när det gäller effekten av olika insatser för att stödja ungdomars etablering på arbetsmarknaden eller för att få dem att vilja börja studera. Värdefull information återfinns i det påföljande avsnittet om politikens inriktning, men utskottet efterfrågar mer information om effekterna av redan vidtagna åtgärder.

Avsnitten om civilsamhället, idrott och friluftsliv är väl strukturerade med tydliga rubriker och bedömningsgrunder, men det saknas med vissa undantag en redovisning av utvecklingen över en längre tidsperiod. Utskottet noterar att regeringen gett Vetenskapsrådet och SCB i uppdrag att närmare utreda frågan om hur det civila samhällets villkor utvecklas över tid. När det gäller idrottspolitiken noterar utskottet att det finns en stor mängd tillgängliga data och statistik på området. Avsnittet Politikens inriktning är emellertid nödvändigt för att få en mer utförlig bild av regeringens bedömning av uppnådda resultat. Det förhållandet gäller även till stor del beskrivningen av måluppfyllelsen för friluftslivspolitiken. Avsnitten Bedömning av målupp­fyllelsen och Politikens inriktning behöver läsas tillsammans för att få en bättre bild av hur regeringen bedömer betydelsen av olika åtgärder.

Även avsnittet Folkbildning har bra struktur, rubriker och bedömnings­grunder. Utskottet välkomnar att ett flertal tabeller med längre tidsserier har tillkommit. Tabeller och diagram underlättar till stor del för läsaren att snabbare få en uppfattning om utvecklingen på området även om utskottet i vissa fall skulle välkomna en mer ingående analys. Utskottet har samtidigt förståelse för att det är ett omfattande och komplext område.

Avsnittet om spelmarknaden har också en bra struktur. Resultaten av myndigheternas tillsyn och insatser framgår liksom hur regeringen avser att arbeta framöver.

Redovisade tillkännagivanden

Utskottet delar regeringens bedömning att de redovisade tillkännagivandena om kulturinstitutionernas lokalförsörjning och hyressättningen inom kulturområdet samt om hästnäringens finansiering ska anses som slutbehand­lade.

Propositionen

Nämnden för hemslöjdsfrågor

Regeringen föreslår att riksdagens tidigare ställningstagande i fråga om Nämnden för hemslöjdsfrågor inte längre ska gälla.

Regeringen gav den 13 mars 2025 Nämnden för hemslöjdsfrågor och Statens kulturråd i uppdrag att förbereda att Nämnden för hemslöjdsfrågors uppgifter inordnas i Statens kulturråd den 1 januari 2026. För att Nämnden för hemslöjdsfrågors uppgifter ska kunna inordnas i Statens kulturråd bör riksdagens tidigare ställningstagande i fråga om nämnden inte längre gälla.

Stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler

Regeringen föreslår att riksdagens tidigare ställningstagande om att Boverkets samlingslokaldelegation ska handlägga och besluta om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler inte längre ska gälla.

Boverket har i en hemställan till regeringen lämnat förslag på ändringar i förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler (Ku2021/02191). Boverket har bl.a. begärt att regeringen ser över Samlings-lokaldelegationens uppgifter och anfört att handläggningen kan effektiviseras både tids- och kostnadsmässigt om beslutsfattandet inte behöver ligga hos delegationen. För att öka möjligheterna att utveckla och bedriva en effektiv bidragsgivning bör det enligt regeringen finnas en handlingsfrihet för regeringen i fråga om hur ärenden om stöd till icke-statliga kulturlokaler ska handläggas. Frågan ligger inom regeringens kompetens och det är enligt regeringen inte ändamålsenligt att förutsättningarna för denna bidragsgivning i detalj är bundna med riksdagen, och de tidigare riksdagsbindningarna bör därför enligt regeringen upphävas.

Statens konstråd och Statens centrum för arkitektur och design

Regeringen föreslår att riksdagens tidigare ställningstaganden i fråga om Statens konstråd och Statens centrum för arkitektur och design (Arkdes) inte längre ska gälla.

Den 28 maj 2025 gav regeringen Moderna museet i uppdrag att förbereda ett inordnande av Arkdes och Statens konstråds uppgifter i Moderna museet den 1 januari 2026. Samtidigt fick Arkdes och Statens konstråd i uppdrag att förbereda en överföring av sina uppgifter till Moderna museet och en avveckling av myndigheterna. För att regeringen ska ha möjlighet att omorganisera verksamheten bör riksdagens tidigare ställningstaganden i fråga om Statens konstråd och Arkdes inte längre gälla.

Statens försvarshistoriska museer

Regeringen föreslår att riksdagens tidigare ställningstaganden i fråga om Statens försvarshistoriska museer inte längre ska gälla.

Den 3 juli 2025 gav regeringen Statens försvarshistoriska museer i uppdrag att förbereda överföring av uppgifter till Statens maritima och transport-historiska museer och förbereda avveckling av myndigheten. Samtidigt fick Statens maritima och transporthistoriska museer i uppdrag att förbereda inordnandet av Statens försvarshistoriska museers uppgifter i myndigheten den 1 januari 2026. För att Statens försvarshistoriska museers uppgifter ska kunna inordnas i Statens maritima och transporthistoriska museer bör riksdagens tidigare ställningstaganden i fråga om Statens försvarshistoriska museer inte längre gälla.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning i fråga om upphävande av riksdagsbindningar när det gäller Nämnden för hemslöjdsfrågor, stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler, Statens konstråd och Arkdes samt Statens försvarshistoriska museer. Därmed tillstyrker utskottet regeringens förslag i fråga om upphävande av riksdagsbindningar.

Allmänt om regeringens och motionärernas budgetförslag för 2026

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid består av 14 delområden och 48 anslag. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2026 att utgiftsramen för utgiftsområdet ska uppgå till 17 337 204 000 kronor. Socialdemokraterna föreslår en utgiftsram som överstiger regeringens med 748 536 000 kronor, Centerpartiet föreslår en utgiftsram som överstiger regeringens med 769 300 000 kronor, Vänsterpartiet föreslår en utgiftsram som överstiger regeringens med 2 457 700 000 kronor och Miljöpartiet föreslår en utgiftsram som överstiger regeringens med 2 405 036 000 kronor.

Kulturområdesövergripande verksamhet

1:1 Statens kulturråd

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 83 206 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för Statens kulturråds förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för att avveckla Nämnden för hemslöjdsfrågor.

Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 4 125 000 miljoner kronor 2026 för inordnandet av Nämnden för hemslöjdsfrågor i Statens kulturråd. Anslaget ökas med 1 000 000 kronor på grund av tidigare beslutade anslags­förändringar. Anslaget räknas upp med 1 413 000 kronor i pris- och löneomräkning. Anslaget uppgår innevarande år till 76 668 000 kronor.

Motionerna

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2025/26:3170 att anslaget ska öka med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag i syfte att utreda förutsättningarna för att låta en nationell samlande aktör erbjuda barn och unga högkvalitativa föreställningar.

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3747 att anslaget ska minska med 400 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 501 582 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Anslaget får även användas för utgifter för administration, uppföljning och genomförande av verksamheten.

Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 40 000 000 kronor årligen 2026–2028 för stärkt läsfrämjande genom stöd till folkbiblioteken. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor årligen 2026–2028 för en förstärkning av bidraget till samisk kultur. En ökning med 2 000 000 kronor föreslås för 2026 för bidrag till Finlandsinstitutets verksamhet. Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 162 miljoner kronor 2027–2029.

Anslaget uppgår innevarande år till 454 582 000 kronor.

Motionerna

Björn Wiechel m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2025/26:3459 yrkandena 1 och 6 att anslaget 1:2 ska öka med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser att möjliggöra ett stärkt utvecklingsbidrag till kulturskolan.

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2025/26:3170 att anslaget 1:2 ska öka med 395 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser ett stärkt utvecklingsbidrag till kulturskolan på 100 miljoner kronor, en förstärkning av bidraget till folkbiblioteken på 210 miljoner kronor för en mer likvärdig biblioteksservice över hela landet, en förstärkning med 10 miljoner kronor för bidrag till de nationella minoriteternas kultur, 25 miljoner kronor till det ideella kulturlivet, 20 miljoner kronor till de olika kulturallianserna för en tryggare inkomst för kulturskapare, 15 miljoner kronor till stöd för lokala kulturprojekt samt 15 miljoner kronor i ökat stöd till centrumbildningarna med särskild betoning på danskonstens behov av infrastruktur.

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3520 att anslaget 1:2 ska öka med 354 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en förstärkning med 18 miljoner kronor av kultur­stödet till nationella minoriteter, varav 8 miljoner kronor för att göra Giron Sámi Teáhter till samisk nationalscen, 40 miljoner kronor till den ideellt organi­serade kulturen, 10 miljoner kronor i ökat anslag till konstnärsallian­serna, 30 miljoner kronor för att erbjuda fristäder för hotade journalister, konstnärer och författare, 150 miljoner kronor som en satsning på stärkta och mer tillgängliga folkbibliotek samt ytterligare 106 miljoner kronor till bibliotek för arbete med att stärka befolkningens kunskap om AI-skapade verk och manipulationer genom AI.

1:3 Skapande skola

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 226 464 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas till utgifter för statsbidrag till Skapande skola för elever i förskoleklassen, grundskolan och motsvarande skolformer. Anslaget får även användas för statsbidrag till andra verksamheter som syftar till att stärka kultur i skolan. Anslaget får även användas för utgifter för administration, främjande, uppföljning och genomförande av verksamheten. Anslaget uppgår innevarande år till 226 464 000 kronor.

Motionerna

Björn Wiechel m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2025/26:3459 yrkande 1 att anslaget 1:3 ska minska med 226 464 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen ska delfinansiera motionärernas förslag om att införa en kulturgaranti i skolan (se nytt anslag 99:1).

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3520 och i motion 2025/26:190 yrkande 3 att anslaget 1:3 ska minska med 226 464 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen ska enligt motionärerna möjliggöra en kulturgaranti i skolan för att långsiktigt stärka både barns uppväxtvillkor och hela Sveriges kulturliv (se nytt anslag 99:1).

1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 44 153 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för forsknings- och utvecklings­insatser inom kulturområdet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.

Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 1 000 000 kronor fr.o.m. 2026 till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet. Anslaget uppgår innevarande år till 45 153 000 kronor.

Motionen

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2025/26:3170 att anslaget ska öka med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen ska möjliggöra för Riksantikvarieämbetet att dokumentera och kartlägga romers och resandes bosättningar.

1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 9 753 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas till utgifter för statsbidrag till icke-statliga kulturlokaler för ändring, tillbyggnad och handikappanpassning av sådana lokaler. Anslaget får även användas för utgifter för administration av verksamheten.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 11 miljoner kronor 2027 och 2028. Anslaget uppgår innevarande år till 9 753 000 kronor.

Motionen

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3520 att anslaget 1:5 ska öka med 40 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en särskild satsning på icke-statliga kulturlokaler.

1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 692 255 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till regionala och lokala kulturverksamheter inom följande områden:

–      professionell teater-, dans- och musikverksamhet

–      museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete

–      bibliotek och läs- och litteraturfrämjande verksamhet

–      professionell bild- och formverksamhet

–      regional enskild arkivverksamhet

–      filmkulturell verksamhet

–      främjande av slöjd.

Anslaget får användas för utgifter för tidsbegränsade utvecklingsinsatser samt för bidrag till det civila samhället och de professionella kulturskaparnas medverkan i arbetet med att ta fram och genomföra regionala kulturplaner. Anslaget får även användas för Kungliga bibliotekets genomförande av det samlade ansvaret för statens stöd och samordning inom biblioteksväsendet liksom för kvalitetsstärkande insatser inom scenkonstområdet samt för Statens kulturråds arbete med bedömning, uppföljning och främjande inom ramen för kultursamverkansmodellen.

Regeringen föreslår att anslaget ökar med 5 miljoner kronor 2026 för att delvis kompensera för att anslaget inte längre pris- och löneomräknas. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska minska med 1 miljon kronor 2026 till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet. Till följd av tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar minskar även anslaget med 1 200 000 kronor. Anslaget uppgår innevarande år till 1 689 455 000 kronor.

Motionerna

Björn Wiechel m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2025/26:3459 yrkandena 1 och 8 att anslaget 1:6 ska öka med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser att stärka kultursamverkans­modellen och bidraget till ett rikt kulturliv i hela landet.

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2025/26:3170 att anslaget 1:6 ska öka med 40 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser ett stärkt bidrag till exempelvis länsmusik, länsteatrar och länsmuseer. Motionärerna vill även satsa på en ny nyckelfunktion i form av regionala samordnare för kulturskolan.

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3520 att anslaget 1:6 ska öka med 147 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

1:7 Myndigheten för kulturanalys

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 20 616 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för Myndigheten för kulturanalys förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för forsknings- och utvecklings­insatser. Anslaget räknas upp med 298 000 kronor i pris- och löneomräkning. Anslaget uppgår innevarande år till 20 318 000 kronor.

Motionen

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3747 att anslaget ska minska med 100 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

99:1 Kulturgaranti i skolan (förslag om nytt anslag)

Motionen

Björn Wiechel m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2025/26:3459 yrkandena 1 och 6 att 300 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag 99:1 om kulturgaranti i skolan. Motionärerna vill införa en nationell kulturgaranti­modell genom vilken alla barn och elever i för- och grundskolan i Sverige kan garanteras att kontinuerligt få uppleva professionell scenkonst och eget skapande under sin skoltid, både i skolans lokaler och på plats hos kulturinstitutioner.

99:4 Stärkt kulturskola (förslag om nytt anslag)

Motionen

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3520 att 200 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag 99:4 om stärkt kulturskola. Motionärerna vill även införa en kulturskolelag som säkrar kvalitet, bredd och långsiktiga förutsättningar i hela landet så att kulturskolan kan nå ut till fler barn.

Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3775 yrkande 18 att kulturskolebidraget ska förstärkas och permanentas. Motionärerna menar att det krävs utökade initiativ för att nå nya grupper som kanske inte annars skulle söka sig till kulturskolan samt satsningar på verksamheter i glesbygd. Enligt motionärerna kan även bl.a. talangutveckling och samverkan mellan flera kommuner utvecklas ytterligare.

99:6 Kulturell allemansrätt (förslag om nytt anslag)

Motionen

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3520 att 300 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag 99:6 för att införa en kulturell allemansrätt. Motionärerna framhåller att alla barn har rätt till kultur, att själva få skapa, möta professionell kultur och växa genom estetiska uttryck. Den kulturella allemansrätten ska enligt motionärerna ersätta satsningen Skapande skola.

Teater, dans och musik

2:1 Bidrag till Operan och Dramaten

Propositionen

Regeringen inför ett nytt anslag 2:1 Bidrag till Operan och Dramaten. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Kungliga Operan AB och Kungliga Dramatiska teatern AB[1].

Regeringen föreslår att 787 500 000 kronor överförs till anslaget från anslaget 2:2 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner[2]. Regeringen föreslår att anslaget 2:1 ökas med 11 miljoner kronor för att Operan ska kunna bedriva sin verksamhet under renovering. Anslaget ökas vidare med 4 miljoner kronor för Operans deltagande i projekteringen och renoveringen av operahuset. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 802 500 000 kronor för 2026 till anslaget.

2:2 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner

Propositionen

Anslaget 2:2 motsvarar det tidigare anslaget 2:1 exklusive budgetposterna för statsbidrag till Kungliga Operan AB och Kungliga Dramatiska teatern AB. Anslaget uppgår innevarande år till 1 134 044 kronor. Anslaget minskas med 787 500 000 kronor till följd av att Operan och Dramaten finansieras från anslaget 2:1 Bidrag till Operan och Dramaten. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Riksteatern (ideell förening), Stiftelsen Dansens Hus, Stiftelsen Drottningholms Slottsteater, Unga Klara och Voksenåsen AS.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 358 244 000 kronor 2026 till anslaget. Anslaget ökas med 11 miljoner kronor 2026 på grund av beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder. Anslaget ökas med 700 000 kronor 2026 för en förstärkning av Dansens Hus arbete för barn och unga. Regeringen beräknar att anslaget för 2026 ska fördelas enligt följande:

–      Riksteatern: 290 657 000 kronor

–      Unga Klara: 15 659 000 kronor

–      Dansens Hus: 25 938 000 kronor

–      Drottningholms Slottsteater: 14 795 000 kronor

–      Voksenåsen: 11 195 000 kronor.

Motionen

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3520 att anslaget 2:2 ska öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

2:3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 249 098 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till det fria kulturlivet, arrangörer, fonogramverksamhet och vissa andra aktörer av kulturpolitiskt intresse inom teater, dans och musik. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 160 miljoner kronor 2027. Anslaget uppgår innevarande år till 249 098 000 kronor[3].

Motionerna

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2025/26:3170 att anslaget 2:3 ska öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser ett stärkt stöd till det fria kulturlivet inom flera kulturyttringar. Motionärerna menar att Statens kulturråd har uttryckt en stark oro för kraftigt försämrade villkor om inte anslaget räknas upp.

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3520 att anslaget 2:3 ska öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna avser att stärka den fria scenkonsten med 30 miljoner kronor årligen och dessutom möjliggöra projektbidrag till musikarrangörer på 20 miljoner kronor för att bl.a. underlätta tillgången till lokaler och musik­scener.

2:4 Statens musikverk

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 113 346 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för Statens musikverks förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter som uppkommer till följd av att Stiftelsen Svenska Rikskonserter avvecklas, så som pensionskostnader som regleras retroaktivt.

Riksdagen beslutade i samband med vårändringsbudgeten för 2025 att myndigheten skulle tilldelas ytterligare 2 300 000 kronor för 2025 (prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21, rskr. 2024/25:260) för att öka digitiseringen och digitaliseringen av arkiv- och föremålssamlingar. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 1 miljon kronor för fortsatt digitisering och digitalisering av samlingar. Regeringen föreslår även att anslaget minskas med 1 miljon kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet. Anslaget räknas upp med 7 571 000 kronor i pris- och löneomräkning. Anslaget uppgår innevarande år till 105 775 000 kronor.

Motionen

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3747 att anslaget ska minska med 1 900 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

Litteraturen, läsandet och språket

3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 233 678 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till litteratur, kulturtid­skrifter, läsfrämjande och ett litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Anslaget får även användas för utgifter för administration, uppföljning, främjande och genomförande av verksamheten.

Riksdagen beslutade i samband med vårändringsbudgeten för 2025 om ytterligare medel om sammanlagt 10 miljoner kronor för läsfrämjande insatser (prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21, rskr. 2024/25:260).

Regeringen föreslår att anslaget ökar med 30 miljoner kronor för 2026 till följd av en satsning på läsfrämjande i socialt utsatta områden. Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 40 miljoner kronor 2027 och 2028. Anslaget uppgår innevarande år till 203 678 000 kronor.

Motionen

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2025/26:3170 att anslaget 3:1 ska öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser ett fördubblat litteraturstöd och en höjning av stödet för kulturtidskrifter.

3:2 Myndigheten för tillgängliga medier

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 151 335 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för Myndigheten för tillgängliga mediers förvaltnings­utgifter.

Anslaget minskas med 3 miljoner kronor fr.o.m. 2026 till följd av att en tidsbegränsad satsning upphör. Anslaget räknas upp med 3 404 000 kronor i pris- och löneomräkning. Anslaget uppgår innevarande år till 150 931 000 kronor.

Motionen

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3747 att anslaget ska minska med 900 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

3:3 Institutet för språk och folkminnen

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 78 893 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för Institutet för språk och folkminnens förvaltnings­utgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till termino­logiskt arbete.

Anslaget ökas med 1 miljon kronor för 2026 för fortsatt digitisering och digitalisering av samlingar. Anslaget räknas upp med 1 327 000 kronor i pris- och löneomräkning. Anslaget uppgår innevarande år till 76 566 000 kronor.

Motionen

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3747 att anslaget ska minska med 300 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

Konstnärernas villkor

4:1 Konstnärsnämnden

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 25 302 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för Konstnärsnämndens förvaltningsutgifter. Anslaget räknas upp med 473 000 kronor i pris- och löneomräkning. Anslaget uppgår innevarande år till 24 829 000 kronor.

Motionen

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3747 att anslaget ska minska med 100 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

4:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 570 530 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag och ersättningar till konstnärer och upphovsmän inom bild-, form-, musik-, teater-, dans-, ord- och filmområdet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten, inklusive för det särskilda beslutsorganet Kulturbryggan.

Anslaget ökas med 30 miljoner kronor 2026–2028 för stipendier till kulturskapare. Anslaget ökas även med 3 miljoner kronor 2026 och 2027 för ökade kontaktytor mellan kultur och näringsliv. Vidare ökas anslaget med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2026 för en förstärkning av biblioteksersättningen. Anslaget minskas även med 1 miljon kronor fr.o.m. 2026 till följd av en omprioritering från fonogram­ersättningen. Anslaget minskas även med 30 miljoner kronor fr.o.m. 2026 till följd av att tidsbegränsade medel upphör.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 266 844 000 kronor 2027–2036. Anslaget uppgår innevarande år till 558 530 000 kronor.

Motionerna

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2025/26:3170 att anslaget 4:2 ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser ett höjt konstnärsstöd för att kompensera för den inskränkning som görs i upphovsrättslagen.

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3520 att anslaget 4:2 ska öka med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att möjliggöra ett ökat stöd till konstnärer.

Arkiv

5:1 Riksarkivet

Propositionen

Anslaget får användas för Riksarkivets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till restaurering, arkivering och arkivförvaltning av kulturhistorisk, försvarsanknuten film samt för statsbidrag till enskilda arkiv. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 618 945 000 kronor för 2026 till anslaget.

Riksdagen beslutade om extra medel om 12 miljoner kronor till anslaget i samband med beslut om vårändringsbudgeten för 2025 (prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21, rskr. 2024/25:260). Anslaget räknas upp med 8 366 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 20 miljoner kronor för fortsatt digitisering av statliga arkivhandlingar och AI-utveckling. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska öka med 6 miljoner kronor för att Riksarkivet ska kunna fullgöra sitt ansvar inom det civila försvaret som beredskapsmyndighet. Dessutom föreslår regeringen att anslaget ska öka med 75 miljoner kronor för att myndigheten bl.a. ska ha förutsättningar att hantera ökade lokalkostnader med anledning av att verksamheten flyttar till nya lokaler. Anslaget uppgår innevarande år till 509 579 000 kronor.

Motionerna

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2025/26:3170 att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser ett riktat anslag och uppdrag till Riksarkivet för arbete med den nationella arkivdatabasen.

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3747 att anslaget ska minska med 2 100 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning. 

99:2 Digitaliseringssatsning för kulturarvsinstitutioner (förslag om nytt anslag)

Motionen

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2025/26:3170 att 65 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag. Motionärerna konstaterar att många kulturarvsinstitutioner och enskilda arkiv är i stort behov av digitalisering men saknar resurser, och motionärerna vill därför tillföra extra medel för ändamålet.

Kulturmiljö

6:1 Riksantikvarieämbetet

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 341 359 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för Riksantikvarieämbetets förvaltnings­utgifter. Ansla­get får även användas för utgifter för statsbidrag till organisa­tioner inom kulturmiljöområdet, till utgifter för statsbidrag till löner för arbetsledare inom ramen för verksamheten kulturarvs-it samt för det svenska bidraget till Europeana. Anslaget får dessutom användas för utgifter och statsbidrag för centrala museers beredskapsplanering i fråga om säkra magasin och transporter för kulturarvet samt för utgifter för statsbidrag till icke-statliga museer avseende digital samlingsförvaltning.

Anslaget ökade med 2 miljoner kronor för beredskapsändamål i samband med riksdagens beslut om våränd­ringsbudgeten för 2025 (prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21, rskr. 2024/25:260). Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 11 miljoner kronor 2026 till följd av beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder, varav en ökning med 6 miljoner kronor för myndighetens ansvar inom det civila försvaret som beredskapsmyndighet. Anslaget minskas vidare med 2 miljoner kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet. Anslaget räknas upp med 4 575 000 kronor i pris- och löneomräkning. Anslaget uppgår innevarande år till 325 784 000 kronor.

Motionerna

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2025/26:3170 att anslaget 6:1 ska öka med 4 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att täcka ökade kostnader för att ta hand om arkeologiska fynd. Motionärerna föreslår även att anslaget ökas med 5 miljoner kronor för att kunna införa ett sökbart stöd för museer och organisationer som arbetar med återförandet av samiska kvarlevor och föremål.

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3747 att anslaget 6:1 ska minska med 1 100 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3520 att anslaget 6:1 ska öka med 60 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

6:2 Bidrag till kulturmiljövård

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 299 792 000 kronor till anslaget för 2026. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kulturmiljövård. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till hembygdsmuseer och ideella kulturarvsverksamheter.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 90 miljoner kronor 2027–2029 för anslaget. Anslaget uppgår innevarande år till 299 792 000 kronor.

Motionerna

Björn Wiechel m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2025/26:3459 yrkandena 1 och 51 att anslaget 6:2 Bidrag till kulturmiljövård ska tillföras 5 miljoner kronor utöver regeringens förslag för att de svenska Unescovärldsarven ska kunna bevaras och vara en del av samhällets utveckling, exempelvis som besöksmål.

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2025/26:3170 att anslaget 6:2 ska öka med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att förstärka länsstyrelsernas möjligheter att skydda, bevara och tillgänglig­göra kulturmiljöer och kulturarv.

6:3 Kyrkoantikvarisk ersättning

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 490 miljoner kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för kyrkoantikvarisk ersättning enligt kulturmiljölagen (1988:950) i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Den kyrkoantikvariska ersättningen får användas till kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser och ska fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet. Anslaget uppgår innevarande år till 490 miljoner kronor.

Motionerna

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2025/26:3170 att anslaget 6:3 Kyrkoantikvarisk ersättning ska öka med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att undvika ytterligare underhållsskulder och för­dyrningar som kan uppstå när renoveringar och restaureringar måste skjutas upp.

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3520 att anslaget 6:3 ska öka med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

6:4 Bidrag till arbetslivsmuseer

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 8 miljoner kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till arbetslivs­museer. Anslaget uppgår innevarande år till 8 miljoner kronor.

Motionen

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2025/26:3170 att anslaget 6:4 ska öka med 2 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

Museer, arkitektur, bild och form

7:1 Centrala museer: Myndigheter

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 612 476 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för förvaltningsutgifter för följande centrala museer som är myndigheter: Statens historiska museer, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria och Moderna museet. Anslaget får vidare användas av nämnda myndigheter för utgifter för statsbidrag till ändamål inom museiområdet. Anslaget får även användas för utgifter för avveckling av Statens centrum för arkitektur och design, Statens konstråd och Statens försvarshistoriska museer.

Regeringen beräknar att anslaget för 2026 ska fördelas enligt följande:

–      Statens historiska museer: 235 515 000 kronor

–      Nationalmuseum: 273 924 000 kronor

–      Naturhistoriska riksmuseet: 232 519 000 kronor

–      Statens museer för världskultur: 223 855 000 kronor

–      Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria: 376 137 000 kronor[4]

–      Moderna museet: 270 526 000 kronor.

Riksdagen beslutade att anslaget skulle öka med 16 200 000 kronor för digitaliseringsändamål i samband med beslut om vårändringsbudgeten för 2025 (prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21, rskr. 2024/25:260). Regeringen föreslår att anslaget 2026 ska öka med 15 miljoner kronor för en förlängning av satsningen Stärkt samlingsförvaltning och med 12 369 000 kronor för att inordna Statens konstråd i Moderna museet. Anslaget minskas med 1 miljon kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet. Anslaget räknas upp med 30 046 000 kronor i pris- och löneomräkning. Anslaget uppgår innevarande år till 1 556 061 000 kronor.

Motionerna

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2025/26:3170 att anslaget 7:1 ska öka med 130 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna vill med ökningen kunna återinföra de fria entréerna för vuxna på statens museer och avsätter 90 miljoner kronor för ändamålet. Motionärerna vill vidare avsätta 40 miljoner kronor för att stärka museernas arbete med att bevara sina samlingar.

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3747 att anslaget ska minska med 7 500 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

7:2 Centrala museer: Stiftelser

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 284 714 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för statsbidrag till följande centrala museer som är stiftelser: Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum. Regeringen beräknar att anslaget för 2026 ska fördelas enligt följande:

–      Stiftelsen Nordiska museet: 130 054 000 kronor

–      Stiftelsen Skansen: 80 911 000 kronor

–      Stiftelsen Tekniska museet: 53 517 000 kronor

–      Stiftelsen Arbetets museum: 20 232 000 kronor.

Riksdagen beslutade om en ökning av anslaget med 9 200 000 kronor för digitaliseringsändamål i samband med beslut om vårändringsbudgeten för 2025 (prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21, rskr. 2024/25:260). Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 7 miljoner kronor 2026 för att stärka museernas verksamhet och med 2 miljoner kronor för att museerna ska kunna fortsätta arbetet med digitisering och digitalisering.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2026 besluta att Stiftelsen Nordiska museet får ta upp lån i Riksgäldskontoret för underhåll av fastigheter och kulturhistoriska byggnader samt investeringar i nya lokaler för förvaring av samlingarna, som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 100 miljoner kronor. Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2026 besluta att Stiftelsen Skansen får ta upp lån i Riksgäldskontoret för underhåll och utveckling av fastigheter och kulturhistoriska byggnader samt tillgänglighetsanpassning, som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 80 miljoner kronor. Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2026 besluta att Stiftelsen Tekniska museet får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i stiftelsens byggnader och fastigheter som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 110 miljoner kronor. Anslaget uppgår innevarande år till 275 714 000 kronor.

Motionen

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2025/26:3170 att anslaget ska öka med 40 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna vill med ökningen kunna ge Tekniska museet medel för att kunna ge barn i åldern 7–18 år fri entré och för att museet ska kunna utöka sin turnéverksamhet.

7:3 Bidrag till vissa museer

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 82 218 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till museer och liknande institutioner. Regeringen beräknar att anslaget för 2026 ska fördelas enligt följande:

–      Stiftelsen Dansmuseifonden för Dansmuseet: 10 454 000 kronor

–      Sveriges Fängelsemuseum: 1 500 000 kronor

–      Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem: 4 189 000 kronor

–      Stiftelsen Thielska Galleriet: 6 144 000 kronor

–      Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna: 19 025 000 kronor

–      Nobelprismuseet: 4 952 000 kronor

–      Föreningen Svensk Form: 5 213 000 kronor

–      Röhsska museet: 502 000 kronor

–      Riksförbundet Sveriges Museer: 4 500 000 kronor

–      Stiftelsen Strindbergsmuseet: 581 000 kronor

–      Stiftelsen Judiska Museet i Stockholm: 3 601 000 kronor

–      Bildmuseet: 743 000 kronor

–      Zornsamlingarna: 204 000 kronor

–      Stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde: 12 410 000 kronor

–      Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum: 1 500 000 kronor

–      Form/Design Center: 2 000 000 kronor

–      Gamla Uppsala museum: 4 700 000 kronor.

Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 3 miljoner kronor för 2026 för att finansiera en förstudie av förutsättningarna för att införa ett nationellt museikort. Anslaget uppgår innevarande år till 79 218 000 kronor.

7:4 Forum för levande historia

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 65 842 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för Forum för levande historias förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för såväl prissumma som omkostnader för prisutdelning, i fråga om ett pris för humanitära och demokratifrämjande insatser. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till den fond som inrättats av Task Force for International Cooperation on Holocaust Education, Research and Remembrance, sedan 2013 benämnt International Holocaust Remembrance Alliance.

Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 4 miljoner kronor för 2026 för demokratistärkande insatser för att motverka antisemitism och andra former av rasism. Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär vidare att anslaget minskas med 4 miljoner kronor 2026. Anslaget räknas upp med 1 806 000 kronor i pris- och löneomräkning. Anslaget uppgår innevarande år till 64 036 000 kronor.

Motionen

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3520 att anslaget 7:4 Forum för levande historia ska öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

7:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 80 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för utställningsgarantier. Anslaget får även användas för utgifter för inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar. Anslaget uppgår innevarande år till 80 000 kronor.

7:6 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 42 518 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för Moderna museets utgifter för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten. Anslaget uppgår innevarande år till 42 518 000 kronor.

7:7 Bidrag till bild-, form- och slöjdområdet

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget, genom överföring från annat anslag, ökas med 8 100 000 kronor fr.o.m. 2026 för att inordna Nämnden för hemslöjdsfrågor i Statens kulturråd. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 53 708 000 kronor för 2026 till anslaget.

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till organisationer inom bild- och formområdet, utställare, konsthantverkskooperativ samt utrustnings­bidrag till kollektivverkstäder. Anslaget får även användas för statsbidrag till folkparkerna och vissa samlingslokalhållande organisationer för konstförvärv. Anslaget får vidare användas för utgifter för statsbidrag till organisationer och projekt inom slöjdområdet.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 40 miljoner kronor 2027. Anslaget uppgår innevarande år till 45 608 000 kronor.

Motionen

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2025/26:3170 att anslaget 7:7 ska öka med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att förbättra förutsättningarna för t.ex. utställare och museer att följa MU-avtalet för ersättningar till bild- och formkonstnärer. Motionärerna vill även öka anslaget med ytterligare 3 miljoner kronor för att stödja Nämnden för hemslöjdsfrågors arbete med att inordna verksamheten i Statens kulturråd.

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3520 att anslaget 7:7 Bidrag till bild-, form- och slöjdområdet ska öka med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

Trossamfund

8:1 Stöd till trossamfund

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 82 miljoner kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till trossamfund. Anslaget får även användas för utgifter för Skatteverkets avgiftshjälp. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 700 000 kronor till följd av beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder. Anslaget uppgår innevarande år till 82 700 000 kronor.

Motionerna

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2025/26:3170 att anslaget 8:1 ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vänsterpartiet föreslår en sänkning av medlemsgränsen för trossamfund som söker statligt stöd till 1 000 medlemmar i stället för dagens 2 500 medlemmar.

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3520 att anslaget 8:1 ska öka med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

Film

9:1 Filmstöd

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 555 444 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för statsbidrag till utveckling, produktion, visning och spridning av film, samt till filmkulturell verksamhet.

I samband med riksdagens beslut om vårändringsbudgeten för 2025 ökade anslaget med 2 300 000 kronor (prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21, rskr. 2024/25:260). Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 1 miljon kronor för fortsatt digitisering och digitalisering av samlingar. Anslaget uppgår innevarande år till 554 444 000 kronor.

Motionen

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2025/26:3170 att anslaget 9:1 ska öka med 70 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser kompensation för kostnadsökningar för bl.a. inflation och höjd hyra. Motionärerna föreslår därför en uppräkning av anslaget till Svenska Filminstitutet för arbetet med att tillgängliggöra, bevara och utveckla det svenska filmarvet.

99:5 Filmfond (förslag om nytt anslag)

Motionerna

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3520 att 300 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag för en filmfond. Motionärerna anser att filmfonden ska fördela ett reformerat produktionsincitament, ett publikrelaterat stöd och stöd till vissa större filmproduktioner samt finansiera branschgemensam verksamhet. Även i partimotion 2025/26:3775 yrkande 72 av Amanda Lind m.fl. (MP) föreslås att en filmfond ska inrättas.

Medier

10:1 Sändningar av TV Finland

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 9 574 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Sverigefinska Riksförbundet för sändningar av TV Finland. Anslaget uppgår innevarande år till 9 574 000 kronor.

10:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 3 592 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för förmedling av forsknings­resultat om svensk och internationell medieutveckling, för sammanställning av medie­statistik och för dokumentation av ägar- och marknadsförhållanden på den svenska mediemarknaden av Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning (Nordicom). Anslaget räknas upp med 61 000 kronor i pris- och löneomräkning. Anslaget uppgår innevarande år till 3 531 000 kronor.

10:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 733 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Europeiska audiovisuella observatoriet. Anslaget uppgår innevarande år till 733 000 kronor.

10:4 Stöd till taltidningar

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 43 406 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till taltidningar. Anslaget får även användas för vissa förvaltningsutgifter. Anslaget uppgår innevarande år till 43 406 000 kronor.

Ungdomspolitik

11:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 87 533 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors förvaltningsutgifter samt för utgifter för avveckling av Myndigheten för stöd till trossamfund.

Anslaget räknas upp med 1 344 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 19 384 000 kronor till följd av beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder. Anslaget uppgår innevarande år till 66 805 000 kronor.

Motionen

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3747 att anslaget ska minska med 300 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning. 

11:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 240 680 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till ungdoms–organisationer. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag och visst övrigt stöd till nationell och internationell ungdomsverksamhet för ungdoms–politikens genomförande. Anslaget får också användas för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.

Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 50 miljoner kronor till följd av beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder. Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 212 miljoner kronor 2027. Anslaget uppgår innevarande år till 290 680 000 kronor.

Motionerna

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2025/26:3170 att anslaget 11:2 ska öka med sammanlagt 60 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vänsterpartiet motsätter sig regeringens sänkning på 50 miljoner kronor och vill utöver det se en höjning av anslaget med 10 miljoner kronor för att skapa ytterligare stöd för de föreningar som jobbar med barn och ungas inflytande och aktiva fritid.

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3520 att anslaget 11:2 ska öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. I motion 2025/26:3367 (MP) yrkande 2 anger Mats Berglund m.fl. att stödet till barn- och ungdomsorganisationer ska höjas.

11:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 miljoner kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för särskilda insatser inom ungdomspolitiken. Anslaget får också användas för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området. Anslaget uppgår innevarande år till 2 miljoner kronor.

Motionen

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3520 att anslaget 11:3 ska öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen syftar till att förstärka ett pågående uppdrag för att hjälpa unga vuxna att komma in i samhället och in på arbetsmarknaden.  

Politik för det civila samhället

12:1 Stöd till idrotten

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 152 811 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till idrotten. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till specialidrott inom gymnasieskolan, kunskapsstöd och forskning samt insatser mot dopning.

Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 26 miljoner kronor till följd av beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder, varav en ökning sker i budgetpropositionen för 2026 med 90 miljoner kronor för statsbidrag till simskola i vissa utanförskapsområden. Anslaget uppgår innevarande år till 2 126 811 000 kronor.

Motionerna

Björn Wiechel m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2025/26:3459 yrkandena 1, 73–75 och 77 att anslaget 12:1 ska öka med sammanlagt 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser dels 50 miljoner kronor till parasport för barn och unga, dels 50 miljoner kronor till en satsning för att stödja unga elitidrottare.

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2025/26:3170 att anslaget 12:1 ska öka med sammanlagt 425 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en höjning med 250 miljoner kronor för att delvis klara av dagens ekonomiska läge och för att möjliggöra en satsning på idrott i idrottssvaga områden. Ökningen avser också en höjning med 175 miljoner kronor för en satsning på parasporten, för att nå nya grupper, utbilda ledare och kunna göra de anpassningar som krävs för att fler ska kunna inkluderas. Även Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) föreslår i kommittémotion 2025/26:2820 yrkandena 6 och 10 en höjning av det generella anslaget till idrotten i syfte att stärka idrotten brett och höja den riktade satsningen på idrott i socioekonomiskt svaga områden. Motionärerna vill också öronmärka medel till parasporten och påbörja en stegvis upptrappning till parasporten för att slutligen hamna på 10 procent av det totala idrottsanslaget.

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3747 att anslaget 12:1 ska öka med 225 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att riktas särskilt till elitidrottens förutsättningar, jämlik idrott, insatser för idrott i utsatta områden samt barn och ungas idrottande.

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3520 att anslaget 12:1 ska öka med sammanlagt 130 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser dels 50 miljoner kronor för att få fler att idrotta i områden med lägre socioekonomisk status, dels 30 miljoner kronor för att stärka parasporten och dels 50 miljoner kronor för att utbilda fler ledare över hela landet.

12:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 52 164 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmänna samlingslokaler. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker och Riksföreningen Våra Gårdar för organisationernas information, rådgivning utvecklingsarbete och arbete som rör ansökningar om statligt stöd.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 40 miljoner kronor 2027–2029. Anslaget uppgår innevarande år till 52 164 000 kronor.

Motionerna

Björn Wiechel m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2025/26:3459 yrkandena 1 och 72 att anslaget 12:2 ska öka med sammanlagt 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anser att det är viktigt att statens stöd till samlingslokalerna fortsatt prioriteras och ges långsiktigt.

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2025/26:3170 att anslaget 12:2 ska öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att anslaget är ”översökt” och behöver förstärkas.

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3747 att anslaget 12:2 ska öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att stötta bygdegårdar och samlingslokaler för civilsamhället.

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3520 att anslaget 12:2 ska öka med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att stärka civilsamhällets infrastruktur.

12:3 Stöd till friluftsorganisationer

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 109 785 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till frilufts­organisationer.

Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor för en satsning på friluftsliv i områden där utanförskapet är stort. Anslaget uppgår innevarande år till 104 785 000 kronor.

Motionerna

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2025/26:3170 att anslaget 12:3 ska öka med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vänsterpartiet anser att ett ökat stöd till friluftlivsorganisationerna ger dem en möjlighet att erbjuda fler en aktiv fritid, gemenskap och ökad kunskap om miljö och allemansrätt.

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3747 att anslaget 12:3 ska öka med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3520 att anslaget 12:3 ska öka med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att fler ska kunna ta del av naturen. Även i kommittémotion 2025/26:3776 yrkande 4 föreslår Mats Berglund m.fl. (MP) en höjning av anslaget till friluftlivsorganisationerna.

12:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 15 miljoner kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer i enlighet med lagen (2010:473) om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 miljoner kronor 2027. Anslaget uppgår innevarande år till 15 miljoner kronor.

12:5 Insatser för den ideella sektorn

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 223 758 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för bidrag till forskning samt annan kunskapsutveckling som avser det civila samhället. Anslaget får även användas för utgifter för uppföljning och annan verksamhet för genomförandet av politiken för det civila samhället samt för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.

Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 50 miljoner kronor till följd av beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder. Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 108 400 000 kronor 2027 och 2028. Anslaget uppgår innevarande år till 273 758 000 kronor.

Motionerna

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3747 att anslaget 12:5 ska minska med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna avvisar regeringens tidigare satsning på den ideella sektorn.

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3520 att anslaget 12:5 ska öka med 80 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

12:6 Stöd till plats för idrott

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 250 miljoner kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för delfinansiering av lokala nybyggnads- och renoveringsprojekt av idrottshallar och annan plats för idrott. Anslaget får användas för statsbidrag för detta. Anslaget får även användas för utgifter för kunskaps- och processtöd.

Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 250 miljoner kronor för satsning på idrottshallar och annan plats för idrott.

Folkbildning

13:1 Statsbidrag till studieförbund

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 496 023 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till studieförbund och för utgifter för Folkbildningsrådets kostnader för att fördela statsbidrag i enlighet med förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag för det särskilda verksamhetsstödet till Sisu Idrottsutbildarna och för utgifter för utvärdering av folkbildningen.

Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 145 miljoner kronor till följd av beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder, varav en ökning sker i budgetpropositionen för 2026 med 5 miljoner kronor fr.o.m. 2026 för stöd till studieförbunden för att kunna införa en öppen redovisning av samverkans-parter. Anslaget uppgår innevarande år till 1 641 023 000 kronor.

Motionerna

Björn Wiechel m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2025/26:3459 yrkandena 1 och 86 att anslaget 13:1 ska öka med 350 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att det inte ska fortsätta att nedmonteras.

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2025/26:3170 att anslaget 13:1 ska öka med 500 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vänsterpartiet avvisar för tredje året i rad regeringens förslag på minskat statsbidrag till studieförbunden.

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3747 att anslaget 13:1 ska öka med 500 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att återställa medlen till studieförbunden.

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3520 att anslaget 13:1 ska öka med 500 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Amanda Lind m.fl. (MP) framhåller i partimotion 2025/26:3775 yrkande 9 att anslaget 13:1 bör återställas och stödet stärkas för att bl.a. ha kvar replokaler för musiker.

13:2 Statsbidrag till folkhögskolor

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 521 760 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till folkhögskolor. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till studerande-organisationer inom folkhögskolan och för utvärdering av folkhögskolan.

Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 30 miljoner kronor för ett riktat bidrag för folkhögskoleutbildning för personer med funktions-nedsättning. Vidare föreslår regeringen att anslaget ska öka med 40 miljoner kronor för att möjliggöra språkstärkande insatser på folkhögskola för bl.a. yrkesutbildade personer med svaga språkkunskaper. Regeringen föreslår dessutom att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor fr.o.m. 2026 för stöd till folkhögskolorna för att kunna införa en öppen redovisning av samverkans-parter. Anslaget uppgår innevarande år till 2 446 760 000 kronor.

Motionerna

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2025/26:3170 att anslaget 13:2 ska öka med sammanlagt 380 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser dels 220 miljoner kronor för en satsning på 2 000 extra platser på folkhögskolor, dels 160 miljoner kronor för ett förstärkt bidrag per årsplats.

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3520 att anslaget 13:2 ska öka med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Amanda Lind m.fl. (MP) framhåller i partimotion 2025/26:3775 yrkande 8 att folkhögskolorna måste stärkas, att bl.a. fler platser på folkhögskolorna måste skapas och att ersättningarna per plats bör öka.

13:3 Bidrag till tolkutbildning

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 57 331 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för statsbidrag till tolkutbildning. Anslaget får i begränsad omfattning även användas för utgifter för administration, utveckling, utvärdering, validering och rekryteringsfrämjande insatser.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 120 miljoner kronor 2027–2030. Anslaget uppgår innevarande år till 57 331 000 kronor.

13:4 Särskilt utbildningsstöd

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 268 158 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för utgifter för särskilt utbildningsstöd som ges till folkhögskolor och universitet och högskolor samt för analyser av och utveckling av folkhögskolornas och lärosätenas lärmiljöer. Anslaget får även användas för statsbidrag för teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda. 

Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 41 miljoner kronor till följd av beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder, varav en ökning sker i budgetpropositionen för 2026 med 36 miljoner kronor för en förstärkning av det särskilda utbildningsstödet till folkhögskolor. Anslaget uppgår inne-varande år till 227 158 000 kronor.

99:3 Fortsättning av särskilda folkbildningsinsatser för nyanlända invandrare, samt flyktingar från Ukraina (förslag om nytt anslag)

Motionen

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2025/26:3170 att 60 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag. Motionärerna vill ha ett riktat stöd för särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande, nyanlända invandrare samt flyktingar från Ukraina.

Spelmarknaden

14:1 Spelinspektionen

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 104 855 000 kronor för 2026 till anslaget. Anslaget får användas för Spelinspektionens förvaltningsutgifter.

Anslaget räknas upp med 1 923 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor till följd av beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder, varav en ökning sker i budgetpropositionen för 2026 med 2 miljoner kronor för att stärka myndighetens arbete med informationssäkerhet och digitalisering samt utveckling av det nationella självavstängningsregistret Spelpaus.se. Anslaget uppgår innevarande år till 97 932 000 kronor.

Motionen

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3747 att anslaget ska minska med 500 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning. 

Utskottets ställningstagande till anslagsfördelning och bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Utskottet finner att regeringens förslag om anslag för 2026 är väl avvägt. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till medelsanvisning för utgiftsområde 17 och avstyrker samtliga motionsyrkanden. Vidare tillstyrker utskottets regeringens förslag till bemyndiganden.

Ändring i lagen om public service

Propositionen

Regeringen föreslår att en ändring görs i 5 kap. 4 § lagen (2025:986) om public service, med den innebörden att public service-avgift ska betalas med 1 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten upp till en inkomst som motsvarar 1,42 gånger inkomstbasbeloppet för beskattningsåret. Lagänd­ringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för public service-avgift som avser tid före ikraftträdandet.

När det nya finansieringssystemet infördes konstaterade regeringen att avgiftsintäkterna från public service-avgiften i så hög grad som möjligt bör följa riksdagens beslut om tilldelning av medel till public service-företagen (prop. 2017/18:261 s. 36). Enligt regeringen bör därför avgiften justeras om det blir stora skillnader mellan hur mycket medel som kommer in i systemet och tilldelningen till public service-företagen. Kammarkollegiet bedömer i sin återrapportering av utvecklingen på public service-kontot (Ku2025/00325) att det vid årets slut kommer att finnas ett preliminärt överskott på public service-kontot. Enligt regeringen bör en justering av avgiften genomföras för att undvika ett alltför stort överskott på kontot. Regeringen föreslår att taket för när full avgift tas ut justeras från 1,55 till 1,42 inkomstbasbelopp. I förslaget har hänsyn tagits till den osäkerhet som råder i fråga om hur mycket det preliminära överskottet på kontot kommer att minska i samband med de slutliga avräkningarna framöver. Tilldelningen till public service-bolagen påverkas inte av avgiftsjusteringen.

Medelstilldelning för 2026 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB

Propositionen

Regeringen lämnade i propositionen En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033 (prop. 2024/25:166) förslag om medels­tilldelning till de tre public service-företagen för perioden 2026–2033. Enligt förslaget skulle anslagen till public service-bolagen för 2026 räknas upp med 3 procent jämfört med tilldelningen för 2025. Medelstilldelningen till respektive företag ska därefter höjas med 2 procent per år 2027–2030 och med 1 procent per år 2031–2033. Riksdagen beslutade i oktober 2025 i enlighet med regeringens förslag (prop. 2024/25:166, bet. 2025/26:KrU2, rskr. 2025/26:15). Regeringen föreslår att riksdagen i enlighet med beslutet om tilldelning av medel för 2026–2033 godkänner regeringens förslag att tilldela Sveriges Radio AB 3 499 322 000 kronor, Sveriges Television AB 5 732 877 000 kronor och Sveriges Utbildningsradio AB 506 142 000 kronor för 2026 från public service-kontot.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att Kammarkollegiet, i sin återrapportering av utvecklingen på public service-kontot, bedömer att det vid årets slut kommer att finnas ett preliminärt överskott på public service-kontot. Utskottet delar regeringens uppfattning att avgiften därmed bör justeras för att i så hög grad som möjligt följa riksdagens beslut om tilldelning av medel till public service-företagen. Utskottet välkomnar att regeringen balanserar tillgångarna på public service-kontot genom att föreslå en sänkning av public service-avgiften. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om sänkt public service-avgift genom en ändring i lagen om public service. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag till medelsfördelning till public service-företagen för 2026.

Särskilda yttranden

Riksdagen har genom sitt beslut den 26 november 2025 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 17 inte får överstiga 17 337 204 000 kronor 2026 (bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). Eftersom Socialdemokraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Socialdemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Socialdemokraternas politik inom utgiftsområde 17. Socialdemokraternas förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2025/26:3551. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1. Förslaget om anslag inom utgiftsområde 17 läggs fram i kommittémotion 2023/24:3459. Sammantaget anvisar vi 748 536 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 17 för 2026.

Sverige behöver en ny riktning. Världen har förändrats. Säkerhetsläget är allvarligt och den globala ekonomin är i gungning. I tre år har SD-regeringen försökt styra Sverige. Resultatet är 100 000 fler arbetslösa, familjer som kämpar varje månad med att få ekonomin att gå ihop och en tillväxt i EU:s bottenliga. Gängvåldet fortsätter, sprängningarna ökar och kriminaliteten kryper ned i åldrarna. Väntetiderna i vården är oacceptabelt långa och klassrummen i skolan är överfulla. Samtidigt försvinner skattepengar till riskkapitalbolag i stället för att gå till elever och patienter. Det är en budget som lappar och lagar med tillfälliga åtgärder i stället för att presentera seriösa lösningar på Sveriges problem. Den ger inga svar på frågan om vad Sverige ska leva av i framtiden. SD-regeringens budget innehåller inga strukturella reformer för att få igång tillväxten och minska arbetslösheten. Man blundar för behoven i välfärden och saknar tillräckliga åtgärder för att bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen. Hårt arbetande svenskar lämnas efter – mediciner blir dyrare, bostadsbidraget för barnfamiljer försämras, barnbidraget urholkas och välfärden pressas till bristningsgränsen. I en osäker omvärld behöver Sverige stå starkt. Men resultatet av SD-regeringens tre år är ett försvagat och splittrat land. I Socialdemokraternas förslag till budget prioriterar vi långsiktiga investeringar för att stärka vanligt folks ekonomi, få fler i jobb och öka tillväxten. Vi storsatsar på sjukvården och skolan. Vi möter en åldrande befolkning med stärkt äldreomsorg. Vi föreslår kraftfulla åtgärder för att stoppa våldet och bryta nyrekryteringen till kriminella gäng. Vi föreslår en rättvis skattesänkning och säger nej till skattebonusar till de som tjänar allra mest. Vi stöttar de familjer och pensionärer som har det tuffast. Vi vill slopa det orättvisa karensavdraget som gör att hårt arbetande svenskar som sliter i vår välfärd och andra samhällsbärande yrken kan förlora tusenlappar vid en förkylning. Vi lägger fram alla dessa förslag samtidigt som vi stärker Sveriges finansiella sparande gentemot regeringen. Det är möjligt eftersom alla våra nya satsningar är finansierade, antingen genom ökade intäkter eller genom omprioriteringar. I vår budget visar vi att det med rätt prioriteringar går att få fart på tillväxten, stötta vanliga familjer och bygga upp välfärden, samtidigt som vi tar ansvar för statens finanser. Vi visar att vi kan föra vårt land i en ny riktning – mot en stark samhällsgemenskap, där svensk ekonomi växer och kommer alla till del.

I Socialdemokraternas budgetförslag visar vi att det finns ett tydligt alternativ till regeringens passivitet. Regeringens kulturpolitiska budget präglas av en oförståelse inför stundande utmaningar. När de antidemokratiska tendenserna ökar vill vi socialdemokrater stärka demokratins ideal. Kultur och bildning handlar för oss om människans personliga frihet och samhällets utveckling. Vi socialdemokrater vill öka tillgängligheten och delaktigheten i kulturen. Därför behövs målinriktade insatser för att stärka bildningen, estetiken och det kulturella deltagandet för våra barn och unga. Att sänka trösklar och tillgängliggöra kultur för fler är viktiga politiska prioriteringar för oss socialdemokrater.

Kulturområdesövergripande verksamhet 

Socialdemokraterna föreslår en höjning av anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen är avsedd att möjliggöra ett stärkt utvecklingsbidrag till kulturskolan. Kulturskolan har en viktig roll att ge barn och unga möjlighet till kulturutövande. Kulturskolan måste vara tillgänglig på jämlika villkor i hela landet för alla barn oavsett bakgrund. Så är inte fallet i dag. Genom det utökade anslaget vill vi öka förutsättningarna för att fler barn och unga ska hitta kulturskolans fantastiska verksamhet. Det är också i överensstämmelse med vår ambition att bredda deltagandet, bryta segregationen och öka delaktigheten i samhället.

Vidare vill Socialdemokraterna minska anslaget 1:3 Skapande skola med 226 464 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen är avsedd att delfinansiera vårt förslag till ett nytt anslag om att införa en kulturgaranti i skolan.

Socialdemokraterna vill öka anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att säkerställa att kultursamverkansmodellen bidrar till ett rikt kulturliv i hela landet, också utanför storstadskommunerna. Vi vill att regeringen ska utveckla, förstärka och värna kultursamverkansmodellen. Vi vill också understryka modellens regionala grund och att den måste kunna förena goda förutsättningar för både regionala och lokala kulturinstitutioner såväl som nya kulturyttringar och det fria kulturlivet. Av vikt är modellens möjlighet att stärka den fria kulturen och att den värnar principen om en armlängds avstånd från politiken.

Kulturmiljö

Socialdemokraterna föreslår att anslaget 6:2 Bidrag till kulturmiljövård tillförs 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag när det gäller de svenska världsarven. Ett världsarv är en kultur- eller naturmiljö som är så värdefull att det är en angelägenhet för hela mänskligheten. Det är en plats, en ort, en miljö eller ett objekt som på ett alldeles unikt sätt vittnar om jordens och människans historia. Vi anser att staten behöver ta ett större ansvar för världsarven och för det krävs mer resurser. Världsarven ska inte bara bevaras utan också kommuniceras och vara en del av samhällets utveckling, exempelvis som besöksmål.

Politik för det civila samhället

Socialdemokraterna föreslår en ökning av anslaget 12:1 Stöd till idrotten på sammanlagt 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Av dessa medel ska 50 miljoner kronor gå till ökat stöd till parasport för barn och unga. Barn och unga med funktionsnedsättningar idrottar och motionerar betydligt mindre än andra i samma ålder. Vi anser att det är viktigt att alla ska få idrotta på sina villkor. För detta kan krävas mer och långsiktiga insatser, fler utbildade ledare och tillgängliga miljöer. Detta vill vi satsa på. Vi anser vidare att 50 miljoner kronor ska gå till en satsning för att stödja unga elitidrottare. Förutsättningarna för att elitsatsa inom svensk idrott är i dag otrygga och otillräckliga. Den ekonomiska otryggheten för elitidrottare innebär att tillgången till våra högsta idrottsnivåer i praktiken begränsas till de som har ekonomiskt stöd från familj eller andra resurser. Detta skapar snedrekrytering och riskerar att stänga ute både kvinnor, idrottare från socioekonomiskt utsatta grupper och personer med funktionsnedsättning. Detta vill vi ändra på.

Socialdemokraterna vill även värna de allmänna samlingslokalerna runt om i vårt land och föreslår därför en ökning av anslaget 12:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler med 20 miljoner kronor utöver regeringens förslag. De föreningsdrivna samlingslokalerna har en avgörande roll för civilsamhällets förutsättningar att verka, inte minst i glesbygds- och landsbygdsområden, där samlingslokalerna på många platser är navet för bygden. Samlingslokalernas funktion som mötesplatser gör dem även till en resurs i samhällets krisberedskap och vårt totalförsvar.

Folkbildning

Under 2024 och 2025 har det rapporterats om hur minskningen av studieförbundens anslag har fått negativa verkningar: färre samlingslokaler, mindre verksamhet och radikalt minskad tillgång till replokaler för unga som spelar i band. Regeringens stora nedskärningar för studieförbunden slår också mot all kulturell verksamhet i glesbygds- och landsbygdsområden. Vi föreslår därför att anslaget 13:1 Statsbidrag till studieförbund förstärks med 350 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag för att studieförbunden inte ska fortsätta att nedmonteras.

Nytt anslag

Socialdemokraterna föreslår att 300 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag om kulturgaranti i skolan. Vi vill införa en nationell kulturgarantimodell genom vilken alla barn och elever i för- och grundskolan i Sverige garanteras att kontinuerligt få uppleva professionell scenkonst och eget skapande under sin skoltid, både i skolans lokaler och på plats hos kulturinstitutioner (anslaget 99:1).

 

Riksdagen har genom sitt beslut den 26 november 2025 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 17 inte får överstiga 17 337 204 000 kronor 2026 (bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). Eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Vänsterpartiets politik inom utgiftsområde 17. Vänsterpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2025/26:2792. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1. Förslaget om anslag inom utgiftsområde 17 läggs fram i partimotion 2025/26:3170. Sammantaget anvisar vi 2 457 700 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 17 för 2026. 

Med ett år kvar till valet kan vi konstatera att regeringen spelar ett cyniskt valspel. Efter tre år på svältkur med Tidöpartierna tömmer regeringen statskassan och låter välfärden stå för notan. Genom att under lång tid ha låtit bli att satsa har regeringen med stöd av Sverigedemokraterna cementerat lågkonjunkturen. Den svenska ekonomin har utvecklats svagt de senaste åren, med låg tillväxt och stigande arbetslöshet. Reallönesänkningarna, plus regeringens passiva och ineffektiva finanspolitik, har resulterat i en svag utveckling för framför allt hushållens konsumtion och investeringarna i näringslivet. Sverige hör till de länder i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) där den ekonomiska ojämlikheten ökat mest sedan mitten av 1980-talet. Regeringen har dock fortsatt att sänka skatterna – med sammanlagt 110 miljarder kronor under mandatperioden – vilket innebär att utrymmet för att satsa på hushållen eller välfärden ständigt minskar.

Regeringen föreslår skattesänkningar med över 50 miljarder kronor för 2026. I Vänsterpartiets budgetalternativ finns en helt annan inriktning. I stället för att sänka skatten mest för dem som har höga inkomster beskattar vi bankernas övervinster, höjer kapitalskatterna och omvandlar dagens rotavdrag till ett grönt rotavdrag för att underlätta den gröna omställningen. Vi använder pengarna till att bl.a. stärka välfärden, med ett särskilt fokus på sjukvården genom att förlänga sektorsbidraget till hälso- och sjukvården. Vi avsätter betydande resurser till klimatinvesteringar och stärker hushållens ekonomi bl.a. genom höjda barnbidrag. Så främjar vi den gröna omställningen samtidigt som vi sänker arbetslösheten. Så bygger vi Sverige starkare samtidigt som vi utjämnar klyftorna.

Vänsterpartiet konstaterar att regeringens förslag för kommande år inte på långa vägar möter de behov som finns inom kultur, folkbildning, idrott, friluftsliv och annat föreningsliv om vi menar allvar med att kunna erbjuda alla invånare i hela landet en rik fritid och ett levande kulturliv.

Kulturområdesövergripande verksamhet 

Vänsterpartiet föreslår en höjning av anslaget 1:1 Statens kulturråd med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag i syfte att utreda förutsättningarna för att låta en nationell samlande aktör erbjuda barn och unga högkvalitativa scenkonstföreställningar, liknande den norska skolesekken.

Vänsterpartiet föreslår vidare att anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ska öka med sammanlagt 395 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Jag anser att det ska ske en ökning med 10 miljoner kronor för stöd till de nationella minoriteternas kultur då den är underfinansierad och infrastrukturen är svag. Jag anser också att stödet till det ideella kulturlivet ska öka med 25 miljoner kronor eftersom stödet länge har legat på samma nivå och de senaste åren minskat trots att organisationerna och de aktiva medlemmarna blivit fler. Vidare anser jag att stödet till kulturallianserna bör stärkas med 20 miljoner kronor så att fler kulturskapare kan antas. Allianserna är i dag en tredje anställningsform särskilt utformad för att kunna erbjuda en tryggare inkomst för kulturskapare. Jag vill också se fler lokala kulturprojekt och föreslår därför att anslaget ska öka med 15 miljoner kronor för ett stöd till paraplyorganisationer att sedan fördela vidare till deras medlemmar. Stödet syftar till att stärka och möjliggöra för ideella krafter på lokal nivå. Jag vill även se en förstärkning av det nationella stödet till kulturskolan med 100 miljoner kronor för att öka tillgängligheten. Vidare föreslår jag en ökning med 210 miljoner kronor för att stärka folkbiblioteken med verksamhetsutveckling, kompetensutveckling och ökat samarbete för en mer likvärdig biblioteks-service över hela landet. Vänsterpartiet vill också öka anslaget med 15 miljoner kronor för att stärka centrumbildningarna som en del i arbetet med kultur i hela landet. Centrumbildningarna hjälper företag, skolor, organisationer, bibliotek och annan offentlig verksamhet som vill anlita kulturskapare. Särskilt vill jag betona dansens behov där infrastrukturen är svagare och det behövs möjligheter att etablera sig på flera platser i landet. Vänsterpartiet föreslår att anslaget 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet ska öka med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag. Jag vill att Riksantikvarieämbetet ska få i uppdrag att dokumentera och kartlägga romers och resandes bosättningar i syfte att synliggöra dem som en viktig del av vårt svenska kulturarv.  

Vänsterpartiet anser att anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet bör öka med 40 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Från anslaget fördelas pengar till kultursamverkansmodellen och det är statens stöd till regional kulturverksamhet. I modellen finns numera ingen pris- och löneomräkning, utan kostnaderna hamnar på regionerna. I dessa för regionerna ekonomiskt hårda tider anser jag att det är viktigt att staten bidrar till en kvalitativ kultursektor i hela landet. Det behövs resurser till exempelvis länsmusik, länsteatrar och länsmuseer. Vänsterpartiet vill också satsa på en ny nyckelfunktion – regionala kulturskolesamordnare – för att stötta elever och lärare inom kulturskolan.

Teater, dans och musik 

Vänsterpartiet föreslår en höjning av anslaget 2:3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Stärkt stöd behövs till det fria kulturlivet inom flera kulturyttringar. Den här delen av sektorn står för en stor andel av utbudet av kultur riktad till barn och unga. Många aktörer turnerar och står därmed också som garant för att kulturen når utanför storstäderna.

Litteraturen, läsandet och språket

För att vi ska kunna ta del av kvalitativ litteratur behövs goda villkor för hela kedjan från författare, översättare och illustratörer till förlag och bokhandel. Det behövs också arenor för litteraturkritik. Jag anser att regeringens satsningar behöver kompletteras med ett fördubblat litteraturstöd och en höjning av stödet för kulturtidskrifter. Vänsterpartiet anser att anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter ska öka för detta ändamål med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

Konstnärernas villkor

Vänsterpartiet anser att anslaget 4:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för en ökning av den individuella visningsersättningen. Det generella konstnärsstödet är viktigt för att kompensera konstnärer för den inskränkning som görs i upphovsrättslagen. 

Arkiv

Vänsterpartiet anser att anslaget 5:1 Riksarkivet ska öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för arbetet med den nationella arkivdatabasen. Databasen är viktig för forskare och är också en viktig kanal för arkivinstitutionerna där de kan sprida information om de tusentals olika arkiv som finns i vårt land.

Kulturmiljö

Vänsterpartiet föreslår en höjning av anslaget 6:1 Riksantikvarieämbetet med sammanlagt 8,7 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser dels en höjning med 4 miljoner kronor för att täcka ökade kostnader för arkeologiska fynd som uppkommit under senare år, dels ett särskilt sökbart stöd på 5 miljoner kronor för museer, institutioner och organisationer som arbetar med återförandet av samiska föremål och kvarlevor.

Vänsterpartiet föreslår vidare en höjning av anslaget 6:2 Bidrag till kulturmiljövård med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen syftar till att förstärka länsstyrelsernas möjlighet att skydda, bevara och tillgängliggöra kulturmiljöer och kulturarv.  

Anslaget 6:3 Kyrkoantikvarisk ersättning har bara höjts en gång sedan 2009 och behoven är i dag stora. Vänsterpartiet föreslår att en trappmodell införs som innebär en första ökning av anslaget 2026 med 30 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

För en uppräkning av anslaget till arbetslivsmuseerna anser Vänsterpartiet att anslaget 6:4 Bidrag till arbetslivsmuseer ska öka med 2 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

Museer, arkitektur, bild och form

Vänsterpartiet föreslår en höjning av anslaget 7:1 Centrala museer: Myndigheter med sammanlagt 130 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Jag anser att 40 miljoner kronor av dessa medel ska gå till att förbättra arbetet med att bevara samlingarna eftersom många museer har flaggat för stora problem, vilket innebär en stor risk för vårt gemensamma kulturarv. Vänsterpartiet vill vidare återinföra fri entré för vuxna på statens museer och avsätter 90 miljoner kronor för detta ändamål. 

Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget 7:2 Centrala museer: Stiftelser med 40 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Flera museer som ingår i anslaget har viktig verksamhet riktad mot barn och unga och bör därför ingå i fri entré-reformen, och jag anser att Stiftelsen Tekniska museet ska få medel för att kunna erbjuda barn och unga i åldern 7–18 år fri entré och för att kunna utvidga sin turnéverksamhet.

Vänsterpartiet föreslår en höjning av anslaget 7:7 Bidrag till bild-, form- och slöjdområdet med sammanlagt 33 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Syftet med MU-avtalet är att ge en rimlig ersättning till bild- och formkonstnärer vid utställningar. I dag följer dock inte vissa museer avtalet, och orsaken är brist på pengar. Det är viktigt att konstnärer får betalt för hela processen kring en utställning, och Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget med 30 miljoner kronor för detta syfte. Nämnden för hemslöjdsfrågors verksamhet inordnas nu under Statens kulturråd. Jag anser att det är viktigt att man kan kanalisera ett starkt stöd till såväl de ideella som de yrkesverksamma inom sektorn, och med det förstärka arbetet med att ta till vara och föra vidare den stora kunskap och kompetens som finns inom den svenska hemslöjdsrörelsen och samtidigt stötta utvecklingen av det framtida slöjdandet. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 3 miljoner kronor för detta ändamål.

Trossamfund

Vänsterpartiet vill sänka medlemsgränsen för trossamfund som söker statligt stöd till 1 000 medlemmar i stället för dagens 2 500. Som en följd av detta ökar Vänsterpartiet anslaget 8:1 Stöd till trossamfund med 5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Film 

Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget 9:1 Filmstöd med 70 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget till Stiftelsen Svenska Filminstitutet har inte räknats upp årligen, samtidigt som kostnadsökningarna varit stora. För att Filminstitutet ska kunna fortsätta sitt arbete med att tillgängliggöra, bevara och utveckla det svenska filmarvet behöver anslaget omgående räknas upp. 

Ungdomspolitik 

Vänsterpartiet föreslår en höjning av anslaget 11:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet med 60 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vänsterpartiet motsätter sig regeringens sänkning och vill utöver det se en höjning av anslaget för att skapa ytterligare stöd för de föreningar som jobbar med barn och ungas inflytande och aktiva fritid. De är centrala för att Sverige ska leva upp till de ungdomspolitiska målen och FN:s barnkonvention.

Politik för det civila samhället 

Vänsterpartiet föreslår att anslaget 12:1 Stöd till idrotten ska förstärkas med sammanlagt 425 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en höjning av det generella anslaget med 250 miljoner kronor för att delvis klara av dagens ekonomiska läge och för att möjliggöra en större satsning på idrott i idrottssvaga områden. Barn och ungdomars deltagande i idrott har blivit en klassfråga. Ökningen avser även en öronmärkt satsning med 175 miljoner kronor till parasporten. I dag finns inga särskilda medel avsatta från statens sida för parasport men runt 3 procent beräknas gå dit. Personer med funktionsnedsättning idrottar i lägre utsträckning än andra och det behövs särskilda insatser för att nå nya grupper, utbilda ledare och kunna göra de anpassningar som krävs för att fler ska kunna inkluderas.

Anslaget 12:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler bör enligt Vänsterpartiet öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Många förenings- och samlingslokaler är i dag eftersatta. På mindre orter och på landsbygden är de föreningsdrivna mötesplatserna garanten för att det ska finnas ett kulturutbud. Folkets Hus och Parker, Våra Gårdar, bygdegårdarna och hembygdsföreningarna är de stora organisationerna för den här typen av samlingsplatser och betyder mycket för landsbygdens civilsamhälle.

Friluftlivsorganisationerna spänner över ett brett fält av olika inriktningar och aktiviteter. Gemensamt för dem är kopplingen till naturen och att de gör ett stort och viktigt jobb för alla de som vill röra på sig utan prestationskrav. Verksamheterna är hälsofrämjande och har låga trösklar in för barn och unga. Jag anser att friluftlivsorganisationerna har potential att erbjuda fler en aktiv fritid, gemenskap och ökad kunskap om miljö och allemansrätt med hjälp av ökat statligt stöd. Vänsterpartiet ökar därför anslaget 12:3 Stöd till friluftlivsorganisationer med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Folkbildning 

Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget 13:1 Statsbidrag till studieförbund med 500 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, och avvisar därmed regeringens förslag till minskat statsbidrag till studieförbunden för tredje året i rad. Studieförbunden är en viktig plattform för människors möjlighet till bildning och utveckling under hela livet. De är också på många orter de enda som erbjuder mötesplatser och lokaler för övriga civilsamhället. Studieförbunden spelar också en viktig roll runt om i hela landet för att stödja kulturlivet genom replokaler, ateljéer, kursverksamhet och arrangemang såsom konserter och utställningar.

Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget 13:2 Statsbidrag till folkhögskolor med sammanlagt 380 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget har ingen pris- och löneomräkning och har därför urholkats över tid. Folkhögskolan har heller inte ingått i Lärarlyftet. Samtidigt är en allt större andel av deltagarna i behov av särskilt stöd. Jag konstaterar att läget på landets folkhögskolor blir mer och mer akut. Vänsterpartiet vill därför se ett förstärkt bidrag per årsplats och föreslår en ökning av anslaget med 160 miljoner kronor för detta ändamål. Folkhögskolorna fyller vidare en viktig roll vid hög arbetslöshet, och är bra på att nå dem som har kort utbildning och som står långt ifrån arbetsmarknaden. I dag är det ett ökat antal sökande och behovet av dessa utbildningssatsningar är stort. Vänsterpartiet föreslår därför en särskild satsning med 2 000 extra platser på folkhögskolorna 2026–2028 och avsätter därför 220 miljoner kronor för ändamålet 2026.

Nya anslag 

Det finns i dag många kulturarvsinstitutioner och enskilda arkiv som är i stort behov av digitalisering men som saknar resurser. En digitalisering tryggar delvis kulturarvet men öppnar även för större möjligheter att använda landets samlingar och arkiv. Utöver det skapas arbetstillfällen i en sektor som verkligen behöver det. Jag anser att regeringen anslår alldeles för lite medel för ändamålet i jämförelse med de behov som finns. Vänsterpartiet avsätter 65 miljoner kronor för ändamålet (anslaget 99:2).

Folkbildningsrådet hade tidigare regeringens uppdrag att lämna statsbidrag för särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända. Satsningen minskade dock kraftigt mellan 2022 och 2023, för att helt försvinna 2024. Studieförbunden har fyllt en annan roll än svenska för invandrare (sfi) när det kommer till utbildningsinsatser för dessa grupper – verksamheter som varit både uppskattade och framgångsrika. Vänsterpartiet föreslår därför ett riktat stöd för särskilda folkbildningsinsatser för nyanlända invandrare samt flyktingar från Ukraina. För detta avsätter vi 60 miljoner kronor (anslaget 99:3). 

 

Riksdagen har genom sitt beslut den 26 november 2025 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 17 inte får överstiga 17 337 204 000 kronor 2026 (bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). Eftersom Centerpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Centerpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Centerpartiets politik inom utgiftsområde 17. Centerpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2025/26:3811. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1. Förslaget till statens budget för 2026 inom utgiftsområde 17 läggs fram i kommittémotion 2025/26:3747. Sammantaget anvisar Centerpartiet 769 300 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 17 för 2026.

Kultur, medier, idrott och civilsamhälle behöver finnas tillgängligt för alla i hela landet. Alla dessa områden har stor betydelse för att ta tillvara och säkra möjligheterna till ett starkt demokratiskt samhälle. Staten behöver här bidra med att skapa goda förutsättningar. Att framför allt barn och ungdomar deltar på dessa områden behöver värnas och följas noga. Alla, oavsett bostadsort, bakgrund, funktionsnedsättning eller livssituation, ska ha möjlighet att delta i ett kulturliv som rymmer både professionellt buren kultur och amatörers skapande.

Ytterligare ett sätt att stärka kulturlivet i hela landet är att inrätta ett system för ett nationellt kulturhuvudstadsår, där en ny svensk stad vartannat år får statusen nationell kulturhuvudstad. Då kan också mindre städer få uppmärksamhet och chans att utveckla och visa upp sitt kulturliv. De nationella kulturinstitutionerna måste också sprida sin verksamhet i hela landet. Kulturen blir friare om den står på fler ben. Offentlig finansiering behövs i många fall och kan och bör ofta inte ersättas. Men Centerpartiet vill samtidigt förbättra möjligheterna till privat finansiering.

Centerpartiet vill att civilsamhället ska vara tillgängligt för alla i hela landet. Det behövs för att ta till vara och säkra möjligheterna till ett starkt demokratiskt samhälle. Inom exempelvis idrotten, friluftslivet och folkbildningen finns stor förmåga att skapa en grogrund där människor kan stärkas och utvecklas. Dessa organisationer och föreningar bidrar dessutom till verklig integration när människor möts utifrån intressen och delar erfarenheter. Centerpartiet vill skapa bättre förutsättningar för civilsamhället att utveckla sin verksamhet. För att åstadkomma detta bör det vara en högre andel grundstöd i statens bidrag. Studieförbunden, som bl.a. bidrar till kultur i hela landet med exempelvis replokaler där unga kan utvecklas inom musiken, måste värnas. Därför föreslår Centerpartiet ytterligare resurser till studieförbunden. Centerpartiet föreslår även ökat stöd till allmänna samlings­lokaler, som är en del av infrastrukturen för mötesplatser i hela landet.

Politik för det civila samhället

Centerpartiet föreslår att stödet till idrotten ska öka med 225 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag årligen 2026–2028 för att riktas särskilt till elitidrottens förutsättningar, jämlik idrott, insatser för idrott i utsatta områden samt barn och ungas idrottande. Centerpartiet ser även ett stort värde i att stötta bygdegårdar och samlingslokaler för civilsamhället i Sverige och föreslår därför höjda anslag med 50 miljoner kronor årligen 2026–2028. Centerpartiet vill även öka stödet till friluftlivsorganisationer med 25 miljoner kronor årligen 2026–2028.

Folkbildning

Centerpartiet föreslår att anslagen till studieförbunden ska öka med 500 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att återställa tidigare anslag.

 

Riksdagen har genom sitt beslut den 26 november 2025 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 17 inte får överstiga 17 337 204 000 kronor 2026 (bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). Eftersom Miljöpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Miljöpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Miljöpartiets politik inom utgiftsområde 17. Miljöpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2025/26:3770. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1. Förslaget till statens budget för 2026 inom utgiftsområde 17 läggs fram i kommittémotion 2025/26:3520. Sammantaget anvisar Miljöpartiet 2 405 036 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 17 för 2026.

Inför valet lovade Tidöpartierna att de skulle få ordning på Sverige. Jag menar att det har misslyckats i och med att arbetslösheten är rekordhög, välfärden har satts på svältkur och politiken aktivt har ökat utsläppen. Hushållen är hårt pressade efter att regeringen prioriterat skattesänkningar för höginkomsttagare framför träffsäkra satsningar riktade mot de som har små ekonomiska marginaler. Även Kultursverige står just nu vid en kritisk punkt. Ett trefaldigt slag mot kulturen har lett till att situationen hotar att utarma ett redan skakat Kultursverige. Det första slaget kom med utbredningen av pandemin som innebar en kraftig och oväntad inbromsning. Nästa slag kom med lågkonjunkturen och den höga inflationen, som fick verksamhets­kostnaderna att rusa. Det tredje slaget kom med Tidöregeringens kraftiga åtstramningar som på bred front har drabbat hela kultursektorn.

Miljöpartiet resonerar på ett annat sätt i sin budget, och i stället för att stå på bromsen vill jag låta kulturlivet gasa ut ur kurvan för att skapa goda förutsättningar för ett starkt och oberoende kulturliv i hela Sverige, med hållbara förutsättningar för kulturarbetare. När Miljöpartiet satt i regeringen räknades anslag upp automatiskt i takt med kostnadsutvecklingen. Detta har regeringen tagit bort, vilket utsätter både regionala och statliga kulturinstitutioner för hårda besparingskrav. Miljöpartiets budgetmotion innehåller förslag för ett bättre, starkare, tryggare och mer hållbart Sverige. Miljöpartiet vill bl.a. återinföra automatisk uppräkning och avsätter medel för både statliga och regionala institutioner för att kompensera för den nedskärning som regeringen gjort.

Kulturområdesövergripande verksamhet

Miljöpartiet föreslår att anslaget 1:2 ska öka med 354 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Miljöpartiet vill öka kultur­stödet till nationella minoriteter med 18 miljoner kronor och även avsätta 8 miljoner för att göra Giron Sámi Teáhter till samisk nationalscen. Ett nationellt uppdrag skulle stärka samisk scenkonst till gagn för både Sápmi och det svenska majoritetssamhället. Miljöpartiet vill även öka bidraget till den ideellt organi­serade kulturen med 40 miljoner kronor som ett stöd till icke-statliga kulturlokaler, 10 miljoner kronor i ökat anslag till konstnärsallian­serna, 30 miljoner kronor för att erbjuda fristäder för hotade journalister, konstnärer och författare, 150 miljoner kronor som en satsning på stärkta och tillgängligare folkbibliotek samt ytterligare 106 miljoner kronor till bibliotek för arbete med att stärka befolkningens kunskap om AI-skapade verk och manipulationer genom AI. Miljöpartiet vill även att anslaget för Skapande skola ska användas för att i stället införa en kulturell allemansrätt så att alla barn ska få rätt till kultur, att själva få skapa, möta professionell kultur och växa genom estetiska uttryck. Miljöpartiet vill att 300 miljoner ska avsättas för det ändamålet och vill dessutom öka bidraget till kulturskolan med 200 miljoner kronor.

Teater, dans och musik

Miljöpartiet vill att bidraget till vissa av de större scenkonstinstitutionerna ska öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag och att den fria scenkonsten ska stärkas med 30 miljoner kronor årligen. Miljöpartiet anser att musik- och scenkonstområdet brottas med ökade kostnader och vill därför öka bidraget till musikarrangörer med 20 miljoner kronor för att underlätta tillgången till lokaler, främja samarbeten och bidra till ökad geografisk spridning av musikscener.

Konstnärernas villkor

Miljöpartiet vill tillföra 30 miljoner kronor mer årligen 2026–2028 till konstnärsstöd och ersättningar. De professionella konstnärerna är själva grunden för ett levande kulturliv och konstnärer och kulturskapare ska ha möjlighet att arbeta under rimliga villkor i hela landet.

Kulturmiljö

Miljöpartiet vill förstärka arbetet med att åstadkomma en god kulturmiljö genom att öka anslaget till Riksantikvarieämbetet med 60 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Miljöpartiet vill dessutom öka den kyrkoantikvariska ersättningen med 20 miljoner kronor.

Museer, arkitektur, bild och form

Miljöpartiet vill att anslaget till Forum för levande historia ska öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag och att bild-, form- och slöjdområdet ska få ökade anslag med 20 miljoner kronor.

Trossamfund

Miljöpartiet vill öka stödet till trossamfund med 20 miljoner kronor.

Film

Miljöpartiet vill att 300 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag för en filmfond. Filmfonden ska fördela stöd för att möjliggöra filmproduktion, ge stöd för att stimulera publiktillströmningen genom sänkt moms på biobesök, och även stöd till vissa större filmproduktioner, samt finansiera bransch­gemensam verksamhet.

Ungdomspolitik

Miljöpartiet vill att anslaget ska öka med 50 miljoner kronor för att möjliggöra ett ökat stöd till barn- och ungdomsorganisationer. Ökningen syftar till att förstärka det arbete som redan pågår för att hjälpa unga vuxna att komma in i samhället och på arbetsmarknaden.

Politik för det civila samhället

Miljöpartiet vill öka anslagen med sammanlagt 130 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser 50 miljoner kronor för att få fler att idrotta i områden med lägre socioekonomisk status, 30 miljoner kronor för att stärka parasporten och 50 miljoner kronor för att utbilda fler ledare över hela landet. Miljöpartiet vill även satsa 20 miljoner kronor extra för att stärka civilsamhället och 100 miljoner kronor i höjda anslag till friluftlivsorganisationerna för att fler ska kunna ta del av naturen. Miljöpartiet vill dessutom öka anslagen med 80 miljoner kronor för att möjliggöra andra insatser för den ideella sektorn.

Folkbildning

Miljöpartiet vill satsa 500 miljoner kronor mer än regeringen på studie­förbunden och dessutom 100 miljoner kronor på folkhögskolorna för att motverka tidigare nedskärningar. Nedskärningarna i civilsamhället är ett hårt slag mot bildningen, integrationen, det fria tänkandet och ytterst demokratin. Anslagen bör även återställas av skäl som att verksamheterna behövs för andra ändamål, som att t.ex. replokaler för musiker ska kunna finnas kvar. Miljöpartiet anser att det behövs fler platser på folkhögskolorna och att även ersättningen per plats bör öka.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Anslag för 2026 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Tusental kronor

Anslag	Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
		S	V	C	MP
1:1	Statens kulturråd	83 206	±0	3 000	−400	±0
1:2	Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete	501 582	100 000	395 000	±0	354 000
1:3	Skapande skola	226 464	−226 464	±0	±0	−226 464
1:4	Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet	44 153	±0	1 000	±0	±0
1:5	Stöd till icke-statliga kulturlokaler	9 753	±0	±0	±0	40 000
1:6	Bidrag till regional kulturverksamhet	1 692 255	100 000	40 000	±0	147 000
1:7	Myndigheten för kulturanalys	20 616	±0	±0	−100	±0
2:1	Bidrag till Operan och Dramaten	802 500	±0	±0	±0	±0
2:2	Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner	358 244	±0	±0	±0	10 000
2:3	Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål	249 098	±0	50 000	±0	50 000
2:4	Statens musikverk	113 346	±0	±0	−1 900	±0
3:1	Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter	233 678	±0	50 000	±0	±0
3:2	Myndigheten för tillgängliga medier	151 335	±0	±0	−900	±0
3:3	Institutet för språk och folkminnen	78 893	±0	±0	−300	±0
4:1	Konstnärsnämnden	25 302	±0	±0	−100	±0
4:2	Ersättningar och bidrag till konstnärer	570 530	±0	5 000	±0	30 000
5:1	Riksarkivet	618 945	±0	10 000	−2 100	±0
6:1	Riksantikvarieämbetet	341 359	±0	8 700	−1 100	60 500
6:2	Bidrag till kulturmiljövård	299 782	5 000	20 000	±0	±0
6:3	Kyrkoantikvarisk ersättning	490 000	±0	30 000	±0	20 000
6:4	Bidrag till arbetslivsmuseer	8 000	±0	2 000	±0	±0
7:1	Centrala museer: Myndigheter	1 612 476	±0	130 000	−7 500	±0
7:2	Centrala museer: Stiftelser	284 714	±0	40 000	±0	±0
7:3	Bidrag till vissa museer	82 218	±0	±0	±0	±0
7:4	Forum för levande historia	65 842	±0	±0	−500	50 000
7:5	Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål	80	±0	±0	±0	±0
7:6	Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön	42 518	±0	±0	±0	±0
7:7	Bidrag till bild-, form- och slöjdområdet	53 708	±0	33 000	±0	20 000
8:1	Stöd till trossamfund	82 000	±0	5 000	±0	20 000
9:1	Filmstöd	555 444	±0	70 000	±0	±0
10:1	Sändningar av TV Finland	9 574	±0	±0	±0	±0
10:2	Forskning och dokumentation om medieutvecklingen	3 592	±0	±0	±0	±0
10:3	Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet	733	±0	±0	±0	±0
10:4	Stöd till taltidningar	43 406	±0	±0	±0	±0
11:1	Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor	87 533	±0	±0	−300	±0
11:2	Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet	240 680	±0	60 000	±0	50 000
11:3	Särskilda insatser inom ungdomspolitiken	2 000	±0	±0	±0	50 000
12:1	Stöd till idrotten	2 152 811	100 000	425 000	225 000	130 000
12:2	Bidrag till allmänna samlingslokaler	52 164	20 000	50 000	50 000	20 000
12:3	Stöd till friluftsorganisationer	109 785	±0	25 000	25 000	100 000
12:4	Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer	15 000	±0	±0	±0	±0
12:5	Insatser för den ideella sektorn	223 758	±0	±0	−15 000	80 000
12:6	Stöd till plats för idrott	250 000	±0	±0	±0	±0
13:1	Statsbidrag till studieförbund	1 496 023	350 000	500 000	500 000	500 000
13:2	Statsbidrag till folkhögskolor	2 521 760	±0	380 000	±0	100 000
13:3	Bidrag till tolkutbildning	57 331	±0	±0	±0	±0
13:4	Särskilt utbildningsstöd	268 158	±0	±0	±0	±0
14:1	Spelinspektionen	104 855	±0	±0	−500	±0
Förslag till anslag utöver regeringens förslag
99:1	Kulturgaranti i skolan	±0	300 000	±0	±0	±0
99:2	Digitaliseringssatsning för kulturarvsinstitutioner	±0	±0	65 000	±0	±0
99:3	Fortsättning av särskilda folkbildningsinsatser för nyanlända invandrare, samt flyktingar från Ukraina	±0	±0	60 000	±0	±0
99:4	Stärkt kulturskola	±0	±0	±0	±0	200 000
99:5	Filmfond	±0	±0	±0	±0	300 000
99:6	Kulturell allemansrätt	±0	±0	±0	±0	300 000
Summa anslag inom utgiftsområdet	17 337 204	748 536	2 457 700	769 300	2 405 036

 

 

Bilaga 3

Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden

Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden.

Beställningsbemyndiganden för 2026 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Tusental kronor

Anslag	Regeringens förslag	Tidsperiod
1:2	Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete	162 000	2027–2029
1:5	Stöd till icke-statliga kulturlokaler	11 000	2027–2028
2:3	Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål	160 000	2027
3:1	Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter	40 000	2027–2028
4:2	Ersättningar och bidrag till konstnärer	266 844	2027–2036
6:2	Bidrag till kulturmiljövård	90 000	2027–2029
7:7	Bidrag till bild-, form- och slöjdområdet	40 000	2027
11:2	Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet	212 000	2027
12:2	Bidrag till allmänna samlingslokaler	40 000	2027–2029
12:4	Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer	15 000	2027
12:5	Insatser för den ideella sektorn	108 400	2027–2028
13:3	Bidrag till tolkutbildning	120 000	2027–2030
Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet	1 265 244

 

 

 

Bilaga 4

Regeringens lagförslag

 

[1] Anslaget 2:1 är ett nytt anslag som utgör en delmängd av det tidigare anslaget Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner med samma numrering.

[2] Tidigare benämnt anslaget 2:1.

[3] Avser anslaget 2:2 föregående år.

[4] Nytt namn på myndigheten fr.o.m. den 1 januari 2026.